31.05.2013 Views

a cura di A.Bucci,G .Cafiero,M.Principi - Giovanna Mathis

a cura di A.Bucci,G .Cafiero,M.Principi - Giovanna Mathis

a cura di A.Bucci,G .Cafiero,M.Principi - Giovanna Mathis

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

62<br />

Anconapaco > 2. Le linee <strong>di</strong> ricerca del progetto > 2. Linjat e kerkimit te projektit > 2.Project research guidelines<br />

9.<br />

> 8. Fattori correttivi e passaggio <strong>di</strong><br />

classe per i Comuni<br />

> 8. Faktore korregjues dhe kalimi i<br />

klases per Bashkite<br />

> 8. Corrective factors and classes<br />

transition for each Municipality<br />

>9. La struttura demografica<br />

regionale in base al dato finale<br />

elaborato<br />

> 9. Struktura demografike<br />

krahinore ne baze te se dhenes<br />

perfun<strong>di</strong>mtare te perpunuar<br />

> 9. Regional demographic structure<br />

accor<strong>di</strong>ng to the final processed data<br />

>> >><br />

nazionale limita il proprio peso al 15% dei comuni al 3%<br />

della popolazione e al 18% del territorio: ancora una<br />

volta una incidenza pari alla metà <strong>di</strong> quella marchigiana.<br />

Significativamente meno presente nella realtà regionale<br />

è invece il caso delle aree nelle quali sia le forme del<br />

governo agricolo che le più generali tendenze demografiche<br />

<strong>di</strong>segnano uno scenario <strong>di</strong> crisi del popolamento e<br />

<strong>di</strong> abbandono del governo territoriale: le aree con gravi<br />

problemi <strong>di</strong> abbandono interessano infatti appena 28<br />

comuni della regione (l’11% del totale contro il 25%<br />

della me<strong>di</strong>a nazionale) con appena il 2% della popolazione<br />

e però più del 15% del territorio.<br />

Pressoché irrilevanti sono in questo caso le aree interme<strong>di</strong>e,<br />

con<strong>di</strong>zione che riguarda due soli comuni della<br />

regione (l’ 0,8% del totale), a positiva conferma del<br />

loro carattere sostanzialmente residuale nella classificazione<br />

proposta (anche a livello nazionale rientrano in<br />

questa classe appena 138 comuni, l’1,7% del totale).<br />

Una notazione particolare deve invece essere fatta a<br />

proposito delle aree urbane a bassa crescita (ma anche<br />

18% te territorit: edhe njehere nje n<strong>di</strong>kim baraz me<br />

gjysmen e asaj markixhane.<br />

Me pak i rendesishem ne realitetin krahinor eshte rasti<br />

i zonave ne te cilat si forma e qeverisjes bujqesore ashtu<br />

edhe tendencat me te pergjithshme demografike pershkruajne<br />

nje skenar krize te popullsise dhe te braktisjes<br />

se qeverisjes se territorit: zonat me probleme te medha<br />

braktisjeje jane te pakten 28 bashki te krahines (11% e<br />

totalit kunder 255 te mesatares kombetare) me 2% te<br />

popullsise dhe gati me te teper se 15% te territorit.<br />

Pak a shume pa rendesi jane ne kete rast zonat e ndermjetme.<br />

Ne kete grup bejne pjese vetem dy bashki ne<br />

te gjithe krahinen (0,8% te totalit) duke konfermuar<br />

pozitivisht karakterin e tyre thelbesor mbetes ne klasifikimin<br />

e propozuar (edhe ne nivel kombetar hyjne ne<br />

kete klase 138 bashki, 1,7% e totalit).<br />

Nje shenim i vecante duhet bere per zonat urbane me<br />

rritje te ulet (por edhe me nje intensitet modest te zaptimit<br />

bujqesor): keto zona perbejne relativisht pakicen<br />

(perfshijne 8,5% te bashkive) por perputhen me <strong>di</strong>sa<br />

Aree in via <strong>di</strong> spopolamento<br />

Zona drejt shpopullimit<br />

Depopulating areas<br />

Aree rurali a bassa densità<br />

Zona fshatare me dendesi te ulet<br />

Low density rural areas<br />

Aree interme<strong>di</strong>e<br />

Zona te ndermjetme<br />

Interme<strong>di</strong>ate areas<br />

Aree urbane e semi-urbane a<br />

bassa crescita<br />

Zona urbane dhe gjysme urbane<br />

me rritje te ulet<br />

Low growing urban and semiurban<br />

areas<br />

Aree <strong>di</strong> massima pressione<br />

Zona me presion te larte<br />

Highest pressure areas<br />

8.<br />

>> >><br />

11.<br />

a modesta intensità del presi<strong>di</strong>o agricolo): queste aree<br />

sono relativamente poche (interessano solo l’8,5% dei<br />

comuni) ma coincidono con alcune tra le più importanti<br />

realtà urbane della Regione: Pesaro, Fabriano,<br />

Ascoli Piceno (e il loro peso demografico sfiora quin<strong>di</strong><br />

1/5 della popolazione regionale).<br />

Quello marchigiano si presenta quin<strong>di</strong> un quadro territoriale<br />

relativamente contrastato (come da letteratura)<br />

ma anche relativamente originale nella caratterizzazione<br />

dei suoi fenomeni rispetto allo scenario nazionale.<br />

Un quadro segnato da una intensità (e giovinezza)<br />

dei processi evolutivi particolarmente marcata che sottopone<br />

a forti pressioni la tra<strong>di</strong>zionale matrice inse<strong>di</strong>ativa<br />

<strong>di</strong> spiccato policentrismo e <strong>di</strong> forte impronta rurale<br />

della regione, chiamando in causa, qui come nelle<br />

altre aree più sviluppate del paese, processi <strong>di</strong> metropolitanizzazione<br />

delle relazioni e (dunque) degli inse<strong>di</strong>amenti,<br />

<strong>di</strong> cambiamento epocale delle tecniche e dei valori<br />

della produzione agricola, che potranno ricercare e trovare<br />

equilibri (più avanzati) solo in uno scenario più matu-<br />

10.<br />

nga realitet urbane me te rendesishme te krahines:<br />

Pesaro, Fabriano, Ascoli Piceno (dhe pesha e tyre<br />

demografike perben 1/5 e popullsise krahinore ).<br />

Shikohet qe krahina e Marche-ve paraqitet si nje kuader<br />

territorial relativisht ne kontrast (si ne letersi) por<br />

edhe relativisht origjinal ne karakterizimin e fenomeneve<br />

te saj ne krahasim me skenarin kombetar. Nje kuader<br />

ky i shenuar nga nje intensitet (dhe rinovim) i proceseve<br />

evolutive veçanerisht te theksuara i cili ve perpara<br />

presioneve te forta menyren tra<strong>di</strong>cionale te zaptimit<br />

te dalluar nga policentrizmi dhe nga nje gjurme e forte<br />

fshatare te krahines. Duke thirrur ne çeshtje, ashtu si<br />

edhe ne zonat e tjera me te zhvilluara te ven<strong>di</strong>t, proceset<br />

e metropolizimit te lidhjeve dhe te vendosjeve, te<br />

ndryshimeve themeluese te teknikave dhe te vlerave te<br />

prodhimit bujqesor qe mund te gjejne dhe te kerkojne<br />

ekuilibret (me te avancuara) vetem ne nje skenar me te<br />

pjekur dhe te integruar te politikave territoriale qe<br />

konsiderojne dhe qeverisin kete cipeze te holle te pejsazhit<br />

edhe si nje shprehje e tensioneve ne sjelljet dhe<br />

LA PRESSIONE ANTROPICA / ANTHROPIC PRESSURE<br />

NUOVE CLASSI<br />

Aree in via <strong>di</strong> spopolamento<br />

Depopulating areas<br />

BASSO / E LARTE / LOW<br />

Aree rurali a bassa densità<br />

Low density rural areas<br />

Aree interme<strong>di</strong>e<br />

Interme<strong>di</strong>ate areas<br />

MEDIO/MESATARE / MEDIUM<br />

Aree urbane e semi-urbane a bassa crescita<br />

Low growing urban and semi-urban areas<br />

Aree <strong>di</strong> massima pressione<br />

ALTO / E ULET/ HIGH<br />

Highest pressure areas<br />

IL PRESIDIO AGRICOLO / AGRICULTURAL OCCUPATION<br />

Aree con forti problemi <strong>di</strong> abbandono<br />

Areas with strong defection problems<br />

Aree con problemi <strong>di</strong> abbandono<br />

Areas with defection problems<br />

Aree interme<strong>di</strong>e<br />

Interme<strong>di</strong>ate areas<br />

Aree agricole in regresso<br />

Declining agricultural areas<br />

Aree agricole forti<br />

Strongly productive agricultural areas<br />

BASSO / E LARTE / LOW<br />

MEDIO/MESATARE / MEDIUM<br />

ALTO / E ULET/ HIGH<br />

> 10.Tipologie territoriali <strong>di</strong><br />

riferimento<br />

> 10. Tipologjite territoriale baze<br />

> 10. Reference territorial typologies<br />

> 11. Il presi<strong>di</strong>o del territorio -<br />

immagine finale <strong>di</strong> sintesi<br />

> 11. Zaptimi i territorit – imazhi<br />

perfun<strong>di</strong>mtar permbledhes<br />

> 11. Territorial settlement – final<br />

overall representation<br />

63<br />

> Presi<strong>di</strong>o umano e pressione antropica > Zaptimi i territorit nga njeriu dhe presioni antropik > Human presence and anthropic pressure

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!