2007, 2 52. liburukia (2. aldia) BILBO - Euskaltzaindia
2007, 2 52. liburukia (2. aldia) BILBO - Euskaltzaindia
2007, 2 52. liburukia (2. aldia) BILBO - Euskaltzaindia
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
TXILLARDEGI ETA (KRISTAU?) ERLIJIOA - Sebastian Gartzia Trujillo 7 5<br />
3. Gizakien existentzia historikoa errekuperatzearen ildoan, existentzialistek<br />
(lehen) sinestunen historien garrantzia ohartarazi digute 93 : Teologia<br />
narratiboa edo esperientzia teologia vs. teologia espekulatiboa<br />
edo eskolastika: «Aquí hemos de hablar otra vez de la transición del<br />
lenguaje imposible sobre Dios al lenguaje posible sobre los efectos de<br />
Dios en el ser humano» 94 .<br />
4. Existentzialismoak bultzaturiko gizaki historikoa errekuperatzeak 95<br />
Jesus historikoa (existentzialista?: duda-mudak, tent<strong>aldia</strong>k, heriotzaren<br />
beldurra, «utzia» izanaren (absurdoaren) sentzazioa...) errekuperatzea<br />
ekarri du «uno de los logros más decisivos de la cristología de estas<br />
últimas décadas» 96 .<br />
5. Ezur aragizko gizakien existentzia errekuperatzeak denbora edota<br />
historia errekuperatzea dakar: «Todos los enunciados bíblicos son<br />
portadores de un índice temporal, de una nota postrimera» 97 . «¿Noiz<br />
arte hori, Jauna» (Is 6, 9). «¿Se acabará el combate, Señor, con la<br />
victoria? (Unamuno)». Zatoz, Jesus Jauna! (Ap, 22, 20)<br />
6. Hilemorfismo planteamendu esentzialista gainditu eta gero, sinestunok<br />
biziraupenean sinesmenaren «arrazoi existentzialistak» topatu behar<br />
ditugu. Heriotza ez omen dagokigu gizakioi: geurez, izaki hilkorrak<br />
baikara. Heriotzaren ondorengo biziraupena, izatekotan, dohain hutsa<br />
izango zaigu: existitzen diren (g)izaki guztien mesederako egindakoarengatik<br />
Jainko Aitaren esker ona 98 .<br />
* * *<br />
Badago beste eragin positivo asko erlijio zein sinesmenerako existentzialismotik<br />
sortu zaiguna, baina, gaurkoz, ez dugu gehiagorako astirik eta bukatu<br />
behar dut. Zuen arreta eta pazientziagatik, eskerrik asko.<br />
93<br />
Ikus SCHILLEBEECKX, E., Jesus. La Historia de un Viviente, Ediciones Cristiandad,<br />
Madrid, 98 eta TORRES QUEIRUGA, A., Repensar la cristología, EVD, Estella (Navarra),<br />
996, 6 .- 56, batez ere, 74. or.: «El interés fundamental de Schillebeeckx radica en reformular<br />
hoy la experiencia cristiana original». Planetamendu hori hurbilago dago existentzialisteen esperientzatik,<br />
eskolastikoen tesietatik baino.<br />
94<br />
SCHELLENBERGER, D, o. cit.<br />
95<br />
SARTRE, J. P.: «El hombre, tal como lo concibe el existencialista, si no es definible, es<br />
porque empieza por no ser nada. Sólo será después, y será tal como se haya hecho»·.<br />
96<br />
LOIS, J., «Balance de los logros de la reflexión cristológica en los últimos 25 años», 25<br />
años de teología: balance y prespectivas, PPC-Fundación Santa María, Madrid, 2006, 28. or.<br />
JEREMIAS, J., Abba. El mensaje central del Nuevo Testamento, Sígueme, Salamanca, 98 , 2 <strong>2.</strong><br />
or.: «El esfuerzo por llegar al Jesús histórico es la tarea central de la investigación acerca del<br />
Nuevo Testamento». (96)<br />
97<br />
METZ, J. B., Memoria passionis, o. cit., 3<strong>2.</strong> or.<br />
98<br />
TORRES QUIERUGA, A., ¿Qué queremos decir cuando decimos «infierno»?, Alcance,<br />
Sal Terrae, Santander, 995, 9 . or.