ainda no a disidí si a disidí si a disidí si ta persiguí a persiguí ...
ainda no a disidí si a disidí si a disidí si ta persiguí a persiguí ...
ainda no a disidí si a disidí si a disidí si ta persiguí a persiguí ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Originalmente <strong>no</strong>s mester a ha<strong>si</strong> e<br />
E E TRA TRAGEDIA TRA GEDIA DI<br />
DI<br />
BUEL UEL UELO UEL O 965<br />
965<br />
buelo di asep<strong>ta</strong>shon di e avion djaweps,<br />
25 di yüni 2009, den dia. Sinembargo<br />
esaki <strong>no</strong> a bai dor, komo ku e<br />
mekánikonan di Binter, ku a traha riba<br />
e avion, a konfrontá un mal indikashon<br />
riba e <strong>si</strong>stema di e tren di aterisahe di e<br />
avion.<br />
Un buelo di prueba den skuridat <strong>no</strong><br />
<strong>ta</strong> e mihó kos pa ha<strong>si</strong>, anke ku m’a yega<br />
di ha<strong>si</strong> un buelo a<strong>si</strong>na <strong>si</strong> na Canada fin<br />
di aña pasá. Na Canada, kon ku bai bin,<br />
<strong>no</strong>s a bula riba tera i ademas <strong>ta</strong>batin un<br />
kantidat grandi di aeropuerto alrededor<br />
di e ru<strong>ta</strong> ku <strong>no</strong>s a plania e tempu ei. Na<br />
Las Palmas, Gran Canaria, esaki <strong>no</strong> <strong>ta</strong><br />
po<strong>si</strong>bel, komo ku <strong>ta</strong> tra<strong>ta</strong> di un isla<br />
rondoná pa awa.<br />
Taba<strong>ta</strong> te den oranan di a<strong>ta</strong>rdi lat ku<br />
e avion <strong>ta</strong>ba<strong>ta</strong> kla i <strong>no</strong>s a op<strong>ta</strong> pa ha<strong>si</strong> e<br />
buelo e <strong>si</strong>guiente dia, es<strong>ta</strong> djabièrnè<br />
main<strong>ta</strong>. Un buelo a<strong>si</strong>na aki tin diferente<br />
punto di atenshon kuné. Ta un avion ku<br />
nan a plama na pida pida <strong>no</strong>s tin ku bai<br />
bula kuné i <strong>ta</strong> lógiko ku <strong>no</strong>s tin ku<br />
kontrolá delaster un kos promé ku <strong>no</strong>s<br />
aseptá e avion pa bai bula. Ta lógiko ku<br />
despues di un chèk a<strong>si</strong>na ku bo <strong>ta</strong> haña<br />
poko fayo chikitu ku mester remediá.<br />
Ha<strong>si</strong>endo uso di un ‘checklist’ <strong>no</strong>s<br />
mester a kontrolá diferente <strong>si</strong>stema di<br />
e avion, <strong>ta</strong>ntu den haltu komo na tera.<br />
E buelo di prueba a bai bon i <strong>no</strong>s a<br />
bula entre e islanan Canaria ku un<br />
paisahe hopi buni<strong>ta</strong>. Despues <strong>no</strong>s a<br />
regresá Las Palmas pa entregá un lis<strong>ta</strong><br />
ku algun punto di korekshon. Kos <strong>ta</strong>ba<strong>ta</strong><br />
pin<strong>ta</strong> generalmente hopi bon i <strong>no</strong>s por a<br />
kuminsá ha<strong>si</strong> e preparashonnan pa sali<br />
e <strong>si</strong>guiente dia, es<strong>ta</strong> djasabra, pa<br />
Kòrsou.<br />
Pa a ha<strong>si</strong> e buelo largu ku <strong>ta</strong>ba<strong>ta</strong><br />
<strong>no</strong>s dilanti, mester a laga ins<strong>ta</strong>lá un radio<br />
HF den e avion pa <strong>no</strong>s por komuniká<br />
ku sentronan di kontròl aéreo na<br />
momentu ku <strong>no</strong>s <strong>ta</strong> krusando Atlántiko.<br />
Bou di e parti patras di e avion a ha<strong>si</strong><br />
ins<strong>ta</strong>lashon di e antèna aki.<br />
Komo medida preventivo <strong>no</strong>s a bai<br />
un sentro médiko na e sentro di Las<br />
Palmas pa por tuma vakunashon kontra<br />
<strong>si</strong>erto enfermedatnan. Na momentu ku<br />
bo bai <strong>si</strong>erto paisnan manera Afrika,<br />
Brazil, Sürnam i a<strong>si</strong>na por <strong>si</strong>gui<br />
menshoná, <strong>ta</strong> nesesario pa tuma e<br />
inyekshon aki pa bo mes protekshon.<br />
A<strong>no</strong>chi <strong>no</strong>s a yega hotèl, kumpra<br />
algun kos den e sentro komer<strong>si</strong>al El<br />
Vecindario, miéntras ku main<strong>ta</strong> trempan,<br />
6’or ora lokal, <strong>no</strong>s a sali pa aeropuerto<br />
pa ini<strong>si</strong>á e buelo. Huntu ku Veejay Sukul<br />
i ami a biaha Irvin Frans komo<br />
mekániko/ingeniero, miéntras ku<br />
Santiago Hoyos, esun ku <strong>ta</strong>ba<strong>ta</strong> enkargá<br />
ku supervishon di e trabounan pa DAE,<br />
<strong>ta</strong>mbe a biaha ku <strong>no</strong>s. Santiago <strong>ta</strong> di<br />
Colombia i na Kòrsou e lo a ha<strong>si</strong><br />
konekshon ku Avianca òf DAE mes pa<br />
<strong>si</strong>gui pa kas. Frans ku Santiago <strong>ta</strong>batin<br />
algu mas ku un luna na Las Palmas i <strong>ta</strong><br />
lógiko ku nan kier a bai kas pa kaba.<br />
Un djasabra main<strong>ta</strong>, ku ka<strong>si</strong> nada di<br />
bientu, <strong>no</strong>s <strong>ta</strong> yega na e avion, PJ-XLM.<br />
Den salida di solo <strong>no</strong>s <strong>ta</strong> tuma<br />
despedida di e trahadónan di Binter ku<br />
a deseá <strong>no</strong>s bon buelo. Wer segun e<br />
pronóstikonan <strong>ta</strong>ba<strong>ta</strong> mustra bon, ku<br />
eksepshon di algun nubia grandi ku<br />
<strong>ta</strong>ba<strong>ta</strong> sali for di kos<strong>ta</strong> wèst di Afrika<br />
den direkshon wèst. Ta nubianan ku <strong>ta</strong><br />
forma parti di e ‘Inter Tropical Convertion<br />
Zone’, ku <strong>ta</strong> e zona kaminda orkannan<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
sa forma i dren<strong>ta</strong> Karibe den e<br />
temporada aki.<br />
E ru<strong>ta</strong> ku <strong>no</strong>s lo a bai kubri <strong>ta</strong>ba<strong>ta</strong> di<br />
Las Palmas (Gran Canaria), Praia (Cabo<br />
Verde), <strong>si</strong>guí pa Na<strong>ta</strong>l (Brazil), kaminda<br />
<strong>no</strong>s lo a pasa un a<strong>no</strong>chi di so<strong>si</strong>egu. E<br />
buelo di Las Palmas pa Praia a bai bon.<br />
El a dura 4 ora i 20 minüt. Tur e pida aki<br />
<strong>ta</strong>ba<strong>ta</strong> bulando riba laman alrededor di<br />
e kos<strong>ta</strong> wèst di Afrika. Nos a bula na un<br />
altura di 24 mil pia.<br />
Promé ku <strong>no</strong>s a sali for di Las<br />
Palmas, personal di Binter a pone<br />
sufi<strong>si</strong>ente kuminda, awa, djus i soda na<br />
bordo pa <strong>no</strong>s por haña. Durante e<br />
trayekto aki <strong>no</strong>s <strong>ta</strong>ba<strong>ta</strong> hopi okupá pa<br />
plania i determiná <strong>si</strong>erto puntonan.<br />
Antèna HF ku a keda ins<strong>ta</strong>lá na e patras di e avion<br />
pa por komuniká ku sentronan di kontròl di tráfiko<br />
aéreo.<br />
Saliendo for di Las Palmas den oranan trempan di<br />
main<strong>ta</strong>.<br />
Eheku<strong>ta</strong>ndo un buelo a<strong>si</strong>na semper bo<br />
mester tin puntonan ku bo <strong>ta</strong> stipulá pa<br />
ku <strong>si</strong> akaso algu mester pasa, ki<br />
de<strong>si</strong>shon <strong>no</strong>s lo tuma. Komo ku <strong>no</strong><br />
<strong>ta</strong>batin muchu opshon di aeropuerto<br />
alrededor di e ru<strong>ta</strong>, <strong>no</strong>s mester a ha<strong>si</strong><br />
diferente kalkulashon pa determiná e<br />
puntonan aki. Un buelo ku generalmente<br />
a bai hopi bon.<br />
Praia <strong>ta</strong> un isla ku <strong>ta</strong> pertenesé na<br />
Cabo Verde. Adelantá mi <strong>ta</strong><strong>ta</strong> a bisa ku<br />
na Cabo Verde nan <strong>ta</strong> papia un idioma<br />
práktikamente igual ku <strong>no</strong>s idioma<br />
papiamentu. Bahando na Praia mi<br />
<strong>ta</strong>ba<strong>ta</strong> tende bèrdat algun piloto <strong>ta</strong> papia<br />
algu hopi <strong>si</strong>milar na papiamentu. Mi por<br />
a <strong>si</strong>gui nan kombersashon pa 80%.<br />
Na momentu ku <strong>no</strong>s a baha m’a tira<br />
un pará i kuminsá papia papiamentu,<br />
djis pa wak kon nan <strong>ta</strong> reakshoná. E<br />
reakshonnan <strong>ta</strong>ba<strong>ta</strong> inkreibel, pero<br />
bèrdat, po<strong>si</strong>tivo. Nan <strong>no</strong> <strong>ta</strong> papi’é 100%,<br />
pero nan <strong>ta</strong> komprondé <strong>si</strong> kiko bo <strong>ta</strong><br />
papia ku nan. Palabranan manera ‘bon<br />
dia’, ‘bon <strong>ta</strong>rdi’, ‘kon<strong>ta</strong> bai’ <strong>ta</strong>ba<strong>ta</strong> masha<br />
<strong>no</strong>rmal den nan vokabulario. Mi a as<strong>ta</strong><br />
filma kombersashon ku e personal di<br />
rampa ku a atendé ku <strong>no</strong>s pa mi tin<br />
prueba.<br />
E klima di e lugá <strong>ta</strong> hopi <strong>si</strong>milar na<br />
esun di Antia. For di <strong>no</strong>s avion den laria<br />
mi <strong>ta</strong>ba<strong>ta</strong> mira algun kas den <strong>si</strong>tuashon<br />
hopi pober. Puntrando pa sa mas di e<br />
lugá mi a komprondé ku enbèrdat e<br />
grado di pobresa <strong>ta</strong> bas<strong>ta</strong> haltu einan.<br />
E stòp na Praia i tur e otronan <strong>ta</strong><br />
mas bien pa kue kombustibel. Akinan<br />
<strong>si</strong>gur <strong>no</strong>s <strong>ta</strong>batin mester di <strong>ta</strong>nkinan ful<br />
ku kombustibel, komo ku <strong>no</strong>s <strong>ta</strong>ba<strong>ta</strong><br />
pará na ini<strong>si</strong>o di krusa Oséa<strong>no</strong> Atlántiko.<br />
Un buelo di ka<strong>si</strong> seis ora i mei den un<br />
ATR 42 di propèler. No <strong>ta</strong> algu ku bo <strong>ta</strong><br />
eksperen<strong>si</strong>á tur dia i pa <strong>no</strong>s tur e <strong>ta</strong>batin<br />
un nifikashon balioso. Nada di tenshon,<br />
<strong>si</strong><strong>no</strong> mas bien un aventura i eksperen<strong>si</strong>a<br />
úniko. (<strong>ta</strong> <strong>si</strong>gui otro <strong>si</strong>man).<br />
Tumando ‘catering’ na Praia, promé ku <strong>no</strong>s a sali pa Na<strong>ta</strong>l.<br />
E ru<strong>ta</strong> ku <strong>no</strong>s a bula di Islanan Canaria pa e islanan di<br />
Cabo Verde.