28.04.2013 Views

DE lernu - 世界语学习

DE lernu - 世界语学习

DE lernu - 世界语学习

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

1<br />

<strong>DE</strong> [www.<strong>lernu</strong>.net](<strong>lernu</strong>! 是个多语种网站, 其目标是要帮助网<br />

络族, 以方便, 免费的方式, 来认识并学习世界语.)<br />

世界语课程——ANA ANA PANA<br />

程度: 初级<br />

说明: 本通讯课程由有经验的世界语者帮你学习初级世界语.


纸质版说明<br />

2<br />

Ana Pana 这个课程是原先在 www.<strong>lernu</strong>.net 上的课程,现在把它打印出来,并加了一<br />

些注释,变成便于携带,可经常拿出来学习的纸质版。<br />

因为它是网络课程,所以在网上它有很多的“活动空间”,点击一个连接就可以去看相关<br />

的更多内容,还有很多的练习题,有自动批改。可是纸上没有这个功能,我们尽可能录入全部的<br />

内容,我们省去了课文录音(为了方便学会语音,我们特别在“附录部分”加了一份语音资料。)<br />

和听写练习,这个我们没有办法在纸上实现,你可以在网上进行。<br />

对于出来的“连接”,我们对少部分在“连接”底下做了录入。比较重要的,譬如与这套<br />

课程相辅而成的《基本文法》等,我们会特别在主要课程之后作“附录”全部摘录,而不再一一<br />

在“连接”下进行录入。<br />

练习的答案等,可以参考课文。不过最后的通信练习答案,我们不做录入,而是需要你来<br />

写信给你的辅导老师,对你的学习进行检测。<br />

另外如果本课程有什么不当之处,也请随时指出,谢谢!<br />

张中一<br />

2007-6-27


如何使用本教材<br />

3<br />

1、根据你的节奏和可得到的时间安排学习。 别要太快,超出一天一课。只有当你知道对本课<br />

的内容非常熟悉时再学习下一课。<br />

2、阅读课文、问题,并大声回答。<br />

3、最好能再找一个同伴一起学习,一个问,一个答。<br />

4、如果发现某处不理解的,也不要停下来,因为下一课会找到答案。<br />

5、阅读课文、问题,并回答问题比记忆语法规则更重要。<br />

6、经常复习前面学过的课文。<br />

7、多看“附录”,会给你一些启迪的。<br />

8、 找一位指导教师改正“通信练习”, 解释学习中不清楚的问题。<br />

9、当你自学完八课后,给我们写一封信,邮件或电邮都可以,我们会告诉你一些有关当地世界<br />

语组织和世界语朋友的联系方法,及网上世界语聊天室等,以便你与他们联系。


总目录<br />

纸质版说明………………………………………………222<br />

如何使用本教材…………………………………………333<br />

课程部分…………………………………………………555<br />

附录部分…………………………………………………44 44<br />

4


5<br />

课程部分


“课程部分”目录<br />

介绍………………………………………………………………7<br />

综览……………………………………………………………………8<br />

正文……………………………………………………………………9<br />

6<br />

PARTO 1………………………………………………………999<br />

PARTO 2………………………………………………………11 11 11<br />

PARTO 3………………………………………………………15 15 15<br />

PARTO 4………………………………………………………19 19 19<br />

PARTO 5………………………………………………………23 23<br />

PARTO 6………………………………………………………27 27<br />

PARTO 7………………………………………………………32 32<br />

PARTO 8………………………………………………………37 37<br />

测验………………………………………………………………41 41 41<br />

后记……………………………………………………………………43 43 43


介绍<br />

"Ana Pana" 是一个通讯课程, 它适合世界语初学者. 开始前, 你最好先详读世界语概观.<br />

本课程共有 8 部分, 开始简单, 后面逐渐加深.<br />

基本想法是让你在每部分都能:<br />

1. 生词 (词汇监测* 1 )<br />

2. 文法解说 (有更详细的说明“pli”* 2 )<br />

3. 故事 (附录音*)<br />

4. 填空练习 (自动监测* 1 )<br />

5. 问句练习 * 1<br />

6. 听力练习 * 1<br />

7. 通信练习<br />

8. 建议<br />

通信练习会由辅导员检查后, 连同批改及评语一起寄回给你.*<br />

(你需先登录才能发送练习.* 1 )<br />

* 1 这些内容因为难以在纸上完成,被删除而不录入。<br />

* 2 所有的“pli”,都可以在“附录部分”的《基本文法》中看到。<br />

相关课程的语文已由世界语学会的特別委员会审订过.<br />

祝你成功!<br />

7


综览<br />

本课程有 8 个部分,主角是纽约的 Ana 。<br />

Parto 1 - Saluton<br />

Parto 2 - Pri Ana<br />

Parto 3 - Familio<br />

Parto 4 - Ŝatokupoj<br />

Parto 5 - Vetero<br />

Parto 6 - Studoj<br />

Parto 7 - Longa vojaĝo<br />

Parto 8 - Lingvoj<br />

( "Parto"的意思就是“部分”)<br />

8<br />

绘图:Helen Claesson<br />

编写:Hokan Lundberg


Parto 1 - Saluton<br />

第 1 部分的词汇<br />

9<br />

使用这份词汇表和词汇练习以认识在而后读物中将出现的词汇. 如果你没有一次学完所有的词<br />

汇, 也没有关系, 你可以在阅读后, 重新返回词汇练习的学习.<br />

nomo - 姓名<br />

estas - 是<br />

familio - 家庭<br />

tuta - 全部的<br />

adreso - 地址<br />

reto - 网络<br />

kaj - 和<br />

aĝo - 年龄<br />

kio - 什么<br />

ĝis - 再见<br />

poŝto - 邮件<br />

via - 你的<br />

第(111)部分说明<br />

以下是关于课文的简短说明. 若你需要更多说明, 请点击右边的 "Pli*" (更多) 链接. (若你不<br />

了解例子, 你就可以点击它.)<br />

语法 说明///翻译 例子 更多<br />

-o 名词的词尾 nomo Pli<br />

-a 形容词的词尾 tuta Pli<br />

-as 现在式动词词尾 estas as Pli<br />

人称代词 请看"Pli"部分: mi Pli


所有格代词 请看"Pli"部分: 请看"Pli"部分: mia Pli<br />

ĝis 介词 - 直到. "Ĝis revido" 的略语 - "再见"。<br />

Parto 1 - Saluton! - 课文<br />

Saluton!<br />

Mia nomo estas Ana Pana.<br />

Mia persona nomo estas Ana.<br />

Mia familia nomo estas Pana.<br />

Mi loĝas en Novjorko, Usono.<br />

Mia adreso estas: 1234 Long-strato.<br />

Mia retpoŝt-adreso estas: ana@<strong>lernu</strong>.net.<br />

Mi estas 18-jara.<br />

Kio estas via nomo? Kie vi loĝas?<br />

Ĝis!<br />

Ana<br />

注意<br />

请依据相关国家自己的体制*写地址.<br />

*在中国,地址就是按汉语拼音来拼写,但要“倒头”,即地址由小写到大如:<br />

中国浙江省宁波市百丈路 364 号.(我们的习惯是从国名,一直由大到小下来)<br />

10<br />

363HAO,NINGBO SHI,ZHEJIANG SHENG,CHINIO.(而世界语应该先写门牌号,由小写<br />

到大)<br />

第(1)部分填充练习<br />

请在空白处填入正确的词汇. 你可以从词汇表中选取适合的词汇.<br />

Vortoj: persona, nomo, estas, estas, estas, familia, adreso, kio, kie, kie, kie, jara jara jara<br />

Mia estas Ana Pana. Mia nomo estas Ana. Mia<br />

nomo estas Pana. Mia estas: 1234 Long-strato. Mia<br />

retpoŝt-adreso : ana@<strong>lernu</strong>.net. Mi estas 18- .<br />

estas via nomo? vi loĝas?


通信练习 (Parto 1 - Saluton!)<br />

练习<br />

建议 (1)<br />

11<br />

请用和 Ana 在课文中所描写的同样的方式, 描写一下你自己. 如果你不愿意, 你不必使用真实<br />

资料! 重要的是只要你能模仿句型即可.<br />

Saluton!<br />

Mia nomo estas<br />

你可以在此加上问题.<br />

发送<br />

祝贺你! 你已经通过了一种新的、有趣的语言练习的第一步。无疑在你讲世界语前,还有许多工<br />

作要做。但是我们希望这一学习令你愉快。<br />

请重复<br />

我们强烈地提议你现在返回词汇表及语法说明*学习,然后再试一次。复习在语言学习中是十分<br />

重要的。<br />

(寄到你辅导教师的地址)<br />

Parto 2 - Pri Ana<br />

第 2 部分的词汇


12<br />

使用这份词汇表和词汇练习以认识在而后读物中将出现的词汇. 如果你没有一次学完所有的词<br />

汇, 也没有关系, 你可以在阅读后, 重新返回词汇练习的学习.<br />

sur - 在...这上<br />

la - (定冠词)<br />

bildo - 图片<br />

knabino - 女孩<br />

ŝia - 她的<br />

loĝi - 居住<br />

urbo - 城市<br />

en - 在...内<br />

lando - 国家<br />

kontinento - 大洲<br />

mondo - 世界<br />

Ameriko - 美洲<br />

Afriko - 非洲<br />

Oceanio - 大洋洲<br />

Azio - 亚洲<br />

Eŭropo - 欧洲<br />

kie - 哪儿<br />

kiu - 哪一个<br />

ekzemple - 例如<br />

kelkaj - 一些<br />

parto - 部分


第(2)部分说明<br />

13<br />

以下是关于课文的简短说明. 若你需要更多说明, 请点击右边的 "Pli" (更多) 链接. (若你不了<br />

解例子, 你就可以点击它.)<br />

语法 说明/翻译 例子 更多<br />

la 定冠词. la bildo Pli<br />

-in- 接尾词 – 阴性. knabin in ino Pli<br />

pri 介词 - 关于. pri Ana Pli<br />

de 介词 - 的, 属于, 从属, 自, 从. la aĝo de Ana Pli<br />

sur 介词 - 在...上. sur la bildo Pli<br />

en 介词 - 在內, 入內. en Novjorko Pli<br />

数词. 表示数目或数量的字. kvin Pli<br />

-j 复数的词尾. kvin kontinentoj Pli<br />

Parto Parto Parto 2 - Pri Ana - 课文<br />

Sur la bildo estas knabino. Ŝia nomo estas<br />

Ana. Ŝia tuta nomo estas Ana Pana.<br />

Ana estas juna. Ana estas 18-jara.<br />

La adreso de Ana estas: 1234 Long-strato.<br />

La retpoŝt-adreso de Ana estas:<br />

ana@<strong>lernu</strong>.net.<br />

Ana loĝas en Novjorko. Novjorko estas urbo<br />

en Usono. Usono estas lando en Ameriko.<br />

Ameriko estas mondoparto.<br />

En la mondo estas kelkaj mondopartoj,<br />

ekzemple: Ameriko, Afriko, Azio, Eŭropo kaj<br />

Oceanio.<br />

注意<br />

请注意, "名字" 可能指 "名" (如本课中) 或 "姓名" (如第 1 课).


第(2)部分填充练习<br />

请在空白处填入正确的词汇. 你可以从词汇表中选取适合的词汇.<br />

通信练习 (Parto 2 - Pri Ana)<br />

练习<br />

Vortoj: urbo, mondo, mondo, mondo, juna, juna, juna, en, mondopartoj, mondoparto, lo loĝas, as, as,<br />

adreso, adreso, adreso, lando, estas<br />

14<br />

La de Ana estas: 1234 Longstrato. Ana estas . Ana<br />

en Novjorko. Novjorko en Usono. Usono<br />

estas Ameriko. Ameriko estas . En la<br />

Oceanio kaj Eŭropo.<br />

请回答问题.<br />

estas kelkaj , ekzemple: Ameriko, Afriko, Azio,<br />

1) Kio estas la familia nomo de Ana? La familia nomo de Ana e<br />

2) Kio estas la retpost-adreso de Ana?<br />

3) Kie si logas?<br />

4) Kio estas Novjorko?<br />

5) En kiu mondoparto estas Novjorko?<br />

-------------<br />

6) En kiu lando vi logas?<br />

7) En kiu mondoparto estas via loglando?<br />

你可以在此加上问题.


发送<br />

建议 (2)<br />

15<br />

学习一种新的语言首先要:1) 有学习动机, 2) 有耐心, 3) 有勇气。学习世界语的动机因人而<br />

异,例如:有人兴趣于它的语法结构,有人看中用它与异国及不同文化人士的交流,也有人只想<br />

考验自己能否学会一种新语言。(请参阅为何学世界语网页, 列有各种动机。) 如你所知,非母<br />

语的学习不可能一学就会,世界语虽比民族语言易学,但凡是语言都得付出精力去获取足够的知<br />

识才能运用自如。有人可在数周密集学习后成功地学会世界语,但大多数人而言,则需要好几个<br />

月,甚至好几年。因此,学习者要有耐心,不要期待太多的成果。勇气对学习任何事物都有帮助 ,<br />

例如,学习滑雪,要勇于跌倒,再跌倒!而学习语言,要勇于大声地、清晰地开口说话。如此,<br />

就能更快运用自如,这是开口说一种新语言的根本所在。<br />

请重复<br />

我们强烈地提议你现在返回词汇表及语法说明学习,然后再试一次。复习在语言学习中是十分重<br />

要的。<br />

(寄到你辅导教师的地址)<br />

Parto Parto Parto 3 – Familio<br />

第 3 部分的词汇


16<br />

使用这份词汇表和词汇练习以认识在而后读物中将出现的词汇. 如果你没有一次学完所有的词<br />

汇, 也没有关系, 你可以在阅读后, 重新返回词汇练习的学习.<br />

ĉu - 是否(疑问词)<br />

kie - 哪儿<br />

tie - 那儿<br />

kun - 与<br />

persono - 人<br />

patrino - 母亲<br />

patro - 父亲<br />

fratino - 姐妹<br />

frato - 兄弟<br />

juna - 年轻的<br />

ili - 他们<br />

apartamento - 公寓<br />

ĉambro - 房间<br />

ĝemelo - 孪生子<br />

havi - 有<br />

jaro - 年, 岁<br />

ankaŭ - 也<br />

posedi - 拥有<br />

ĉar - 因为<br />

第(333)部分说明<br />

以下是关于课文的简短说明. 若你需要更多说明, 请点击右边的 "Pli" (更多) 链接. (若你不了<br />

解例子, 你就可以点击它.)


语法 说明/翻译 例子 更多<br />

-e 副词的词尾 fakte Pli<br />

ĉu 是否问句用疑问词 Ĉu vi memoras? Pli<br />

-n 表示事物等的词尾 mi havas fraton Pli<br />

ge- 接头词 - 表示两性并指 ge gefratoj Pli<br />

da 介词 - 量的 Kiom da jaroj vi havas? Pli<br />

tiu 那个 en tiu apartamento Pli<br />

kiom 多少 Kiom da jaroj vi havas? Pli<br />

kial 为什么 Kial ne? Pli<br />

pli 比较词 -更 pli juna Pli<br />

plej 比较词 -最 plej juna Pli<br />

ol 比较用连接词 -比 Ili estas pli junaj ol ol ol mi. Pli<br />

Parto Parto Parto 3 - Familio - 课文<br />

Jen mia familio!<br />

En mia familio estas 5 (kvin)<br />

personoj. Estas mi, mia patrino kaj<br />

mia patro. Mi havas ankaŭ fraton kaj<br />

fratinon. Mi do havas du gefratojn. Ili<br />

estas pli junaj ol mi. Mia patrino<br />

estas la plej aĝa en nia familio.<br />

Miaj gepatroj posedas apartamenton.<br />

En tiu apartamento ni loĝas. La<br />

apartamento havas 4 (kvar)<br />

ĉambrojn. Miaj gefratoj loĝas en unu<br />

ĉambro kaj mi loĝas en alia ĉambro.<br />

Miaj gefratoj tre similas. Ili fakte<br />

estas ĝemeloj. Mia fratino havas 12<br />

(dek du) jarojn. Kiom da jaroj havas<br />

mia frato? Ankaŭ dek du. Ĝemeloj ja<br />

estas samaĝaj :-).<br />

注意<br />

17<br />

请注意字尾的 -n -n. 请重读课文, 并想一想. 你了解为什么有些字的字尾用 -n 吗? 不了解的话,<br />

请读文法项目内的受词部分.*


"房间" 是指任何房间, 厕所与厨房除外.<br />

18<br />

在介词 "da" 后面, 则不用 -n. 例如, 不可以说 *Kiom da jarojN vi havas?*, 而应该说<br />

"Kiom da jaroj vi havas?" (你几岁?) 也不可以说 *Mi havas multe da monoN*, 而应<br />

该说 "Mi havas multe da mono" (我有许多的钱). ("Mi havas multon da mono" 这个<br />

句子完全正确, 但是更常用的是 "Mi havas multe da mono".)<br />

*见“附录部分”的《基本文法》<br />

第(3)部分填充练习<br />

请在空白处填入正确的词汇. 你可以从词汇表中选取适合的词汇.<br />

通信练习 (Parto 333 - Familio)<br />

练习<br />

Vortoj: personoj, lo lo loĝas, as, familio, fratinon, en, alia, kaj, ĉĉĉambrojn,<br />

ambrojn, jarojn jarojn,<br />

apartamenton, havas, havas, havas, gefratojn, anka ankaŭ, estas, tiu, tiu, tiu, ili, plej plej plej<br />

En mia familio estas 5 (kvin) . Estas mi, mia patrino<br />

mia patro. Mi havas ankaŭ fraton kaj . Mi do havas<br />

du . estas pli junaj ol mi. Mia patrino estas la<br />

aĝa en nia Miaj gepatroj havas . En<br />

apartamento ni . La apartamento havas 4 (kvar)<br />

. Miaj gefratoj loĝas unu ĉambro kaj mi loĝas en<br />

ĉambro. Mia fratino havas 12 (dek du) . Kiom da<br />

jaroj mia frato? dek du, ĝemeloj ja<br />

请回答问题.<br />

samaĝaj.


1) Kiom da gefratoj havas Ana?<br />

Si havas...<br />

建议 (3)<br />

19<br />

2) Cu la familio de Ana logas en propra domo?<br />

3) Kial la gefratoj de Ana estas samagaj?<br />

------------<br />

4) Cu vi havas gefratojn?<br />

5) Kiom da cambroj havas via apartamento/domo?<br />

6) Cu vi estas la plej juna en via familio?<br />

7) Kiu estas la plej maljuna en via familio?<br />

你可以在此加上问题.<br />

发送<br />

如果想正确地使用非母语交谈,必须懂得该语言的语法。不要怕!世界语语法比起民族语言的语<br />

法更容易理解,更合乎逻辑。如果你觉得自己对语法的用法不熟,请看语法用语,它为你提供了<br />

解世界语语法的基础。我们建议你现在就该看看在语法项内的十个基本部分,并作完各该部分水<br />

平 1 的练习。<br />

请重复<br />

我们强烈地提议你现在返回词汇表及语法说明学习,然后再试一次。复习在语言学习中是十分重<br />

要的。<br />

(寄到你辅导教师的地址)<br />

Parto 4 – Ŝatokupoj atokupoj atokupoj<br />

第 4 部分的词汇<br />

使用这份词汇表和词汇练习以认识在而后读物中将出现的词汇. 如果你没有一次学完所有的词<br />

汇, 也没有关系, 你可以在阅读后, 重新返回词汇练习的学习.<br />

ŝati - 喜欢<br />

kanti - 唱歌<br />

ofte - 经常


one - 好<br />

okupo - 职业<br />

ŝatokupo - 嗜好<br />

ludi - 玩<br />

teniso - 网球<br />

bicikli - 骑自行车<br />

do - 那么<br />

muziko - 音乐<br />

sporto - 体育运动<br />

plaĉi - 令...喜欢<br />

legi - 阅读<br />

libro - 书<br />

spekti - 观看<br />

filmo - 影片, 胶片<br />

naĝi - 游泳<br />

akvo - 水<br />

lerni - 学习<br />

lingvo - 语言<br />

jam - 已经<br />

paroli - 讲<br />

ne - 不 (否定词)<br />

kuiri - 烹饪<br />

20


ĉefe - 主要地<br />

fiŝo - 鱼<br />

vegetare - 素食<br />

第(4)部分说明<br />

21<br />

以下是关于课文的简短说明. 若你需要更多说明, 请点击右边的 "Pli" (更多) 链接. (若你不了<br />

解例子, 你就可以点击它.)<br />

语法 说明/翻译 例子 更多<br />

-i 动词基本形式, 动词不定式的词尾. kanti Pli<br />

-aĵ- 接尾词 - 具体的事物. fiŝaĵo Pli<br />

-em- 接尾词 - 倾向. sportem em ema Pli<br />

-ad- 接尾词 - 持续或重复的动作. kuirad ad ado Pli<br />

al 介词 - 到, 向. al patrino Pli<br />

ne 否定词 – 不. ne ŝatas Pli<br />

...as + ...i 复合动词结构. ŝatas as as naĝi Pli<br />

kaj - kaj 等等 - kaj kaj mi kaj kaj kaj vi -<br />

Parto Parto Parto 4 - Ŝatokupoj atokupoj - 课文<br />

Ana ŝatas kanti.<br />

Ŝi ofte kantas. Kaj ŝi bone kantas!<br />

Kanti estas ŝia ŝatokupo.<br />

Ŝi ankaŭ ŝatas ludi tenison kaj bicikli.<br />

Do, Ana estas kaj muzikema kaj<br />

sportema.<br />

Al Ana ankaŭ plaĉas legi librojn kaj<br />

spekti filmojn.<br />

La gefratoj de Ana ofte naĝas.<br />

Ili tre ŝatas ludi en akvo.<br />

Ŝatokupo de la patrino de Ana estas<br />

lerni lingvojn.<br />

Ŝi jam bone parolas sep lingvojn!<br />

La patro de Ana ne ŝatas lerni<br />

novajn lingvojn.<br />

Lia ŝatokupo estas kuirado.


Ĉefe li kuiras vegetare, sed iufoje li<br />

kuiras ankaŭ fiŝaĵon.<br />

注意<br />

22<br />

又是 -n 的问题。一开始很容易忘记它! 你可以随时回到 宾语 网页复习一下. 建议你也用心读<br />

完 复合的动词结构 部分.*<br />

*见“附录部分”的《基本文法》<br />

第(4)部分填充练习<br />

请在空白处填入正确的词汇. 你可以从词汇表中选取适合的词汇.<br />

通信练习 (Parto 4 - Ŝatokupoj)<br />

atokupoj)<br />

练习<br />

Vortoj: vegetare, al, ŝatas, atas, parolas, sportema, tenison, lerni, bone, lia, lia, lia,<br />

spekti, akvo, anka ankaŭ, ŝatokupo, atokupo, de, kuirado, kantas, fi fiŝaĵon on<br />

Ana kanti. Ŝi ofte . Kaj ŝi kantas! Kant<br />

i estas ŝia . Ŝi ŝatas ludi kaj bicikli. Do,<br />

Ana estas kaj muzikema kaj . Ana ankaŭ plaĉas legi<br />

librojn kaj filmojn. La gefratoj Ana ofte naĝas. Ili<br />

tre ŝatas ludi en . de la patrino de Ana estas<br />

lingvojn. Ŝi jam bone 7 (sep) lingvojn. La patro de<br />

Ana ne lerni novajn lingvojn. ŝatokupo estas<br />

请回答问题.<br />

. Ĉefe li kuiras , sed iufoje li kuiras ankaŭ<br />

.


1) Cu Ana estas sportema?<br />

2) Kion Ana satas ludi?<br />

建议 (4)<br />

23<br />

3) Kiom da lingvoj parolas la patrino de Ana?<br />

---<br />

4) Cu vi havas satokupon?<br />

5) Cu vi bone kantas?<br />

6) Kion vi satas kuiri?<br />

你可以在此加上问题.<br />

发送<br />

很好,现在你已完成本课程的一半!也许你已经注意到,本部分内容已经更加广泛,你也可能感<br />

到有困难。遇到困难时,自然会怀疑要否继续下去。当初我们在学世界语时也是这样的。但现在<br />

回想起来,我们庆幸当初继续奋斗,终能学会这个语言,借着它,我们能多次旅游国外 (往往还<br />

不用任何费用),认识许多有趣的人,结交分布世界各地的朋友。希望你也继续学习,我们将试<br />

着支持你、鼓励你! 随时都欢迎你写信给 辅导员,请教问题或求解疑惑。<br />

请重复<br />

我们强烈地提议你现在返回词汇表及语法说明学习,然后再试一次。复习在语言学习中是十分重<br />

要的。<br />

(寄到你辅导教师的地址)<br />

Parto 5 – Vetero Vetero Vetero<br />

第 5 部分的词汇<br />

使用这份词汇表和词汇练习以认识在而后读物中将出现的词汇. 如果你没有一次学完所有的词<br />

汇, 也没有关系, 你可以在阅读后, 重新返回词汇练习的学习.<br />

vetero - 天气<br />

vintro - 冬天<br />

nun - 现在


pluvo - 雨<br />

hieraŭ - 昨天<br />

neĝo - 雪<br />

hodiaŭ - 今天<br />

espero - 希望<br />

suno - 太阳<br />

brili - 发光<br />

morgaŭ - 明天<br />

amiko - 朋友<br />

fakto - 事实<br />

somero - 夏天<br />

varma - 热的<br />

tre - 非常<br />

grado - 度<br />

perfekte - 完美<br />

tro - 太, 过分<br />

agrable - 宜人地<br />

aŭtuno - 秋天<br />

veni - 来<br />

freŝa - 新鲜的<br />

aero - 空气<br />

printempo - 春天<br />

24


kontrasto - 对比<br />

ĉar - 因为<br />

第(5)部分说明<br />

25<br />

以下是关于课文的简短说明. 若你需要更多说明, 请点击右边的 "Pli" (更多) 链接. (若你不了<br />

解例子, 你就可以点击它.)<br />

语法 说明/翻译 例子 更多<br />

-is 过去式动词词尾. hieraŭ neĝis is Pli<br />

-os 将来式动词词尾. la suno brilos os morgaŭ Pli<br />

-u 命令式动词词尾. suno venu Pli<br />

-ebl- 接尾词 - 可能, 可作. esperebl ebl eble Pli<br />

kiam 何时. kiam estas sune Pli<br />

tiam 那时. tiam mi biciklos Pli<br />

iom 有些. iom da pluvo Pli<br />

kia 怎样的. Kia estas la vetero? Pli<br />

ĉi 这 (指近处). ĉiii tie Pli<br />

dum 介词 - 在…期间. dum la somero Pli<br />

ĉirkaŭ 介词 - 围绕, 大约. ĉirka irka irkaŭŭŭ 25 gradoj Pli<br />

laŭ 介词 - 依, 循. la laŭ mi Pli<br />

por 介词 - 为了. por mi Pli<br />

super 介词 - 在...上方(不接触). super 30 gradoj Pli<br />

post 介词 - 之后. post post post la somero Pli<br />

Parto 5 - Vetero Vetero Vetero - 课文


Estas vintro nun en Novjorko. Pluvas...<br />

Hieraŭ neĝis kaj hodiaŭ pluvas. Bona<br />

vetero por legi libron... Espereble la suno<br />

brilos morgaŭ, ĉar tiam mi biciklos kun<br />

amiko. Fakte al mi pli plaĉas somero ol<br />

vintro. Dum somero ofte estas varma<br />

vetero ĉi tie. Mi tre ŝatas kiam la suno<br />

brilas! Kiam estas ĉirkaŭ 25 gradoj celsiaj<br />

注意<br />

26<br />

(77 farenhajtaj) estas perfekte, laŭ mi. Por<br />

mi estas tro varme kiam estas sune kaj<br />

super 30 gradoj celsiaj (86 farenhajtaj).<br />

Post somero estas agrable kiam aŭtuno<br />

venas kun freŝa aero kaj iom da pluvo. Kaj<br />

post vintro estas agrable kiam printempo<br />

venas kun pli varma vetero. Kontrastoj<br />

bonas... Suno venu!<br />

可能不易知道何时用字尾 -a -a -a (形容词字形), 何时用 -e -e -e (副词字形). 例如, La vetero estas<br />

varma./ 天气是温暖的. (varma 修饰名词 "天气",因此是形容词.) 而 Estas tro varme ĉi<br />

tie./ 这里太温暖. (varme 修饰情境, 因此是副词.) 请进一步阅读何时用 -a (形容词形), 何<br />

时用 -e (副词形)?*<br />

*见“附录部分”的《基本文法》<br />

第(5)部分填充练习<br />

请在空白处填入正确的词汇. 你可以从词汇表中选取适合的词汇.<br />

Vortoj: bonas, agrable, en, da, hodia hodiaŭŭŭ, libron, gradoj, ŝatas, atas, vetero, vetero, vetero, ol, ol, ol,<br />

brilos, super, venu, post, la la laŭ,,, ĉi, i, kun, tro<br />

Estas vintro nun Novjorko kaj pluvas. Hieraŭ neĝis kaj<br />

pluvas. Bona vetero por legi ... Espereble la suno<br />

morgaŭ ĉar tiam mi biciklos amiko. Fakte al mi pli<br />

plaĉas somero vintro. Dum somero ofte estas varma vetero<br />

tie. Mi tre kiam la suno brilas! Kiam estas ĉirkaŭ 25


通信练习 (Parto 5 - Vetero)<br />

练习<br />

建议 (5) (5) (5)<br />

27<br />

estas perfekte mi. Por mi estas varme<br />

kiam estas sune kaj 30 gradoj. Post somero estas<br />

请回答问题.<br />

kiam aŭtuno venas kun freŝa aero kaj iom pluvo. Kaj<br />

vintro estas agrable kiam printempo venas kun pli varma<br />

. Kontrastoj ... Suno !<br />

1) Kia estas la vetero ce vi nun?<br />

2) Kia estas la vetero dum vintroj?<br />

3) Cu vi satas someron?<br />

4) Cu ce 30 gradoj estas tro varme al vi?<br />

---<br />

Bonvolu demandi al la lingvohelpanto pri la vetero:<br />

你可以在此加上问题.<br />

发送<br />

(寄到你辅导教师的地址)<br />

要能善用语言,必须自知、自觉并自如地应用它。“自知”让你因认识词汇及语法,而能使用语言 。<br />

“自觉” 则让你能在各种情况下说它,而不怕表露自己的感觉。同样地,“自如”则让你不假思索


28<br />

即能表达自己的思想,甚至反向而行—你想说的话,会依你的思想及感觉自动脱口而出。只有在<br />

多次重复词汇及句子后,你才会掌握语言的使用自如。 独自学习世界语时,最重要的就是要真<br />

正说它!若你有猫或狗,就试着跟它说世界语吧!它一定会喜欢,而你也同时做了不错的练习。<br />

你当然也可以大声和自己说话。<br />

请重复<br />

我们强烈地提议你现在返回词汇表及语法说明学习,然后再试一次。复习在语言学习中是十分重<br />

要的。<br />

Parto 6 --- Studoj<br />

第 6 部分的词汇<br />

使用这份词汇表和词汇练习以认识在而后读物中将出现的词汇. 如果你没有一次学完所有的词<br />

汇, 也没有关系, 你可以在阅读后, 重新返回词汇练习的学习.<br />

studi - 研究, 攻读<br />

lasta - 上次的, 最后的<br />

povi - 能够<br />

universitato - 大学<br />

facila - 容易的<br />

scii - 知道<br />

eĉ - 甚至<br />

fari - 做<br />

programo - 程序, 节目<br />

instrui - 教<br />

aspekti - 看起来<br />

flegi - 照顾<br />

kuraci - 医疗<br />

sukcesi - 成功<br />

iri - 去


momento - 此刻<br />

noto - 成绩, 笔记<br />

sufiĉe - 足够<br />

provi - 尝试<br />

diligenta - 勤奋的<br />

pensi - 想, 思考<br />

paŭzo - 暂停<br />

tempo - 时间<br />

interese - 有趣地<br />

vojaĝi - 旅行<br />

fremda - 外国的<br />

renkonti - 遇见<br />

nova - 新的<br />

kulturo - 文化<br />

kosti - 花钱<br />

multe - 多<br />

mono - 钱<br />

akiri - 到达<br />

preta - 备好的<br />

pagi - 支付<br />

trovi - 发现<br />

laboro - 工作<br />

29


vero - 真实<br />

ŝajne - 显得<br />

sed - 但是<br />

第(6)部分说明<br />

30<br />

以下是关于课文的简短说明. 若你需要更多说明, 请点击右边的 "Pli" (更多) 链接. (若你不了<br />

解例子, 你就可以点击它.)<br />

语法 说明/翻译 例子 更多<br />

-us 虚拟式动词的词尾 mi ŝatus us studi Pli<br />

-ist- 接尾词 - 专业者, 思想者, 主义者. programist ist isto Pli<br />

-ig- 接尾词 - 使成为. aspektig ig igi Pli<br />

-iĝ- 接尾词 - 变成为. fariĝi Pli<br />

mal- 接头词 - 相反词义 estas mal mal malfacile Pli<br />

iu 某人、某物 trovi iu iun laboron Pli<br />

kiel 如何 Kiel Kiel Kiel akiri monon? Pli<br />

antaŭ 介词 - 以前 Mi estas anta antaŭ vi. Pli<br />

ĉe 介词 - 在… studi ĉe universitato Pli<br />

-ont- 分词 将做者 venont ont ontjare Pli<br />

Parto Parto Parto 6 - Studoj - 课文<br />

Mi nun estas en la lasta jaro antaŭ ol mi<br />

povos studi ĉe universitato. Estas iom<br />

malfacile scii kion mi ŝatus studi tie... Eĉ<br />

malpli facile scii kio mi ŝatus fariĝi! Ĉu<br />

programisto, ĉu instruisto, ĉu ĵurnalisto, ĉu<br />

flegisto? Eble mi ŝatus fariĝi kuracisto, se mi<br />

sukcesos eniri tiun universitaton. Momente<br />

miaj notoj ne estas sufiĉe bonaj, sed mi<br />

provas studi tre diligente nun. Mi ankaŭ<br />

pripensas fari paŭzon en la studoj dum iom<br />

da tempo. Estus tre interese povi vojaĝi en<br />

fremdaj landoj kaj renkonti novajn kulturojn!<br />

Sed tio kostus multe da mono kaj mi ne sci


as kiel akiri tiun monon... Ankaŭ studi en<br />

universitato kostas multe da mono ĉi tie,<br />

注意<br />

31<br />

sed miaj gepatroj pretas pagi por tio. Trovi<br />

iun laboron estas tre malfacile, do mi plej<br />

verŝajne studos ion venontjare... Sed kion?<br />

"外观设计师" 是使某物呈现外观, 或给它外观的人. 通常这个名词是指为网站或其它物品 (如<br />

服装) 作外观设计的人.<br />

第(6)部分填充练习<br />

请在空白处填入正确的词汇. 你可以从词汇表中选取适合的词汇, 答案正确的话, 背景会变成<br />

绿色. (字母上标的写法, 请用 x 法, 例如: sx 代表 ŝ.) 祝你顺利!<br />

Vortoj: miaj, sukcesos, ŝatus, atus, atus, tempo, instruisto, pa paŭzon, zon, zon, povos, povos, povos, por,<br />

ver verŝajne, ajne, novajn, ĉu, u, kion, provas, tre, povi, studi, da, da, da, tiun, mono<br />

Mi nun estas en la lasta jaro antaŭ ol mi studi ĉe universitato. Est<br />

as iom malfacile scii kion mi ŝatus tie... Eĉ malpli facile scii kio mi<br />

fariĝi! Ĉu programisto, ĉu , ĉu ĵurnalisto,<br />

flegisto? Eble mi ŝatus fariĝi kuracisto, se mi eniri<br />

tiun universitaton. Momente notoj ne estas sufiĉe bonaj, sed mi<br />

studi tre diligente nun. Mi ankaŭ pripensas fari de<br />

studoj dum iom da . Estus tre interese vojaĝi en<br />

fremdaj landoj kaj renkonti kulturojn! Sed tio kostus multe<br />

mono kaj mi ne scias kiel akiri monon... Ankaŭ studi<br />

en universitato kostas multe da ĉi tie, sed miaj gepatroj pretas<br />

pagi tio. Trovi iun laboron estas malfacile, do mi plej<br />

studos ion venontjare... Sed ?


通信练习 (Parto 6 - Studoj)<br />

练习<br />

请回答问题.<br />

建议 (6)<br />

我们再次建议你多学些语法。此时,最好你能详读并完成前面九部分水平 1 的练习。*<br />

请重复<br />

32<br />

1) Kio Ana satus farigi se siaj notoj estos sufice bonaj?<br />

2) Kial si versajne ne povos vojagi en fremdaj landoj venontj<br />

-----------------<br />

3) Kion vi studis/as/os?<br />

4) Kio vi satus farigi?<br />

5) Cu en via lando kostas studi en universitatoj?<br />

你可以在此加上问题.<br />

发送<br />

我们强烈地提议你现在返回词汇表及语法说明学习,然后再试一次。复习在语言学习中是十分重<br />

要的。<br />

(寄到你辅导教师的地址)<br />

*见“附录部分”的《基本文法》<br />

Parto 7 - Longa Longa Longa voja vojaĝĝĝo<br />

第 7 部分的词汇<br />

使用这份词汇表和词汇练习以认识在而后读物中将出现的词汇. 如果你没有一次学完所有的词<br />

汇, 也没有关系, 你可以在阅读后, 重新返回词汇练习的学习.


sen - 无<br />

ho - 哦 (拟声词)<br />

preskaŭ - 几乎<br />

paki - 打包<br />

afabla - 客气的<br />

preni - 取得<br />

decidi - 决定<br />

vidi - 看见<br />

taksio - 出租车<br />

viro - 男人<br />

fino - 结束<br />

problemo - 问题<br />

pasi - 通过<br />

kontroli - 检查<br />

montri - 显示<br />

stari - 站<br />

gaja - 活泼的<br />

horo - 小时, 钟点<br />

haveno - 港口<br />

trajno - 火车<br />

longa - 长的<br />

sana - 健康的<br />

33


ĉina - 中国的, 中文<br />

rido - 笑<br />

diri - 说<br />

kompreni - 理解<br />

bedaŭri - 抱歉<br />

helpi - 帮助<br />

ŝoforo - 汽车司机<br />

buso - 大客车<br />

krii - 叫喊<br />

miri - 好奇<br />

vizo - 签证<br />

pasporto - 护照<br />

vico - 次序, 排列<br />

devi - 应当<br />

laca - 疲倦的<br />

flugi - 飞行<br />

granda - 大<br />

第(777)部分说明<br />

34<br />

以下是关于课文的简短说明. 若你需要更多说明, 请点击右边的 "Pli" (更多) 链接. (若你不了<br />

解例子, 你就可以点击它.)<br />

语法 说明/翻译 例子 更多<br />

-ind- 接尾词 - 值得做 mirind ind inda urbo Pli<br />

-eg- 接尾词 - 扩大, 加强 mirinda urbeg eg ego Pli


-et- 接尾词 - 缩小, 减弱 ridet et eto Pli<br />

re- 接头词 - 再一次、重复、返回 mi ŝatus re reveni Pli<br />

ek- 接头词 - 开始 ni ek ekis Pli<br />

ial 某理由 ial ŝi ne venis Pli<br />

iam 某时 iam mi ŝatus Pli<br />

per 介词 - 用, 以 per trajno Pli<br />

ke 连接词 ke(无实义) montriĝis ke ŝi ne povis<br />

Parto 7 - Longa voja vojaĝo - 课文<br />

Antaŭ iom da tempo mi faris longan kaj<br />

interesan vojaĝon kun amiko. Ni<br />

ekveturis de ĉi tie per trajno al la<br />

flughaveno. Poste ni flugis dum 11 (dek<br />

unu) horoj! Kiam ni alvenis ni estis lacaj<br />

sed tre gajaj. Ni devis stari en longa vico<br />

por montri la pasporton kaj vizon. La<br />

kontrolado pasis senprobleme. Finfine en<br />

Pekino, la ĉefurbo de Ĉinio - kia mirinda<br />

urbego! Ial nia ĉina amikino ne estis en<br />

la flughaveno por renkonti nin. "Kion fari<br />

nun?" ni pensis. Multaj viroj kriis "Taksio,<br />

taksio?!". Ĉar ni ne vidis iujn busojn ni<br />

decidis preni taksion. Ni montris adreson<br />

al unu taksiŝoforo kaj li afable helpis pri<br />

la pakaĵo. Bedaŭrinde ni ne komprenis<br />

kion li diris kaj li ne komprenis nin... Post<br />

preskaŭ unu horo en la taksio ni alvenis<br />

kaj nia amikino salutis nin kun granda<br />

rideto. Montriĝis ke ŝi ne povis veni al la<br />

flughaveno ĉar ŝia frateto estis iom<br />

malsana kaj ŝiaj gepatroj laboris. Ho, mi<br />

havis vere bonan tempon en Pekino kun<br />

miaj geamikoj! Iam mi ŝatus reveni...<br />

注意<br />

35<br />

初学一种语言难免犯错. 这是很自然的事. 重要的是, 要能意识到常犯的错误在哪里, 而加以避<br />

免. 我们建议你认真学习一下下面“网站”:<br />

使用世界语常犯哪些错误?*


36<br />

*见“附录部分”的《使用世界语常犯哪些错误?》<br />

第(7)部分填充练习<br />

请在空白处填入正确的词汇. 你可以从词汇表中选取适合的词汇.<br />

Vortoj: iujn, kun, ial, ial, ial, salutis, sed, kaj, miaj, bonan, bonan, bonan, veni, vizon, horoj, horoj, horoj,<br />

kion, ekveturis, pasis, nin, afable, ni, ni, ni, urbego, la, al, post, ŝatus, atus, atus, pensis pensis,<br />

montri, kriis, iom, ŝiaj, iaj, iaj, ĉar, ar, de<br />

Antaŭ da tempo mi faris longan interesan vojaĝon<br />

amiko. Ni de ĉi tie per trajno al<br />

flughaveno. Poste flugis dum 11 (dek unu)<br />

! Kiam ni alvenis ni estis lacaj tre gajaj. Ni devis<br />

stari en longa vico por la pasporton kaj . La<br />

kontrolado senprobleme. Finfine en Pekino, la ĉefurbo<br />

Ĉinio - kia mirinda ! nia ĉina amikino ne<br />

estis en la flughaveno por renkonti . "Kion fari nun?" ni<br />

. Multaj viroj "Taksio, taksio?!". ni ne<br />

vidis busojn ni decidis preni taksion. Ni montris adreson<br />

unu taksiŝoforo kaj li helpis pri la pakaĵo. Bedaŭrinde<br />

ni ne komprenis li diris kaj li ne komprenis nin... pres<br />

kaŭ unu horo en la taksio ni alvenis kaj nia amikino nin kun<br />

granda rideto. Montriĝis ke ŝi ne povis al la flughaveno ĉar ŝia<br />

frateto estis iom malsana kaj gepatroj laboris. Ho, mi havis vere<br />

tempon en Pekino kun geamikoj! Iam mi<br />

reveni...


通信练习 (Parto 7 - Longa voja vojaĝo) o) o)<br />

练习<br />

请回答问题.<br />

1) Cu vi bone komprenis la rakonton? Se ne, kion vi ne kompre<br />

---<br />

2) Cu vi satas vojagi?<br />

3) Cu vi preferas veturi per buso au trajno?<br />

4) En kiom da landoj vi estis?<br />

5) Kiu estas via plej bona vojago gis nun?<br />

6) Bonvolu iom rakonti pri gi.<br />

你可以在此加上问题.<br />

发送<br />

建议 (7)<br />

(寄到你辅导教师的地址)<br />

37<br />

世界语基础的创立者 Zamenhof,在 Unua Libro (第一书)中写道,有待解决的最主要问题有 :<br />

I. 这语言要特别简单, 让人能在游戏间学会它.<br />

II. 所有学会这语言的人要能立即使用它, 而让不同民族的人都能了解, 不论这语言将来是否为<br />

世界所接受, 将来是否有诸多采用者都是一样的--因为这语言在一开始, 由于其特有的结构, 本<br />

身就能作为国际沟通的有效工具.<br />

III. 设法消除世界的冷漠,并尽可能立即广泛开始把这种语言如同活的语言一般使用--不要等<br />

到手中握有钥匙, 等到迫不得已时.<br />

关于 I, 也许不是所有的人都同意, 但若比较起学习世界语和学习其它的 "完善的" 语言来, 后<br />

者则需更长的时间, 更多的努力. 想要在游戏间学习世界语, 你可以进入游戏. 如果你想依 II


38<br />

所言而行, 我们建议你到我的 <strong>lernu</strong>!找笔友. 想达到 III 的境界, 你因为兴趣及学习而已经走<br />

上这条路了 :-).*<br />

请重复<br />

我们强烈地提议你现在返回词汇表及语法说明学习,然后再试一次。复习在语言学习中是十分重<br />

要的。<br />

*很抱歉,我们无法在纸上实现<br />

Parto 8 --- Lingvoj<br />

第 8 部分的词汇<br />

使用这份词汇表和词汇练习以认识在而后读物中将出现的词汇. 如果你没有一次学完所有的词<br />

汇, 也没有关系, 你可以在阅读后, 重新返回词汇练习的学习.<br />

ĝoji - 高兴<br />

aŭdi - 听<br />

evoluo - 发展<br />

ekzisti - 存在<br />

tero - 地球, 土<br />

baldaŭ - 不久<br />

morti - 死<br />

kelkaj - 一些<br />

aperi - 出现<br />

angla - 英国的, 英语<br />

forgesi - 忘记<br />

vorto - 词汇<br />

bela - 漂亮的<br />

terura - 可怕的<br />

komuniki - 沟通, 交流


skribi - 写<br />

babili - 聊天<br />

interreto - 因特网<br />

konsenti - 同意<br />

tuj - 立即<br />

tamen - 然而<br />

glate - 顺利地<br />

第(8)部分说明<br />

39<br />

以下是关于课文的简短说明. 若你需要更多说明, 请点击右边的 "Pli" (更多) 链接. (若你不了<br />

解例子, 你就可以点击它.)<br />

语法 说明/翻译 例子 更多<br />

ĉiu 每个、每人 ĉiuj iuj lingvoj Pli<br />

inter 介词 - 在…之间 Inter Inter Interreto Pli<br />

-ant- 分词 - 在做…的人 parolant ant anto Pli<br />

Parto 8 - Lingvoj - 课文<br />

Lingvoj estas interesaj por mi. Mi ne<br />

ŝatas lerni novan lingvon. Sed mi ĝojas<br />

aŭdi tute fremdan lingvon. La evoluo de<br />

lingvoj estas interesa, mi pensas. Mi<br />

aŭdis ke ekzistas pli ol 2000 (du mil)<br />

lingvoj sur la tero hodiaŭ. Multaj baldaŭ<br />

mortos kaj kelkaj novaj aperas. Kaj<br />

preskaŭ ĉiuj lingvoj evoluas. Kiam mi<br />

estis en Ĉinio, mi provis lerni kelkajn<br />

vortojn de la ĉina. Sed mi tuj forgesis ilin.<br />

Por mi la ĉina estas tre bela lingvo, sed<br />

ege malfacila... Kaj por ili mia lingvo<br />

estas tre malfacila. Kelkaj provis paroli<br />

angle kun mi en Ĉinio, sed estis malfacile<br />

kompreni ilin. Ilia elparolo estis terura. S


ed tamen multe pli bona ol mia ĉina<br />

elparolo! Mia ĉina amikino parolas<br />

Esperanton. Ankaŭ mi estas Esperanto-<br />

parolanto. Per tiu lingvo ni povas glate<br />

komuniki. Ni ofte skribas kaj babilas per<br />

Interreto. Ŝajnas al mi ke Esperanto kaj<br />

Interreto estas perfekta paro por<br />

tutmonde komuniki facile kaj rapide!<br />

第(8)部分填充练习<br />

请在空白处填入正确的词汇. 你可以从词汇表中选取适合的词汇.<br />

40<br />

Vortoj: terura, pensas, pensas, pensas, ĝojas, ojas, kelkajn, kelkaj, paro, ilin, por, tero, de,<br />

kiam, komuniki, sed, multe, multe, multe, ĉiuj, iuj, rapide, parolas, tre, kun, novan, novan, novan, per,<br />

malfacila, ekzistas, estas<br />

Lingvoj estas interesaj mi. Mi ne ŝatas lerni lingvon.<br />

Sed mi aŭdi tute fremdan lingvon. La evoluo<br />

lingvoj estas interesa, mi . Mi aŭdis ke<br />

pli ol 2000 (du mil) lingvoj sur la hodiaŭ. Multaj<br />

baldaŭ mortos kaj novaj aperas. Kaj preskaŭ lingvoj<br />

evoluas. mi estis en Ĉinio, mi provis lerni vortojn de<br />

la ĉina. Sed mi tuj forgesis . Por mi la ĉina estas<br />

bela lingvo, ege malfacila... Kaj por ili mia lingvo<br />

estas tre . Kelkaj provis paroli angle mi en Ĉinio, sed<br />

estis malfacile kompreni . Ilia elparolo estis . Sed<br />

tamen pli bona ol mia ĉina elparolo! Mia ĉina amikino<br />

Esperanton. Ankaŭ mi Esperanto-parolanto. Per tiu<br />

lingvo ni povas glate . Ni ofte skribas kaj babilas


通信练习 (Parto 8 - Lingvoj) Lingvoj) Lingvoj)<br />

练习<br />

请回答问题.<br />

建议 (8) (8) (8)<br />

请重复<br />

41<br />

我们强烈地提议你现在返回词汇表及语法说明学习,然后再试一次。复习在语言学习中是十分重<br />

要的。<br />

测验<br />

Interreto. Ŝajnas al mi ke Esperanto kaj Interreto estas perfekta<br />

por tutmonde komuniki facile kaj !<br />

1) Cu Ana satas lerni lingvojn?<br />

2) Cu lau Ana la cina estas malbela lingvo?<br />

-----------------<br />

3) Cu vi satas lerni lingvojn?<br />

4) Kiu(j) estas la plej bela(j) lingvo(j) por vi?<br />

5) Cu Esperanto kaj Interreto sajnas al vi esti bona paro por<br />

6) Kion vi pensas pri ci tiu kurso?<br />

你可以在此加上意见或问题.<br />

发送<br />

(寄到你辅导教师的地址)


42<br />

你已经读完 "Ana Pana" 课程的所有部分. 请用下面的测验检查一下, 你的<strong>世界语学习</strong>已经进<br />

步了多少.<br />

如果你有任何不清楚的地方, 请把问题寄给你的辅导员.<br />

...<br />

1. Pana estas ŝia .<br />

A.famila nomo B.familia name C.familia nomo<br />

...<br />

2. Ŝia aĝo estas .<br />

A.dek ok B.deka ok C.dekoka<br />

...<br />

3. estas via nomo?<br />

A.Kiam B.Kio C.Kion<br />

...<br />

4. la bildo estas knabino.<br />

A.Al B.Per C.Sur<br />

...<br />

5. Usono estas en Ameriko.<br />

A.urbo B.lando C.apartamento<br />

...<br />

6. Ili estas .<br />

A.pli junaj ol mi B.pli june ol mi C.plej junaj ol mi<br />

...<br />

7. Miaj gepatroj estas .<br />

A.mia patro kaj mia fratino B.mia frato kaj mia fratino C.mia parto kaj mia<br />

patrino<br />

...<br />

8. La apartamento havas .<br />

A.kvar ĉambro B.kvar ĉambrojn C. kvarajn ĉambrojn<br />

...<br />

9. da jaroj havas mia frato?<br />

A.Kiom B.Kiel C.Kie Ĉ.Kion<br />

...<br />

10. Ana .<br />

A.ŝati kanti B.ŝatas kanti C.ŝatas kantas Ĉ.ŝati kantas<br />

...<br />

11. Ŝi jam bone .<br />

A.paroli sep lingvojn B.parolas sepajn lingvojn C.parolu sep lingvojn Ĉ.parolas<br />

sep lingvojn<br />

...<br />

12. Mi tre ŝatas kiam la suno .<br />

A.brilas B.pluvas C.neĝas<br />

...<br />

13. venas la printempo.<br />

A.Antaŭ la vintro B.Post la somero C.Antaŭ la aŭtuno Ĉ.Post la vintro


...<br />

14. Hieraŭ en Novjorko.<br />

A.neĝis B.neĝas C.neĝos<br />

43<br />

...<br />

15. Miaj notoj ne estas .<br />

A.sufiĉa bona B.sufiĉe bone C.sufiĉaj bonaj Ĉ.sufiĉe bonaj<br />

...<br />

16. Tio kostus .<br />

A.multe da mono B.multe de mono C.multa mono<br />

...<br />

17. Trovi iun laboron estas .<br />

A.tre malfacila B.tre malfacilaj C.tre malfacile<br />

...<br />

18. Ni estas .<br />

A.laca sed tre gaja B.lacaj sed tre gajaj C.lace sed gaje<br />

...<br />

19. Ŝi helpis pri la pakaĵo.<br />

A.malsane B.afable C.glate<br />

...<br />

20. Ilia elparolo .<br />

A.estas teruraj B.estas terure C.estas terura


后记<br />

恭喜你已完成 Ana Pana 课程! 为了继续学习世界语, 我们建议:<br />

44<br />

为了帮忙我们改善本课程, 请填写本课程 问卷. 如果问卷没有翻译成你的本国语言,<br />

你可以先利用右上方的语文框选取世界语, 然后才点击连结. 衷心谢谢你!* 1<br />

请通读一下<strong>世界语学习</strong>中常犯那些错误?* 2<br />

请试试 Ana renkontas 课程 * 1<br />

通过已掌握的词汇 Vortlernado,学习新词汇 * 1<br />

通读语法说明 * 2<br />

如果你要和其它修课者连络, 你可以加入 }<strong>lernu</strong>! 修课者 电邮名单. * 1<br />

* 1 无法在纸上实现的<br />

* 2 见“附录部分”


45<br />

附录部分


“附录部分”目录<br />

46<br />

世界语字母与发音………………………………………………46 46 46<br />

560 560 560 个世界语基础词汇(含词缀)………………………………56<br />

文法………………………………………………………………73 73<br />

基本文法……………………………………………………73 73<br />

介绍……………………………………………………73 73 73<br />

文法用语………………………………………………74 74 74<br />

正文……………………………………………………75 75 75<br />

世界语十六条基本规则……………………………………88 88<br />

<strong>世界语学习</strong>中常犯哪些错误?…………………………………89 89


世界语字母与发音*<br />

A. 世界语字母<br />

世界语是一种拼音文字,它的词是由字母拼成的。世界语的字母一共有28<br />

个,每个字母代表一个固定的声音,都是通用的拉丁字母,其中有6 个是在拉<br />

丁字母上加了符号形成的。28 个字母按一定的顺序排列下来,就构成了世界语<br />

的字母表。<br />

世界语字母有大写和小写之分,还有印刷体和书写体之分。列表如下:<br />

47


48<br />

* 来 自 世 界 语 佛 学 网 ( http://www.ebudhano.cn/ ) , 有 删 改 )


B. 元音和辅音<br />

世界语的字母,各代表一个固定的语音,其中a, e, i, o, u 5个字母发音 响<br />

亮,可以歌唱,也可以拖长,是构成音节必不可少的音素,叫做元音( 或母<br />

音);其他字母发音不响亮,须和元音搭配使用,辅助元音形成多种多样的音<br />

节,叫做辅音(或子音)。在辅音当中j和ŭ 两个字母在元音后使用时,发音带<br />

有元音的性质,j 相当于短j,ŭ 等于短u,所以叫做半元音(或半母音)。半元音<br />

不能单独构成音节。<br />

C. 字母的发音<br />

(1)发音器官<br />

字母所代表的语音,需由人的发音器官协同动物产生出来。要说明发音的<br />

要领,需要了解发音器官--咽腔、口腔、鼻腔以及其他有关部位,并熟悉它<br />

们的全称。请看下页发音器官的剖面图。<br />

1.上唇 2.下唇 3.上齿<br />

4.下齿 5.上齿龈 6.硬腭<br />

7.软腭 8.小舌 9.舌端<br />

(其尖端为舌尖) 10. 舌前部<br />

49


照上述发音姿势,把口合拢一些,<br />

把唇收敛成圆形,舌尖向后下方缩进,<br />

50<br />

11. 舌后部 12.舌根 13.声带<br />

14.喉头 15.气管 16.食道<br />

17. 喉软骨 18.咽腔 19.口腔<br />

20. 鼻腔<br />

发出来的音就是o。这个音与汉语方案的<br />

o相当,读如汉语“哦”。因为汉语很少<br />

单独使用这个音,需要用心学习才能把<br />

(2)5个元音的发音要领<br />

元音发音时,气管呼出的气流不受阻<br />

挡,振动声带,发音响亮,可以拖长。用<br />

手抚摸 喉头,感觉有振动。由于舌头在口内的姿态不同,<br />

口张开时的程度不<br />

同,唇有时敛圆,有时放扁,便产生出5个<br />

不同的元音。<br />

1.元音a<br />

如果把中张得大大的,舌尖略微从下齿<br />

向后收,舌后部抬高,发出的音就是a 。这<br />

个音和汉语的“啊”相当,汉语拼音方案也就是用a 来<br />

代表这个元音。<br />

2.元音o<br />

它读好。最常见的毛病是把它误读成wo,等于世界语的ŭ o。“o”这个元音在<br />

世界语里用得极广,所以要特别注意反复揣摩练习,把它读准才好。<br />

是u。<br />

拼音字母也就是用i 来表示这个元<br />

音。<br />

5.元音e<br />

3.元音u<br />

照发元音o的姿势把舌的后<br />

部向软腭抬高,把嘴唇收成一个小<br />

圆洞,发出的音就是u。这音相当<br />

于汉语的“乌”,汉语拼音字母也<br />

4.元音i<br />

把舌尖抵住下齿,舌前部升向<br />

硬腭,扁唇,让气流和声音从舌上<br />

留下的缝隙流出,就发出元音i的<br />

音。它与汉语的“一”相当,汉语


照发元音i的口形,略微加<br />

大舌与上腭之间的缝隙,唇略开<br />

但仍保持扁形,就会发出e 的<br />

音。汉语里很少单独用这个元<br />

51<br />

音,见于《现代汉语扁》的只有<br />

一个“欸”字,可以“欸”这个<br />

字也有人念作ei。<br />

(3)半元音j,ŭ 的发音要领<br />

1.半元音j<br />

如果将读i 的口形再挤扁一ĥ 地,舌与上腭的缝隙减小,气流通过<br />

时受到<br />

一定的阻力,发出的语音就变成了j。它在元音后面时,相当于短i,如,aj读<br />

如汉语拼音的ai(哎 ), ej 读如汉语拼音的ei(欸 ), uj读如ui( 汉字没有相当的<br />

读 音 )。j 在元音前面时,和浊辅音一样,是声带振动的辅音,如ja读如ya<br />

(呀 ), je读如ye(爷),jo读如yo(哟)。掌握了要领,就不难学会oj,uj这种汉<br />

语里所没有的读音。<br />

2.半元音ŭ<br />

如果把读o 时的唇再收拢一些,使成为一个小圆洞,使气流稍受阻碍,发<br />

出短促的音就是ŭ 。在元音后面,它的读音相当于短u,如aŭ 读如汉语拼音的<br />

ao( 噢 ),oŭ 读如汉语拼音的ou( 欧 )。 ŭ 在元音前面,发音类似浊辅音,如ŭ a<br />

读如汉语拼音wa(哇),ŭ o 读如汉语拼音wo(我)。掌握了要领以后,就不难学<br />

会ŭ ej,uaj,ŭ i,ŭ oj的读音。<br />

(4)辅音的发音要领<br />

1.双唇爆发音b,p<br />

紧闭双唇,气流从气管冲出,这里猛然打<br />

开双唇,如果不振动声带,发出的音就是p。p<br />

的音相当于汉语的b。如果照上法读音同时振<br />

动声带,发出的音就是b。汉语北方话没有这<br />

个语音,学习起来有一定困难,要牢记“振动<br />

声带”这个要领。p是清辅音,发音时不振动<br />

声带,是我们读惯了的,很好掌握。读b 时可<br />

以用手摸摸喉头,检查声带是否振动。汉语拼音的m也是浊辅音,可以先读m<br />

来体会浊辅音振动声带的要点,然后再练习b的<br />

读发。<br />

2. 双唇鼻音,<br />

紧闭双唇,让气管中冲出的气流经过鼻腔由<br />

鼻孔流出,发出的音便是m。这个辅音与汉语拼<br />

音m的读法完全相同。应注意的是m有时在元<br />

音后面,如am,em,om,im,um,这在汉语里是没有<br />

的。不要误做an,en,on,in,un。


3.唇齿摩擦音f,v<br />

52<br />

用上齿轻轻咬住下唇,让气流从唇齿之音<br />

摩擦流出,如果不振动声带发出的音就是f,与<br />

汉语拼音的f一样;如果振动声带就是v.v 的音<br />

是汉语普通话所没有的,须注意多练习。<br />

4.舌尖爆发音d,t<br />

舌尖抵住上齿龈,当气流从气管冲出时,<br />

猛然把舌尖拿开,如果不振动声带,发出的音<br />

就是t。t的音相当于汉语拼音的d。有些人读<br />

做t也是可以的。如果照上述要领发音时振动<br />

声带,发出的就是d。汉语普通话没有d的<br />

音,也须特别注意学习。<br />

5.舌尖鼻音n<br />

舌尖抵住上齿龈,封闭口腔通道,让气管<br />

冲出的气流从鼻腔流出,便发现鼻音n。它与<br />

汉语拼音的n 相似。但汉语中n与i拼命时读<br />

音软化,把ni读做“ni”,这与世界语的读法<br />

不同。须注意世界语的ni不应当读成“尼”,<br />

要通过反复练习避免汉语习惯读法的影响。<br />

6.舌边流音l<br />

舌尖低住上齿龈,让气管冲出的气流从知<br />

边流出,就发出l的音。这与汉语拼音字母l的<br />

发音相似。就舌尖的位置来说,l和n的舌位是<br />

相同的,但气流走的路线不同,发出的声音也<br />

不同。四川、湖北一带的方言里l,n不分,须<br />

特别注意学习。首先要按所述要领把音读准,<br />

然后坚持多练习,不难把l,n的音发好的。<br />

7.舌尖摩擦音s,z<br />

舌尖低住下齿,由气管中冲出的气流从<br />

舌尖上与上下相接的齿缝中摩擦而出,如不<br />

振动声带,发现的音就是s。s的发音与汉语<br />

拼音的s 相同。如果振动声带,发出的音就<br />

是z。特别要注意的是汉语普通话没有z的<br />

音,世界语的z不等于汉语拼音的z。<br />

8.舌端摩擦音ŝ ,ĵ<br />

知端靠近上齿龈较难后部分,舌叶上升,气<br />

流从缝隙中摩擦而出,如不振动声带,发的音就<br />

是ŝ ,与汉语拼音的sh 相近,但不完全一样。如


10. 舌根爆发音g,k<br />

53<br />

振动声带,发出的音就是ĵ ,与汉语拼音字母r<br />

在元音前的发音相似。<br />

9.爆发摩擦音c,ĉ ,ĝ<br />

知后升起,抵住软腭,阻塞气流的通路,<br />

然后突然下降,让气流冲出,如果不振动声<br />

带,就发出k的音,等于汉语拼音g的音,<br />

也有人把它读得与汉语拼音的k一样。如<br />

它们都是由爆发音和摩擦音拼命而成的。c等<br />

于t+s;ĉ 等于t+ŝ ;ĝ 等于d+j。读t时紧接着读<br />

s,就成了c;读t时紧接着读ŝ 就成了ĉ ;读d<br />

时,紧接着读ĵ ,就成了ĝ 。<br />

果振动声带,发出的音就是g,它与汉语拼音<br />

的g不一样。普通话里没有这个音。<br />

11.声门摩擦音h<br />

发音时气流与声带发生轻微摩擦,但<br />

不振动声带。汉语普通话里没有这个音,<br />

千万不要把它当作汉语拼音里的h来读。<br />

读音时不要让舌根与小舌发生摩擦。<br />

12. 舌根摩擦音ĥ<br />

发音时 后部抬起,与小舌相接触,<br />

气流在期间摩擦流出,便发生ĥ 的音。它<br />

与汉语拼音字h代表的语完全一样。这个<br />

字母在世界语里用得很少,而且有被k代<br />

替的趋势。<br />

13.舌尖颤音r<br />

舌尖伸向上齿龈,站气管中冲出的气<br />

流从舌尖流出,使舌尖颤动,同时振动声<br />

带,发现的音便是r。有这个音,但在民<br />

歌中有这个音。北京人赶牲口也用dr的<br />

音。初学者不能使舌头灵活调动,可以在<br />

r 前面加上t来练习。tr 的音比较容易<br />

发,用它练习一段时间(约一两个月),<br />

就能使舌头调动了。)(如果实在不行,也可以发英语中的[r],<br />

只要把l和r区分开来就可以了。)<br />

(5)清辅音与浊<br />

1.清辅音


c, ĉ , f, h, ĥ , k, p, s, ŝ , t 这十个辅音在发音时不振动声带,称为清辅音。<br />

2.浊辅音<br />

54<br />

b, d, g, ĝ , j, ĵ , l, m, n, r, ŭ , v, z这ĝ 地三个辅音在发音时振动声带,称为浊辅音。<br />

浊辅音发音时,用手摸喉头,可能感觉到声带的振动,如果用手捂住耳朵,可<br />

以听到嗡嗡的声音。读清辅音时就没有这种。<br />

世界语字母与英、低、法、日等语发音对照表见第13页。<br />

(6)字母的名称<br />

在谈论依赖字母的时候,就要使用字母的名称。元音字母的名称完全和它<br />

们所代表的语音一致。辅音字母读音不响亮,所以要加上元音o来作它们的名<br />

字。28个字母的名称应照下面来读:<br />

a bo co do e fo go ĝ o ho ĥ o i j ĵ o ko lo mo no o po ro so ŝ o to u ŭ o vo zo<br />

(7)字母的顺序<br />

字母的排列顺序是固定不变的,我们可以把它们当1、2、3、4一样的号<br />

来使用。词典里的条目一般是按字母顺序排列,以便检索。记住字母的顺序十<br />

分必要。<br />

音节与语调<br />

(1)音节<br />

1.什么是音节?<br />

由1 个元音,或者1个元音加1个辅音形成的语音片断,叫音节。每个音<br />

节只能含一个元音,辅音可有可无。1个词里有几个元音,就有几个音节。例<br />

如,dua 这个词里有u和a两个元音,它就有两个音节:gramatiko有a,a,i,<br />

o 4个音节。<br />

2.音节的种类<br />

就音节的不同结构,可以分为7 类:<br />

a.由1 个元音单独构成的音节,如:a, e, i, o, u<br />

b. 由一个辅音后面加鎀辅音构成的竟,如:ŝ i,mi,vi,ho,ha,ta,ĉ i,je 等。<br />

c.由1 个元音后面加一个辅音构成的音节,如:en,in,eg,al,ak等。<br />

ĉ .元音前后各带1个辅音的音节,如:por,bon,dan,ver,mal,fer,kon,dek 等。<br />

3.划分音节的原则<br />

a.如果两个元音之间没有辅音,就从两个元音之间分开,如du-a,mi-a,vi-a,<br />

ŝ i-a,blu-a,ti-u等。<br />

b.如果两个元音之间有一个辅音,辅音要划归后面的音节,如 u-nu,i-li,vi-di,ka-raj,no-<br />

mo,bo-ne,bo-ne,no-vaj,i-ri,a-mi-ko,no-mi-gxas,flo-ro,be-la,ru-ĝ a,fla-va,si<br />

-di-ĝ i,se-ĝ o,ko-ran等。<br />

ĉ .如果两个元音之间有两辅音,就把辅音一部分给两音节,前后各给一个<br />

辅 音 ,如an-kaŭ , es-tas, es-pe-ran-tis-ti-no,kan-tu,al-fa-be-to,dan-kon,vor-toj,bon-<br />

vo<br />

-lu,ver-da,blan-ka,por-do,ak-cep-ti 等。<br />

但是如果第二个辅音是l,r 而第一个辅音不是j,ŭ ,l,r 时,两个辅音都要蕙归<br />

后面的音节,如:pa-tro,ta-blo 等。因为这样划分读起来比较流畅、自然。<br />

ĉ .两个元音之间有3个辅音,第一个划归前面的音节,其它的划归后面的<br />

音节,如:kon-traŭ ,ĉ am-bro,nom-bro,pen-tri,on-klo 等。<br />

d.如果两个元音之间有4 个辅音,就前后各分两个,如:ins-tru-i,deks-tra<br />

等。


e.前缀与词根、词根与词根原ĵ 不能拼命起来,如:mal-amiko 要读作<br />

mal-a-mi-ko,不能读成ma-la-mi-ko;piediri 是由词根pied(脚)和iri( 走)合成<br />

的,意思是“步行”,不能读作pi-e-di-ri,而要读作pi-ed-i-ri。<br />

f.后缀要和词根拼命起来读,如amik-in-o应读成a-mi-ki-no,boneg-e应读<br />

作bo-ne-ge。<br />

4.音节的拼读<br />

如果音节只念含1个元音,就不存在拼读的问题。如果即有元音又有辅音<br />

或半元音,那就需要拼读。世界语的字母各代表一个固定的声音,在拼读时不<br />

能改变他们固定的声音。例如n,与a 拼在一起,就是na(纳),与u拼在一起就<br />

是nu(奴 ), 与 i拼在一起就是ni。ni的音与汉语“尼”的音显然不同,把ni读<br />

成"尼”就改变了n的读音,是不对的。n在元音后面也要保持不变,in读如<br />

“阴”、an读如“安”,laŭ 读如“牢”。tri不能读成“吹”,而要发颤音。世界<br />

誎贿四声的变化,练习拼音时一般要读平声。<br />

5.重音音节和非重音音节<br />

音节有两种读法,一种读得声调高、强度大、时间长,叫做重音音节,另<br />

一种读得音调低、强度小、时间短,叫非重音音节。单音节的词只有在需要的<br />

强调的时候才重读,那是逻辑重音。在语法上,只有两个和两个音节构成的词<br />

才有重音音节,固定在倒数第二个音节上,例如:u-nu,du-a,te-ci-o-no,tek-sto,sa-<br />

lu-ton,dan-kon,es-p-ran-tis-ti-no 等等。<br />

B.词和词的构成<br />

词是语言结构的基本单位,它具有一定的声音,意义和语法功能,可以独<br />

立应用。例如:unua,leciono,ho,estas,mi,ankaŭ ,kun,la,kaj,esperantisto 都是词。有<br />

的词只有一个音节,是单音节词,有的词有一个以上的音节,是多音节词。世<br />

界语的绝大多数词是多音节词。<br />

词由词素组成。词素有:词根、词尾和词缀。<br />

词根是词的主体,表示词的基本词汇意义。<br />

55<br />

词尾用来表示记法意义(词性,数、格、时、式等)。<br />

词缀用来对词根的加以补充和改变。世界语的词缀又分为前缀和后缀两<br />

种。<br />

如:amik- 这个词根表示“朋友”的意思,加上名词词尾-o构成amiko<br />

(朋友),表示该词是名词,在amiko后面加上表示复数的词尾-i,构成amikoj<br />

( 朋友们)。如在amik-词根后加上ĝ 后缀-in-( 用于人,表示“女性”)再加上<br />

词尾-o,构成amikino(女朋友)。如在amiko 这个词前加上前缀mal-( 表示相反<br />

的意思),构成malamiko( 敌 人 )。<br />

C句子<br />

句子是由词或词组构成的语言运用的基本单位。句子能表达一个完全的意<br />

思。句子开头第一个字母要大写,以便识别。例如:<br />

1.Saluton,kamarado!(同志,你好!)<br />

2.Mi tre ĝ ojas vidi vin.( 见到你我很高兴。)<br />

3.Mia nomo estas Gao Lin.(我的名字是高林。)<br />

4.Ni kantu.(我们唱吧!)<br />

注:现在多数学友都有电脑,也许想自己打出世界语字母、单词甚至整篇<br />

文章。系统自带的输入法不支持其中几个带帽子的字符,不过,有个变通的办<br />

法,就是用h或x表示这些字母。如ĉ 可以打成ch或cx, ĝ 可以打成gh或


gx;ĥ 可以打成hh或hx;ĵ 可以打成jh或jx;ŝ 可打成sh或sx;ŭ 可打成uh<br />

或ux。<br />

如a b c cx d e f g gx h hx i j jx k l m o n p r s sx t u ux v z<br />

a b c ch d e f g gh h hh i j jh k l m n o p r s sh t u uh v z<br />

当然,可以通过相关程序或其它办法直接打出世界语的特殊“帽子”来的,可<br />

以使用程序ek或kajero。下载链接:http://reto.cn/(点击[世界语软件])。<br />

56


57<br />

560 560个世界语基础词汇(含词缀)***<br />

周流溪<br />

aĉeti 买<br />

-ad- [后缀](持续动作)<br />

aero 空气<br />

afero 事情<br />

-aĵo [后缀]东西<br />

ajn [副]任何<br />

akcepti 接受,接待<br />

akvo 水<br />

al [介]向,到,给<br />

alia 另一个<br />

alta 高<br />

ami 爱<br />

ambaŭ [副]两个都<br />

amiko 朋友<br />

-ano [后缀]成员<br />

angulo 角<br />

ankaŭ [副]也<br />

ankoraŭ [副]还,仍<br />

anstataŭ [介]代替<br />

antaŭ [介]在…前<br />

aparta 特别的<br />

aperi 出现<br />

apud [介]在…旁边<br />

-aro [后缀](集合意义)<br />

aranĝi 安排,布置<br />

arbo 树


arto 艺术<br />

atendi 等待,期待<br />

atenta 注意<br />

atingi 达到,做到<br />

*来自绿网(http:/reto.cn/)<br />

aŭ [连]或,抑或<br />

aŭdi 听见<br />

aŭskulti 听<br />

aŭtuno 秋天<br />

aŭto(mobilo) 汽车<br />

avo 祖父,外祖父<br />

baldaŭ [副]快要<br />

bati 打,击<br />

batali 战斗,斗争<br />

bedaŭri 遗憾<br />

bela 美丽<br />

besto 动物,畜生<br />

bezoni 需要<br />

bildo 画,像<br />

birdo 鸟<br />

blanka 白<br />

blua 蓝<br />

bona 好<br />

brako 臂<br />

brili 发光,闪耀<br />

brui 发噪音[~o噪音]<br />

bruli 燃烧<br />

buŝo 口<br />

celo 目标<br />

cent [数]百<br />

certa (认为)确实的<br />

ĉambro 房,屋<br />

ĉapelo 帽子<br />

ĉar [连]因为<br />

58


ĉe [介]挨着,就…言<br />

ĉefa 首要的<br />

ĉesi 停止<br />

ĉevalo 马<br />

ĉi [副]此(近指)<br />

ĉiam [副]总是,永远<br />

ĉielo 天,天空<br />

ĉio [代]一切<br />

ĉirkaŭ [介]在…周围,大约<br />

ĉiu [代]人人,每个<br />

ĉu [副]…吗?[连]不论…,还是…<br />

da [介](表数量)<br />

danĝero [~a]危险<br />

danki 感谢<br />

daŭro 持续<br />

de [介]…的,从,被<br />

decidi 决定<br />

dek [数]十<br />

dekstra 右<br />

demandi 问<br />

devi 必须,应该<br />

deziri 希求,想,祝愿<br />

dika 厚,粗<br />

Dio[dio] 上帝,神<br />

diri 说<br />

direkto 方向<br />

dis- [前缀]分散<br />

diversa 多种多样的<br />

do [副]那么(表推断)<br />

dolĉa 甜<br />

doloro 疼痛,痛苦<br />

domo 房子<br />

doni 给<br />

dormi 睡<br />

59


du [数]二<br />

dubi 怀疑<br />

dum [介]…期间 [连]而<br />

-ebla [后缀]可…的<br />

-eco [后缀]性质,特点<br />

eĉ [副]甚至<br />

edzo 丈夫<br />

-eg- [后缀]大<br />

egala 相等,平等<br />

-ejo [后缀]场所<br />

ek- [前缀]开始<br />

ekster [介]在…外<br />

ekzemplo 例子<br />

el [介]从…出来<br />

elekti 选<br />

-ema [后缀]倾向…的<br />

en [介]在…里<br />

erari 犯错误,迷误<br />

esperi 希望<br />

esti 是,存在,有<br />

-et- [后缀]小<br />

facila 容易<br />

fajro 火<br />

fakto 事实<br />

fali 落下,跌倒<br />

familio 家庭<br />

fari 做,造,使…成为<br />

feliĉa 幸福,幸巧<br />

fenestro 窗户<br />

festi 庆祝[~o节日]<br />

fermi 关<br />

fiksi 定,固定,安装<br />

filo 儿子<br />

fini 结束,完成<br />

60


fingro 手指<br />

fiŝo 鱼<br />

flanko 边,侧<br />

flava 黄<br />

floro 花<br />

flui 流<br />

flugi 飞<br />

fojo 次<br />

for [副]离开<br />

forgesi 忘记<br />

formo 形状,形式<br />

forta 强有力[~o力量]<br />

frapi 敲打<br />

frato 兄弟<br />

fraŭlo 未婚男子[~ino未婚女子,姑娘]<br />

fremda 外国的,陌生的<br />

frua 早<br />

frukto 果,成果<br />

funkcii 起作用,运转<br />

gajni 赢得,取得<br />

gardi 看管,保护,珍惜<br />

gazeto 杂志,报刊<br />

ge- [前缀]两性<br />

glaso 杯子<br />

granda 大,伟大<br />

grava 重要<br />

grupo 组,群<br />

gusto 味,风格;口味,鉴赏力<br />

ĝardeno 园<br />

ĝi [代]它<br />

ĝis [介]直到<br />

ĝoji 高兴,欢喜<br />

ĝusta 正确,准确,恰当<br />

haro 毛,发<br />

61


havi 有<br />

hela 明亮,晴朗,浅色<br />

hejmo 家<br />

helpi 帮助<br />

hieraŭ [副]昨天<br />

historio 历史,故事<br />

hodiaŭ [副]今天<br />

homo 人<br />

horo 小时<br />

horloĝo 钟表<br />

hundo 狗<br />

iam [副]某时,曾<br />

ideo 观念,主意,理想<br />

-ido [后缀]后裔,仔<br />

-igi [后缀]使<br />

-iĝi [后缀]成为<br />

ili [代]他(她、它)们<br />

-ilo [后缀]工具<br />

-ino [后缀](雌性)<br />

-inda [后缀]值得的<br />

infano 孩子<br />

instrui 教<br />

inter [介]在…间<br />

interesi 使…感兴趣[~o兴趣]<br />

inviti 邀请<br />

io 某物<br />

iom [副]一点儿<br />

iri 走,去<br />

-isto [后缀]…者,…家,主义者<br />

iu [代]某人,某个<br />

ja [副](表示确认)<br />

jam [副]已经<br />

jaro 年<br />

je [介](通用词)<br />

62


jen [副](提起注意)<br />

jes [叹]是的<br />

juna 年轻<br />

ĵeti 扔,抛,喷<br />

ĵus [副]刚刚<br />

kaj [连]和,而,且<br />

kalkuli 计算<br />

kampo 田地<br />

kanti 唱<br />

kapo 头<br />

kapti 捉,抓住<br />

kara 亲爱的,昂贵的<br />

kaŝi 藏<br />

kaŭzo 起因[~i引起]<br />

ke [连](引起从句)<br />

kelka 几个,一些<br />

kia 怎样的<br />

kial [副]为什么<br />

kiam [副]何时;[连]当…时候<br />

kie 何处;该地<br />

kiel [副]如何;[连]如同<br />

kies [代]谁的;其<br />

kio [代]什么<br />

kiom [副]多少<br />

kiu [代]谁,哪一个;该人(物)<br />

klara 清楚<br />

knabo 男孩<br />

koko 公鸡<br />

kolekto 收集<br />

koleri 发怒<br />

koloro 颜色<br />

komenci 开始<br />

kompreni 理解<br />

komuna 共同的<br />

63


koni 认识,知道<br />

konduki 引领<br />

konsenti 同意<br />

kontenta 满意<br />

koro 心<br />

korpo 身体,体<br />

kosti (某物)花费<br />

kovri 封,盖<br />

kredi 相信<br />

kreski 生长<br />

krii 喊<br />

krom [介]除…外<br />

kuiri 煮<br />

kun [介]与,带<br />

kuri 跑<br />

kuraci 医治[~isto医生]<br />

kuraĝa 勇敢<br />

kuŝi 躺,位于<br />

kutimo 习惯<br />

kvankam [连]虽然<br />

kvar [数]四<br />

kvazaŭ [副,连]恍如<br />

kvin [数]五<br />

la (定冠词)<br />

labori 工作,劳动<br />

laca 疲倦<br />

lando 国家,国土<br />

larĝa 宽<br />

lasi 让,听任,留下<br />

lasta 最后,最近<br />

laŭ [介]按照,根据<br />

laŭta 大声,响亮<br />

lavi 洗涤<br />

legi 阅读,朗读<br />

64


lerni 学习<br />

letero 信<br />

levi 举起,抬起<br />

li [代]他<br />

libera 自由的<br />

libro 书<br />

ligi 连,系[~o协会]<br />

lingvo 语言<br />

linio 线条,路线,字行<br />

lito 床<br />

loĝi 居住<br />

loko 地方<br />

longa 长<br />

ludi 玩,表演<br />

lumi 发光[~o光]<br />

luno 月亮<br />

mal- [前缀]表示反义<br />

mano 手<br />

manĝi 吃<br />

maniero 方式<br />

manki 不足,缺乏<br />

maro 海<br />

marko 标记<br />

maŝino 机器<br />

mateno 早晨,上午<br />

mem [副]自<br />

memori 记得<br />

meti 放置<br />

mezo 中间<br />

mi [代]我<br />

mil [数]千<br />

minuto 分钟<br />

miri 惊奇<br />

mola 软,柔和<br />

65


momento 时刻,一会<br />

mono 钱<br />

monato 月份<br />

mondo 世界<br />

monto 山<br />

montri 指出,表明<br />

morgaŭ 明天<br />

morti 死亡<br />

movi 移动<br />

multa 很多<br />

muro 墙壁<br />

muziko 音乐<br />

nacio 民族<br />

naski 生出,产下<br />

naturo 自然,本性<br />

naŭ [数]九<br />

ne [副]不<br />

necesa 必要的<br />

neĝo 雪<br />

nek [连]也不<br />

neniam [副]从不,决不<br />

nenio 没有东西<br />

neniu [代]无一,无人<br />

ni [代]我们<br />

nigra 黑<br />

nokto 夜晚<br />

nomo 名字<br />

nombro 数,数目<br />

nordo 北,北部<br />

nova 新<br />

nu [叹](提起注意)<br />

nubo 云<br />

nul[nulo] 零<br />

numero 号码<br />

66


nun [副]现在<br />

nur [副]仅仅,只有<br />

-obl- [后缀]…倍<br />

ofte 经常<br />

ok [数]八<br />

okazi 发生[~o场合]<br />

okcidento 西,西部<br />

okulo 眼<br />

okupi 占领;致力于;忙于[~o职业]<br />

ol [连]比<br />

-on- [后缀]…分之一<br />

oni [代]人们<br />

onklo 伯、叔、舅,姨、姑父<br />

opinii 认为<br />

ordo 秩序,顺序<br />

ordinara 普通,通常<br />

ordoni 命令<br />

orelo 耳朵<br />

oriento 东,东部<br />

paco 和平<br />

pagi 支付,偿还<br />

paĝo 页<br />

pano 面包<br />

papero 纸<br />

pardoni 原谅<br />

paroli 说话,演讲<br />

parto 部分<br />

pasi 走过,过去<br />

patro 父亲<br />

peco 块,件<br />

peni 努力,费劲<br />

pendi 悬,挂<br />

pensi 想,思考<br />

per [介]以,用<br />

67


perdi 失去,迷失<br />

permesi 允许<br />

persono 人,个人<br />

peti 请求<br />

peza 重<br />

piedo 脚<br />

plaĉi 讨…喜欢<br />

plej [副]最<br />

plena 满,完全<br />

plezuro 快感,乐意<br />

pli [副]更,较为<br />

plori 哭<br />

plu [副]再,继续<br />

plumo 羽毛;笔<br />

pluvo 雨<br />

popolo 人民<br />

por [介]为,为了,给<br />

pordo 门<br />

porti 携带,搬运;载<br />

post [介]在…后<br />

postuli 要求<br />

poŝto 邮政<br />

povi 能,会<br />

prava 正当,有理,正确<br />

premi 压,揿,挤压;压迫<br />

preni 取,抓;对待<br />

preskaŭ [副]几乎<br />

preta 准备好的<br />

preter [介]从旁经过<br />

prezenti 呈,递;表现<br />

pri [介]关于,于<br />

printempo 春天<br />

pro [介]因,由于<br />

profunda 深<br />

68


proksima 近<br />

propra 自己的,专有的<br />

provi 尝试<br />

punkto 点<br />

pura 干净<br />

rajto 权利<br />

rakonti 讲述<br />

rapida 快<br />

re- [前缀]重新,再<br />

regi 支配,统治<br />

rekta 直;直接<br />

renkonti 遇见;对付<br />

respondi 回答;对应<br />

resti 停留;剩下<br />

ricevi 收到,受,得到<br />

riĉa 丰富,富裕<br />

ridi 笑<br />

rigardi 看;看待<br />

rilati 关系<br />

rimarki 觉察;提醒<br />

rimedo 手段,办法<br />

ripozi 休息<br />

rivero 河流<br />

rompi 打破,毁坏<br />

ronda 圆形的<br />

ruĝa 红色的<br />

saĝa 聪明,明智<br />

salti 跳<br />

saluti 致敬<br />

sama 相同的<br />

sana 健康<br />

sango 血<br />

sata 饱,满足<br />

scii 知道,了解<br />

69


se [连]如果<br />

sed [连]但是<br />

seĝo 椅子<br />

sekvi 跟随<br />

seka 干,干燥<br />

semajno 星期<br />

sen [介]不带有<br />

sendi 送,派<br />

senti 感到,觉出<br />

sep [数]七<br />

serĉi 寻找<br />

servi 为…服务,用作<br />

ses [数]六<br />

si [代]自身<br />

sidi 坐<br />

signifi 意味着<br />

silenti 沉默<br />

simpla 简单,单纯<br />

sinjoro 先生<br />

skribi 写<br />

sola 惟一的,单独的<br />

somero 夏天<br />

sono 声音<br />

speco种类 种类<br />

sperta 有经验的,熟练的<br />

stari 站,立<br />

stato 状态<br />

stelo 星<br />

stranga 奇怪的<br />

strato 街<br />

studi 研究,攻读<br />

sub [介]在…下<br />

subita 突然的<br />

sudo 南,南部<br />

70


suferi 遭受<br />

sufiĉa 足够,充分<br />

sukcesi [~o]成功<br />

suno 太阳<br />

super [介]在…上<br />

supra 上部的<br />

sur [介]在…上面<br />

ŝajni 显得,像<br />

ŝanĝi 改变<br />

ŝati 赏识,喜欢<br />

ŝi [代]她<br />

ŝipo 船<br />

ŝiri 撕,摘<br />

ŝlosi 锁<br />

ŝtono 石头<br />

ŝuo 鞋<br />

tablo 桌子<br />

tago 日子,白天<br />

tamen [副,连]然而<br />

tempo 时间<br />

telefono 电话(机)<br />

teni 持,握,容纳<br />

tero 地球,陆地<br />

tia 那样的<br />

tial [副]因此<br />

tiam [副]那时候,当时<br />

tie 那里<br />

tiel [副]那样,如此<br />

timi 怕<br />

tio 那个东西,那件事<br />

tiom [副]那么(多)<br />

tiri 拉,拔<br />

tiu [代]那个人,那个<br />

tra [介]穿过,经过<br />

71


tranĉi 砍,切,剪<br />

trankvila 平静,镇静<br />

trans [介]跨过<br />

tre [副]很<br />

tri [数]三<br />

trinki 饮<br />

tro [副]太<br />

trovi 发现,找到<br />

tuj [副]马上<br />

turni 转动,翻转<br />

tuŝi 接触,碰<br />

tuta 整个的<br />

-ujo [后缀]容器,…国<br />

-ulo [后缀]具有某种特点的人或物<br />

-um- [后缀](意义不定)<br />

unu [数]一<br />

urbo 城市<br />

utila 有用的<br />

uzi 使用<br />

vagono 车辆<br />

valoro 价值<br />

varma 温暖,热<br />

veki 叫醒<br />

veni 来<br />

vendi 卖<br />

vento 风<br />

vera 真,确实<br />

verda 绿<br />

vespero 晚上,黄昏<br />

vesto 衣服<br />

vetero 天气<br />

veturi 乘行,搭乘<br />

vi 你,您,你们<br />

vidi 看见<br />

72


vilaĝo 村子<br />

vintro 冬天<br />

viro 男人<br />

vivi 生活,活<br />

vizaĝo 脸,面色<br />

viziti 访问<br />

vojo 路,路子<br />

vojaĝi 旅行<br />

voki 呼叫,告白<br />

voli 要,意欲,愿意<br />

vorto 词,话<br />

zorgi 照顾,关心,操劳,担心,仔细考虑<br />

-j 复数<br />

-n 宾格<br />

-o 名词<br />

-a 形容词<br />

-e 副词<br />

-i 动词不定式<br />

-ant- 分词进行体[~o…者]<br />

-it- 被动分词完成体<br />

-as 直陈式现在时<br />

-is 直陈式过去时<br />

-os 直陈式将来时<br />

-u 动词祈使式<br />

-us 动词虚拟式<br />

73


基本文法<br />

介绍<br />

74<br />

在此介绍的是, 基本沟通所需的世界语语法综观. 说明部分使用翻译语言。红色及有底线的单字<br />

或句子, 则有图标说明, 只要把鼠标放在字句上, 就会显示出来*.<br />

每个单元后面, 都有连到练习的链接*, 以增加对相关语法的了解.<br />

综观之后, 则有对所介绍的语法知识的综合测验*.<br />

如果你已经会世界语, 我们建议你使用 Bertilo Wennergren 的 <strong>lernu</strong>! 详细文法*. 他也编写了本<br />

项文法介绍的基础.<br />

*这是在纸上无法实现的或者做省略的内容。


文法用语<br />

75<br />

为了更好地理解世界语基本语法, 有必要了解一些语法术语. 下面是语法术语的清单及简略解释.<br />

(这一页面的注解不可能是完整的, 只是旨在对术语提供一些简略的介绍.)<br />

名词 (Substantivo)<br />

名词是物体或事件的名称, 名词是对 "它 (她, 他) 是什么?" 这类问题的回答. 如: 人, 思想,<br />

姓名, 房子.<br />

复数 (Pluralo)<br />

复数意味着多于一个的事或物. 如: 人 (多人), 主意 (多个), 美的, 好的, 那些 (修饰复数名词).<br />

形容词 (Adjektivo) (Adjektivo) (Adjektivo)<br />

形容词是用来描述名词的. 形容词是对 "它 (她, 他) 是什么样?" 这类问题的回答. 如: 美的,<br />

好的, 长的, 大的.<br />

动词 (Verbo)<br />

动词是表达动作或状态的词, 动词是对 "做什么?", "发生了什么?", "你 (他, 她等) 在做什么?"<br />

这类问题的回答. 如: 唱, 站, 是.<br />

副词 (Adverbo)<br />

副词是用于修饰动词, 形容词, 副词, 或整个句子, 如: 美地, 长地, 昨天.<br />

介词 (Prepozicio)<br />

介系词用来表示它后面所接的词组在句中所担任的角色, 如: 在...上, 在...内, 在...下.<br />

代词 (Pronomo)<br />

代词是这样一些词汇: 我, 你, 你们, 她, 他, 它, 我们, 他们, 某人, 他自己.<br />

接词, 接头词, 接尾词 (Afikso, (Afikso, (Afikso, Prefikso, Sufikso) Sufikso) Sufikso)<br />

接词是用于派生词汇. 放在词根后面的称为接尾词, 放在词根前面的称为接头词.<br />

主语 (Subjekto)<br />

主词是独立句子中的主要词语, 大部分情形 (但不是所有情形) 下, 主词是句子中执行动作者,<br />

例如, 在 Mi amas vin (我爱你). 句子中的 mi (我) 就是主词.<br />

宾语 (Objekto)<br />

宾语是动作的受体 (被作用者), 如在句子 "我爱你" 中, "你" 是一个宾语 (宾格).


正文<br />

1. 1. 1.发音<br />

读音<br />

世界语的写法和读法完全对应, 是依文字中的字母发音. 每个字母的发音维持不变.<br />

字母表<br />

76<br />

A B C Ĉ D E F G Ĝ H Ĥ I J Ĵ K L M N O P R S Ŝ T U Ŭ V Z<br />

元音<br />

字母 发音 例词<br />

A<br />

E<br />

I<br />

O<br />

U<br />

辅音<br />

[ ]<br />

[ ]<br />

[ ]<br />

[ ]<br />

[ ]<br />

ami - 爱<br />

字母 发音 例词<br />

B<br />

C<br />

Ĉ<br />

D<br />

F<br />

G<br />

Ĝ<br />

H<br />

Ĥ<br />

[ ]<br />

[ ]<br />

[ ]<br />

[ ]<br />

[ ]<br />

[ ]<br />

[ ]<br />

[ ]<br />

[x]<br />

egala - 平等<br />

infano - 小孩<br />

oro - 金子<br />

urbo - 城市<br />

bela - 美的<br />

celo - 目标<br />

ĉokolado - 巧克力<br />

doni - 给予<br />

facila - 容易的<br />

gggranda - 大的<br />

ĝĝĝui - 享受<br />

hhhoro - 小时<br />

ĥoro - 合唱<br />

J<br />

[ ]<br />

juna - 年轻的<br />

Ĵ [ ] ĵurnalo - 报纸<br />

K<br />

[ ]<br />

kafo - 咖啡


L<br />

M<br />

N<br />

P<br />

R<br />

S<br />

Ŝ<br />

T<br />

Ŭ<br />

V<br />

Z<br />

名词<br />

重音<br />

世界语的重音始终落在倒数第二个音节上。<br />

vojo , kantado , apud , historio , aŭdi , iliiia<br />

双元音<br />

77<br />

ŭ 音/字母只出现在 a, e, 或 o 后面. 它跟 a/e/o 及相随的辅音组成一个音节. 请注意下例的发<br />

音差别:<br />

aaaŭŭŭto - 汽车, auuuto - (无此字)<br />

2. 2.词类<br />

世界语绝大部分词汇都有语法词尾。<br />

*除了基本和形态(-i),动词还有五种时态,进一步地了解请看 《动词的形态》.<br />

**有一些副词词尾不以-e结尾,进一步了解请看 《副词》.(你都会在下面找到)<br />

3. 3.定冠词<br />

La<br />

定冠词“la" 永远只有一种形态。<br />

la hundo - (那)狗<br />

[ ]<br />

[ ]<br />

[ ]<br />

[ ]<br />

[ ]<br />

[ ]<br />

[ ]<br />

[ ]<br />

[ ]<br />

[ ]<br />

[ ]<br />

lando - 国家<br />

maro - 海<br />

nokto - 晚上<br />

paco - 和平<br />

rapida - 快的<br />

salti - 跳<br />

ŝipo - 船<br />

tttago - 白天<br />

aŭŭŭto - 汽车<br />

vvvivo - 生活、生命<br />

zebro - 斑马<br />

形容词 动词* 副词**<br />

-o -a -i -e<br />

domo - 房子<br />

knabo - 男孩<br />

muziko - 音乐<br />

skribo - 书写<br />

grandaaa - 大的<br />

juna - 年轻的<br />

ruĝaaa - 红的<br />

skriba - 写的<br />

vidi - 看见<br />

kuri - 跑<br />

esti - 是<br />

skribiii - 写<br />

rapide - 快地<br />

buŝe - 用嘴<br />

hejmeee - 在家<br />

skribeee - 写(副词)


la domo - (那)房子<br />

la knabo - (那)男孩<br />

la tablo - (那)张桌子<br />

世界语没有不定冠词<br />

hundo - 一条狗,某一条狗<br />

domo - 一幢房子、某一幢房子<br />

4. 4.复数<br />

复数在词尾加上-j -j<br />

bela hundo - 一条漂亮的狗<br />

belaj hundoj - 几条漂亮的狗<br />

La knabojjj estas junaj - 男孩子们是年轻的.<br />

5. 5.受词<br />

宾语<br />

78<br />

宾语表示动作的直接作用对象. 例如, 在 "那男孩写信" 句子中, 我们可以自问 "发生了什么事?<br />

谁在写?" 谁写? - 男孩写. 因而, "男孩" 是 主语, 动作者. 男孩写什么? - 男孩写信. 因此, "信"<br />

是 宾语, 也就是动作的直接作用对象.<br />

字尾 -n 表示宾格, -n 是加在动作施予对象的字尾.<br />

La knabo vidas la hundonnn. - 男孩看见狗.<br />

La hundo vidas la knabonnn. - 狗看见男孩.<br />

-n 也要加在宾格形容词的词尾.<br />

La knabo havas belan hundon. - 男孩有条漂亮的狗.<br />

复数的宾格 -n -n, 要加在 -j 后面.<br />

La hundo vidas la belajn katojn. - 狗看见几只漂亮的猫.<br />

6. 6.比较<br />

Pli (较), plej (最). granda - 大的<br />

pli granda - 较大的<br />

plej granda - 最大的<br />

副词也可以用 pli 和 plej 来比较。<br />

rapide - 快地<br />

pli rapide - 较快地<br />

plej rapide - 最快地<br />

比较词是 ol ol。<br />

La tablo estas pli granda ol la seĝo. - 桌子比椅子大。<br />

malpli (较不) 和 malplej (最不) 则是 '反向' 比较。<br />

malpli granda - 较小(较不大)<br />

malplej malplej malplej granda - 最小(最不大)<br />

(关于'mal-'的解释请看 接词.)*<br />

*见下面的文字


人称代词<br />

7. 7.所有格<br />

所有格用de de de表示.<br />

La hundo de la knabo. - 男孩的狗<br />

La pordoj de la domo. - 房子的门<br />

79<br />

所有格的表示方式还有 所有格代词 和 一些相关词*.<br />

mia mia mia hundo - 我的狗<br />

ies hundo - 某人的狗<br />

*见下文《相关词》<br />

8. 8.代词<br />

当人称代词是作宾语时, 要用宾格 (词尾加-n -n -n)<br />

Mi amas vin. - 我爱你。<br />

Ili vidas ĝin. - 他们看见它。<br />

所有格代词可以有复数形式 (词尾加-j -j -j) 和宾格形式 (词尾加-n -n -n)<br />

Ŝi amas mian fraton. - 她爱我的兄弟。<br />

Mi vidas viajn jn domojn jn jn. - 我看见你的房子(复数)。<br />

Si<br />

Si 是一个反身代词, 用于第三人称, 如ŝi, li li li, ĝi, ili ili, oni 或可用这些代名词替代的词, 表示施于自<br />

身而非他者的动作. 它不可用于其他人称, 如: mi mi, vi 或者 ni ni.<br />

Mi pensas pri mi. - 我为自己着想。<br />

Vi pensas pri vi. - 你为你自己着想。<br />

Li pensas pri li. - 他为他着想。<br />

Li pensas pri si si. - 他为他自己着想。<br />

Oni<br />

Oni 是不定代词, 用来代表任何人, 或多或少的不特定的人, 其特质不必表明. Oni Oni Oni 通常是单数,<br />

也可是复数. Oni 没有性别之分.<br />

Oni pensas pri si mem. - 人们为他自己着想。<br />

所有格代词<br />

mi 我 mia 我的<br />

vi 你、你们 via 你的、你们的<br />

ŝi 她 ŝia 她的<br />

li 他 lia 他的<br />

ĝi 它 ĝia 它的<br />

ni 我们 nia 我们的<br />

ili 他们(它们) ilia 他们(它们)的<br />

oni 某人 onia 某人的<br />

si (第三人称)自己 sia (第三人称)自己的


9. 9.动词形态<br />

字尾 说明 例子<br />

-i -i -i 基本形<br />

复合的动词结构<br />

80<br />

复合的动词结构由一个主动词和一个次动词组成, 次动词总是用基本形. 习惯上复合的动词结构<br />

常用的动词有: "能够" povi povi, "必须" devi devi devi 及 "想要" voli voli等.<br />

Mi volas as manĝi. - 我要吃.<br />

Mi ne povis is veniii. - 我不能来 [过去].<br />

Mi devos os labori. - 我将须工作.<br />

10. 10.副词<br />

副词表示方法、地点、时间或数量, 例如:<br />

也可以在其它字后加上 -e 字尾而形成副词. 原字的意义决定该副词是指方法, 地点, 时间, 或<br />

数量.<br />

11. 11.介词<br />

(不定式)<br />

-as 现在时<br />

(现在)<br />

-is 过去时<br />

(过去)<br />

-os 将来时<br />

(将来)<br />

-us 条件式<br />

(条件)<br />

-u 命令式<br />

(祈使)<br />

esti - 是<br />

skribi - 写<br />

estas as - 是<br />

skribas as - 写<br />

estis is - 曾是<br />

skribis is - 曾写<br />

estos os - 将是<br />

skribos os - 将写<br />

estus us - 若是<br />

skribus us us - 若写<br />

estuuu silenta - 请安静<br />

skribu - 写吧<br />

ankoraŭ - 还、仍然 almenaŭ - 至少 apenaŭ - 几乎没有<br />

baldaŭ - 不久 preskaŭ - 几乎 eĉ - 甚至<br />

jam - 已经 jen - 这、瞧 ĵus - 刚才<br />

morgaŭ - 明天 hodiaŭ - 今天 hieraŭ - 昨天<br />

nun - 现在 nur - 仅仅 plu - 更、再<br />

tre - 非常、很 tro - 太、过分 tuj - 立即<br />

for - 离开、分离<br />

rapida - 快的 rapideee - 快地 (方法副词)<br />

skribi - 写 skribe - 书写地 (方法副词)<br />

hejmo - 家 hejme - 在家(方位副词)<br />

nokto - 晚上 nokte - 在晚间 (时间副词)<br />

multaj - 多 multe - 多地 (数量副词)<br />

介词 翻译 例子<br />

al 向 Mi iras al vi. - 我向你走去。<br />

anstata anstataŭ 替代 Mi iras anstata anstataŭ vi. - 我代你去。


anta antaŭ 以前、前面 Mi iras anta anta antaŭ vi. - 我走在你前面。<br />

apud 靠近 Mi iras apud apud apud vi. - 我走近你。<br />

De De的用法<br />

De 有多种用法, 表示多种事情, 例如走开, 來源, 原因, 时间或性质 (分別):<br />

Mi venas de la urbo. - 我来自那城市。<br />

Mi ricevis kison de vi. - 我接受你的吻。<br />

81<br />

ĉe 在... Mi sidas ĉĉĉe komputilo. - 我坐在电脑旁。<br />

ĉirka irka irkaŭ 四周 Mi iras ĉirka irka irkaŭ vi. - 我在你四周走。<br />

da 的(量) Ni havis multe da gastoj. - 我们曾有许多<br />

的客人<br />

de ...的、从属、从 Mi iras de la domo. - 我从房子走出。<br />

dum 在...期间、当 Ni iris dum tri minutoj. - 我们走三分钟。<br />

ekster 在外 Mi iras ekster la domo. - 我在房子外走。<br />

el 出自 Mi iras el el el la domo. - 我走出房子。<br />

en 在...内 Mi iras en la domo. - 我在房子内走。<br />

ĝis is 直到 Mi iras ĝis is la domo. - 我走到房子。<br />

inter 在...之间 Mi iras inter la domoj. - 我在房子间走。<br />

je 无特写含义 Li kredas je je je Dio. - 他信上帝。<br />

kontra kontraŭŭŭ 对抗 Mi iras kontra kontraŭ via volo. - 我逆你的意愿<br />

而走。<br />

krom 除外 Ĉiuj krom mi iris. - 除我这外,所有的人<br />

都去。<br />

kun 与、一起 Mi iras kun vi. - 我与你一起去。<br />

la laŭŭŭ 根据、沿 Mi iras la laŭŭŭ la vojo. - 我沿路而行。<br />

malgra malgraŭ 不顾 Mi iras malgra malgra malgraŭ la pluvo. - 我走,不顾下<br />

per 用 Mi vojaĝas per per per trajno. - 我乘坐火车旅<br />

por 为了 Mi eniras por manĝi. - 我为进餐而走进<br />

po 各 Po Po Po du eŭroj por persono. - 每人 各 二 欧<br />

post 后面 Mi iras post vi. - 我在你后面走。<br />

preter 绕过 Mi iras preter preter preter vi. - 我绕过你而行。<br />

pri pri pri 关于 Mi pensas pri vi. - 我想着你。<br />

pro 因为 Mi eniras pro la pluvo. - 因为下雨我走进<br />

sen 无 Mi iras sen vi. - 我无你而行。<br />

sub 在...下 Mi iras sub sub sub la domo. - 我在房子下走。<br />

super super super 上方 Mi estas super vi. - 我在你上方走。<br />

sur 在...上 Mi estas sur la domo. - 我在房上。<br />

tra 穿越 Mi iras tra la domo. - 我走穿过房子。<br />

trans 横越 Mi iras trans la strato. - 我走穿过马路。<br />

雨。<br />

行。<br />

去。<br />

元。<br />

去。


Mi ridas de ĝojo. - 我因欢乐而笑。<br />

De nun mi amas vin. - 从现在起我爱你。<br />

Glaso de biero. - 啤酒杯<br />

Da Da的用法<br />

Da 用在量词和要表达的事物之间。<br />

kilogramo da rizo - 一千克大米<br />

du litroj da lakto - 两升牛奶<br />

glaso da da da biero - 一杯啤酒<br />

Je Je Je的用法<br />

沒有其他适用介词时, 则用不定介词 je je.<br />

Li kredas je Dio. - 他信上帝。<br />

je 的另一习惯用法用在表示时间:<br />

je la tria horo - 在三点钟<br />

用 -n 词尾替代介词<br />

表示时间和数量时, 可用 -n 替代介词。<br />

82<br />

En la 22-a de junio mi venos. - La 22-annn de junio mi venos.<br />

(6月22日(La 22annn de junio)我将来。 )<br />

Mi estas je 20-metra distanco de vi - Mi estas 20 metrojnnn for de vi.<br />

(我离你20米(20 metrojn)远。)<br />

12. 12.方向<br />

用-n -n -n表示方向<br />

在介词后面,通常只用基本形,不加 -n.<br />

pri la knabo - 关于那男孩<br />

en la domoj - 在房子里<br />

al la urbo - 去城里<br />

只有在指示位置而非动作的介系词后面, 可以用 -n 来表示向该位置的动作.<br />

Hundo saltas sur la tablo. - 狗在桌子上跳。<br />

Hundo saltas sur la tablonnn. - 狗跳到桌子上。<br />

Mi iras en la domo. - 我在房子里走动。<br />

Mi iras en la domon. - 我走进那房子。<br />

在指示位置的副词后面也如此.<br />

hejme - 在家 | hejmen - 向家<br />

urbe - 在城里 | urben - 向城里<br />

kie - 何处 | kiennn - 向何处<br />

tie - 那儿 | tien - 向那儿<br />

13. 13.数词


基数词<br />

0 - nul<br />

1 - unu<br />

2 - du<br />

3 - tri<br />

4 - kvar<br />

5 - kvin<br />

6 - ses<br />

7 - sep<br />

8 - ok<br />

9 - naŭ<br />

10 - dek<br />

100 - cent<br />

1000 - mil<br />

几十和几百要并写成一个字:<br />

dudek, tridek, ducent, tricent<br />

其它的则分开写, 分开读, 几千也是分开写:<br />

dek unu, dek du, du mil<br />

基数词不变形.<br />

Mi vidas tri domojn. - 我看见了三幢房子。<br />

83<br />

序数词词尾是 -a -a。它和形容词的变化是一样的。<br />

unua - 第一<br />

dua - 第二<br />

deka - 第十<br />

okdek naŭa / okdek-naŭa - 第八十九 (多字组成的数字, 可在字间加短杠, 也可不加。)<br />

Mi skribas la unuan leteron. - 我写的第一封信。<br />

14. 14.疑问词<br />

问句<br />

所有的问句都有疑问词,如 kio - 什么, kiel - 如何, kiam - 何时 (更多的疑问词*).<br />

Kio estas tio? - 那是什么?<br />

Kiel vi fartas? - 你起居如何?<br />

Kiam Kiam Kiam vi venos? - 你何时来?<br />

Ĉu<br />

在是否问句中,用疑问词ĉĉĉu。<br />

Ŝi estas knabino. - 她是一个女孩。 | Ĉu ŝi estas knabino? - 她是女孩吗?<br />

Ĉu la knabino estas juna? - 女孩是年轻的吗? | Jes, ŝi estas juna. - 是的,她是年轻的。<br />

*加下文《相关词》<br />

15. 15.否定词<br />

Ne Ne Ne - 不<br />

用基本数字组成的其它数字<br />

11 - dek unu<br />

12 - dek du<br />

20 - dudek<br />

25 - dudek kvin<br />

237 - ducent tridek sep<br />

1983 - mil naŭcent okdek tri<br />

2002 - du mil du


主动分词<br />

Mi ne estas juna. - 我不年轻<br />

Ne Ne, mi ne volas. - 不,我不要<br />

ne 放在否定词的前面。通常放在动词前,也可放在其他词汇前。<br />

84<br />

Mi manĝas ne pomon, sed piron. - 我不吃苹果,而吃梨。<br />

也可以用否定的相关词NENI-表示否定。<br />

Mi komprenas nenion nenion. - 我一点也不懂。<br />

Mi neniam estis tie. - 我从来没有到过那儿。<br />

NENI-vorto总是否定整个句子。双重的否定表示肯定。<br />

Mi ne faras nenion nenion. - 我不是什么都没有做。<br />

Mi ne povas ne veni. - 我不得不来。<br />

在另一否定词后面,有时可用连接词 nek nek, 表示 "anka "ankaŭ ne" 的意思。<br />

Mi ne vidis lin, nek lian patron. - 我没有看见他,也没有看见他父亲。<br />

Neniu leciono nek prelego plaĉis al ŝi. - 没有一课,也没有一场演讲使她喜欢。<br />

双重的nek nek 表示 "也不".<br />

Mi vidis nek lin, nek lian patron. - 我看见既不是他,也不是他父亲。<br />

Mi ŝatas nek drinki nek fumi. - 我既不喜欢喝酒,也不喜欢抽烟。<br />

*NENI-这类词进一步用法请看 《相关词》.<br />

16. 16.分词<br />

分词用來表示动作的性质与状态: 在写, 被打, 关上了等. 世界语有 6 种分词.<br />

(比较: -as 现在式, -is 过去式, -os 将来式)<br />

主动分词<br />

主动分词形容动作执行者的性质: skribanta - 正在写的<br />

skribinta - 已经写的<br />

skribonta - 将要写的<br />

skribanta knabo - 正在写的男孩<br />

skribinta knabo - 写过了的男孩<br />

Mi estis skribanta. - 我正在写.<br />

Ili estos skribantaj. - 他们将是正在写.<br />

Ŝi estis skribonta. - 她 (过去) 将正在写.<br />

加上字尾 -o, 则表示动作者:<br />

skribanto - 正在写的人<br />

被动分词<br />

-ant- -at- 现在发生<br />

-int- -it- 过去发生<br />

-ont- -ot- 将要发生


skribinto - 写过了的人<br />

skribonto - 将写的人<br />

分词也用于副词:<br />

85<br />

Skribante li pensis pri ŝi. - 一边写着, 他一边想着她.<br />

被动分词<br />

被动分词表示动作作用的对象:<br />

skribata - 正在被写的<br />

skribita - 已经被写的<br />

skribota - 将被写的<br />

skribata letero - 正在被写的信<br />

skribita letero - 已经写好的信<br />

La letero estas skribata de mi. - 信正在被我写.<br />

La letero estis skribata de ŝi. - 信 (那时) 正在被她写.<br />

La letero estis skribita de li. - 信 (那时) 已经被写好了.<br />

17. 17.相关词<br />

疑问词和回答词有相关的联系,构成一个系统(相关词表)。它们是由五个前置音节和九个后置<br />

音节组合而成不同的词汇。<br />

前置音词 简要的说明<br />

kiki- 疑问词:何物、何人<br />

titi- 指示代词<br />

iii-<br />

某人、某一个<br />

ĉiii-<br />

全部的物、所有的人<br />

nenineni- 无一人、无一个<br />

它们可以组成以下的表:<br />

Ĉi<br />

词汇ĉiii 表示接近,用于与ti- 和 ĉi-这些词汇,或前或后。<br />

tie ĉi / ĉi tie - 这里<br />

后置音节 简要的说明<br />

-o 不确定的事物<br />

-u 个别的、特定的事物<br />

-a 性质<br />

-el 手段、方法<br />

-e 地点<br />

-am 时间<br />

-om 数量<br />

-al 理由<br />

-es 拥有<br />

kio - 什么 tio - 那个 io io io - 某个 ĉio io - 每个物 nenio - 无一物<br />

kiu - 何人、哪个 tiu - 那人、那个 iu - 某人、某个 ĉiu iu - 每个人、每一个 neniu neniu neniu - 无人、无一个<br />

kia - 何样 tia - 那样 ia - 某样 ĉĉĉia ia - 每样 nenia - 无样<br />

kiel - 如何 tiel - 那样地 iel iel iel - 某样地 ĉiel iel - 每一样地 neniel - 无一样地<br />

kie - 何地 tie - 那儿 ie - 某地 ĉie ie - 每一处 nenie - 无一处<br />

kiam - 何时 tiam - 那时 iam - 某时 ĉiam iam - 每一时 neniam neniam neniam - 无一时、永不<br />

kiom - 多少 tiom - 那么多 iom - 某个量 ĉiom iom - 每一个量 neniom neniom neniom - 无一点量<br />

kial - 为什么 tial - 那个理由 ial ial ial - 某个理由 ĉial ial - 每个理由 nenial - 无理由<br />

kies kies kies - 谁的 ties - 那人的 ies - 某人的 ĉies ies - 每个人的 nenies - 无一人的


tiu ĉi / ĉi tiu - 这人、这个<br />

ĉio ĉi / ĉi ĉio - 这每一个<br />

Ajn Ajn Ajn<br />

词汇ajn ajn 意思是”任何“:<br />

kiam ajn - 无论何时<br />

kiu ajn - 无论何人<br />

关系词<br />

ki-开头的疑问词也用于作为关系词(interrilataj).<br />

86<br />

Tio, kion kion kion li diris, estas bona. - 他说的那事是好的。<br />

La knabino, kiu staras tie. - 站在那里的姑娘<br />

Ĝi estas granda kiel domo. - 它大得象幢房子。<br />

18. 18.构词法<br />

同一字根, 在世界语可借由附加前缀或词尾, 而产生多种不同的词。这意味着不必像学习其它语<br />

言一样, 需要学习那么多单字。<br />

一个可能的方式就是使用不同的语法词尾.<br />

skrib' =<br />

interes' =<br />

创造复合词时,首字的词尾可留可不留,看发音的方便性而定。<br />

skrib' + tabl' => skribotablo / skribtablo - 书桌<br />

以不同接头词和接尾词,我们可创造出更多同一字根的词汇。请看 《接词》*.<br />

*接词又叫做词缀,接头词又叫前缀,接尾词又叫后缀。<br />

19. 19.接词<br />

在世界语里接词是十分重要的. 世界语共有 10 个接头词和 32 个接尾词.<br />

接头词<br />

><br />

><br />

skribooo - 书写(名词)<br />

skribaaa - 书的(形容词)<br />

skribi - 写(动词)<br />

skribe - 写(副词)<br />

interesooo - 有趣(名词)<br />

interesaaa - 有趣的(形容词)<br />

interesi - 引起兴趣(动词)<br />

interese - 有趣地(副词)<br />

bo bo bo- 姻亲关系 patro - 父亲 bo bopatro - 岳父<br />

dis dis- 表示分散 doni - 给予 dis disdoni - 分发<br />

ek ek- 表示开始 vidi - 看见 ek ekvidi - 开始看见<br />

eks eks- 以 前 的 , 过<br />

去的<br />

reĝo - 国王 eks eksreĝo - 前国王<br />

fi fi fi- 可 恶 , 差 ( domo - 房子 fi fidomo - 破房子


指品格)<br />

ge ge- 共指两性 patro - 父亲 ge gepatroj - 父母亲<br />

mal mal- 反义 bona - 好 mal malbona - 坏<br />

mis mis mis- 错 uzi - 用 mis misuzi - 错用<br />

pra pra- 远古或未来 tempo - 时间 pra pratempo - 远古时期<br />

re re re- 再, 又, 重新 veni - 来 re reveni - 回来<br />

接尾词<br />

-aaaĉĉĉ- 坏 , 差 ( 指<br />

品質)<br />

-ad ad ad- 持续或反复<br />

的动作<br />

多个接头词和接尾词可以同时使用.<br />

87<br />

domo - 房子 domaĉo - 破烂的房子<br />

kanti - 唱歌 kantad ad ado - 不停地唱<br />

-aaaĵ- 具体事物 alta - 高大 altaĵo - 高大的事物<br />

-an an an- 成 员 , 一 部<br />

分<br />

Kristo - 基督 kristan an ano - 基督徒<br />

-ar ar ar- 群体, 集合 arbo - 树 arbar ar aro - 森林<br />

-ĉĉĉj- 对男子的爱<br />

称<br />

patro - 父亲 paĉjo - 爸爸<br />

-ebl ebl ebl- 可能 legi - 阅读 legebl ebl ebla - 可读的<br />

-ec ec ec- 性质 rapida - 快的 rapidec ec eco - 速度<br />

-eg eg eg- 扩大, 加强 varma - 热的 varmeg eg ega - 炎热的<br />

-ej ej ej- 场地 kuiri - 烹, 煮 kuirej ej ejo - 厨房<br />

-em em em- 倾向 dormi - 睡 dormem em ema - 爱睡的<br />

-end end end- 应当 legi - 阅读 legend end enda - 应当读的<br />

-er er er- 细小, 碎片 sablo - 盐 sabler er ero - 盐末<br />

-estr estr estr- 首领, 长官 lernejo - 学校 lernejestr estr estro - 校长<br />

-et et et- 缩小, 减弱 varma - 热的 varmet et eta - 温暖的<br />

-id id id- 幼小 hundo - 狗 hundid id ido - 狗崽<br />

-ig ig ig- 使成为 labori - 工作 laborig ig igi - 使干活<br />

-iiiĝ- 变成 ruĝa - 红色 ruĝiiiĝi - 变红<br />

-il il il- 工具 tranĉi - 切 tranĉil il ilo - 刀子<br />

-in in in- 阴性 knabo - 男孩 knabin in ino - 女孩<br />

-ind ind ind- 值得 legi - 阅读 legind ind inda - 值得读的<br />

-ing ing ing- 插具 glavo - 刀, 剑 glaving ing ingo - 刀鞘<br />

-ism ism ism- 主义, 系统 kristano - 基督徒 kristanism ism ismo - 基督教<br />

-ist ist ist- 主 义 者 , 职<br />

业者<br />

labori - 工作 laborist ist isto - 劳动者<br />

-nj nj nj- 女性的暱称 patrino - 母亲 panj nj njo - 妈妈<br />

-obl obl obl- 倍数 du - 二 duobl obl oblo - 两倍<br />

-on on on- 部分, 分数 du - 二 duon on ono - 二分之一<br />

-op op op- 一起, 一次 du - 二 duop op ope - 二者一起<br />

-uj uj uj- 容器 mono - 金钱 monuj uj ujo - 钱包<br />

-ul ul ul- 那样的人 juna - 年轻的 junul ul ulo - 年轻人<br />

-um um um- 不确定意义 komuna - 共同的 komunum um umo - 社区


patro - 父亲 => bogepatroj - 岳父母, 公婆<br />

labori - 工作 => mallaborema - 懒的<br />

多个接头词和接尾词也可以独立使用.<br />

ilo - 工具<br />

ekas - 开始<br />

88


世界语十六条基本规则<br />

1.世界语没有不定冠词, 只有定冠词la, 可用于所有的性、数、格。<br />

89<br />

2.名词词尾为-o, 复数形式加词尾-j。 格只有两种:主格和宾格。 宾格由主格加-n构成。 其<br />

他格借助介词来表示。<br />

3.形容词以-a结尾。 它的格和数与名词同。 比较级用pli和连接词 ol构成, 最高级用plej;<br />

比较级用连词ol。<br />

4.基数词(没有词尾变化)是:unu 1, du 2, tri 3, kvar 4, kvin 5, ses 6, sep 7, ok 8, nau^ 9, dek<br />

10, cent 100, mil 1000。 几十和几百由数词简单连合构成。序数词加形容词词尾,倍数加-obl-,<br />

分数加-on-, 集合数词加-op-, 介词po表示“每……( 若 干 )”。 此外, 数词也可以有名词和<br />

副词形式。<br />

5.人称代词mi, vi, li, ŝi, ĝi (代物件或生物),si, ni, vi, ili,oni;物主代词加形容词词尾即构成物<br />

主代词。 数、格的变化与名词同。<br />

6.动词没有人称和数的变化。 动词的各种形式:现在时用词尾-as, 过去时-is,<br />

将来时-os, 假定式-us, 命令式-u, 不定式-i。 分词(有形容词或副词的意思):<br />

主动现在时-ant-, 主动过去时-int-, 主动将来时-ont-, 被动现在时-at-,<br />

被动过去时-it-, 被动将来时-ot-。 被动式的各种形式都用动词esti的相应形式和<br />

所需要的动词的被动分词构成, 被动式所用的介词是de。<br />

7.副词词尾为-e, 各比较等级与形容词同。<br />

8.介词都要求主格。<br />

9.每个词读写一致。<br />

10.词重音永远在倒数第二个音节上。<br />

11.合成词由词的简单连合而成(主要词放在后面);语法词尾也被看作独立的词。<br />

12.用其他否定词的时候, 就不再用ne。<br />

13.表示方向时, 词末加宾格词尾。<br />

14.每个词都有确定不变的意义;但是如果我们需要用一个介词而从意义上看不出应该用哪一<br />

个, 那时我们就用没有独立意义的介词je。 介词je 也可以用没有介词的宾格代替。<br />

15.所谓外来语, 即大多数语言取自同一来源的词, 在世界语里不加变化地应用, 只需照<br />

世界语拼些法书写;但如由一个词根派生几个不同的词时, 最好只不加变化地采用那个基本词,<br />

并由此按照世界语的规则构造出其它的词来。<br />

16.名词和定冠词末尾的元音可以省略, 用省略号(')来表示。


<strong>世界语学习</strong>中常犯哪些错误?<br />

90<br />

我们列了一个 "常错集",每个常犯错的句子都附有正确的句子,及简短说明。请详加研读,以<br />

避免发生类似的错误!<br />

错误的句子 正确的句子 说明<br />

"Mi ne havas la eblecon tion fari." "Mi ne havas la eblon tion fari."<br />

"Temas pri io libro." "Temas pri iu libro."<br />

"Mi havas hundo." "Mi havas hundon."<br />

"Mi pensas pri vin." "Mi pensas pri vi."<br />

"Okazas nenion." "Okazas nenio."<br />

"Ĉi jare." "Ĉi-jare."<br />

"Ĉi-tie." "Ĉi tie."<br />

"Mi interesas pri tio." "Mi interesiĝas pri tio."<br />

当实际上在讨论 "eblaĵo" (可能的事) 时,<br />

许多人用 "ebleco" (可能性), 其中一个<br />

原因是受民族语言的影响. 此时, 请用<br />

"eblaĵo" 或甚至最好用字形更为简短的<br />

"eblo". 但是有些时候 , 则用 "ebleco"<br />

这个字较佳, 例如:<br />

La ebleco ke pluvos morgaŭ estas granda.<br />

此处 "ebleco" 表示 "可能的程度有多大<br />

/多少". 请注意, 简短形的 "eblo" 可以<br />

有两个意思: "eblaĵo", "ebleco". 如果在<br />

"ebleco" 和 "eblaĵo" 之间犹疑时, 较安<br />

全的方法是选用 "eblo". 因此, 请说:<br />

Mi ne havas eblon fari tion.<br />

La du ebloj de morgaŭa vetero estas<br />

pluvo kaj nuboj.<br />

Ni havas multajn diversajn eblojn.<br />

在名词 (o-字) 之前,决不会是 "io"、<br />

"tio"、"nenio",但可以是 "iu"、"tiu"、<br />

"neniu"。<br />

谁有什么? 是 '我' 有狗? 或狗有 '我'?<br />

宾格的字尾为 -n。<br />

在 "pri" (及许多其它介词) 后面,不可以<br />

是 -n.。<br />

动词"okazi"没有宾语,(如同动词"esti"<br />

一 样 )。<br />

当 "ĉi" 和副词或形容词连用时, 需要用<br />

短杠连起来。<br />

当 "ĉi" 和相关词连用时,不需用短杠连<br />

写。<br />

"interesi" 是及物动词, 必须有宾语。因<br />

此, 可以说 "tio interesas min", 但不能说<br />

"mi interesas pri tio"。


"Mi volas fariĝi instruiston." "Mi volas fariĝi instruisto."<br />

"Mi uzas la tukon kiel kovrilo." "Mi uzas la tukon kiel kovrilon."<br />

"Mi metas libron sur la tablo." "Mi metas libron sur la tablon."<br />

"Kilogramo de terpomoj." "Kilogramo da terpomoj."<br />

"Kvin eŭroj po persono." "Po kvin eŭroj por persono."<br />

91<br />

所有接词为 -iĝ- 的动词,都是不及物<br />

的,不能有宾语。<br />

若有人说 "Mi uzas la tukon kiel kovrilo."<br />

它的意思是说,我用布,就像盖子用布<br />

一样。这样的句子是说不通的。<br />

为了表示动向,在只表示地点的介词后<br />

面的字要加 -n. (若说 "Mi metas libron<br />

sur la tablo.", 则表示:当我放书时, 我是<br />

在桌子上的。)<br />

若要表示某物的量,我们在该物前用<br />

"da"。<br />

"po" 这个字总是用在表示 "各有多少事<br />

物" 时的数量之前。


Kara amik(in)o:<br />

亲爱的朋友:<br />

92<br />

致读者<br />

Ni alvenis al la fino de la kurso. Kune ni faris fascinan vojaĝon. Vi jam estas esperantisto. Nun vi povas<br />

ĝui ĉiujn la avantaĝojn, kiujn donas al vi ĉi tiu mirinda lingvo. Jen kelkaj:<br />

你已经学完了本教程。我们一起走过了这段不寻常的旅程。你已经是一名世界语者了,现在<br />

你可以享受这种语言给我们带来的乐趣,你可以:<br />

- Legado de libroj, gazetoj, bultenoj, ktp. en la Internacia Ligvo. (Ĝisdata katalogo de haveblaj varoj ĉe:<br />

http://www.uea.org/katalogo).<br />

用世界语阅读书、杂志、刊物(详细书目可点击网站:http://www.uea.org/katalogo )<br />

- Korespondado kun amikoj en la kvin kontinentoj. (Koresponda Servo Mondskala: B.P 6, FR ?55000<br />

Longeville ?en- Barrois, Francio. Retradeso: www.multimania.com/kosomo)<br />

与五大洲的朋友通信(全球通信服务中心:B.P 6, FR ?55000 Longeville ?en- Barrois, Francio<br />

或进入网站www.multimania.com/kosomo )<br />

- Vojaĝoj al multaj landoj por koni aliajn kulturojn, lingvojn, kutimojn, ktp.<br />

(Petu informoj ĉe: pasportaservo@esperanto.un ĉe: http://www.esperanto.net/ps)<br />

去旅游,以便了解其他民族的文化、语言、风俗习惯等等。(获取有关信息请发邮件给<br />

pasportaservo@esperanto.un 或进入网站: http://www.esperanto.net/ps )<br />

- Partopreno en kunvenoj kaj kongresoj kie oni parolas nur Esperanton. (Adreso de Centra Oficejo de<br />

Universala- Esperanto Asocio: Nieuwe Binnenweg 176, NL ?3015 BJ, Rotterdam,Nederlando.Telefono:<br />

+31104361044. Telefakso: +31104361751. Retpoŝto: uea@inter.nl.net?ttt: http://www.uea.org)<br />

参加各种只用世界语作为工作语言的大大小小会议。(国际世界语协会总部地址为:Nieuwe<br />

Binnenweg 176, NL ?3015 BJ, Rotterdam,Nederlando.电话: +31104361044. 传真: +31104361751. 电<br />

子信箱: uea@inter.nl.net? 网址: http://www.uea.org )<br />

Ni ankaŭ esperas ke vi disvastigos kaj instruos Esperanton. Por disvastigi esperanton, ĉiam parolu pri ĝi<br />

al viaj amikoj, en via lernejo, laborejo, universitato, klubo, ktp. Ĉiam portu la esperantistan insignon (la<br />

verdan steleton).


93<br />

我们也希望你宣传和教世界语。为了使世界语有所发展,经常在你的学校、工作单位、大学 、<br />

俱乐部等等向你的朋友们谈论世界语问题。总是随身佩戴世界语徽章(绿星)。<br />

Se vi havas butikon, oficejon, restoracion, hotelon, ktp., ŝildeto kun la teksto ?Esperanto parolata?estas<br />

bona kaj konstanta propagando.<br />

如果你自己开有商店、企业、旅馆等,立一块标牌,上面写上?#26412;处通用世界语?#19981;<br />

失是一种不断宣传世界语的好方法。<br />

Pripensu?ke propagandi Esperanton kaj ne instrui ĝin, estas senfrukta laboro.<br />

考虑到只宣传而不教世界语,是不会有结果的,所以:<br />

Ĉiu esperantisto devas esti instruanto de Esperanto. Klopodu instrui la Internacian Lingvon almenaŭ al<br />

unu persono (familiano, amiko, najbaro, ktp.).<br />

居 等 )。<br />

每一个世界语者都应当传授世界语。力求至少向一个人传授世界语(向你的家人、朋友、邻<br />

La lecionoj de ĉi tiu Kurso estas je via dispono por instrui Esperanton. Klasĉambro povas esti eĉ via<br />

propra domo.<br />

教授世界语可以使用本教材。教室可以是在自己家里。<br />

La valoro de lingvo dependas ĉefe de du faktoroj: 1) la nombro da parolantoj; 2) la utilo de tiu lingvo.<br />

Nun estas vi kiu devas elpensi novajn aplikojn de Esperanto en la plej diversaj kampoj: scienco kaj<br />

tekniko, belarto, komerco, industrio, ktp, ktp.<br />

语言的价值主要取决于两个方面:1、讲这种语言的人数;2、这种语言的用途。现在你也应<br />

当考虑世界语在更多的领域的新用途了:在科学技术、美术、商业、工业等等方面。<br />

Ni deziras al vi sukceson en via agado. Ĝis revido!<br />

我们祝你成功。再见!<br />

(*摘自李忠民翻译的《世界语教程》[http://esperanto.zj.com/])


94<br />

世界语——希望之语

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!