(natia) ZIMBARDO
(natia) ZIMBARDO
(natia) ZIMBARDO
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Tavi 9 / kognituri procesebi<br />
344<br />
loa, warmoadgendes genetikuri informaciis<br />
nawils, romelic memkvidreobiT gadaecema adamians,<br />
rogorc socialur arsebas (Cummins, 1999).<br />
am nawilis dasawyisSi aRvwereT situacia,<br />
saidanac Tqven swor deduqciur daskvnas<br />
akeTebdiT sakredito baraTis gamoyenebis<br />
Sesaxeb. samwuxarod, cxovrebaSi arsebobs uamravi<br />
SemTxveva, rodesac SeuZlebelia swori daskvnis<br />
gakeTeba, sakmaod sando wanamZRvrebidanac ki.<br />
axla, ganvixilavT am magaliTis axal versias,<br />
romelic Tqvengan gansxvavebuli formis azrovnebas<br />
moiTxovs.<br />
induqciuri azrovneba<br />
warmoidgineT aseTi situacia: mixvediT<br />
restoranSi da mxolod maSin gagaxsendaT,<br />
SegemowmebinaT, gaqvT Tu ara sakmarisi naRdi<br />
fuli. aRmoaCineT, rom Tqveni sakredito baraTis<br />
_ „American Express~ _ gamoyeneba mogiwevT, magram<br />
restornis gareT ar aris gancxadeba restoranSi<br />
sakredito baraTiT sargeblobis Taobaze.<br />
restornis fanjrebidan moCans kargad Cacmuli<br />
momxmarebeli. meniuSi ki xedavT, rom fasebi<br />
sakmaod maRalia. mxedvelobaSi iRebT ra Tqven<br />
garSemomyofTa maRal materialur mdgomareobas,<br />
mocemul situaciaze dakvirveba gafiqrebinebT,<br />
rom es restorani miiRebs Tqvens sakredito<br />
baraTs. es aris deduqciuri daskvna, radganac<br />
is Tqvens varauds emyareba da ara _ logikur<br />
wanamZRvars. Tqveni daskvna ki induqciuri azrovnebis<br />
nimuSia, rodesac azrovneba gulisxmobs<br />
savaraudo (da ara sando) daskvnebs mocemul<br />
situaciaze dayrdnobiT.<br />
Cven ukve SemogTavazeT induqciuri azrovnebis<br />
ramdenime nimuSi. me-5 da me-8 TavebSi<br />
vnaxeT, rom adamianebi warsulSi dagrovil informacias<br />
iyeneben awmyosa da momavlis gansazRvris<br />
mizniT. Tqven induqciur azrovnebas<br />
Semdeg SemTxvevebSi iyenebT: haerSi popkornis<br />
surnelis safuZvelze askvniT, rom viRac<br />
popkorns akeTebs; induqciur azrovnebas iyenebT,<br />
Tu daeTanxmebiT azrs, rom asoebi am furcelze<br />
induqciuri azrovneba (Inductive reasoning) –<br />
azrovnebis forma, romelic misawvdom mtkicebulebaze<br />
da warsul gamocdilebaze dayrdnobiT<br />
garkveuli albaTobiT daskvnis gakeTebas<br />
gulisxmobs.<br />
uecrad ar gauCinardeba (an Tu iswavliT, Tqveni<br />
codna ar gauCinardeba testirebis dros).<br />
dabolos, am TavSi ganvixileT daskvnis tipebi,<br />
romlebic adamianis saubridan gamomdinareoben.<br />
Tqveni varaudi, rom igi namdvilad<br />
maRali wris warmomadgenelia, misi metyvelebis<br />
maneridan gamomdinare, induqciuri azrovnebis<br />
nimuSs warmoadgens.<br />
realur cxovrebaSi problemis gadaWris<br />
unari xSirad induqciur azrovnebazea damokidebuli.<br />
davubrundeT isev Cvens magaliTs. Tqven<br />
SemTxveviT CageketaT kari da gareT darCiT.<br />
ras moimoqmedebT am SemTxvevaSi? warsulSi aseT<br />
dros miRebuli gadawyvetilebis gaxseneba<br />
pirveli mizanSewonili nabijia. am process<br />
problemis analogiuri gadawyveta ewodeba. Aam<br />
dros Tqven iwyebT awmyo da warsul situaciebs<br />
Soris saerTos Ziebas (Holyoak & Nisbett, 1988;<br />
Holyoak & Thagard, 1997). `karis Caketvis da gareT<br />
darCenis~ warsuli gamocdilebis safuZvelze<br />
SeiZleba gagaxsendeT zogadi wesi _ `iseTi<br />
adamianebis moZebna, romelTac aqvT gasaRebi~.<br />
am wesiT SeiaraRebuli, Tqven iwyebT am adamianebis<br />
gamoyofas da fiqrs, Tu rogor ipovoT<br />
isini (Ross & Kenedy, 1990), risTvisac SeiZleba<br />
dagWirdeT im meTodis gaxseneba, romelic Tqveni<br />
megobrebis mosaZebnad SeimuSaveT. am problemis<br />
gadaWra imitom geadvilebaT, rom Tqven ukve<br />
mieCvieT warsuli gamocdilebis gamoyenebas _<br />
induqciuri azrovneba saSualebas gaZlevT,<br />
gamoiyenoT gamocdili meTodebi da swrafad<br />
gadaWraT axali problemebi.<br />
problemis analogiuri gadawyvetis Sesaxeb<br />
kvlevebs xSirad saganmanaTleblo mniSvneloba<br />
aqvT (Kolodnery, 1977), magaliTad, Tqveni maTematikisa<br />
da sabunebismetyvelo mecnierebis maswavleblebi<br />
gacnoben ramdenime amocanas Tavisi<br />
amonaxsniT. amocanebi ukve damuSavebuli pasuxebiT<br />
mocemulia saxelmZRvaneloebSic. Semdgom<br />
Tqven gixdebaT msgavsi tipis amocanebis amoxsna,<br />
romlebsac, savaraudod, daZlevT. aseTi midgoma<br />
emyareba im mosazrebas, rom Tqven gamoiyenebT<br />
induqciur azrovnebas da SeZlebT Zveli meTodebis<br />
gamoyenebas axali problemebis dasaZlevad.<br />
mkvlevrebi Seecadnen, ganesazRvraT is pirobebi,<br />
romlebSic moswavleebi warsuli gamocdilebis<br />
maqsimalurad gamoyenebas SeZlebdnen (Lorett &<br />
Anderson, 1994; Novick & Holyoak, 1991). zogadi<br />
daskvna, romelic maT gamoitanes, gulisxmobs,