(natia) ZIMBARDO
(natia) ZIMBARDO (natia) ZIMBARDO
Tavi 8 / mexsiereba 276 macias, vidre daviwyebamde misi aRdgenis unari gaaCnia adamians (Crowder & Morton, 1969; Darvin et al., 1967). eqo-mexsiereba, xatisebur mexsierebasTan SedarebiT, 5-10 wamiT metxans grZeldeba. misi aseTi xangrZlivoba SeiZleba droSi bgeraTa Tanmimdevari urTierTdakavSirebis gzebs davukavSiroT. magaliTad, rodesac vusmenT winadadebas, yoveli bgeris Tanmimdevari Semosvla xdeba Cvens yurSi. eqo-mexsiereba gvexmareba, rom es calkeuli bgerebi mTlianobebad Seikras. eqo-mexsierebaze Catarebulma gamokvlevebma gamoavlina sensoruli mexsierebis meore mniSvnelovani Tviseba: axlad Semosuli informacia advilad gandevnis winas. Tu vinme sityvaTa mwkrivs gikiTxavT, yoveli axali sityva gadaaadgilebs winas eqo-mexsierebaSi. mkvlevrebi Tavidanve darwmunebulni iyvnen, rom bgeraTa msgavseba gansazRvravs sityvaTa amovardnas eqomexsierebidan (Crowder, 1976), magram axla ukve viciT, rom amis mizezi msmenelis mier smeniTi gamRizianeblebis kategorizaciac SeiZleba iyo (Ayres et al., 1979). garedan smeniTi informaciis Semosvlisas Tqven am gamRizianeblebis nakadis nawilebad dayofas axdenT _ gansazRvravT, romeli bgerebi erTiandeba mTlianobebad. eqomexsiereba damokidebulia imaze, Tu rogor ajgufebT smeniTi modalobiT Semosul gamocdilebas (LeCompte & Watkins, 1995). saidan viciT kategorizacia gavlenas axdens eqomexsierebaze studentebze Catarda mexsierebis eqsperimenti, sadac maT ekiTxebodaT asoTa mwkrivi, romelsac sufiqsi mosdevda. sufiqsi yovelTvis erTi saxis iyo da JRerda, rogorc Txis kikini _ mee. eqsperimentis erT seriaSi monawile cdis pirebi darwmunebulni iyvnen, rom es xma namdvilad cxvars ekuTvnoda, xolo meore seriaSi ki darwmunebulni iyvnen, rom am xmas adamiani gamoscemda (rac, marTlac, ase iyo). aRmoCnda, rom sufiqsi mxolod im SemTxvevebSi Sedioda eqo-mexsierebaSi, Tu cdis pirebi Tvlidnen, rom xma adamianis iyo (Neath et al., 1993). yuradReba imas miaqcieT, rom moqmedi fizikuri gamRizianebeli erTi da igive iyo, magram mxolod maSin irRveoda eqo-mexsiereba, rodesac cdis pirebi mwkrivis da mee-s kategorizacias axdendnen (asoebsac da sufiqssac adamianis xmiT wakiTxulad miiCnevdnen). amrigad, kodirebis da Senaxvis ukve uadres safexurze mniSvneloba aqvs informaciis gadamuSavebas. Tqven, albaT, dasvamT kiTxvas: ratom aqvs sensorul mexsierebas ori ZiriTadi niSani – wamebis manZilze grZeldeba da advilad irRveva. saqme isaa, rom es niSnebi garemosTan Cvens urTierTobas asaxavs. Cvenze mudmivad moqmedebs axali mxedvelobiTi da smeniTi gamRizianeblebi. es axali informacia gadamuSavebas moi- Txovs. sensoruli mexsierebis xangrZlivoba sakmarisia imisaTvis, rom garemos cvalebadoba asaxos, magram arc imdenad Zlieria, rom winaaRmdegoba gauwios axal sensorul STabeWdilebebs. Cven Semdgom mexsierebis gadamuSavebis im saxeebs ganvixilavT, romlebic SesaZlebels xdian ufro xangrZlivi droiT daxsomebas. Sejameba sensoruli mexsiereba garemodan informaciis Semosvlas uzrunvelyofs. xatiseburi mexsiereba mxedvelobiTi mexsierebis formaa, romelic SesaZleblobas gvaZlevs didi raodenobis informacia umciresi drois manZilze SevinaxoT. eqo _ mexsiereba asaxavs gamRizianeblebs, Tumca, is ufro didxans grZeldeba, vidre xatiseburi mexsiereba, mas axali informacia ufro advilad arRvevs. xanmokle mexsiereba da muSa mexsiereba sanam am Tavis wakiTxvas daiwyebdiT, Tqven, SeiZleba, arc icodiT, rom xatiseburi da eqomexsiereba gqondaT, magram SeiZleba icodiT kidec, rom gagaCniaT mexsierebis iseTi forma, eqo-mexsiereba (Echoic memory) _ mexsiereba,
omelic mxolod xanmokle droiT informaciis Senaxvas uzrunvelyofs. ganvixiloT Zalian Cveulebrivi SemTxveva, rodesac satelefono wignSi amoikiTxeT nacnobis telefonis nomeri. Tu es nomeri dakavebulia, Tqven isev dagWirdebaT telefonebis wignSi Caxedva. es magaliTi gasagebs xdis, Tu ratom gamoyves mkvlevrebma mexsierebis calke forma, romelsac xanmokle mexsiereba uwodes. Tqven ar unda warmoidginoT, rom xanmokle mexsiereba specialuri adgilia, sadac daxsomebuli masala Sedis; is meqanizmi ufroa, romelic SemecnebiT SesaZleblobebs warmodgenaTa momcro sqemaze uyris Tavs (Covan, 1999; Shiffrin, 1993), magram xanmokle mexsierebis resursebi Zalian cvalebadi da aramyaria. Tu telefonis nomris magaliTs gavixsenebT, imisTvis, rom ar dagaviwydeT informacia (am SemTxvevaSi telefonis nomeri), Tqven sagangebo zomebi unda miiRoT, raTa ufro saimedod aRbeWdoT is. Cven ufro farTod xanmokle mexsierebis im tipis SesaZleblobebs gavecnobiT, romelic eqsplicituri mexsierebis ganxorcielebas uwyobs xels. amas imitom vusvamT xazs, rom implicituri mexsierebis xanmokle formebis Seswavla mkvlevrebma mxolod axla daiwyes (McKone & Trynes, 1999). winaswari monacemebiT, implicitur mexsierebasac SeiZleba gaaCndes xanmokle forma, saidanac informacia implicituri mexsierebis xangrZliv formaSi gadava. amave qveTavSi Cven informaciis mexsierebaSi gadamuSavebis kidev erT formas SevexebiT, romelic azrebisa da qcevebis Tanmimdevar da yovelwuTier mimdinareobas gansazRvravs. es aris muSa mexsiereba. rogorc vnaxavT, muSa mexsiereba gamoiyeneba iseTi amocanebis Sesasruleblad, rogoricaa metyveleba da msjeloba (Baddeley, 1986). davuSvaT, Tqven cdilobT, daixsomoT telefonis nomeri da iwyebT fanqris da qaRaldis Zebnas, raTa CaiweroT is. Tqveni xanmokle mexsiereba gaZlevT SesaZleblobas, SeaCeroT telefonis nomeri Tqvens mexsierebaSi, muSa mexsiereba ki arCevs da iyenebs im fsiqikur xanmokle mexsiereba (Short-term memory (STM) _ mexsiereba, operaciebs, romlebic xels Seuwyoben Zebnis procesis warmatebiT dasrulebas. ganxilva xanmokle mexsierebaze saubriT daviwyoT. xanmokle mexsierebis moculobis SezRuduloba xanmokle mexsierebis ZiriTadi funqcia erTjeradi aRqmiT informaciis uSualo aRbeWdvaa cnobierebaSi. me-5 TavSi aRvniSneT, rom yurad- Rebis funqcia gare samyarodan garkveul obieqtTa da movlenaTa seleqciaa. ramdenadac Tqveni yuradRebis moculoba SezRudulia, imdenad, SezRuduli iqneba xanmokle mexsierebaSi Semosuli informaciis raodenoba. xanmokle mexsierebis SezRudul moculobas yuradRebis SezRuduloba ganapirobebs. xanmokle mexsierebis moculobis dasadgenad mkvlevrebma uSualo mexsierebis testi gamoiyenes. SeiZleba, odesaRac Tqvenc SegisrulebiaT msgavsi amocana: erTxel waikiTxeT mocemuli cifrebi, xolo Semdeg CamowereT igive TanmimdevrobiT, ramdensac SeZlebT: 8 1 7 3 4 9 4 2 8 5 ramdeni CamowereT sworad? axla waikiTxeT asoebisgan Semdgari mwkrivi da, aseve, ramdensac SeZlebT, aRadgineT igive TanmimdevrobiT. I M R S O F L P T Z B ramdeni aRadgineT sworad? Tu Tqven sxva adamianebisgan ar gamoirCeviT, daaxloebiT xuTidan cxra erTeuls aRadgenT. jorj mileris (George Miller, 1976) mixedviT, adamiani saSualod ixsomebs Svid (plus, an minus or) erTeuls, romelsac igi „magiur cifrs~ uwodebda. es vrceldeba SemTxveviTi wesiT ganlagebuli cifrebis, asoebis, marcvlebis, sityvebis da nebismier azrian Tu nacnob masalaze. uSualo mexsierebis testiT xanmokle mexsierebis SesaZleblobebi gadafasebulia, radganac cdis pirebs SesaZlebloba aqvT, amocanis Sesasruleblad sxva wyaroebic gamoiyenon. gaixseneT, magaliTad, rom eqo-mexsiereba SesaZleblobas gaZlevT, xmamaRla wakiTxuli masalidan ukeT daixsomoT bolo ramdenime wevri xanmokle mexsiereba da muSa mexsiereba 277
- Page 17 and 18: ganixileba ganpirobebulobis ori Zir
- Page 19 and 20: skinerma wamoiwyo kvleva, romelic m
- Page 21 and 22: sikurad ganpirobebul qcevaze. klasi
- Page 23 and 24: xvedril ganpirobebulobaSi orive sti
- Page 25 and 26: SeiZleba Caqrobis Semdegac Seaxseno
- Page 27 and 28: suraTi 7.7 reskorlas procedura alba
- Page 29 and 30: ganpirobebuloba gamoviyenoT imunolo
- Page 31 and 32: es kaci regularulad iRebda gacilebi
- Page 33 and 34: om wamlis uaryofiTi efeqtebic ar ga
- Page 35 and 36: suraTi 7.11 operantuli kabina sagan
- Page 37 and 38: dadebiTi da uaryofiTi dasja albaT i
- Page 39 and 40: cxrili 7.1 sampirobiani albaToba: d
- Page 41 and 42: aris (Chess & Thomas; 1984). savara
- Page 43 and 44: mocemul situaciaSi premakis princip
- Page 45 and 46: saSualod yovel 10 reaqcias mohyveba
- Page 47 and 48: ganxilvaze, romlebic daswavlis zoga
- Page 49 and 50: saidan viciT stimulisa da Sedegebis
- Page 51 and 52: kogniciis gavlena daswavlaze rogorc
- Page 53 and 54: adekvaturad reagireba da maTi 80% s
- Page 55 and 56: cxovrebaSi Zaladobis gamovlenis ara
- Page 57 and 58: ZiriTadi sakiTxebi ganpirobebuloba
- Page 59 and 60: Tavis avtobiografias marlon brando
- Page 61 and 62: _ Seqmna mexsierebis kvlevis meTode
- Page 63 and 64: viRacam migaqcevinaT yuradReba am s
- Page 65 and 66: suraTi 8.3 informaciis gadasvla xan
- Page 67: 7 1 V F X L 5 3 B 4 W 7 cdis pirebs
- Page 71 and 72: noben adamians, manam, sanam saubar
- Page 73 and 74: atom aris informaciis aRdgena xanmo
- Page 75 and 76: dabolos: muSa mexsierebis mier xdeb
- Page 77 and 78: saidan viciT mkveTri suni mimniSneb
- Page 79 and 80: saidan viciT mwkrivis elementebis g
- Page 81 and 82: pirovnulad mniSvnelovani movlenebi,
- Page 83 and 84: erTad, erT-erTi pirobaa, magaliTad,
- Page 85 and 86: siereba - meti daimaxsovroT da nakl
- Page 87 and 88: fsiqologia Cvens cxovrebaSi yvelaze
- Page 89 and 90: daxsomebas iwvevs. implicitur mexsi
- Page 91 and 92: suraTi 8.11 A prototipuli saxe da c
- Page 93 and 94: suraTi 8.12 cnebaTa ierarqiulad org
- Page 95 and 96: zoduri mexsiereba ar geqnebaT (im S
- Page 97 and 98: aRdgenis sizusteze, Tu ra moxda. ga
- Page 99 and 100: suraTi 4.16 tvinis struqtura ......
- Page 101 and 102: epizoduri informaciis kodirebis dro
- Page 103 and 104: � wina gamocdileba da miznebi gav
- Page 105 and 106: odesac TojiniT vTamaSobdi, misis sa
- Page 107 and 108: lesoba, romelsac winamdebare TavSi
- Page 109 and 110: maTi mimdinareobis specifikas zusta
- Page 111 and 112: magram, ratom unda moexdina ricxveb
- Page 113 and 114: cxrili 9.3 1. raodenoba: Setyobineb
- Page 115 and 116: daakvirdiT, Tu ramdenad detaluri in
- Page 117 and 118: undebiT igive kiTxvas, romelic leqs
omelic mxolod xanmokle droiT informaciis<br />
Senaxvas uzrunvelyofs. ganvixiloT Zalian<br />
Cveulebrivi SemTxveva, rodesac satelefono<br />
wignSi amoikiTxeT nacnobis telefonis nomeri.<br />
Tu es nomeri dakavebulia, Tqven isev dagWirdebaT<br />
telefonebis wignSi Caxedva. es magaliTi gasagebs<br />
xdis, Tu ratom gamoyves mkvlevrebma mexsierebis<br />
calke forma, romelsac xanmokle mexsiereba<br />
uwodes.<br />
Tqven ar unda warmoidginoT, rom xanmokle<br />
mexsiereba specialuri adgilia, sadac daxsomebuli<br />
masala Sedis; is meqanizmi ufroa,<br />
romelic SemecnebiT SesaZleblobebs warmodgenaTa<br />
momcro sqemaze uyris Tavs (Covan, 1999;<br />
Shiffrin, 1993), magram xanmokle mexsierebis resursebi<br />
Zalian cvalebadi da aramyaria. Tu telefonis<br />
nomris magaliTs gavixsenebT, imisTvis,<br />
rom ar dagaviwydeT informacia (am SemTxvevaSi<br />
telefonis nomeri), Tqven sagangebo zomebi unda<br />
miiRoT, raTa ufro saimedod aRbeWdoT is. Cven<br />
ufro farTod xanmokle mexsierebis im tipis<br />
SesaZleblobebs gavecnobiT, romelic eqsplicituri<br />
mexsierebis ganxorcielebas uwyobs<br />
xels. amas imitom vusvamT xazs, rom implicituri<br />
mexsierebis xanmokle formebis Seswavla mkvlevrebma<br />
mxolod axla daiwyes (McKone & Trynes,<br />
1999). winaswari monacemebiT, implicitur mexsierebasac<br />
SeiZleba gaaCndes xanmokle forma, saidanac<br />
informacia implicituri mexsierebis<br />
xangrZliv formaSi gadava.<br />
amave qveTavSi Cven informaciis mexsierebaSi<br />
gadamuSavebis kidev erT formas SevexebiT,<br />
romelic azrebisa da qcevebis Tanmimdevar da<br />
yovelwuTier mimdinareobas gansazRvravs. es<br />
aris muSa mexsiereba. rogorc vnaxavT, muSa<br />
mexsiereba gamoiyeneba iseTi amocanebis Sesasruleblad,<br />
rogoricaa metyveleba da msjeloba<br />
(Baddeley, 1986). davuSvaT, Tqven cdilobT, daixsomoT<br />
telefonis nomeri da iwyebT fanqris<br />
da qaRaldis Zebnas, raTa CaiweroT is. Tqveni<br />
xanmokle mexsiereba gaZlevT SesaZleblobas,<br />
SeaCeroT telefonis nomeri Tqvens mexsierebaSi,<br />
muSa mexsiereba ki arCevs da iyenebs im fsiqikur<br />
xanmokle mexsiereba (Short-term memory (STM) _ mexsiereba,<br />
operaciebs, romlebic xels Seuwyoben Zebnis<br />
procesis warmatebiT dasrulebas. ganxilva<br />
xanmokle mexsierebaze saubriT daviwyoT.<br />
xanmokle mexsierebis<br />
moculobis SezRuduloba<br />
xanmokle mexsierebis ZiriTadi funqcia erTjeradi<br />
aRqmiT informaciis uSualo aRbeWdvaa<br />
cnobierebaSi. me-5 TavSi aRvniSneT, rom yurad-<br />
Rebis funqcia gare samyarodan garkveul obieqtTa<br />
da movlenaTa seleqciaa. ramdenadac Tqveni<br />
yuradRebis moculoba SezRudulia, imdenad,<br />
SezRuduli iqneba xanmokle mexsierebaSi Semosuli<br />
informaciis raodenoba. xanmokle mexsierebis<br />
SezRudul moculobas yuradRebis SezRuduloba<br />
ganapirobebs.<br />
xanmokle mexsierebis moculobis dasadgenad<br />
mkvlevrebma uSualo mexsierebis testi gamoiyenes.<br />
SeiZleba, odesaRac Tqvenc SegisrulebiaT<br />
msgavsi amocana:<br />
erTxel waikiTxeT mocemuli cifrebi, xolo<br />
Semdeg CamowereT igive TanmimdevrobiT, ramdensac<br />
SeZlebT:<br />
8 1 7 3 4 9 4 2 8 5<br />
ramdeni CamowereT sworad?<br />
axla waikiTxeT asoebisgan Semdgari mwkrivi<br />
da, aseve, ramdensac SeZlebT, aRadgineT igive<br />
TanmimdevrobiT.<br />
I M R S O F L P T Z B<br />
ramdeni aRadgineT sworad?<br />
Tu Tqven sxva adamianebisgan ar gamoirCeviT,<br />
daaxloebiT xuTidan cxra erTeuls aRadgenT.<br />
jorj mileris (George Miller, 1976) mixedviT, adamiani<br />
saSualod ixsomebs Svid (plus, an minus<br />
or) erTeuls, romelsac igi „magiur cifrs~<br />
uwodebda. es vrceldeba SemTxveviTi wesiT<br />
ganlagebuli cifrebis, asoebis, marcvlebis,<br />
sityvebis da nebismier azrian Tu nacnob<br />
masalaze.<br />
uSualo mexsierebis testiT xanmokle mexsierebis<br />
SesaZleblobebi gadafasebulia, radganac<br />
cdis pirebs SesaZlebloba aqvT, amocanis<br />
Sesasruleblad sxva wyaroebic gamoiyenon. gaixseneT,<br />
magaliTad, rom eqo-mexsiereba SesaZleblobas<br />
gaZlevT, xmamaRla wakiTxuli masalidan<br />
ukeT daixsomoT bolo ramdenime wevri<br />
xanmokle mexsiereba da muSa mexsiereba<br />
277