a cura di A.Bucci,G .Cafiero,M.Principi - Giovanna Mathis
a cura di A.Bucci,G .Cafiero,M.Principi - Giovanna Mathis
a cura di A.Bucci,G .Cafiero,M.Principi - Giovanna Mathis
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
62<br />
Anconapaco > 2. Le linee <strong>di</strong> ricerca del progetto > 2. Linjat e kerkimit te projektit > 2.Project research guidelines<br />
9.<br />
> 8. Fattori correttivi e passaggio <strong>di</strong><br />
classe per i Comuni<br />
> 8. Faktore korregjues dhe kalimi i<br />
klases per Bashkite<br />
> 8. Corrective factors and classes<br />
transition for each Municipality<br />
>9. La struttura demografica<br />
regionale in base al dato finale<br />
elaborato<br />
> 9. Struktura demografike<br />
krahinore ne baze te se dhenes<br />
perfun<strong>di</strong>mtare te perpunuar<br />
> 9. Regional demographic structure<br />
accor<strong>di</strong>ng to the final processed data<br />
>> >><br />
nazionale limita il proprio peso al 15% dei comuni al 3%<br />
della popolazione e al 18% del territorio: ancora una<br />
volta una incidenza pari alla metà <strong>di</strong> quella marchigiana.<br />
Significativamente meno presente nella realtà regionale<br />
è invece il caso delle aree nelle quali sia le forme del<br />
governo agricolo che le più generali tendenze demografiche<br />
<strong>di</strong>segnano uno scenario <strong>di</strong> crisi del popolamento e<br />
<strong>di</strong> abbandono del governo territoriale: le aree con gravi<br />
problemi <strong>di</strong> abbandono interessano infatti appena 28<br />
comuni della regione (l’11% del totale contro il 25%<br />
della me<strong>di</strong>a nazionale) con appena il 2% della popolazione<br />
e però più del 15% del territorio.<br />
Pressoché irrilevanti sono in questo caso le aree interme<strong>di</strong>e,<br />
con<strong>di</strong>zione che riguarda due soli comuni della<br />
regione (l’ 0,8% del totale), a positiva conferma del<br />
loro carattere sostanzialmente residuale nella classificazione<br />
proposta (anche a livello nazionale rientrano in<br />
questa classe appena 138 comuni, l’1,7% del totale).<br />
Una notazione particolare deve invece essere fatta a<br />
proposito delle aree urbane a bassa crescita (ma anche<br />
18% te territorit: edhe njehere nje n<strong>di</strong>kim baraz me<br />
gjysmen e asaj markixhane.<br />
Me pak i rendesishem ne realitetin krahinor eshte rasti<br />
i zonave ne te cilat si forma e qeverisjes bujqesore ashtu<br />
edhe tendencat me te pergjithshme demografike pershkruajne<br />
nje skenar krize te popullsise dhe te braktisjes<br />
se qeverisjes se territorit: zonat me probleme te medha<br />
braktisjeje jane te pakten 28 bashki te krahines (11% e<br />
totalit kunder 255 te mesatares kombetare) me 2% te<br />
popullsise dhe gati me te teper se 15% te territorit.<br />
Pak a shume pa rendesi jane ne kete rast zonat e ndermjetme.<br />
Ne kete grup bejne pjese vetem dy bashki ne<br />
te gjithe krahinen (0,8% te totalit) duke konfermuar<br />
pozitivisht karakterin e tyre thelbesor mbetes ne klasifikimin<br />
e propozuar (edhe ne nivel kombetar hyjne ne<br />
kete klase 138 bashki, 1,7% e totalit).<br />
Nje shenim i vecante duhet bere per zonat urbane me<br />
rritje te ulet (por edhe me nje intensitet modest te zaptimit<br />
bujqesor): keto zona perbejne relativisht pakicen<br />
(perfshijne 8,5% te bashkive) por perputhen me <strong>di</strong>sa<br />
Aree in via <strong>di</strong> spopolamento<br />
Zona drejt shpopullimit<br />
Depopulating areas<br />
Aree rurali a bassa densità<br />
Zona fshatare me dendesi te ulet<br />
Low density rural areas<br />
Aree interme<strong>di</strong>e<br />
Zona te ndermjetme<br />
Interme<strong>di</strong>ate areas<br />
Aree urbane e semi-urbane a<br />
bassa crescita<br />
Zona urbane dhe gjysme urbane<br />
me rritje te ulet<br />
Low growing urban and semiurban<br />
areas<br />
Aree <strong>di</strong> massima pressione<br />
Zona me presion te larte<br />
Highest pressure areas<br />
8.<br />
>> >><br />
11.<br />
a modesta intensità del presi<strong>di</strong>o agricolo): queste aree<br />
sono relativamente poche (interessano solo l’8,5% dei<br />
comuni) ma coincidono con alcune tra le più importanti<br />
realtà urbane della Regione: Pesaro, Fabriano,<br />
Ascoli Piceno (e il loro peso demografico sfiora quin<strong>di</strong><br />
1/5 della popolazione regionale).<br />
Quello marchigiano si presenta quin<strong>di</strong> un quadro territoriale<br />
relativamente contrastato (come da letteratura)<br />
ma anche relativamente originale nella caratterizzazione<br />
dei suoi fenomeni rispetto allo scenario nazionale.<br />
Un quadro segnato da una intensità (e giovinezza)<br />
dei processi evolutivi particolarmente marcata che sottopone<br />
a forti pressioni la tra<strong>di</strong>zionale matrice inse<strong>di</strong>ativa<br />
<strong>di</strong> spiccato policentrismo e <strong>di</strong> forte impronta rurale<br />
della regione, chiamando in causa, qui come nelle<br />
altre aree più sviluppate del paese, processi <strong>di</strong> metropolitanizzazione<br />
delle relazioni e (dunque) degli inse<strong>di</strong>amenti,<br />
<strong>di</strong> cambiamento epocale delle tecniche e dei valori<br />
della produzione agricola, che potranno ricercare e trovare<br />
equilibri (più avanzati) solo in uno scenario più matu-<br />
10.<br />
nga realitet urbane me te rendesishme te krahines:<br />
Pesaro, Fabriano, Ascoli Piceno (dhe pesha e tyre<br />
demografike perben 1/5 e popullsise krahinore ).<br />
Shikohet qe krahina e Marche-ve paraqitet si nje kuader<br />
territorial relativisht ne kontrast (si ne letersi) por<br />
edhe relativisht origjinal ne karakterizimin e fenomeneve<br />
te saj ne krahasim me skenarin kombetar. Nje kuader<br />
ky i shenuar nga nje intensitet (dhe rinovim) i proceseve<br />
evolutive veçanerisht te theksuara i cili ve perpara<br />
presioneve te forta menyren tra<strong>di</strong>cionale te zaptimit<br />
te dalluar nga policentrizmi dhe nga nje gjurme e forte<br />
fshatare te krahines. Duke thirrur ne çeshtje, ashtu si<br />
edhe ne zonat e tjera me te zhvilluara te ven<strong>di</strong>t, proceset<br />
e metropolizimit te lidhjeve dhe te vendosjeve, te<br />
ndryshimeve themeluese te teknikave dhe te vlerave te<br />
prodhimit bujqesor qe mund te gjejne dhe te kerkojne<br />
ekuilibret (me te avancuara) vetem ne nje skenar me te<br />
pjekur dhe te integruar te politikave territoriale qe<br />
konsiderojne dhe qeverisin kete cipeze te holle te pejsazhit<br />
edhe si nje shprehje e tensioneve ne sjelljet dhe<br />
LA PRESSIONE ANTROPICA / ANTHROPIC PRESSURE<br />
NUOVE CLASSI<br />
Aree in via <strong>di</strong> spopolamento<br />
Depopulating areas<br />
BASSO / E LARTE / LOW<br />
Aree rurali a bassa densità<br />
Low density rural areas<br />
Aree interme<strong>di</strong>e<br />
Interme<strong>di</strong>ate areas<br />
MEDIO/MESATARE / MEDIUM<br />
Aree urbane e semi-urbane a bassa crescita<br />
Low growing urban and semi-urban areas<br />
Aree <strong>di</strong> massima pressione<br />
ALTO / E ULET/ HIGH<br />
Highest pressure areas<br />
IL PRESIDIO AGRICOLO / AGRICULTURAL OCCUPATION<br />
Aree con forti problemi <strong>di</strong> abbandono<br />
Areas with strong defection problems<br />
Aree con problemi <strong>di</strong> abbandono<br />
Areas with defection problems<br />
Aree interme<strong>di</strong>e<br />
Interme<strong>di</strong>ate areas<br />
Aree agricole in regresso<br />
Declining agricultural areas<br />
Aree agricole forti<br />
Strongly productive agricultural areas<br />
BASSO / E LARTE / LOW<br />
MEDIO/MESATARE / MEDIUM<br />
ALTO / E ULET/ HIGH<br />
> 10.Tipologie territoriali <strong>di</strong><br />
riferimento<br />
> 10. Tipologjite territoriale baze<br />
> 10. Reference territorial typologies<br />
> 11. Il presi<strong>di</strong>o del territorio -<br />
immagine finale <strong>di</strong> sintesi<br />
> 11. Zaptimi i territorit – imazhi<br />
perfun<strong>di</strong>mtar permbledhes<br />
> 11. Territorial settlement – final<br />
overall representation<br />
63<br />
> Presi<strong>di</strong>o umano e pressione antropica > Zaptimi i territorit nga njeriu dhe presioni antropik > Human presence and anthropic pressure