a cura di A.Bucci,G .Cafiero,M.Principi - Giovanna Mathis
a cura di A.Bucci,G .Cafiero,M.Principi - Giovanna Mathis
a cura di A.Bucci,G .Cafiero,M.Principi - Giovanna Mathis
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
60<br />
Anconapaco > 2. Le linee <strong>di</strong> ricerca del progetto > 2. Linjat e kerkimit te projektit > 2.Project research guidelines<br />
>><br />
anthropic pressure; they show high<br />
urban density and substantial internal<br />
migration (increase of more than 35%<br />
in Tirana <strong>di</strong>strict and about 23% in<br />
Durazzo <strong>di</strong>strict). Generally, areas<br />
characterized by highest anthropic<br />
pressure are coastal, between Lezhe<br />
and Fier. Northern and southern<br />
mountain <strong>di</strong>stricts around Skrapar are<br />
characterized by strong outbound<br />
emigration.<br />
In the Durazzo <strong>di</strong>strict the areas of<br />
highest pressure are the municipalities<br />
of Durres, Sukth, while Manez and<br />
>> termini relativi rispetto al dato nazionale è quello presentato<br />
dalle aree rurali a bassa densità, comunque recapito<br />
>><br />
<strong>di</strong> un flusso demografico positivo nel corso dell’ultimo<br />
decennio, che annoverano 57 comuni pari al 23,2% (15%<br />
a livello nazionale) con il 7,4% della popolazione (5,3%<br />
Italia) e il 29,4% del territorio (18,8% Italia).<br />
Considerazioni sostanzialmente analoghe si possono<br />
fare per le ancor meno incidenti aree interme<strong>di</strong>e, dove<br />
solo taluni dei fattori <strong>di</strong> pressione sono presenti, prevalentemente<br />
attestate nel primo retroterra collinare della<br />
Regione.<br />
Tra le aree maggiormente caratterizzate dalla presenza<br />
urbana (le ultime due classi che assieme annoverano oltre<br />
il 45% dei comuni, percentuale sostanzialmente analoga a<br />
quella nazionale), l’intensità e la relativa giovinezza dei<br />
processi inse<strong>di</strong>ativi e <strong>di</strong> sviluppo economico della Regione<br />
fanno registrare una concentrazione decisamente più marcata<br />
nella situazione <strong>di</strong> maggior carico antropico. Le aree<br />
<strong>di</strong> massima pressione raggruppano infatti 93 comuni<br />
(quasi il 38%, mentre a livello nazionale sono il 33,3%)<br />
con oltre il 53% della popolazione (per l’Italia il 50%).<br />
Decisamente più circoscritto è invece il campo delle<br />
aree urbane e semiurbane a bassa crescita che hanno<br />
registrato segnali <strong>di</strong> stagnazione o <strong>di</strong> regresso demografico<br />
nel corso dell’ultimo decennio. Si tratta in complesso<br />
<strong>di</strong> appena 21 comuni (8,5% del totale, contro<br />
una incidenza me<strong>di</strong>a nazionale del 14,2%) che però<br />
ospitano oltre 1/4 della popolazione regionale (26,3%,<br />
contro una me<strong>di</strong>a nazionale del 31,2%).<br />
Risalta in questo ambito la presenza <strong>di</strong> centri urbani<br />
significativi della costa (primo <strong>di</strong> tutti il capoluogo <strong>di</strong><br />
Pesaro, ma poi anche San Benedetto del Tronto) e <strong>di</strong><br />
alcuni dei più importanti centri urbani dell’entroterra<br />
(Urbino, Fabriano) che hanno registrato nell’ultimo<br />
decennio una flessione demografica, solo parzialmente<br />
compensata dall’emergere <strong>di</strong> ruoli <strong>di</strong> polarizzazione<br />
nei confronti <strong>di</strong> altre “popolazioni metropolitane10 Si pasoje nje riliev relativisht me i madh ne krahasim<br />
me te dhenen kombetare eshte ai qe paraqitet nga<br />
zonat fushore me dendesi te ulet, te cilat gjate 10-vjecarit<br />
te fun<strong>di</strong>t kane pasur nje drejtim pozitiv te fluksit<br />
demografik. Numerohen 57 bashki baraz me 23,2%<br />
(15% e nivelit kombetar) me 7,4% te popullsise (5,3%<br />
Italia) dhe 29,4% te territorit (18,8%).<br />
Konsiderata te njejta mund te behen edhe per bashkite<br />
e ndermjetme, te perqendruara kryesisht ne pjesen e pare<br />
kodrinore te krahines, ne te cilat jane te pranishme vetem<br />
nje pjese e vogel e faktoreve te presionit.<br />
Mi<strong>di</strong>s zonave qe karakterizohen me teper nga prezenca<br />
urbane (dy klasat e fun<strong>di</strong>t qe numerojne rreth 45%<br />
te bashkive, perqindje gati e njejte me ate kombetare),<br />
intensiteti dhe proçeset e reja relative te vendosjes (se<br />
popullsise) dhe te zhvillimit ekonomik te krahines regjistrojne<br />
nje perqendrim me te theksuar ne situaten e<br />
nje ngarkese me te madhe antropike. Zonat me presion<br />
me te madh perbejne 93 bashki (rreth 38%, ndersa ne<br />
nivel kombetar jane 33,3%) me rreth 53% te popullsise<br />
(per Italine 50%).<br />
Ndersa, hapesira e zonave urbane dhe gjysem urbane<br />
me rritje te ulet qe regjistrojne shenja ndalese ose<br />
regresi demografik gjate 10-vjecarit te fun<strong>di</strong>t eshte me<br />
e perqendruar.<br />
Flitet ne teresi per 21 bashki (8,5% te totalit, kunder shifres<br />
mesatare kombetare 14,2%) qe kane 1/4 e popullsise<br />
krahinore (26,3%, under mesatares kombetare 31,2%).<br />
Trajtimi i ketij argumenti ben qe te dale ne pah prezenca<br />
e qendrave urbane me te rendesishme te bregdetit (para<br />
se gjithash i krye-lokalitetit te Pesaro-s, por edhe ai i San<br />
Benedetto del Tronto) dhe e <strong>di</strong>sa qendrave te tjera me me<br />
rendesi ne brendesi (Urbino, Fabriano) te cilat kane regjistruar<br />
nje perkulje (fleksim) demografik, pjeserisht te<br />
kompensuar nga dalja e roleve te polarizmit ne krahasim<br />
me “popullsi metropolitane<br />
”.<br />
Ne emerge quin<strong>di</strong> una straor<strong>di</strong>naria <strong>di</strong>ffusione dei<br />
caratteri urbani dell’inse<strong>di</strong>amento che si sovrappone e<br />
si compenetra con straor<strong>di</strong>naria intensità alla matrice<br />
rurale del territorio marchigiano, in un mosaico <strong>di</strong> utilizzazioni<br />
del suolo e <strong>di</strong> morfologie inse<strong>di</strong>ative particolarmente<br />
complesso.<br />
10 ” te tjera.<br />
Rezultati i fun<strong>di</strong>t eshte ai i nje shperndarjeje te jashtezakonshme<br />
te karaktereve urbane te vendosjes (se<br />
popullsise). Ato mbivendosen dhe depertojne me nje<br />
intensitet te jashtezakonshem ne zonen fushore te territorit<br />
markixhan, ne nje mozaik te perdorimit te tokes<br />
dhe morfologjive te zaptimit te saj qe eshte vecanerisht<br />
i nderlikuar.<br />
the comuni of Katund I Ri and<br />
Rashbull are affected by strong<br />
migration.<br />
Only the comune of Ishem, although<br />
on the coast, is a low density rural<br />
area. The <strong>di</strong>strict of Kruje contains<br />
two municipalities, Kruje and Fushe<br />
Kruje, classified as urban and semiurban<br />
areas. Agricultural areas being<br />
abandoned are Cudhi and Bubq.<br />
Overall the regions of Durazzo and<br />
Tirana work as catalysers for urban<br />
functions, to the detriment of marginal<br />
mountain regions. (caire) <<br />
7.<br />
>> >><br />
Il presi<strong>di</strong>o del territorio<br />
Il presi<strong>di</strong>o del territorio nasce dalla lettura congiunta<br />
dei due fenomeni in precedenza descritti, riassumendo<br />
in sé i caratteri tipologici della pressione antropica e del<br />
presi<strong>di</strong>o agricolo.<br />
I due in<strong>di</strong>catori complessi vengono sintetizzati in 3<br />
classi e, seguendo il percorso <strong>di</strong> aggregazione utilizzato<br />
nei precedenti casi, si procede creando prima 9 e<br />
poi, in sintesi definitiva, 5 tipologie territoriali (fig.10).<br />
Il presi<strong>di</strong>o del territorio così definito descrive un quadro<br />
territoriale fortemente connotato (si veda al riguardo<br />
la fig.11) i cui due termini essenziali sono rappresentati<br />
dalla straor<strong>di</strong>naria estensione e compattezza<br />
delle aree <strong>di</strong> massimo presi<strong>di</strong>o/pressione e dal forte rilievo<br />
delle aree rurali critiche.<br />
La prima <strong>di</strong> queste due classi (aree <strong>di</strong> massima pressione)<br />
assorbe sostanzialmente l’intero orizzonte della collina<br />
litoranea, interessando 135 comuni (il 54,9% del totale<br />
delle unità amministrative regionali contro il 29,35%<br />
della me<strong>di</strong>a nazionale) nei quali risiede più del 70% della<br />
popolazione regionale (il doppio dell’incidenza me<strong>di</strong>a<br />
nazionale) e che “presi<strong>di</strong>a” (appunto) e “asse<strong>di</strong>a” quasi la<br />
metà del territorio regionale (46%, anche qui con una<br />
percentuale doppia rispetto alla me<strong>di</strong>a nazionale).<br />
Il secondo raggruppamento citato (che nella scala <strong>di</strong><br />
intensità dei fenomeni si colloca imme<strong>di</strong>atamente alle<br />
spalle delle aree con più gravi problemi <strong>di</strong> abbandono),<br />
quello delle aree rurali critiche, interessa quasi 1/4 dei<br />
comuni della regione, ovviamente <strong>di</strong> minore <strong>di</strong>mensione<br />
demografica (7,4% del totale) ma con una importanza<br />
assai rilevante nel governo del territorio (29,4%).<br />
Si tratta <strong>di</strong> comuni dell’orizzonte montano, prevalentemente<br />
collocati nella porzione settentrionale della dorsale<br />
appenninica. Anche in questo caso le Marche rappresentano<br />
un luogo <strong>di</strong> particolare concentrazione <strong>di</strong><br />
questa specifica categoria <strong>di</strong> comuni che invece a livello<br />
6.<br />
Aree in via <strong>di</strong> spopolamento<br />
Depopulating areas<br />
Aree rurali a bassa densità<br />
Low density rural areas<br />
Aree interme<strong>di</strong>e<br />
Interme<strong>di</strong>ate areas<br />
Aree urbane e semi-urbane a bassa crescita<br />
Low growing urban and semi-urban areas<br />
Aree <strong>di</strong> massima pressione<br />
Highest pressure areas<br />
Aree con elevato fattore <strong>di</strong> punta giornaliera<br />
Areas with daily high crest factor<br />
Aree con elevato fattore <strong>di</strong> punta annuale<br />
Areas with annual high crest factor<br />
Zaptimi i territorit<br />
Zaptimi i territorit lind nga leximi i perbashket i dy<br />
fenomeneve te pershkruar me siper, duke permbledhur<br />
ne vetvete karakteret tipologjike te presionit antropik<br />
dhe te zaptimit bujqesor.<br />
Te dy keto tregues te nderlikuar permblidhen ne 3<br />
klasa dhe duke ndjekur rrugen e agregimit te perdorur<br />
ne rastet e meparshme, vazhdon duke krijuar me pare<br />
9 dhe me ne fund arrin ne 5 tipologji territoriale.<br />
Zaptimi i territorit, keshtu i percaktuar, pershkruan<br />
nje kuader territorial shume tipik (shiko vizatimin ) ne<br />
te cilin keto dy terme-fjalesh esenciale jane te paraqitura<br />
nga nje shtrirje e jashtezakonshme dhe nje dendesi<br />
te zonave me maksimumin e zaptimit / presionit dhe<br />
nga rilievi i forte i zonave fushore kritike.<br />
E para nga keto dy klasa (zonat me presion maksimal)<br />
ze teresisht te gjithe horizontin e kodrave bregdetare,<br />
duke perfshire 153 bashki (54,9% te totalit te njesive<br />
administrative krahinore kunder 29,35% te mesatares<br />
kombetare) ne te cilat gjendet me teper se 70% e<br />
popullsise krahinore ( dyfishi i mesatares kombetare)<br />
dhe qe “zapton” (pikerisht) dhe “pushton” gati gjysmen<br />
e territorit krahinor (46%, edhe ketu me nje perqindje<br />
dyfish ne krahasim me mesataren kombetare).<br />
Grupimi i dyte i theksuar ( qe ne shkallen e intensitetit<br />
te fenomeneve lidhet menjehere mbas zonave me<br />
probleme te medha braktisjeje) eshte ai i zonave fushore<br />
kritike, qe perfshine gati 1/4 e bashkive te krahines<br />
sigurisht me <strong>di</strong>mensione demografike minore (7,4% te<br />
totalit) por me nje rendesi te madhe ne qeverisjen e<br />
territorit (29,4).<br />
Flitet per bashkite e horizontit malor, qe ndodhen ne<br />
pjesen veriore te vargut te apenineve. Edhe ne kete rast<br />
Marche-t paraqesin nje vend me nje perqendrim te<br />
veçante te kesaj kategorie te bashkive qe ne nivel kombetar<br />
perfshin 15% te bashkive, 3% te popullsise dhe<br />
> 6. Tabella dei Criteri <strong>di</strong><br />
aggregazione per la Regione Marche<br />
> 6. Tabela e Kritereve te bashkimit<br />
per Rrethin e Marche-s<br />
> 6. Aggregation criteria table for<br />
the Marche Region<br />
> 7. Rappresentazione dei fattori <strong>di</strong><br />
punta per Comune<br />
> 7. Paraqitja e faktoreve themelor<br />
per Bashki<br />
>7.Crest peak factors<br />
representation for each Municipality<br />
61<br />
> Presi<strong>di</strong>o umano e pressione antropica > Zaptimi i territorit nga njeriu dhe presioni antropik > Human presence and anthropic pressure