14.12.2012 Views

(natia) ZIMBARDO

(natia) ZIMBARDO

(natia) ZIMBARDO

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Tavi 6 / goneba, cnobiereba da Secvlili mdgomareobebi<br />

220<br />

torebi akaveben tvinSi im molekulebis moqmedebas,<br />

romelTac, Cveulebriv, dopamini gamohyavs<br />

sinafsebidan (Giros et al., 1996). kokainiT xangrZlivi<br />

sargebloba iwvevs cvlilebebs tvinis siamovnebis<br />

gancdaze pasuxismgebel sistemaSi (Gawin,<br />

1991). stimulatorebis zemoqmedeba sam sxvadasxva<br />

efeqts iwvevs: momatebuli TviTdarwmunebuloba,<br />

moWarbebuli energia da hiperaqtiuroba da<br />

eiforiasTan miaxloebuli guneba-ganwyobileba.<br />

intensiuri momxmareblebi ganicdian SemaSinebel<br />

halucinaciebs da uviTardebaT rwmena imisa, rom<br />

sxvebi maTTvis tkivilis miyenebas cdiloben.<br />

am rwmenebs paranoidalur iluziebs uwodeben.<br />

kokainis moxmarebis Tanmxleb gansakuTrebul<br />

safrTxes eiforiul aRmafrenasa da Zalze<br />

depresiul Cavardnebs Soris arsebuli kontrasti<br />

qmnis. es garemoeba aiZulebs kokainis momxmareblebs,<br />

rom yovelgvari kontrolis gareSe<br />

gazardon narkotikis moxmarebis sixSire da<br />

dozebi. kokainis yvelaze sufTa formaa crack-i,<br />

gansakuTrebiT damangreveli quCis narkotiki,<br />

romelic swrafad abruebs da swrafadve kargavs<br />

moqmedebis Zalas. vinaidan mcire odenobiT da<br />

iafad iyideba, es nivTiereba yovelTvis xelmisawvdomia<br />

Raribebisa da axalgazrdebisaTvis;<br />

crack-i mraval socialur jgufs angrevs.<br />

ori stimulatori, romelTac xSirad ar<br />

aRviqvamT fsiqoaqtiur nivTierebebad, aris<br />

kofeini da nikotini. SeiZleba sakuTari gamocdilebidan<br />

vicodeT, rom ori finjani magari<br />

yava an Cai sakmarisi raodenobis kofeins Seicavs<br />

imisaTvis, rom Rrma zegavlena moaxdinos gulze,<br />

sisxlsa da cirkularul funqciebze da daZinebasTan<br />

dakavSirebuli problemebi Segviqmnas.<br />

TambaqoSi aRmoCenili qimiuri naerTi nikotini<br />

sakmarisad Zlieri stimulatoria, romelsac<br />

adgilobrivi amerikeli Samanebi maRali koncentraciiT<br />

iyenebdnen mistikuri mdgomareobebisa<br />

da transis gamosawvevad; Tumca, zogierTi<br />

Tanamedrove momxmareblisgan gansxvavebiT, maT<br />

icodnen, rom nikotini miCvevas iwvevs da did<br />

sifrTxiles iCendnen misi moxmarebisas. miCvevis<br />

gamomwvevi sxva nivTierebebis msgavsad, nikotini<br />

tvinSi bunebrivad gamomuSavebul qimiur<br />

naerTebs hgavs. kvlevebiT dadgenilia tvinis<br />

moqmedebis is regionebi, romelic pasuxismgebelia<br />

nikotinsa da kokainze miCvevis ganviTarebaze<br />

(Pich et al., 1997). nikotinSi Semavali qimiuri<br />

naerTebi im receptorebis stimulirebas axdens,<br />

romelic Tavs kargad gvagrZnobinebs raime<br />

kargis/sworad gakeTebis Semdeg; rac gvagrZnobinebs,<br />

rom yvelaferi wesrigSia _ fenomeni,<br />

romelic xels uwyobs gadarCenas. samwuxarod,<br />

nikotini tvinis igive receptorebs aRizianebs,<br />

romelic gvatyobinebs, rom yvelaferi kargadaa,<br />

roca veweviT, Tumca, realurad es ase ar aris.<br />

nikotinis mier janmrTelobaze uaryofiTi<br />

zemoqmedeba mTlianobaSi didad aRemateba yvela<br />

sxva fsiqoaqtiuri nivTierebis zemoqmedebas<br />

erTad, heroinis, kokainisa da alkoholis CaTvliT.<br />

sazogadoebrivi janmrTelobis samsaxuris<br />

monacemebis Tanaxmad, weliwadSi 400 000<br />

sikvdili sigaretis mizeziT xdeba. miuxedavad<br />

imisa, rom moweva Seuqcevadi avadmyofobisa da<br />

sikvdilis mTavari mizezia, is legalizebulia<br />

da yovelwliurad milionebi ixarjeba sigaretis<br />

reklamirebaze. 60 mln amerikeli jer kidev<br />

mwevelia, Tumca, mowevis sawinaaRmdego<br />

kampaniebi garkveul Sedegs aRwevs da mcirdeba<br />

mwevelTa saerTo raodenoba (SAMHSA, 1995).<br />

yovelwliurad 2,1 milioni adamiani iwyebs<br />

mowevas da maTi umravlesoba 18 welze naklebi<br />

asakisaa. es, nawilobriv, warmatebuli sareklamo<br />

kampaniis Sedegi SeiZleba iyos, romelic xSirad<br />

swored axalgazrdobazea mimarTuli: mozardTa<br />

Soris mwevelTa raodenobis mniSvnelovani<br />

momateba mTeli rigi sareklamo kampaniebis<br />

Sedegad moxda (Pierce & Gilpin, 1995).<br />

es Tavi N.N-is SemTxvevis ganxilviT daviwyeT<br />

da SevecadeT mis gamocdilebasTan Segvedarebina<br />

warsulis mogonebisa da momavlis dagegmvis<br />

Cveni unari. es magaliTi imis saCveneblad<br />

warmovadgineT, Tu rogor badebs Cven mier<br />

ganxorcielebuli sruliad Cveulebrivi aqtivobebi<br />

cnobierebis Sesaxeb zogierT saintereso<br />

SekiTxvas: saidan modis Cveni azrebi? rogor<br />

Cndeba isini? sad inaxeba es azrebi? axla ukve<br />

viciT zogierTi Teoria, romelic pasuxs gascems<br />

am kiTxvebs da viciT, rogor unda SevZloT am<br />

TeoriaTa gadamowmeba. Cven vnaxeT, rom<br />

cnobiereba, saboloo jamSi, saSualebas gvaZlevs,<br />

rom gvqondes mTeli rigi gamocdilebisa,<br />

rac adamianad gvaqcevs.<br />

aseve, ganvixileT cnobierebis ufro da ufro<br />

naklebad Cveuli gamoyenebis SemTxvevebi. Cven<br />

davsviT kiTxva: ratom arian adamianebi<br />

ukmayofiloni yoveldRiuri Cveuli cnobierebiT<br />

da ratom eZeben misi Secvlis mraval-

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!