(natia) ZIMBARDO
(natia) ZIMBARDO
(natia) ZIMBARDO
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Tavi 10 / inteleqti da inteleqtis Sefaseba<br />
376<br />
cxrili 10.3<br />
komponenturi inteleqtis gamoyenebis<br />
unari<br />
qvemoT mocemulia anagramebi, areuli sityvebis sia.<br />
rac SeiZleba swrafad moZebneT TiToeuli anagramis<br />
amoxsna (Sternberg,1986).<br />
1. H-U-L-A-G __________<br />
2. P-T-T-M-E __________<br />
3. T-R-H-O-S __________<br />
4. T-N-K-H-G-I __________<br />
5. T-E-W-I-R __________<br />
6. L-L-A-O-W __________<br />
7. R-I-D-E-V __________<br />
8. O-C-C-H-U __________<br />
9. T-E-N-R-E __________<br />
10. C-I-B-A-S __________<br />
amoxsna mocemulia am Tavis bolos.<br />
iZleva. ganvixiloT anagrama T-R-H-O-S. rogor<br />
gardaqmniT mas SHORT-ad? dasawyisisTvis saukeTeso<br />
strategia iqneba TanxmovanTa SeTanxmebebis<br />
mosinjva, romlebic xSiria inglisur<br />
enaSi, rogoricaa S-H da T-H. strategiebis<br />
SerCeva metakognitur komponentebs saWiroebs,<br />
maTi ganxorcieleba ki _ Sesrulebis komponentebs.<br />
yuradReba miaqcieT, rom kargi strategia<br />
zogjer ar amarTlebs. ganvixiloT anagrama T-<br />
N-K-H-G-I. bevr adamians uWirs am anagramis<br />
amoxsna, radgan K-N ar aris is kombinacia,<br />
romliTac inglisuri sityvebi xSirad iwyeba,<br />
xolo T-H _ xSiria.YTqvenc xom didxans cdilobdiT<br />
am anagramis iseT sityvad gardaqmnas,<br />
romelic T-H-iT iwyeba?<br />
sxvadasxva amocanis Semadgenel komponentebad<br />
daSliT mkvlevrebs SeuZliaT, zustad gansazRvron<br />
procesebi, romlebic gansxvavebuli IQis<br />
mqone individebis mier testSi miRebul<br />
Sedegebs Soris sxvaobas ganapirobeben. magaliTad,<br />
mkvlevrebma SeiZleba aRmoaCinon, rom<br />
maRali IQ-is mqone moswavleTa metakognituri<br />
komponenti maT garkveuli tipis problemis<br />
gadasaWrelad gansxvavebuli strategiebis<br />
SerCevas karnaxobs, dabali IQ-is mqone Tanatolebisgan<br />
gansxvavebiT.<br />
empiriuli inteleqti gulisxmobs adamianis<br />
unars, gaumklavdes or ukiduresobas _ axal da<br />
rutinul problemebs. warmoidgineT, magaliTad,<br />
rom adamianTa jgufi avariis Semdeg mZime<br />
mdgomareobaSi aRmoCnda. Tqven unda endoT<br />
jgufis im wevris gonierebas, romelic yvelaze<br />
swrafad SeZlebs Sinisken mimavali gzis moZebnas.<br />
sxva viTarebaSi Tqven gonierad unda miiCnioT<br />
im adamianis qceva, romelsac rutinuli<br />
amocanebis avtomaturi Sesruleba SeuZlia. Tu,<br />
magaliTad, adamianTa jgufi yoveldRiurad erTsa<br />
da imave amocanebs asrulebs, Tqvenze yvelaze<br />
did STabeWdilebas is adamiani moaxdens, romelic<br />
amocanebis warmatebiT Sesrulebas `axali<br />
ideebis umciresi raodenobiT~ moaxerxebs.<br />
konteqstualuri inteleqti nebismier tipis<br />
saqmis praqtikul mogvarebaSi vlindeba. is axal<br />
da gansxvavebul viTarebebTan (konteqstebTan)<br />
adaptirebis, Sesatyvisi situaciebis SerCevisa<br />
da Tqveni moTxovnilebebis Sesabamisi efeqturi<br />
garemos Seqmnis unars gulisxmobs. konteqstualuri<br />
inteleqti isaa, rasac adamianebi `gaqeqilobas~<br />
da `saqmis alRos~ uwodeben. gamokvlevebma<br />
aCvena, rom adamianebs SeiZleba hqondeT<br />
maRali konteqstualuri inteleqti maRali IQ-s<br />
gareSe.<br />
saidan<br />
viciT<br />
konteqstualuri inteleqti ipodromze<br />
IQ-sa da winaRobebiT rbolaSi cxenebis<br />
warmatebas Soris mimarTebis dasadgenad<br />
mkvlevrebma ipodromis mudmivi klientebi<br />
SearCies. 30-kaciani jgufi daiyo eqspertebad<br />
da araeqspertebad, maTi winaswarmetyvelebis<br />
safuZvelze, Tu romel cxenebs<br />
eqneboda gamarjvebis saukeTeso Sansi.<br />
miuxedavad imisa, rom orive jgufis IQ<br />
saSualo 100-is farglebSi iyo da TiTqmis<br />
araviTari korelacia ar arsebobda IQ-sa<br />
da eqspertobas Soris, eqspertebma Sem-<br />
TxvevaTa 93%-Si sworad daasaxeles pirvel<br />
adgilze gasuli cxeni, araeqspertebma ki<br />
_ SemTxvevaTa mxolod 33%-Si. mkvlevrebma<br />
isic aCvenes, rom eqspertebi TavianT zust<br />
Sefasebebs im xerxiT asrulebdnen, romelic<br />
rTul statistikur procedurebs waagavda<br />
(Ceci & Liker, 1986).