31.05.2013 Views

a cura di A.Bucci,G .Cafiero,M.Principi - Giovanna Mathis

a cura di A.Bucci,G .Cafiero,M.Principi - Giovanna Mathis

a cura di A.Bucci,G .Cafiero,M.Principi - Giovanna Mathis

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

60<br />

Anconapaco > 2. Le linee <strong>di</strong> ricerca del progetto > 2. Linjat e kerkimit te projektit > 2.Project research guidelines<br />

>><br />

anthropic pressure; they show high<br />

urban density and substantial internal<br />

migration (increase of more than 35%<br />

in Tirana <strong>di</strong>strict and about 23% in<br />

Durazzo <strong>di</strong>strict). Generally, areas<br />

characterized by highest anthropic<br />

pressure are coastal, between Lezhe<br />

and Fier. Northern and southern<br />

mountain <strong>di</strong>stricts around Skrapar are<br />

characterized by strong outbound<br />

emigration.<br />

In the Durazzo <strong>di</strong>strict the areas of<br />

highest pressure are the municipalities<br />

of Durres, Sukth, while Manez and<br />

>> termini relativi rispetto al dato nazionale è quello presentato<br />

dalle aree rurali a bassa densità, comunque recapito<br />

>><br />

<strong>di</strong> un flusso demografico positivo nel corso dell’ultimo<br />

decennio, che annoverano 57 comuni pari al 23,2% (15%<br />

a livello nazionale) con il 7,4% della popolazione (5,3%<br />

Italia) e il 29,4% del territorio (18,8% Italia).<br />

Considerazioni sostanzialmente analoghe si possono<br />

fare per le ancor meno incidenti aree interme<strong>di</strong>e, dove<br />

solo taluni dei fattori <strong>di</strong> pressione sono presenti, prevalentemente<br />

attestate nel primo retroterra collinare della<br />

Regione.<br />

Tra le aree maggiormente caratterizzate dalla presenza<br />

urbana (le ultime due classi che assieme annoverano oltre<br />

il 45% dei comuni, percentuale sostanzialmente analoga a<br />

quella nazionale), l’intensità e la relativa giovinezza dei<br />

processi inse<strong>di</strong>ativi e <strong>di</strong> sviluppo economico della Regione<br />

fanno registrare una concentrazione decisamente più marcata<br />

nella situazione <strong>di</strong> maggior carico antropico. Le aree<br />

<strong>di</strong> massima pressione raggruppano infatti 93 comuni<br />

(quasi il 38%, mentre a livello nazionale sono il 33,3%)<br />

con oltre il 53% della popolazione (per l’Italia il 50%).<br />

Decisamente più circoscritto è invece il campo delle<br />

aree urbane e semiurbane a bassa crescita che hanno<br />

registrato segnali <strong>di</strong> stagnazione o <strong>di</strong> regresso demografico<br />

nel corso dell’ultimo decennio. Si tratta in complesso<br />

<strong>di</strong> appena 21 comuni (8,5% del totale, contro<br />

una incidenza me<strong>di</strong>a nazionale del 14,2%) che però<br />

ospitano oltre 1/4 della popolazione regionale (26,3%,<br />

contro una me<strong>di</strong>a nazionale del 31,2%).<br />

Risalta in questo ambito la presenza <strong>di</strong> centri urbani<br />

significativi della costa (primo <strong>di</strong> tutti il capoluogo <strong>di</strong><br />

Pesaro, ma poi anche San Benedetto del Tronto) e <strong>di</strong><br />

alcuni dei più importanti centri urbani dell’entroterra<br />

(Urbino, Fabriano) che hanno registrato nell’ultimo<br />

decennio una flessione demografica, solo parzialmente<br />

compensata dall’emergere <strong>di</strong> ruoli <strong>di</strong> polarizzazione<br />

nei confronti <strong>di</strong> altre “popolazioni metropolitane10 Si pasoje nje riliev relativisht me i madh ne krahasim<br />

me te dhenen kombetare eshte ai qe paraqitet nga<br />

zonat fushore me dendesi te ulet, te cilat gjate 10-vjecarit<br />

te fun<strong>di</strong>t kane pasur nje drejtim pozitiv te fluksit<br />

demografik. Numerohen 57 bashki baraz me 23,2%<br />

(15% e nivelit kombetar) me 7,4% te popullsise (5,3%<br />

Italia) dhe 29,4% te territorit (18,8%).<br />

Konsiderata te njejta mund te behen edhe per bashkite<br />

e ndermjetme, te perqendruara kryesisht ne pjesen e pare<br />

kodrinore te krahines, ne te cilat jane te pranishme vetem<br />

nje pjese e vogel e faktoreve te presionit.<br />

Mi<strong>di</strong>s zonave qe karakterizohen me teper nga prezenca<br />

urbane (dy klasat e fun<strong>di</strong>t qe numerojne rreth 45%<br />

te bashkive, perqindje gati e njejte me ate kombetare),<br />

intensiteti dhe proçeset e reja relative te vendosjes (se<br />

popullsise) dhe te zhvillimit ekonomik te krahines regjistrojne<br />

nje perqendrim me te theksuar ne situaten e<br />

nje ngarkese me te madhe antropike. Zonat me presion<br />

me te madh perbejne 93 bashki (rreth 38%, ndersa ne<br />

nivel kombetar jane 33,3%) me rreth 53% te popullsise<br />

(per Italine 50%).<br />

Ndersa, hapesira e zonave urbane dhe gjysem urbane<br />

me rritje te ulet qe regjistrojne shenja ndalese ose<br />

regresi demografik gjate 10-vjecarit te fun<strong>di</strong>t eshte me<br />

e perqendruar.<br />

Flitet ne teresi per 21 bashki (8,5% te totalit, kunder shifres<br />

mesatare kombetare 14,2%) qe kane 1/4 e popullsise<br />

krahinore (26,3%, under mesatares kombetare 31,2%).<br />

Trajtimi i ketij argumenti ben qe te dale ne pah prezenca<br />

e qendrave urbane me te rendesishme te bregdetit (para<br />

se gjithash i krye-lokalitetit te Pesaro-s, por edhe ai i San<br />

Benedetto del Tronto) dhe e <strong>di</strong>sa qendrave te tjera me me<br />

rendesi ne brendesi (Urbino, Fabriano) te cilat kane regjistruar<br />

nje perkulje (fleksim) demografik, pjeserisht te<br />

kompensuar nga dalja e roleve te polarizmit ne krahasim<br />

me “popullsi metropolitane<br />

”.<br />

Ne emerge quin<strong>di</strong> una straor<strong>di</strong>naria <strong>di</strong>ffusione dei<br />

caratteri urbani dell’inse<strong>di</strong>amento che si sovrappone e<br />

si compenetra con straor<strong>di</strong>naria intensità alla matrice<br />

rurale del territorio marchigiano, in un mosaico <strong>di</strong> utilizzazioni<br />

del suolo e <strong>di</strong> morfologie inse<strong>di</strong>ative particolarmente<br />

complesso.<br />

10 ” te tjera.<br />

Rezultati i fun<strong>di</strong>t eshte ai i nje shperndarjeje te jashtezakonshme<br />

te karaktereve urbane te vendosjes (se<br />

popullsise). Ato mbivendosen dhe depertojne me nje<br />

intensitet te jashtezakonshem ne zonen fushore te territorit<br />

markixhan, ne nje mozaik te perdorimit te tokes<br />

dhe morfologjive te zaptimit te saj qe eshte vecanerisht<br />

i nderlikuar.<br />

the comuni of Katund I Ri and<br />

Rashbull are affected by strong<br />

migration.<br />

Only the comune of Ishem, although<br />

on the coast, is a low density rural<br />

area. The <strong>di</strong>strict of Kruje contains<br />

two municipalities, Kruje and Fushe<br />

Kruje, classified as urban and semiurban<br />

areas. Agricultural areas being<br />

abandoned are Cudhi and Bubq.<br />

Overall the regions of Durazzo and<br />

Tirana work as catalysers for urban<br />

functions, to the detriment of marginal<br />

mountain regions. (caire) <<br />

7.<br />

>> >><br />

Il presi<strong>di</strong>o del territorio<br />

Il presi<strong>di</strong>o del territorio nasce dalla lettura congiunta<br />

dei due fenomeni in precedenza descritti, riassumendo<br />

in sé i caratteri tipologici della pressione antropica e del<br />

presi<strong>di</strong>o agricolo.<br />

I due in<strong>di</strong>catori complessi vengono sintetizzati in 3<br />

classi e, seguendo il percorso <strong>di</strong> aggregazione utilizzato<br />

nei precedenti casi, si procede creando prima 9 e<br />

poi, in sintesi definitiva, 5 tipologie territoriali (fig.10).<br />

Il presi<strong>di</strong>o del territorio così definito descrive un quadro<br />

territoriale fortemente connotato (si veda al riguardo<br />

la fig.11) i cui due termini essenziali sono rappresentati<br />

dalla straor<strong>di</strong>naria estensione e compattezza<br />

delle aree <strong>di</strong> massimo presi<strong>di</strong>o/pressione e dal forte rilievo<br />

delle aree rurali critiche.<br />

La prima <strong>di</strong> queste due classi (aree <strong>di</strong> massima pressione)<br />

assorbe sostanzialmente l’intero orizzonte della collina<br />

litoranea, interessando 135 comuni (il 54,9% del totale<br />

delle unità amministrative regionali contro il 29,35%<br />

della me<strong>di</strong>a nazionale) nei quali risiede più del 70% della<br />

popolazione regionale (il doppio dell’incidenza me<strong>di</strong>a<br />

nazionale) e che “presi<strong>di</strong>a” (appunto) e “asse<strong>di</strong>a” quasi la<br />

metà del territorio regionale (46%, anche qui con una<br />

percentuale doppia rispetto alla me<strong>di</strong>a nazionale).<br />

Il secondo raggruppamento citato (che nella scala <strong>di</strong><br />

intensità dei fenomeni si colloca imme<strong>di</strong>atamente alle<br />

spalle delle aree con più gravi problemi <strong>di</strong> abbandono),<br />

quello delle aree rurali critiche, interessa quasi 1/4 dei<br />

comuni della regione, ovviamente <strong>di</strong> minore <strong>di</strong>mensione<br />

demografica (7,4% del totale) ma con una importanza<br />

assai rilevante nel governo del territorio (29,4%).<br />

Si tratta <strong>di</strong> comuni dell’orizzonte montano, prevalentemente<br />

collocati nella porzione settentrionale della dorsale<br />

appenninica. Anche in questo caso le Marche rappresentano<br />

un luogo <strong>di</strong> particolare concentrazione <strong>di</strong><br />

questa specifica categoria <strong>di</strong> comuni che invece a livello<br />

6.<br />

Aree in via <strong>di</strong> spopolamento<br />

Depopulating areas<br />

Aree rurali a bassa densità<br />

Low density rural areas<br />

Aree interme<strong>di</strong>e<br />

Interme<strong>di</strong>ate areas<br />

Aree urbane e semi-urbane a bassa crescita<br />

Low growing urban and semi-urban areas<br />

Aree <strong>di</strong> massima pressione<br />

Highest pressure areas<br />

Aree con elevato fattore <strong>di</strong> punta giornaliera<br />

Areas with daily high crest factor<br />

Aree con elevato fattore <strong>di</strong> punta annuale<br />

Areas with annual high crest factor<br />

Zaptimi i territorit<br />

Zaptimi i territorit lind nga leximi i perbashket i dy<br />

fenomeneve te pershkruar me siper, duke permbledhur<br />

ne vetvete karakteret tipologjike te presionit antropik<br />

dhe te zaptimit bujqesor.<br />

Te dy keto tregues te nderlikuar permblidhen ne 3<br />

klasa dhe duke ndjekur rrugen e agregimit te perdorur<br />

ne rastet e meparshme, vazhdon duke krijuar me pare<br />

9 dhe me ne fund arrin ne 5 tipologji territoriale.<br />

Zaptimi i territorit, keshtu i percaktuar, pershkruan<br />

nje kuader territorial shume tipik (shiko vizatimin ) ne<br />

te cilin keto dy terme-fjalesh esenciale jane te paraqitura<br />

nga nje shtrirje e jashtezakonshme dhe nje dendesi<br />

te zonave me maksimumin e zaptimit / presionit dhe<br />

nga rilievi i forte i zonave fushore kritike.<br />

E para nga keto dy klasa (zonat me presion maksimal)<br />

ze teresisht te gjithe horizontin e kodrave bregdetare,<br />

duke perfshire 153 bashki (54,9% te totalit te njesive<br />

administrative krahinore kunder 29,35% te mesatares<br />

kombetare) ne te cilat gjendet me teper se 70% e<br />

popullsise krahinore ( dyfishi i mesatares kombetare)<br />

dhe qe “zapton” (pikerisht) dhe “pushton” gati gjysmen<br />

e territorit krahinor (46%, edhe ketu me nje perqindje<br />

dyfish ne krahasim me mesataren kombetare).<br />

Grupimi i dyte i theksuar ( qe ne shkallen e intensitetit<br />

te fenomeneve lidhet menjehere mbas zonave me<br />

probleme te medha braktisjeje) eshte ai i zonave fushore<br />

kritike, qe perfshine gati 1/4 e bashkive te krahines<br />

sigurisht me <strong>di</strong>mensione demografike minore (7,4% te<br />

totalit) por me nje rendesi te madhe ne qeverisjen e<br />

territorit (29,4).<br />

Flitet per bashkite e horizontit malor, qe ndodhen ne<br />

pjesen veriore te vargut te apenineve. Edhe ne kete rast<br />

Marche-t paraqesin nje vend me nje perqendrim te<br />

veçante te kesaj kategorie te bashkive qe ne nivel kombetar<br />

perfshin 15% te bashkive, 3% te popullsise dhe<br />

> 6. Tabella dei Criteri <strong>di</strong><br />

aggregazione per la Regione Marche<br />

> 6. Tabela e Kritereve te bashkimit<br />

per Rrethin e Marche-s<br />

> 6. Aggregation criteria table for<br />

the Marche Region<br />

> 7. Rappresentazione dei fattori <strong>di</strong><br />

punta per Comune<br />

> 7. Paraqitja e faktoreve themelor<br />

per Bashki<br />

>7.Crest peak factors<br />

representation for each Municipality<br />

61<br />

> Presi<strong>di</strong>o umano e pressione antropica > Zaptimi i territorit nga njeriu dhe presioni antropik > Human presence and anthropic pressure

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!