Kote Tsereteli.pdf
Kote Tsereteli.pdf Kote Tsereteli.pdf
- Page 3 and 4: saqarTvelos mecnierebaTa erovnuli a
- Page 5 and 6: mecnieruli mimoxilva dRes Cven bato
- Page 7 and 8: mecnieruli mimoxilva akademikosi ko
- Page 9 and 10: mecnieruli mimoxilva valricxovani s
- Page 11 and 12: mecnieruli mimoxilva Semoqmedebis S
- Page 13 and 14: konstantine wereTlis Sesaxeb “keT
- Page 15 and 16: konstantine wereTlis Sesaxeb mtkvri
- Page 17 and 18: konstantine wereTlis Sesaxeb ai, as
- Page 19 and 20: konstantine wereTlis Sesaxeb leila
- Page 21 and 22: `iobis rwmeniT da moTminebiT~ „io
- Page 23 and 24: `iobis rwmeniT da moTminebiT~ ase,
- Page 25 and 26: `iobis rwmeniT da moTminebiT~ b-n S
- Page 27 and 28: `iobis rwmeniT da moTminebiT~ dasWi
- Page 29 and 30: `iobis rwmeniT da moTminebiT~ dineo
- Page 31 and 32: `iobis rwmeniT da moTminebiT~ wlebi
- Page 33 and 34: `iobis rwmeniT da moTminebiT~ piran
- Page 35 and 36: `iobis rwmeniT da moTminebiT~ rc ki
- Page 37 and 38: `iobis rwmeniT da moTminebiT~ ar ic
- Page 39 and 40: `iobis rwmeniT da moTminebiT~ kis w
- Page 41 and 42: konstantine wereTlis gamonaTqvamebi
saqarTvelos mecnierebaTa erovnuli akademia<br />
konstantine wereTeli<br />
Tbilisi<br />
2011
akademikos konstantine wereTelze wlebis ganmavlobaSi<br />
uamravi sagazeTo statia gamoqveynebula sxvadasxva<br />
wamyvan gazeTebSi. aRniSnuli masala iseT saintereso informacias<br />
inaxavda batoni kotes Sesaxeb, rom gadavwyviteT<br />
es patara bukleti swored sagazeTo statiebSi dabeWdili<br />
amonaridebidan agvewyo, romelic sxvadasxva dros, sxvadasxva<br />
adgilas, sxvadasxva adamianebis avtorobiT daibe<br />
Wda.<br />
bukletSi gansakuTrebiT sainteresoa Tavad batoni<br />
kotes mier moyolili sakuTari istoria, romelic darwmunebuli<br />
var gulgrils aravis ar datovebs, Tundac im<br />
adamians, vinc am wuTamdec fiqrobs, rom kote wereTels<br />
kargad icnobda.<br />
dRes saSualeba geZlevaT kidev erTxel gavixsenoT<br />
CvenTvis sayvareli adamiani, didi mecnieri da sazogado<br />
moRvawe, romlis cxovrebis wessa da msoflxedvas yvelaze<br />
kargad bibliis es sityvebi gamoxatavs:<br />
“keTili saxeli sjobs Zvirfas nelsacxebels”.<br />
Semdgeneli:<br />
Tamar maxaraSvili<br />
© saqarTvelos mecnierebaTa erovnuli akademia, 2011
mecnieruli mimoxilva<br />
dRes Cven baton konstantine wereTelze, samwuxarod,<br />
warsul droSi gvixdeba saubari, rodesac yovel<br />
CvenganSi, mis axloblebSi, kolegebSi da mowafeeb<br />
Si jer kidev cocxalia masTan urTierTobis siTbo da<br />
STabeWdilebebi. dRes Cven madlierebiT vixsenebT am<br />
did pirovnebas, romelmac waruSleli kvali datova<br />
aramarto qarTul mecnierebaSi, aramed msoflio orientilistikaSi.<br />
Tvals vadevnebT baton kotes cxovrebas da gvaocebs<br />
misi saqmianobis mravalmxrivoba, gvikvirs, es susti<br />
janmrTelobis adamiani ramdens aswrebda, ramdens<br />
swvdeboda. qarTul, rusul, inglisur, germanul,<br />
italiur, arabul, ebraul da sxva enebze gamoqveynebuli<br />
314 samecniero naSromi, misi redaqtorobiT<br />
gamocemuli 30 wigni, qarTveli, rusi, Cexi, germaneli,<br />
poloneli, arabi, italieli, ungreli, frangi, ebraeli<br />
mecnierebis misi Semoqmedebisadmi miZRvnili publikaciebi<br />
– mecnieris da moqalaqis arasruli portretia.<br />
filologiis mecnierebaTa doqtori, profesori,<br />
saqarTvelos mecnierebaTa akademiis namdvili wevri,<br />
mecnierebis damsaxurebuli moRvawe, konstantine wereTeli<br />
daibada 1921 wels TbilisSi da grZeli da saintereso<br />
cxovrebis gza ganvlo. batoni konstantine<br />
wereTlis mecnieruli Semoqmedeba didi diapazoniT<br />
gamoirCeoda. igi iyo farTo profilis enaTmecnieri<br />
da orientalisti, sxvadasxva dros kiTxulobda<br />
3
konstantine wereTeli - 90<br />
kursebs arabul Si, ebraulSi,<br />
arameulSi, semitur enaTa<br />
Seswavlis Sesavalsa da SedarebiT<br />
gramatikaSi Ziri<br />
Tadad Tbilisis saxelmwifo<br />
universitetSi, Tbilisis pedagogiur<br />
universitetsa da<br />
Tbilisis aziisa da afrikis<br />
institutSi. mogvianebiT, batoni<br />
kote ityvis: „axalgazrdebaTan<br />
urTierToba Cemi<br />
cxovrebis mizans qmnis“.<br />
1991 wels batoni kote dainiSna mis mier daarsebul<br />
ebraul-arameuli filologiis kaTedris gamged. 1994<br />
wlidan ki saqarTvelos ganaTlebis saministrosTan<br />
arsebuli aRmosavlur enaTa swavlebis koordinaciis<br />
centris xelmZRvanelad. misi iniciativiT Tbilisis<br />
qarTul skolebSi SemoRebul iqna aRmosavluri enebis<br />
(arabuli, ebrauli, sparsuli, Turquli) swavleba.<br />
didi xnis manZilze iyo sulxan-saba orbelianis<br />
saxelobis Tbilisis saxelmwifo pedagogiuri universitetis<br />
aRmosavlur enaTa kaTedris profesori.<br />
1996 wels mas aRniSnuli universitetis sapatio<br />
profesoris wodeba mieniWa. batoni kote iyo araerTi<br />
qarTveli da ucxoeli axalgazrdis xelmZRvaneli da<br />
gulisxmieri aRmzrdeli. misi urTierToba studentebTan<br />
scildeboda formalur CarCoebs. xolo baton<br />
kotes da qalbaton leilas ojaxi is Tbili da stumarTmoyvare<br />
saxli iyo, romlis kari studentebisaTvis<br />
mudam Ria gaxldaT.<br />
4
mecnieruli mimoxilva<br />
akademikosi konstantine wereTeli ar ekuTvnoda<br />
im pirovnebaTa ricxvs, romlebmac sicocxleSi ver<br />
hpoves saTanado aRiareba. mis saxelTan jildo ebis<br />
vrceli siaa dakavSirebuli: Tbilisis saxelmwifo<br />
universitetis 3 pirveli xarisxis samecniero premia;<br />
i. javaxiSvilis medali(1978); helsinkis universitetis<br />
medali (1979); i. javaxiSvilis premia(1980); sapatio<br />
niSnis ordeni(1981); Sromis veteranis medali(1987);<br />
akad.g. wereTlis premia(1989); Rirsebis ordeni(1996);<br />
saxelmwifo premia(1998); Tbilisis sapatio moqalaqis<br />
wodeba(1999); israelis mecnierebaTa albert ainStainis<br />
medali (1999).<br />
konstantine wereTlis mravalmxrivi samecniero<br />
morvaweobis RerZi arameistika da ebraistika iyo.<br />
dRes arameuli dialeqtologiis kvleva warmatebiT<br />
mimdinareobs germaniasa da italiaSi, aSS-Si da israelSi,<br />
iaponiasa da inglisSi, magram batoni kote<br />
samarTlianad iTvleba arameul dialeqtologiis<br />
fuZemdeblad. ganuzomelia misi wvlili Zveli da axali<br />
arameulis kvlevis saqmeSi. naSromebma „narkvevebi<br />
Tanamedrove asuruli dialeqtebis SedarebiTi<br />
fonetikisa“(1958), Tanamedrove asurulis qrestoma<br />
Tia leqsikoniTurT (asurul-qarTuli, 1958), rusul<br />
enaze moskovSi gamocemuli(1964) da mogvianebiT inglisur,<br />
germanul da italiur enebze Targmnili da<br />
neapolSi, laifcigsa da moskovSi gamoqveynebuli<br />
„Tanamedrove asuruli ena“, „masalebi arameuli dialeqtologiisaTvis“<br />
(rusul enaze,(1965), t.1, urmiis<br />
dialeqti). Tanamedrove asuruli enis gramatika“<br />
(1968) sxvadasxva qveynebSi moRvawe aRmosavleTmcod<br />
5
konstantine wereTeli - 90<br />
neobis yuradReba miiqcia da maRali Sefaseba daimsaxura<br />
iohanes fridrixis (germania), franc althaimis<br />
(germania), devid lengis (britaneTi), karel petraCekis<br />
(CexeTi), stanislav segerti (aSS) da sxv.<br />
1970 wels moskovSi gamovida misi naSromi „siriuli<br />
ena“, romelzec avtors i. javaxiSvilis sax. premia<br />
mieniWa. am naSromebSi Sesuli teqstologiuri masala<br />
xSir SemTxvevaSi mecnieris mier iyo mopovebuli.<br />
1963 wels man gamoaqveyna vanis dialeqtze Sedgenili<br />
teqstebis nimuSebi, romelzedac metyveleben<br />
saqarTveloSi, TurqeTis vilaieTidan gadmosaxlebuli<br />
asurelebi.<br />
1975 wels gamovida k. wereTlis mier Sedgenili<br />
asuruli zRaprebis krebuli. misi winasityvaobiT da<br />
SeniSvnebiT.<br />
1976 wels k. wereTelma gamoaqveyna agreTve<br />
teqstebis nimuSebi Tanamedrove asuruli enis, salamasis<br />
dialeqtebze (iranidan gadmosaxlebul asurelTa<br />
enaze).<br />
wlebis manZilze dagrovili gamocdileba konstantine<br />
wereTelma ganazogada 1982 wels gamocemul<br />
naSromSi „arameuli ena“, romelSic pirvelad aris warmodgenili<br />
Zveli da axali arameuli enis lingvisturi<br />
mimoxilva. wigni, romelic qarTul da rusul enebze<br />
gamoqveynda avtorma Tavisi maswavleblis giorgi wereTlis<br />
xsovnas miuZRvna. swored aRniSnuli gamokvleva<br />
gaxda is naSromi, romelsac pirvelad mieniWa saqarTveloSi<br />
semitologiis fuZemdeblis akad. giorgi wereTlis<br />
saxelobis premia. da es savsebiT kanonzomieria,<br />
vinaidan konstantine wereTeli giorgi wereTlis mra<br />
6
mecnieruli mimoxilva<br />
valricxovani semitologiuri skolis yvelaze TvalsaCino<br />
warmomadgeneli iyo.<br />
didi adgili eTmoba k.wereTlis SemoqmedebaSi<br />
ebaul-arameul epigrafikas. saqarTveloSi aRmoCenil<br />
arameul warwerebs mkvlevarma araerTi naSromi uZ<br />
Rvna. maT Soris saqarTvelos uZveles epigrafikul<br />
Zegls, Zv.w. III -II.)s. ufliscixis warweras. k. wereTelma<br />
saqarTveloSi gavrcelebuli arameuli damwerlobis<br />
sami tipi gamoavlina: Crdilomesopotamiuri, falauri<br />
da Zveli (e.w. saxelmwifo) arameuli. mecnieris<br />
naSromebSi naCvenebia arameuli damwerlobis gansakuTrebuli<br />
mniSvneloba qarTuli kulturisaTvis,<br />
mocemulia Zeglebis paleografiuli analizi, Seswavlilia<br />
terminebi. aRsaniSnavia gamokvlevebi arameuli<br />
da iranuli epigrafikis „bar_baiTas“ Sesaxeb, rac niSnavs<br />
„saxlis Zes, saxlis Svils“, igive sefe_wuls.<br />
saqarTveloSi aRmoCenili ebrauli grafikiT Sesrulebul<br />
arameulenovan me-5 s. epitafiaSi man amoikiTxa<br />
„qarTvelis“ aRmniSvneli termini „gurg“.<br />
baton kotes SemoqmedebaSi mniSvnelovani adgili<br />
eTmoba ebrauli enis struqturas. 1944 wlidan gardacvalebamde<br />
igi kiTxulobda bibliuri enis kurss<br />
Tbilisis saxelmwifo universitetSi, im wlebSic, roca<br />
sabWoTa kavSirSi Zlieri iyo antisemitisturi ganwyobileba.<br />
misi mravalwliani gamocdileba aisaxa sauniversiteto<br />
konkursisaTvis daweril saxelmZRvaneloSi<br />
„bibliis ebrauli ena“ (2001w.), romelic moicavs gramatikas,<br />
bibliur teqstebsa da leqsikons. amasTanave<br />
mkvlevari saTanadod swavlobda qarTul-aRmosavlur<br />
da maT Soris, qarTul-ebraul enobriv da kulturul<br />
7
konstantine wereTeli - 90<br />
istoriul urTierTobebs. aRsaniSnavia misi naSromebi<br />
„paranomazia qarTulSi“(1954), „kompozitebis SedgenilobisaTvis<br />
ebraulSi“ (1961), „adgilobrivi brunvis<br />
(lokativi) warmoSobisaTvis Zvel ebraulsa da<br />
arameulSi“ (1963), „ebrauli damwerloba, ebrauli ena“<br />
(1977), „ebraelis“ aRmniSvneli eTnikuri terminebi qar-<br />
TulSi“(1979), “ qarTuli eTnikuri terminis “uria“-s,<br />
„huria-s“ Sesaxeb (1979), „termin „ivriTis“ xmarebis<br />
Sesaxeb samecniero literaturaSi“ (rusul enaze 1983),<br />
„qarTvelisa“ da „saqarTvelos“ aRmniSvneli terminebis<br />
Sesaxeb arameulsa da ebraulSi“ (1993), „qarTvel<br />
ebraelTa enis sakiTxisaTvis “ (1994).<br />
ebrauli enis struqturis sakiTxebis mkvlevari<br />
Seexo gamokvlevebs semituri enebis Sesaxebac _<br />
„semituri enebi sabWoTa kavSirSi“ (inglisurad, tokio<br />
1968) „xSulTa spirantizaciis sakiTxisaTvis Tanamedrove<br />
semitur enebSi“ (1976), germanulad 1980),<br />
„erTi suprasegmenturi fonemis Sesaxeb Tanamedrove<br />
semiturSi“ (1976, inglisurad 1982), „mamakacisa da<br />
qalis aRmniSvneli sityvebi semiturSi“ (1987), 2000<br />
wels gamocemul wignSi „semiti xalxebis aRmniSvneli<br />
eTnikuri terminebi qarTulSi“ avtori Seexo terminTa<br />
gavrcelebis dros da ares, Semosvlis gzebs da<br />
etomilogias. gamokvlevaSi gamoyenebulia ara marto<br />
qarTuli werilobiTi wyaroebi, aramed bibliis ebrauli,<br />
berZnuli, somxuri da siriuli teqstebi.<br />
batoni kote mudam aqtiurad exmaureboda orientalistikis<br />
mniSvnelovan movlenebs. mis SemoqmedebaSi<br />
didi adgili eTmoba recenziebs aRniSnul dargSi gamocemul<br />
naSromebze, Tavisi kolegebisa da megobrebis<br />
8
mecnieruli mimoxilva<br />
Semoqmedebis Sefasebas da dafasebas _ a. lekiaSvilis,<br />
vl. axvledianis, m.andronikaSvilis, n.babalikaSvilis,<br />
a. ciciaSvilis, r. TabukaSvilis da gansakuTrebiT<br />
pedagogebis _ g. wereTlis, a. SaniZis, s. jiqias.<br />
„maswavleblis Sroma aunazRaurebelia“, _ miaCnda<br />
mas da sakuTari magaliTiT aswavlida Tavis studentebs,<br />
Tu ras niSnavs memkvidreobiToba mecnierebaSi da<br />
rogor unda aRmzrdelis dafaseba. aRsaniSnavia batoni<br />
kotes gamoxmaureba sirieli poetis osman nizar xaliliseuli<br />
„vefxistyaosnis“ arabul Targmanze(1980),<br />
boris gaponovis mier „vefxistyaosnis“ ebraul Targmanze<br />
(1989); ebrauli bibliis qarTul Targmanze abram<br />
mamisTvalovis, gerSon ben-orenis, (wiwuaSvilis) da<br />
Tamar kezeraSvilis mier (1991) wels.<br />
80 wlis asakSi batoni kote ambobda: „me dResac<br />
vcdilob Zveleburi SemarTebiT vimuSao“ da ara marto<br />
cdilobda aramed, naTqvams warmatebiT axorcielebda,<br />
vinaidan sicocxlis ukanasknel wuTamde ar ganelebia<br />
mecnieruli cnobismoyvareoba.<br />
akademikos konstantine wereTlis saxeli didi<br />
xania gascda saqarTvelos farglebs. saerTaSoriso<br />
aRiarebaze metyvelebs misi arCeva germaniis aRmosavleTmcodneTa<br />
samecniero sazogadoebisa da germaniis<br />
aRmosavleTis Semswavleli saerTaSoriso sazogado ebis<br />
namdvil wevrad(1971), xmelTaSua zRvis auzis civilizaciebis<br />
Semswavleli saerTaSoriso asociaciis(1975),<br />
da amerikis orientalisturi sazogadoebis sapatio<br />
wevrad(1978). konstantine wereTeli araerTxel warmsdgara<br />
msmenelebis winaSe leqciebiTa da moxsenebebiT:<br />
germaniaSi, safrangeTSi, inglisSi, italiaSi, fineTSi,<br />
9
konstantine wereTeli - 90<br />
poloneTSi, ruseTSi, eraySi, inglisSi, indoeTSi, avstraliaSi,<br />
israelsa da iaponiaSi.<br />
batoni kotes cxovrebis mniSvnelovani nawili<br />
sazogadoebis saqmianoba iyo. igi iyo araerTi samecniero<br />
sabWos Tu sazogadoebis wevri, Tavisi dargis<br />
propagandisti da aqtiuri moqalaqe, aristokrati mecnierebaSi<br />
da demokrati cxovrebaSi, romelic „imedis<br />
TvaliT“ uyurebda momavals da miaCnda, rom „imedi<br />
RvTiuri niWia“.<br />
batoni konstantine wereTeli bednier adamianad<br />
SeiZleboda migveCnia, rom ara misi pirovnuli tragedia,<br />
erTaderTi vaJis dakargvis gamo.<br />
Sewyda akademikos konstantine wereTlis sicocxle.<br />
misi cxovrebis gza samudamod darCeba eris samsaxuris<br />
nimuSad yvela qarTvelisTvis da mecnierebis<br />
samsaxuris magaliTad yvela mecnierisTvis.<br />
giuli alasania<br />
aRmosavleTmcodne<br />
profesori<br />
10
konstantine wereTlis Sesaxeb<br />
“keTili saxeli sjobs Zvirfas nelsacxebels”<br />
(kote wereTlis Sesaxeb)<br />
mzia andronikaSvili<br />
erTi Sexedvac ki sakmarisi iyo, rom masSi SegecnoT<br />
zrdili imeri. dResac kargad maxsovs misi saxe,<br />
roca is pirvelad gamoCnda Cvens ugemovno, sabWoTa<br />
samosSi gamowyobil axalgazrdebs Soris. is iyo qera,<br />
gamxdari ymawvili, iseTi, XIX saukunis aristokratebis<br />
fotoebze rom SemogvrCa. energiuli da cocxali,<br />
gaqaTqaTebuli TeTri tilos bluziT, araCveulebrivad<br />
momxibvleli Tavisi sinatifiTa da sifaqiziT. ase<br />
Ti faqizi darCa igi bolomde, dajildoebuli gadmocemis<br />
SesaniSnavi unariT, rac yovelmxriv Seesabameba<br />
mis garegnobas, mis gvariSvilobas da namdvili mecnierisaTvis<br />
damaxasiaTebel bunebas.<br />
gerSon ben-oreni (wiwuaSvili)<br />
akademikosi konstantine wereTeli garkveuli<br />
TvalsazrisiT ebrauli kulturis matarebelia<br />
saqarTveloSi. am ukanaskneli 55 wlis ganmavlobaSi<br />
bevri mowafe gazarda, bevrma iswavla ebrauli alefbeTi<br />
da aseve bevri eziara ebrauli wignTa wignis _<br />
Tanaxis _ pirveli frazis wakiTxvas misi meSveobiT:<br />
“bereSiT bara elohim eT haSamaim veeT haarec”.<br />
me, rogorc misma mowafem, unda vaRiaro, rom<br />
Tbilisis universitetSi misi leqciebis mosmena arnaxul<br />
gancdas gvgvrida studentebs. es iyo ara marto<br />
11
konstantine wereTeli - 90<br />
mecnierebis, aramed kulturis, adamianuri siTbosa da<br />
siyvarulis ganumeorebeli atmosfero.<br />
k. wereTlis gamokvlevebi ebraistikaSi, mTeli<br />
misi mecnieruli Semoqmedeba, momavali mkvlevarebis<br />
win danTebul sanTels warmoadgens. am sanTlis Zala<br />
dRes gacilebiT Zlieria, radgan misi mowafeebis sanTlis<br />
Suqic miemata.<br />
dae, es Zlieri Suqi yofiliyos israelisa da<br />
qarTuli mecnierebis mudmivi winsvlis, daaxloebisa<br />
da mudmivi TanamSromlobis maradiuli lampari!<br />
akademikosi konstantine wereTeli Cveni drois<br />
erT-erTi didi mecnieria, romelic qarTvel xalxs<br />
daebeda meoce saukuneSi. aq ganzrax vambobT „daebeda“,<br />
radgan marTlacda bedi unda hqondes xalxs, romelsac<br />
aseTi Svili eyoleba - didi mecnieri, mamuliSvili,<br />
uangaro moRvawe, uzado pedagogi, sazRvargareT<br />
qarTuli saqmis mesityve, gulisxmieri aRmzrdeli<br />
momavali Taobisa. da Tu vinmes survili eqneba rodisme,<br />
CamoTvalos misi yvela Rirseba da damsaxureba,<br />
qarTuli sibrZnis erT amosunTqvas SevagebebT: „vin<br />
daTvalos zRvaSi qviSa...“.<br />
konstantine wereTeli is adamiania, romliskenac<br />
ki ar midixar, mifrinav, ki ar miiltvi, migixaria. da<br />
roca bolos da bolos, mixval masTan da gverdiT miujdebi<br />
raime mecnieruli sakiTxis gasarkvevad, garSemo<br />
iseTi atmosfero sufevs, TiTqos fanjrebze, karadebze,<br />
Taroebze angelozebi damsxdaran da mzisferi<br />
TvalebiT Semogcicineben. Tu fanjara Riaa, avtomanqanebis<br />
xorxocis miuxedavad oTaxSi mainc aRwevs<br />
12
konstantine wereTlis Sesaxeb<br />
mtkvris talRebis CurCuli, gansakuTrebiT RamiT;<br />
daskupula mTvare xis kenweroze da hyveba aTas erTi<br />
Ramis zRapars an „qebaTa qebis“ bindbundSi Cabanguli<br />
bageebis gabruebaze...<br />
ramdenad Zvirfasia dro am qveyanaze, yvelam<br />
icis, magram Tuki vinme mova TqvenTan sasaubrod, sakonsultaciod<br />
Tu raime sakiTxis gansaxilvelad, arasodes<br />
ar agrZnobinebT, rom misi vizitis dro amoiwura.<br />
saxes Rimili ar moSordeba, kidev erT Wiqa Cais<br />
SesTavazebT, stumar-maspinZlobis etikets mainc ar<br />
daarRvevT.<br />
Tqvens mier Catarebuli gakveTili ebraulsa<br />
da arabulSi aris nimuSi imisa, Tu rogor Seiwovos<br />
kacma sibrZne, sizuste, siRrme, srulyofileba... es<br />
yvelaferi ar iyo mxolod saleqcio moRvaweobis,<br />
pedagogiuri moRvaweobis erTi TvalsaCino mxare. es<br />
Tqveni piradi Tvisebebic iyo.<br />
Cemi sagazeTo statia albaT imiT unda damewyo,<br />
rom 1921 wlis 4 Tebervals xarT dabadebuli,<br />
damTavrebuli gaqvT Tbilisis saxelmwifo universitetis<br />
filologiuri fakulteti. albaT pirvel rigSi,<br />
is unda meTqva, rom 1959 wlidan ukve profesori br<br />
ZandebiT, ufro mogvianebiT ki _ semitologiis kaTedris<br />
gamge. yvela Tqveni mowafisTvis saamayo faqtia<br />
is, rom amerikis saaRmosavleTmcodneo sazogadoebis<br />
sapatio wevri brZandebiT. rogor SeiZleba ar iamayo<br />
kacma imiT, rom Tqveni leqciebisas Tqveni xeliTve<br />
Sedgenili saxelmZRvaneloTi vswavlobdiT da es mar<br />
13
konstantine wereTeli - 90<br />
to Cven ki ara, sabWoTa kavSiris sxva universitetebisa<br />
da ucxoeTis universitetebis studentebsac exebodaT.<br />
nuTu SeiZleba im faqtis gverdis avla, rom didi<br />
qarTveli mecnieris ivane javaxiSvilis saxelobis premia<br />
moganiWes. saqarTveloSi albaT, aRar darCa iseTi<br />
samecniero tituli, an wodeba, ordeni da medali, rom<br />
Tqven ar mogniWebodeT. miuxedavad amisa, Tqvens wiaRSi<br />
aRzrdilma da dafrTianebulma, didi mecnieris<br />
adamianur mxareebze ufro vamjobine damewera. me mecnierul<br />
mxareebze mindoda mewera, kalamma ki sxva mimarTulebiT<br />
gaiwia...<br />
vici, araerTi momenti gamomrCa Tqveni mecnieruli<br />
moRvaweobidan, magram Tqven imden siTbos<br />
imetebdiT irgvliv myofi adamianebisTvis, rom aman<br />
Tqvens namowafarebs raRac poeturi SegvZina. amitom,<br />
Tu tvinma erTi ram Caifiqra, magram kalamma sxva mimarTulebiT<br />
aiwyvita, es Cveni brali araa, batono<br />
kote. es siyvarulis bralia.<br />
zurab kiknaZe<br />
1944 wlidan sruliad axalgazrda _ 27 wlis konstan<br />
tine wereTels miendo Zveli ebrauli enis swavleba<br />
Tbilisis saxelmwifo universitetSi. Svidiode<br />
wlis Semdeg am striqonebis avtors hqonda bedniereba<br />
moesmina es kursi aRmosavleTmcodneobis fakultetis<br />
semitologiis ganyofilebaze. idga mZime xana, SeiZleba<br />
iTqvas, saxelmwifoebrivi antisemitizmis mZvinvarebis<br />
xana.<br />
14
konstantine wereTlis Sesaxeb<br />
ai, aseT periodSi uZRveboda konstantine wereTeli<br />
_ Semdgom semitologiis ganyofilebis gamge<br />
aRmosavleTmcodneobis institutSi, ebraul-arameuli<br />
kaTedris gamge Tbilisis saxelmwifo universitet<br />
Si, akademikosi, msoflio saxelis mqone arameisti _<br />
bibliis ebraulis kurss. imxanad, namdvilad, Semdgom<br />
SeZenili am donis avtoritetic ki ar iqneboda sakmarisi<br />
imisaTvis, rom ebrauli enis saxelmZRvanelos<br />
idea ganxorcielebuliyo. ase rom, mravali wlis man<br />
Zilze ebraistikis studentebi moklebuli iyvnen<br />
mSobliur enaze saxelmZRvanelos da kvlav da kvlav<br />
studenturi CanawerebiT kmayofildebodnen. sabednierod,<br />
profesoris leqciebi yovelTvis amomwuravi<br />
iyo, kulturologiuri wiaRsvlebiT gamdidrebulgacocxlebuli,<br />
keTilmoubari, dauzareli leqtori,<br />
siyrmidanve arCeuli dargis enTuziasti, Cven TiToorola<br />
studentis pirispir mjdari, ar kmayofildeboda<br />
am namdvilad ucxo enis uCveulo anabanis da<br />
saqcevebis axsna-ganmartebiT da semituri samyaros<br />
farTo Tvalsawiers gadagviSlida.<br />
Tamar maxaraSvili<br />
mivdivar saxlSi, romelic Cemi studentobis<br />
pirveli wlebidanve CemTvis uZvirfases adgilad iqca,<br />
uznaZis 2 nomerSi, kote wereTlis binaSi, sadac dRes<br />
Tavad batoni kote aRar damxvdeba. am saxlSi bevri<br />
cnobili mecnieri Tu sazogado moRvawe, aqauri, Tu<br />
ucxo qveynis Svili Sesula da am ojaxis xibli da mad<br />
15
konstantine wereTeli - 90<br />
li ugrZvnia, erTi naxviT saocari mokrZalebiTa da<br />
siyvaruliT ganwyobila batoni kotesadmi. stumarTmoyvare<br />
qarTul ojaxSi, romelic gansakuTrebiT Tbili<br />
keraa yvela aRmosavleTmcodnisaTvis, yovelTvis<br />
migveCqareba, radgan es adgili aRmosavleTmcodneTa<br />
yvela Taobis TavSeyris adgilia _ kote wereTlis patara<br />
kopwia bina.. binaSi bibliuri simSvide, Rvawlmosili<br />
mecnieris wignTa simravlea da sosos naxatebi<br />
_ uniWieresi mxatvar-fermweris, tiloebi soso wereTlisa,<br />
romelic udrood da tragikulad wavida am<br />
qveynidan, magram 25 wlis asakSi moaswro is, rasac bevri<br />
mTeli sicocxlis manZilze ver Seqmnis...<br />
da rac mTavaria, am saxlSi vici, rom leila were<br />
Teli damxvdeba (qalbatoni leila, leila deida...). ar<br />
vici ramdennairad SeiZleba movixsenio misi saxeli...<br />
ojaxis deda da meuRle. magram amJamad am ojaxis er<br />
TaderTi burji. batoni kotes wasvlis Semdeg is ufro<br />
Zvirfasi gaxda CvenTvis. xSirad gviTqvams misTvis es<br />
sityvebi. man xom Cveni aseTi siyvaruli im udidesi<br />
siyvarulis wil daimsaxura, romelsac ase uSurvelad<br />
gascems TiToeul CvenTaganze.<br />
ai, axlac zari davreke da vici, rom kars leila<br />
deida gamiRebs.<br />
dRes yvelam viciT, rom rac batonma kotem Seqmna<br />
da datova, lomis wili amaSi swored leila wereTels<br />
ekuTvnis _ kote wereTlis erTgul meuRles, romelic<br />
ase axlobelia CvenTvis da romlis wyalobiTac Cveni<br />
saTayvanebeli mecnierisa da maswavleblis, kote wereTlis<br />
saxlis kari mudam Ria darCeba CvenTvis.<br />
16
konstantine wereTlis Sesaxeb<br />
leila wereTeli<br />
kote manglisSi gavicani 1948 wels, maSin me 21<br />
wlis viyavi, is 26-is. manglisSi im dros mTeli qarTuli<br />
intiligencia iyrida Tavs. kotes deidam damadga<br />
Tvali da mas Semdeg kotemac mouxSira CvenTan siaruls.<br />
1952 wels xeli movawereT.<br />
miuxedavad imisa, rom me da kotes sakmaod rTuli<br />
cxovreba gvarguna bedma, me mainc kmayofili var<br />
bedis, rom mis gverdiT vcxovrobdi da Cveni ojaxi<br />
ase uyvars amden adamians rogorc saqarTveloSi, ise<br />
mis sazRvrebs gareT. uamrav gamoCenil mecnierTan da<br />
sazogado moRvawesTan mqonia urTierToba...<br />
kote wereTlis ucxoeTSi vizitebidan yvelaze<br />
STambeWdavi iyo Cveni viziti iranSi mcxovreb<br />
asurelebTan. modiodnen da kotes xelze kocnidnen,<br />
iCoqebdnen mis win da pativiscemis niSnad, xelSi ayvanili<br />
Seiyvanes darbazSi.<br />
maxsovs fineTSi viyaviT erT-erT konferenciaze<br />
da roca gaiges, rom iq iyo kote wereTeli, misalmebis<br />
msurvelTa mTeli rigi dadga _ me am dros Zalian<br />
amayi viyavi.<br />
da rac mTavaria, gansakuTrebiT aRsaniSnavia<br />
kote wereTlis urTierToba ebraelobasTan da, saer<br />
Tod, israelTan.<br />
xSirad, roca kote wereTelze saubroben, pirvel<br />
rigSi ebrauli kaTedris damaarseblad moiazreben.<br />
kotes udidesi roli miuZRvis ebraeli xalxis isto<br />
17
konstantine wereTeli - 90<br />
riis Seswavlasa da maTi enis popularizaciis saqmeSi.<br />
yvelaferi is, rac man gaakeTa am xalxisadmi mxolod<br />
didma siyvarulma SeaZlebina.<br />
kotes ise gansakuTrebulad uyvarda ebraeloba,<br />
rom misi gavleniT, Cemi damokidebulebac am xalxis<br />
mimarT aseTivea. amboben: ebraelebi yvelaze kargad<br />
xedaven da afaseben sikeTeso, es marTlac asea<br />
- ebraelobam kotes marTla daufasa amagi da arc misi<br />
gardacvalebis Semdeg iviwyeben mas. es gamoixateba<br />
maT damokidebulebaSi Cveni ojaxis mimarT.<br />
„Cemi suraTi xatad gaqvs“ - aseTi warwera gaakeTa<br />
kotem erT Tavis suraTze, romelic gansakuTrebulad<br />
miyvars da dResac sasTumalTan midevs.<br />
18
`iobis rwmeniT da moTminebiT~<br />
„iobis rwmeniT da moTminebiT“<br />
Cemi istoria<br />
marTlac Tavisufal qveyanaSi davibade, magram,<br />
samwuxarod damoukidebloba zutad sami kviris Semdeg<br />
davkargeT. rogorc maSin ambobdnen moxda saqarTvelos<br />
gasabWoeba. babuaCemi soso wereTeli Cemze xumrobiT<br />
ityoda xolme_am vaJkacma moiyvana komunistebio. es<br />
ambavi, ra Tqma unda Cemi ojaxisTvis sasiamovno ar<br />
iyo. Tavadur warmomavlobasTan erTad, babua Zveli<br />
drois samxedro pirad iTvleboda. polkovnikis Cins<br />
atarebda. mefis ruseTis samxedro pirebi ki maSin pativSi<br />
ar iyvnen. im xanebSi babua patar-patara sameurneo<br />
xasiaTis samuSaoebs asrulebda da fsiqiatriul<br />
saavadmyofoSi muSaobda. maSin TbilisSi bina ukve ar<br />
gvqonda da am saavadmyofos sauwyebo saxlSi Segvasaxles.<br />
urigi bina ar iyo magram, babua male pensiaze<br />
gauSves, misi adgili daikava erTma pirovnebam, partiis<br />
wevrma, romelic manamde samzareuloSi muSaobda. male<br />
es kaci partkomis mdivani gaxda da Cveni bina xelSi<br />
Caigdo. yofili Tavadis Zveli samxedro piris ojaxi<br />
im binidan gamogvasaxles da fsiqiatriuli saavadmyofos<br />
yofil samrecxaoSi gadagviyvanes, sadac saavadmyofos<br />
pensionerebis Sesaxleba xdeboda. ase davkargeT<br />
SesaniSnavi bina da movxvdiT SenobaSi, romelsac<br />
asfaltis iataki da Zalze sqeli kedlebi hqonda. am<br />
binaSi Svidi wlis asakidan sakmaod xangrZlivad _ 1959<br />
wlamde vcxovrobdi. aq gavxdi studentic, aspirantic,<br />
docentic, doqtoris da profesoris wodebac am<br />
19
konstantine wereTeli - 90<br />
SenobaSi cxovrebisas miviRe. mogvianebiT, mecnierTa<br />
akademiis SuamdgomlobiT miviRe bina.<br />
Cven SesaniSnavi saxli gvqonda saCxereSi, sawereTloSi.<br />
is saxli dResac maxsovs. iq babuaCemis Zmis<br />
irakli wereTlis ojaxi cxovrobda. iraklis sami vaJi<br />
hyavda: zurabi, sardioni da tarieli. samives umaRlesi<br />
ganaTleba hqondaT miRebuli. zurabi mSvenivrad<br />
flobda germanulsa da inglisurs. bavSvobaSi maxsovs,<br />
rogor ambobda zepirad Seqspiris striqonebs.<br />
sardioni samxedro piri iyo, tariels ki kargad esmoda<br />
soflis meurneoba. ganaTlebac am ganxriT hqonda<br />
miRebuli.<br />
magram movida 1924 weli. erT mSvenier dRes sardioni<br />
da tarieli daapatimres. zurabi SemTxveviT Sin<br />
ar iyo da gadarCa. Zmebi im cnobil vagonSi Seyares,<br />
romelic mere SorapanSi tyviamfrqveviT dacxriles.<br />
masTan erTad gaanadgures wereTlebis umravlesoba.<br />
erTmaneTs rom SeadaroT wereTlebis genealogia 1924<br />
wlamde da mis Semdeg, naxavT, rom es gvari maSin faqtobrivad<br />
mospes. risxva, ZiriTadad, Tavs daatexes<br />
saCxerel wereTlebs. saCxereSi ZiriTadad Tavadi wereTlebi<br />
cxovrobdnen. am „brwyinvale aqciam“ swored<br />
maT zurgze gadaiara.<br />
damsjel razms WiaTurasa da saCxereSi xelmZRvanelobda<br />
valerian (valiko)talaxaZe. igi warmoSobiT<br />
saCxeridan iyo. iuridiuli fakulteti hqonda<br />
damTavrebuli Semdeg ki wiTeli profesori gaxda.<br />
1937 wels, rogorc respublikis prokurori cnobil<br />
„sameulSi“ Sedioda da beraiasTan erTad daxvretis<br />
ganaCeni gamohqonda.<br />
20
`iobis rwmeniT da moTminebiT~<br />
ase, rom saSineli wlebi iyo. Cemi ori biZa daxvrites,<br />
naTesavebi gaanadgures. faqtobrivad, mTeli<br />
ojaxi mospes, gvaris gamgrZelebeli aRar dautoves.<br />
xuTi wlis viyavi dedam, profesiiT pedagogma,<br />
Tavissave skolaSi rom mimiyvana. vinaidan ojaxSi damtovebeli<br />
aravin hyavda, mSobelma patara vaJiSvili<br />
nul jgufSi damsva. mcirewlovanma saswavlo programa<br />
daubrkoleblad davZlie da erTi wlis Semdeg pirvel<br />
klasSi gadamiyvanes.<br />
22-e Sromis skola kaTolikur quCaze (SemdgomSi<br />
pirveli maisis, amJamad gia abesaZis saxelobis quCa)<br />
mdebareobda. saswavleblis ezoSi iyo kaTolikuri<br />
eklesia, sadac ukravda Cemi galobis maswavlebeli<br />
polikarpe faliaSvili. igi zaqaria faliaSvilis Zma<br />
gaxldaT. dRemde maxsovs klaselebTan erTad rogor<br />
dadioda eklesiaSi. wesis Tanaxmad wminda wyalSi unda<br />
dagvesvelebina xeli, Semdeg locvas viwyebdiT. ra Tqmaunda<br />
amas wabaZviT vakeTebdiT – vamayobdiT, rom<br />
Cveni maswavlebeli iq ukravda. yovelive es Zalian<br />
mogvwonda da gvarTobda.<br />
bavSvebi Tunuqis yulabebiT<br />
imxanad quTaisSi ebraelTa dasaxleba daiwva.<br />
dRevandel Tavisuflebis moedanze mdebareobda qarvasla,<br />
sadac ebraelTa daxmarebis organizacia moqmedebda.<br />
organizaciis wevrebma bavSvebi Sekribes,<br />
kiserze Tunuqis yulabebi dahkides da Tanxis Segroveba<br />
daavales.<br />
21
konstantine wereTeli - 90<br />
me TanatolebTan erTad davdiodi quCaSi, transportSi<br />
da keTil xalxs ebraelTa daxmarebas vTxovdi.<br />
es iyo Cemi bavSvuri zrunva ebraelebisadmi.<br />
7-8 wlis biWi ras warmovidgendi rom gavidoda<br />
dro da am xalxis erisa da kulturis Seswavlas Cemi<br />
mecnieruli moRvaweobis did nawils mivuZRvnidi.<br />
gamoTxoveba maTematikasTan<br />
meeqvse klasidan e.w me-14-e sanimuSo skolaSi vswavlobdi.<br />
skolis wlebSi maTematikiT viyavi dainteresebuli.<br />
Zalze mitacebda igi. iciT, 30-ian wlebSi imarTeboda<br />
„norC maTematikosTa brZolebi“ - ase erqva<br />
Sejibrs, romelSic warmatebiT vmonawileobdi, magram<br />
Semdeg am RonisZiebis mimarT uaryofiTi damokidebuleba<br />
Seiqmna _ bavSvs qancavs da mis fsiqologiaze<br />
arajansaRad moqmedebso. nel-nela Cemi interesi gadaixara<br />
filologiis da antikuri samyarosaken, rasac<br />
unda vumadlode Cemi qarTuli enisa da literaturis<br />
maswavlebels Salva dolaqiZes – axalgazrda,<br />
ganaTlebul, Tavis specialobaze usazRvrod Seyvarebul<br />
profesionals, romelic cdilobda Tavisi gataceba<br />
mowafeebisTvisac gadaeca. man Camoayaliba<br />
literaturuli wre, romelSic vecnobodiT msoflio<br />
literaturis klasikosTa – baironi, Seli, tolstoi<br />
da sxvaTa Semoqmedebas. man imdenad gaaRviva Cveni<br />
interesi, rom X klasSi Tavad moswavleebma SevqmeniT<br />
wre, vikribebodiT ojaxebSi da erTmaneTs vuziarebdiT<br />
Cvens interesebsa da „mignebebs“ literaturis<br />
dargSi.<br />
22
`iobis rwmeniT da moTminebiT~<br />
b-n SalvasTan kontaqti arc studentobis wlebSi<br />
Semiwyvetia. rac Seexeba Cvens Sekrebebs, isini Sewyvita<br />
1937 welma, rodesac yovelgvari Tavyriloba<br />
saxifaTo iyo da Cvenc uari vTqviT masze. minda erTi<br />
Cemi megobari gavixseno. es gogi kikvaZe iyo. me da<br />
gogi me-14-e skolaSi erTad vswavlobdiT. Cven aseve<br />
erTad vapirebdiT Sesvlas filologiis fakultetze.<br />
gogi Zalze niWieri axalgazrda iyo. 1937 wels,<br />
ilia WavWavaZis saiubileo 120 wlisTavTan dakavSirebiT,<br />
skolaSi sagangebo saRamo gaimarTa. gogim ilias<br />
Semoqmedebis mixedviT brwyinvale warmodgena gaakeTa.<br />
Tavad giorgis rols asrulebda (sxvaTa Soris kesos<br />
rols TamaSobda SemdegSi cnobili salome yanCeli).<br />
skolis damTavrebis Semdeg, gogi movida CemTan<br />
da SemomTavaza, rom filologiis fakultetze erTad<br />
SevsuliyaviT. Cven SevTanxmdiT. me, rogorc friadosani,<br />
gamocdebisgan Tavisufali viyavi, amitom zafxulSi<br />
manglisSi visvenebdi. TbilisSi rom davbrundi,<br />
cudi ambavi damxvda: gogi daapatimres da daxvrites.<br />
Semdeg gavigeT, rogor vaJkacurad gadautania gansacdeli.<br />
arc erTi megobarze augi ar uTqvams. albaT<br />
amitom iyo, rom arc erTi Cveni megobari dakiTxvazec<br />
ki ar gamouZaxiaT. Zalian SesaniSnav, niWier axalgazrdas<br />
ar mieca saSualeba Tavisi niWi, ganaTleba saku<br />
Tari qveynisTvis gamoeyenebina...<br />
universiteti<br />
skolis damTavrebis Semdgom me da Cemma megobarma<br />
aleqsi anu leqso, rogorc Cven mas veZaxdiT, lekiaS<br />
23
konstantine wereTeli - 90<br />
vilma sabuTebi SevitaneT universitetis filologiis<br />
fakultetis qarTul ganyofilebaze. maSin filologiis<br />
fakultetze arsebobda qarTuli da dasavluri ganyofilebebi.<br />
me mqonda friadosnis atestati, romelzec<br />
ewera, rom sax. kom. sabWos dadgenilebiT friadosans<br />
ufleba aqvs umaRles saswavlebelSi ugamocdoT Sesvlisa<br />
da mec universitetSi pirdapir 1 seqtembers<br />
gamovcxaddi. pirvel leqciaze, romelic Cagvitara<br />
inglisuri enis SesaniSnavma mcodnem da didma inteligentma<br />
erekle tatiSvilma, aRmovaCine, rom leqso<br />
Cems jgufSi ar iyo, magram amisaTvis didi yuradReba<br />
ar mimiqcevia da CavTvale, rom es meqanikuri dayofis<br />
Sedegad moxda. sxvaTa Soris, CemTan aRmoCnda iakob<br />
(iaSa) tripolski, Semdgom cnobili msaxiobi. leqciis<br />
dasasruls auditoriaSi Semovida dekani, romelic,<br />
arc meti, arc naklebi, iyo Tavad korneli kekeliZe<br />
da gamogvicxada, rom Caricxulebi viyaviT dasavleT<br />
evropisa enebisa da literaturis ganyofilebis inglisuri<br />
enisa da literaturis specialobaze. am ambavma<br />
aRmaSfoTa; da ai, wamovdeqi da axalgazrduli<br />
kategoriulobiTa da siTamamiT mivmarTe b-n kornelis<br />
– unda gamogitydeT, rom ar mqonda kargad warmodgenili,<br />
Tu visTan maqvs saqme: „ki magram, me viTxove<br />
Sesvla filologiis fakultetis qarTul ganyofilebaze.<br />
ratom aRmovCndi aq?!“ dekanma mipasuxa: „Tqven<br />
ufleba gaqvT airCioT fakulteti, magram specialobis<br />
SerCeva Cveni prerogativaa!“ ai, ase!<br />
magram me ar Sevurigdi dekanatis am gadawyvetilebas<br />
da ganaTlebis saxalxo komisariats mivmarTe<br />
TxovniT, aRedginaT samarTlianoba. 2-3 Tve<br />
24
`iobis rwmeniT da moTminebiT~<br />
dasWirda am proceduras, magram im xnis ganmavlobaSi,<br />
vidre dekanats „vebrZodi“, arc leqciebi gamicdenia<br />
da arc swavlisTvis daminebebia Tavi. bolos mivaRwie<br />
sawadels – Caviricxe qarTul ganyofilebaze.<br />
Cemi specialobis arCevanze didi mniSvneloba<br />
iqonia arnold Ciqobavam, romelic enaTmecnierebis<br />
Sesavlis kurss gvikiTxavda. misma leqciebma enaTmecnierebisadmi<br />
interesi gamiRviva. me leqso da Cveni<br />
Tanakurseli mzia andronikaSvili, dRes cnobili<br />
iranisti, profesori, erTad vmecadineobdiT da vcdilobdiT<br />
programiT gaTvaliswinebuli literaturis<br />
garda sxvasac gavcnobodiT. Salva dolaqiZis SewevniT<br />
gavecani herman paulis cnobil wigns „enis istoriis<br />
principebi“. gamocda sesiebamde warmatebiT CavabareT<br />
da arnold Ciqobavas winadadebiT swavla ganvagrZeT<br />
filologiis fakultetis kavkasiur-aRmosavlur ena<br />
Ta ganyofilebaze. mas b-ni arnoldi xelmZRvanelobda.<br />
Cemi, rogorc enaTmecnieris momzadeba, vfiqrob, aq<br />
daiwyo. vmonawileobdi saenaTmecniero studenturi<br />
wris muSaobaSi, konferenciebSi. 1940 wels daibeWda<br />
studentTa II samecniero konferenciis Tezisebi da<br />
maT Soris Cemi moxsenebisa _ „qcevis sakiTxi XVIII –<br />
XIX ss-Ta qarTvel gramatikosebTan“. es Cemi pirveli<br />
samecniero Sromaa.<br />
kavkasiur-aRmosavlur ganyofilebaze sakmaod<br />
bevr enas gvaswavlidnen: qarTvelurs _ qarTuls, megruls<br />
_ Wanurs, svanurs; Crdilo-kavkasiurs _ xun<br />
Zurs (avaruls), udurs, lekurs, afxazurs; aRmosavlurs<br />
_ arabuls, Turquls, Zvelsa da axal sparsuls,<br />
Zvel somxurs; aseve Zvel berZnuls da laTinurs.<br />
25
konstantine wereTeli - 90<br />
da vin gvaswavlida? Cveni mecnierebis didostatebi:<br />
akaki SaniZe, arnold Ciqobava, varlam Tofuria, giorgi<br />
wereTeli, giorgi axvlediani, simon yauxCiSvili,<br />
ilia abulaZe, sergi jiqia, ivane gigineiSvili, qeTevan<br />
lomTaTiZe _ maSin sruliad axalgazrda, lamazi<br />
qalbatoni, romelsac Cven „aTaca“ (patarZali afx.)<br />
SevarqviT. amaT garda leqciebs gvikiTxavdnen gamo<br />
Cenili mecnierebi: kote baqraZe, dimitri uznaZe,<br />
savle wereTeli, grigol kiknaZe, mixeil zandukeli.<br />
Cveni iniciativiT veswrebodiT didi ivane javaxiSvilis,<br />
Salva nucubiZis, grigol wereTelis leqciebs,<br />
magram nuravin warmoidgens, rom Cven ar gvqonda sxva<br />
axalgazrduli gatacebebi. Cvenc vikribebodiT, vqeifobdiT<br />
kidec, Tumca Cveni studenturi meniu omis<br />
wlebSi metad Raribi iyo. zogjer wyliT Segvivsia<br />
sasmisebi da sadRegrZeloebi ki mainc simReriT warmogviTqvams.<br />
mTavaria xalisi. Cven vcekvavdiT, Tavs<br />
vawonebdiT gogonebs, veswrebodiT speqtaklebs, jazis<br />
gamosvlebs. omis wlebSi aq bevri dasi da xelovani<br />
Camodioda: moskovis mcire da samxatvro Teatrebis<br />
msaxiobebi, gamoCenili pianistebi _ lev obirni, iakob<br />
flieri, goldenveizeri da sxvani. maT mier gamarTul<br />
safortepiano saRamoebs siamovnebiT veswrebodi. ase<br />
rom, marTalia, siduxWire gvzRudavda, magram sulieri<br />
_ kulturuli cxovreba duRda: rusTavelis gamziri<br />
xom Cveni Sexvedrebis adgili iyo.<br />
dRes rac ar unda ucnaurad JRerdes, ara Tu ar<br />
gvezareboda, didi gatacebiT da mondomebiT vmeca<br />
26
`iobis rwmeniT da moTminebiT~<br />
dineobdiT. Cveni maswavleblebi _ didi mecnierebi,<br />
mzrunveli pedagogebi iyvnen da aRvivebdnen Cvens interess<br />
saswavlo sagnisadmi. ar SemiZlia ar gavixseno<br />
erTi faqti: me Zalze cudi xelwera mqonda. da ai,<br />
varlam Tofuria dafaze gamomiwerda xolme asoebs,<br />
rogorc pirvelklasels. dResac zog asos misi Sesworebis<br />
mixedviT vwer. Cven vaRmerTebdiT Cvens pedagogebs.<br />
aseTi iyo maSindeli makroklimati.<br />
universitetis samecniero wrem bevri ram momca.<br />
Cems pirvel samecniero naSroms xelmZRvanelobda<br />
arnold Ciqobava, romlis leqciebsa da saubrebs<br />
didi interesiT vismendiT. gansakuTrebiT aRsaniSnavia<br />
Cemi Sexvedrebi giorgi wereTelTan. masTan arabul<br />
enas mxolod ori semestris ganmavlobaSi gavdiodiT.<br />
es, ra Tqma unda, arasakmarisi dro iyo da<br />
batoni giorgic Tavis ojaxSi sakmaod intensiurad<br />
gvamecadinebda.<br />
arCevani SaurianiT<br />
universiteti 1941 wels davamTavre. me da Cemi<br />
skolis megobari aleqsi lekiaSvili giorgi wereTlis<br />
pirveli aspirantebi gavxdiT. im xanebSi armaz<br />
Si arameul enaze saintereso warwerebi aRmoaCines.<br />
aucilebeli gaxda universitetSi arameulis specialisti<br />
moemzadebinaT. giorgi wereTelma aspirantebs<br />
miando Tavisi bedi _ erTi arabul filologiaSi<br />
iqnebiT, meore _ ebraul-arameulSi, rogorc gindaT<br />
ise airCieTo.<br />
27
konstantine wereTeli - 90<br />
me da aleqsi lekiaSvilma Saurians davavleT xeli<br />
da „ariol-reSka“ gavaTamaSeT. me ebraul-arameuli<br />
filologia mergo.<br />
Sexvedra maswavleblis maswavlebelTan<br />
giorgi wereTeli mowafeebs xSirad gvesaubreboda<br />
Tavis maswavlebelze egnate kraCovskize. me da<br />
Cemi megobrebi akademikos kraCovskis dauswreblad<br />
vicnobdiT da udides pativs vcemdiT.<br />
sakandidato disertacia rom davicavi, mivlinebiT<br />
gamgzavnes leningradSi. erT mSvenier dRes<br />
aRmosavleTmcodneobis institutis biblioTekaSi<br />
ucnobi kaci damadga Tavze: „Tqven wereTeli xom ar<br />
xarT?“ giorgi wereTels Tavisi pedagogisTvis miuweria<br />
_ Cemi mowafeebi Camodiano. kraCovski specialurad<br />
movida biblioTekaSi da Tavisi mowafis mowafe<br />
rogorc Cans gumaniT migrZno.<br />
im saRamos sami qarTveli axalgazrda _ aleqsi<br />
lekiaSvili, mzia andronikaSvili da me migvipatiJa Sin,<br />
rogorc didi xnis megobrebi, ise migviRo da rogorc<br />
kolegebs, ise gvesaubra. giorgi wereTlis SesaniSnavma<br />
urTierTobam studentebTan da kraCovskis saocarma<br />
ubraloebam didi gavlena moaxdina Cems pirovnebaze.<br />
am dRidan moyolebuli yovelTvis vcdilobdi, studentebTan<br />
kidev ufro uSualo da Tbili damokidebuleba<br />
mqonoda.<br />
qanda<br />
Cemi pirveli Casvla da samuSaos dawyeba qanda<br />
Si arc ise ioli saqme iyo, vinaidan es daemTxva omis<br />
28
`iobis rwmeniT da moTminebiT~<br />
wlebis gasaWirs, rodesac mgzavrobac da bevri sxvac<br />
problemuri iyo. qandaSi aravis vicnobdi da arc is<br />
vicodi, visTan mivsuliyavi.<br />
gavige, rom iq muSaobda qarTveli eqimi da gadavwyvite<br />
Tavdapirvelad misTvis mimemarTa. rogorc<br />
aRmoCnda, es iyo eqimi studenti SoTa SurRaia, SemdgomSi<br />
profesori kardeologi, romelmac gulTbilad<br />
mimiRo da SemomTavaza masTan gavCerebuliyavi.<br />
da ai, pirvelive dRes vzivar aivanze da vigeb,<br />
rom gardacvlili asurelis dakrZalvaa. gadavwyvite,<br />
davswrebodi ceremonials da pirveli kontaqti damemyarebina<br />
mosaxleobasTan. asec moxda da gavyevi procesias.<br />
ra Tqma unda, SemamCnies _ ucnobi adamiani da<br />
mimiRes, rogorc sapatio stumari, rac imaSi gamoixata,<br />
rom iqve, sasaflaoze gaSlil qelexis sufraze<br />
Tamadam gverdiT momisva, Sesva Sesandobari da sasmisi<br />
me gadmomca. unda mogaxsenoT, rom sasmelTan<br />
arasodes „vmegobrobdi“, magram ras vizamdi, uaris<br />
Tqma maTi Seuracxyofa iqneboda da mec davlie da gadaveci<br />
Wiqa Cems gverdiT mjdoms. sasmisma Semoiara<br />
yvela iq myofi, daubrunda Tamadas, romelmac dalia<br />
ojaxis dRegrZelobisa, amoiRo fuli _ Sesawiri da<br />
Sua sufraze dayara, sasmisi ki kvlav me gadmomca. warmoidgineT,<br />
ra mZime mdgomareobaSi var: jer erTi, Wiqa,<br />
romelic wreze yvelas Camouvlis da me mibrundeba da<br />
meorec - fuli- Sesawiri, romelic ar gamaCnia! magram<br />
aRmoCnda, romiqauri tradiciiT stumars ar mevaleboda<br />
ojaxis daxmarebaSi monawileobis miReba. SvebiT<br />
amovisunTqe da kvlav erTgvari SiSiT velodi mesame<br />
Wiqas, romelsac, Cemda sasiamovnod, Tamadamde aRar<br />
29
konstantine wereTeli - 90<br />
mouRwevia, radganac iqve atyda raRac CoCqoli, aurzauri,<br />
wamoavles xeli barebs da mec aRar davaxane,<br />
gamovecale iqaurobas. aseTi iyo Cemi pirveli kontaqti.<br />
saerTod qandelma asurelebma gulTbilad mimiRes<br />
da rodesac gaiges, rom asurulis Seswavla, maTi<br />
zRaprebis, Zveli simRerebisa da leqsebis Cawera mindoda,<br />
odnav sifrTxile SeeparaT. saqme isaa, rom omis<br />
wlebi iyo. im periodSi qandas SeuerTes germanelebis<br />
sofeli _ mezoblad mdebare, saidanac xelisuflebam<br />
yvela germaneli gaasaxla. bunebrivia isini daaeWva<br />
Cemma naTqvamma da ipoves gamosavali - gamocda momiwyves.<br />
moitanes asuruli saxareba; rodesac kidec wavukiTxe<br />
(wera - kiTxva qandaSi Casvlamde TbilisSi maswavla<br />
erTma asurelma pedagogma qalbatonma isTer<br />
abramovam) da vuTargmne kidec, damSviddnen. Tavad<br />
maT Soris asuruli wera- kiTxva cotam icoda. Tanda<br />
Tan davaxlovdiT. TveobiT vcxovrobdi maTTan. viwerdi<br />
zRaprebs, Semdgom, mogvianebiT msoflios xalxTa<br />
zRaprebis seriaSi gamoveci kidec asuruli zRaprebis<br />
qarTuli Targmani.<br />
ucxoeTi<br />
im droSi ucxoeTSi wasvla Zalze sasurveli, magram<br />
arc ise ioli saqme iyo. xsenebac ki ar SeiZleboda<br />
ucxoel kolegebTan kontaqtis survilisa. miT<br />
ufro, Cems Taobas kargad axsovda 1937 weli, rodesac<br />
ucxoeTSi namyofobis gamo apatimrebdnen da aTasgvar<br />
cils swamebdnen adamianebs. ase gansajeT, im wlebis<br />
SiSma diplomatiur samuSaozec maTqmevina uari. as<br />
30
`iobis rwmeniT da moTminebiT~<br />
piranti viyavi, rodesac damibares axladSeqmnil sagareo<br />
saqmeTa saministroSi, xolo Semdeg kompartiis<br />
ck-is mdivanTan kadrebis dargSi – TofuriZesTan,<br />
romelic gaaoca da, SesaZloa, gaaRiziana kidec Cemma<br />
uarma. me sadisertacio Sromaze muSaobas vimizezebdi,<br />
man ki kategoriulad ganmicxada, Tqven es dagevalebaTo.<br />
bunebrivia, Sav dReSi viyavi. maSin mixsna simon<br />
janaSiam _ mecnierebaTa akademiis vice-prezidentma,<br />
romelsac mivmarTe daxmarebis TxovniT. b-n simons<br />
didi wona hqonda da misma Suamdgomlobam gaWra. ase,<br />
rom, me arSmemdgari diplomati var.<br />
ise moxda, rom 1958 wels Cems mier gamocemul<br />
„Tanamedrove asuruli enis qrestomaTiaze“ recenzia<br />
dawera italielma semitologma, milanisa da genuis<br />
universitetebis profesorma jovani rinaldim; germanelma<br />
mecnierma _ orientalistma iohanes fridrixma<br />
Cems Sromas „narkvevi Tanamedrove asuruli dialeqtebis<br />
fonetikisa“ kargi Sefaseba misca da aRniSna, rom<br />
igi unda Targmniliyo evropul enebze, rac mogvianebiT<br />
ganaxorciela germanelma mecnierma franc althaimma.<br />
rac Seexeba Cems pirvel wasvlas sazRvargareT, es<br />
moxda 1957 wels, rodesac turistuli jgufis SemadgenlobaSi<br />
pirvelad gadavkveTe sazRvari da movxvdi<br />
saberZneTSi. unda giTxraT, rom me didi warmatebiT<br />
gamoviyene turizmi ucxoeTis naxvisa da samecniero<br />
kontaqtebisTvis. saqme isaa, rom me viyavi saqarTvelos<br />
ucxoeTis qveynebTan megobrobisa da kulturuli kav<br />
Siris prezidiumis wevri. es ki saSualebas maZlevda<br />
31
konstantine wereTeli - 90<br />
2 weliwadSi erTxel vwveodi kapitalistur qveyanas,<br />
xolo weliwadSi erTjer mainc _ socialisturs. aseTi<br />
iyo maSin qveynebis socialisturi dayofa. da ai, 1960<br />
wels milanSi yofnis dros sastumroSi mewvia zemoT<br />
xsenebuli jovani rinaldi. Cven gavecaniT erTmaneTs<br />
da gavamyareT kontaqtebi.<br />
1962 wels kvlav turistuli xaziT gaxldiT safrangeTSi,<br />
sadac vTxove saelCos neba daerToT menaxa<br />
cnobili enaTmecnieri, semitologi marsel koeni.<br />
SesaZloa nebarTva imitomac momces, rom koeni komunisti<br />
iyo; Semdgom Carlz darvinis saxelobis mecnierebis<br />
xelSemwyobma sazogadoebam inglisSi miiwvia<br />
sabWoTa mecnierTa jgufis samecniero konferenciaSi<br />
monawileobisTvis. saqarTvelodan viyaviT me da paata<br />
guguSvili. da ase, nel-nela, TandaTan vamyarebdi<br />
kontaqtebs. ucxoel kolegebs Sevxvdi moskovSi, aRmosavleTmcodneTa<br />
msoflio kongresze 1960 wels. me<br />
monawile viyavi aRmosavleTmcodneTa TiTqmis yvela<br />
msoflio kongresis muSaobisa.<br />
gansakuTrebiT damamaxsovrda 1964 wlis kongresi,<br />
romelic Sedga indoeTSi _ deliSi. kongresi gaxsna<br />
javaharlal nerum, romelmac saocari STabeWdileba<br />
datova Cemze: masSi raRac RvTiuri iyo. axali wlis<br />
dReebSi swored indoeTSi momiwia yofnam. Cveni delegacia<br />
axali wlis Sesaxvedrad miiwvia ssrk-s elCma<br />
indoeTSi. me, rogorc qarTvels, Tamadoba Camabares<br />
da unda giTxraT, rom Cemi smis SesaZleblobebis patronma<br />
mainc warmatebiT gavarTvi Tavi am saqmes,<br />
radganac ramdenime sadRegrZeloSi Tanamesufreebi<br />
ise daTvrnen, rom nadimis gagrZelebis saWiroeba aRa<br />
32
`iobis rwmeniT da moTminebiT~<br />
rc ki iyo. aseTi kontaqtebis Sedegad viRebdi Cemi<br />
kolegebisgan miwvevebs.<br />
kidev erT SemTxvevas gavixseneb: 1967 wels, seqtembris<br />
bolos, aSS-Si, enarboSi, miCganis universitetSi<br />
ewyoboda orientalistTa msoflio kongresi,<br />
romlis mTel xarjebs Tavad am universiteti kisrulobda.<br />
saqarTvelodan miwveulni viyaviT me da akademikosi<br />
Tamaz gamyreliZe. da ai, zafxulis miwuruls<br />
gazeTidan Sevityve, rom sabWoTa mecnierebi „protests<br />
vacxadebdiT“ israel palestinis omis gamo arabebis<br />
mxardasaWerad da ar mivdiodiT aSS-Si. mogvianebiT<br />
Sevxvdi sakavSiro mecnierTa akademiis msoflio istoriis<br />
institutis direqtors, akademikos evgeni Jukovs<br />
– iaponists, romelic Cveni delegaciis xelmZRvaneli<br />
unda yofiliyo. masTan kargi urTierToba mqonda, amitomac<br />
vkiTxe, ram moafiqra es protesti. man mipasuxa:<br />
„vin giTxraT, rom me movifiqre?“ es „sibrZne“ Tav<br />
Si mosvlia sakavSiro ck-is erT-erT mdivans. ufro<br />
metic, socialusturi qveynebis mecnierTaTvisac<br />
miuciaT amgvari direqtiva. mogvianebiT Sevxvdi aRmosavleT<br />
germanel kolegebs, romlebic, miuxedavad<br />
miTiTebisa, daswrebian kongress. „ki magram, TviT arabebi<br />
iq iyvnen, mSvidad muSaobdnen da Tqven vis eprotestebodiTo?“,<br />
_ miTxra erT erTma maTganma.<br />
kuriozia ara? magram aseTi iyo realoba.<br />
magram mainc yinuli lRveboda. Cemi naSromebi<br />
iqna Targmnili germanul. italiur, inglisur enebze.<br />
leqciebis wasakiTxad viyavi berlinis, miunxenis, erlangenis,<br />
haidenbergis, saarbrukenis, bonis, romis,<br />
neapolis, genuis, milanis, veneciis, sorbonis, buda<br />
33
konstantine wereTeli - 90<br />
peStis, helsinkis, baRdadis, mosulis, basris universitetebSi.<br />
pirvel seriozul dabrkolebas wavawydi semitologTa<br />
pirvel saerTaSoriso kongresTan dakav<br />
SirebiT, romelic imarTeboda ierusalimSi. miviRe<br />
mowveva magram sakavSiro mecnierebaTa akademiam, romlis<br />
nebarTviTac unda wavsuliyavi da romelic gadawyvetilebas<br />
iRebda sakavSiro ck-Tan SeTanxmebiT,<br />
mizanSewonilad ar CaTvala Cemi monawileoba kongres<br />
Si. mec veRar wavedi ierusalimSi. es unda momxdariyo<br />
zafxulSi. imave wlis Semodgomaze ki mivlinebiT<br />
viyavi moskovSi. sajaro biblioTekis darbazSi doqtorebisa<br />
da ucxoeli diplomatebisaTvis gamomelaparaka<br />
israelis maSindeli elCi ssrk-Si, Tu ar vcdebi<br />
gvarad avigadi. man sinanuli da gaoceba gamoxata<br />
ierusalimSi Cemi Causvlelobis gamo. me movubodiSe:<br />
„kongresi zafxulSi tardeboda da me sicxes cudad<br />
vitan-Tqo“. man ki miTxra: „Tqven maoecebT! ierusalimi<br />
xom 7 borcvzea ganlagebuli da iq autaneli sicxe<br />
34
`iobis rwmeniT da moTminebiT~<br />
ar icis“. manac kargad icoda ra sicxis meSinoda, magram<br />
saubari saubaria da etiketi _ etiketi. Semdgom<br />
dampatiJa Caize mis binaSi, moskovSi. moskoveli<br />
kolegebis rCeviT Tavi Sevikave stumrobisgan, davureke<br />
da wuxili gamovTqvi, rom ver vewveodi, vinaidan<br />
zustad im dros aRmosavleTmcodneobis institutSi<br />
unda davswrebodi Zalze mniSvnelovan sxdomas.<br />
ai ase! mogvianebiT, rodesac dabrunda israelSi, man<br />
gamomigzavna yumranis gamoqvabulebSi, mkvdari zRvis<br />
maxloblad, aRmoCenili gragnilebidan erT-erTis<br />
asli. am gragnilebs dRemde gansakuTrebulad vinaxavdi,<br />
Cveni arSemdgari megobrobis mosagoneblad.<br />
80 wlis gadmosaxedidan<br />
ai, 80 wlisac vxdebi. zogierTs SeiZleba Zalian<br />
bevrad moeCvenos, magram Cemi poziciidan gamomdinare,<br />
arc ise bevria, Tumca sakmaod soliduri asakia. asaks<br />
Tan sdevs xolme Tavisi uaryofiTi momentebi, Tumca,<br />
RvTis wyalobiT, ramdenadac SesaZlebelia, janmrTelad<br />
vxvdebi. siWabukeSi 80 weli Zalian bevri megona<br />
da roca moxucebulis asaks Sevityobdi, vambobdi: ar<br />
mobezrda cxovrebaTqo? Cemi xnovanebis gadmosaxedidan<br />
axla me sul sxva pozicia maqvs da darwmunebuli<br />
var, rom yvela axalgazrda Cems asakSi amave azrs gaiziarebs.<br />
maxsovs akaki SaniZe (Cemi uSualo maswavlebeli)<br />
asi wlis rom gaxda, mivedi masTan da mivuloce. ai,<br />
maSin masac axali gegmebi hqonda..“ kaci rom oTxmoc<br />
wels uaxlovdeba, mas, cxadia, didi biografia aqvs,“<br />
rac mTavaria, Cemi muSaobis dRevandeli unari<br />
35
konstantine wereTeli - 90<br />
jansa da cxovrebis stimuls maZlevs. me dResac iseve<br />
vmuSaob, rogorc 50 wlis win, iseTive datvirTviT,<br />
SeiZleba, ufro metiTac. es datvirTva Zalas mmatebs,<br />
rodesac dasaZineblad vwvebi, xvalindelze vfiqrob:<br />
aucileblad adre unda avdge, rom gasakeTebeli<br />
araferi gamomrCes. es me mixaria! xalisi Cemi macocxlebeli<br />
Zalaa, miuxedavad asakisa, igi ar damikargavs.<br />
marTalia wlebs yovelTvis Tavisi miaqvs, upirvelesad<br />
janmrTeloba. xSirad davdiodi sxvadasxva qveyanaSi,<br />
vkiTxulobdi leqciebs, vmonawileobdi konferenciebsa<br />
Tu kongresebis muSaobaSi. avstraliamdec ki<br />
Cavsulvar. dRes, ra Tqma unda amdeni aRar SemiZlia.<br />
xSirad mgzavrobas veridebi, radgan es did energias<br />
moiTxovs, mxolod axlomdebare qveynebis stumari var,<br />
rogorebicaa germania, italia, fineTi, israeli, irani.<br />
vici cota xanSi es wre ufro daviwrovdeba. guldasawyvetia,<br />
magram logikuria.<br />
wlebma Seamcira Cemi axloblebis, megobrebis wre.<br />
Cemi klasidan mxolod ramdenimeRa SemovrCiT. davkarge<br />
axlo naTesavebi. es yvelaferi xom wlebs miaqvs. mZime<br />
danaklisi ra Tqma unda, CemTvis 25 wlis erTaderTi<br />
Svilis dakargva iyo. aman Cemi cxovrebis da janmrTelobis<br />
sakmaod didi nawili Seiwira. rodesac aseTi<br />
tragedia SememTxva, far-xmali ar damiyria, sakuTar<br />
Tavsac vZlie. mkiTxavT rogor? cxovrebis xalisi da<br />
Cemi saqmiT gataceba yovelTvis Tan mdevda.<br />
warsuli aris is, rac ukve iyo, hoda, mTeli Cemi<br />
cxovreba wina saukuneSi iyo, bevri kargi da bevri cudic.<br />
wina saukunem maCuqa Cemi Svili da isev man waiyvana.<br />
sasiamovno monagoni aris Cemi bavSvobisa da siWabu<br />
36
`iobis rwmeniT da moTminebiT~<br />
kis wlebi, cudic da kargic isev im saukunem waiRo.<br />
damrCa bevri sasiamovno da amasTan erTad tkiviliT<br />
aRsavse mogonebebi.<br />
sosiko<br />
sosos ubis wignakSi telefonis nomrebi hqonda<br />
Cawerili. axla es ukve Cemi wignakia, romelsac mudmivad<br />
vatareb. ai, naxeT, es sosos bavSvobis suraTia.<br />
cisferTvala iyo, oqrosferi Tma hqonda. es suraTi<br />
yovelTvis momwonda. qvemoT xedavT gazeTidan amoWril<br />
sityvebs, romelic iuvenals ekuTvnis: ,,brZeni<br />
igi mamaa, romelic icnobs Tavis sakuTar Svils“.<br />
mogvianebiT davrwmundi, rom me Cems Svils ar<br />
vicnobdi. amas sosos pirvel personalur gamofenaze<br />
mivxvdi. mxatvris saxlSi, romelic axla aRar arsebobs,<br />
gaimarTa misi gamofena, bevri isaubres sosoze<br />
rogorc mxatvarze, pirovnebaze. Turme me Cems Svils<br />
ar vicnobdi! ar megona, Tu aseTi mxatvari da moazrovne<br />
iyo. bevr rameze gamofenis Semdeg amexila<br />
Tvali. amitomac amovWeri romeliRac gazeTidan iuvenalis<br />
sityvebi da bloknotSi sosos suraTis qveS<br />
movaTavse...<br />
,,brZeni igi mamaa, romelic icnobs Tavis sakuTar<br />
Svils“.<br />
37
konstantine wereTeli - 90<br />
aristokrati mecnierebaSi da demokrati<br />
cxovrebaSi<br />
(kote wereTlis gamonaTqvamebi)<br />
– nu dagvaviwydebaT, rom Cven jer gareSe Tu<br />
Sinaur mterTan brZola ar dagvimTavrebia. Sinauri<br />
mteric xom im gareSe mtris wisqvilze asxams wyals.<br />
nu gvgonia, rom yvelaferi movipoveT, Cven jer isev am<br />
mopovebis gzaze vdgavarT. didi Zalisxmeva gvWirdeba<br />
saboloo miznis misaRwevad. warumateblobam ers br<br />
Zolisa da gamarjvebis imedi ar unda daukargos.<br />
– adamianma imedi arasdros ar unda dakargos,<br />
Tundac es imedi mkafiod ar Candes. sxvagvarad xom<br />
winsvla da saerTod cxovreba SeuZlebelia.<br />
– rodesac RmerTma adamiani gaaCina, mas imedic<br />
Causaxa. es RvTiuri niWia, romelic adamians acocxlebs<br />
da asuldgmulebs. rodesac imeds kargav, RvTis<br />
niWze uars ambob.<br />
– gana xasiaTs cvlis dro? mTavaria, mizani,<br />
romlis miRwevasac cdilob ar iyos mxolod SenTvis<br />
misaRebi da sxvaTaTvis usargeblo. cxovreba bevr gansacdels<br />
gaxvedrebs da Tu danebdi ar ivargebs. me<br />
dResac vcilob Zveleburi SemarTebiT vimuSavo, ar<br />
moveSva, miT ufro, amis seriozuli safuZveli maqvs.<br />
Semoqmedi arasdros ar unda SemosazRvravdes<br />
dros.<br />
38
konstantine wereTlis gamonaTqvamebi<br />
ebraelobis Sesaxeb<br />
– israelis aRdgena aris nimuSi imisa, Tu ra Seu<br />
Zlia xalxis ideur da sarwmunoebriv erTianobas.<br />
– me vamayob, rom Cemi xangrZlivi mecnieruli<br />
moRvaweoba megobari ebraeli<br />
xalxis istoriis, misi enisa da<br />
qarTvel xalxTan urTierTobis<br />
Seswavlas mivuZRveni.<br />
– 1944 wels, rodesac jer<br />
kidev ar arsebobda israelis<br />
saxelmwifo da sabWoTa kavSir<br />
Si antiebrauli ganwyobileba<br />
sufevda, Tbilisis saxelmwifo<br />
universitetSi daviwye bibliis<br />
ebrauli enis kursis kiTxva da<br />
dRemde vrCebi misi erTguli<br />
msaxuri.<br />
– saqarTvelo bevrad adre gaecno TviT ebraelebs,<br />
vidre maT brwyinvale Semoqmedebas _ bibliur<br />
Txzulebebs, romelTa msoflio civilizaciis ganvi<br />
TarebaSi gasakuTrebuli roli Seasrules.<br />
– darwmunebuli var, rom qarTul-ebraul urTierTobas<br />
ara marto didi istoria aqvs, aramed didi<br />
momavalic.<br />
39
sarCevi<br />
mecnieruli mimoxilva 3<br />
“keTili saxeli sjobs Zvirfas nelsacxebels”<br />
(kote wereTlis Sesaxeb) 11<br />
„iobis rwmeniT da moTminebiT“ (Cemi istoria) 19<br />
aristokrati mecnierebaSi da demokrati<br />
cxovrebaSi (kote wereTlis gamonaTqvamebi) 39<br />
saqarTvelos mecnierebaTa erovnuli akademiis stamba<br />
2011