July 2006 News Bulletin - Official Website of PWD, Mizoram
July 2006 News Bulletin - Official Website of PWD, Mizoram
July 2006 News Bulletin - Official Website of PWD, Mizoram
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Phek - 1 <strong>PWD</strong> NEWS LETTER Volume 03 Issue No. 04 <strong>July</strong>, <strong>2006</strong><br />
PUBLIC WORKS DEPARTMENT : GOVT. OF MIZORAM, AIZAWL<br />
MONTHLY BULLETIN<br />
VOLUME - 03 ISSUE NO. 04 JULY, <strong>2006</strong> Phek - 1<br />
Chief Engineer (Bldgs)<br />
Er. Lalrokima Lianhna<br />
Chief Secretary<br />
Pu Haukhum Hauzel IAS<br />
Vote <strong>of</strong> thanks petu<br />
Er. Lalruata Sailo, SE, <strong>PWD</strong><br />
Resource Persons<br />
Hazar Hazard Hazar d Saf Safety Saf ety Mana Management<br />
Mana ement<br />
wor or orkshop or kshop<br />
Hlawhtling Tak A Neih Ani.<br />
<strong>July</strong> ni 4 leh 5 khan Aizawl Vanapa hall-ah, Hazard Safety Cell, <strong>PWD</strong>, leh Relief<br />
and Rehabilitation Govt. <strong>of</strong> <strong>Mizoram</strong>, tangrualin Hazard Safety Management Work<br />
shop hlawhtling taka neih<br />
a ni a. He workshop ah<br />
hian Er. Lalrokima<br />
Lianhna, CE, <strong>PWD</strong>,<br />
(Bldg), Hazard safety<br />
Cell Leader ni bawk chu<br />
Chairman, a ni a.<br />
Pu Haukhum Hauzel<br />
IAS, Chief Secretary chu<br />
Khuallian a ni.<br />
India hmarchhakah<br />
hian multi hazard<br />
(chhiatrupna hrang hrang)<br />
thleng thei kan nih zia hi<br />
hriat a ni a. He chhiatrupna<br />
thleng thei lakah hian inven<br />
hi kan sawrkar laipui Ministry<br />
Of Home Affairs (MHA)<br />
chuan a ngai pawimawh<br />
em em a. MHA (direction)<br />
duhdan ang hian, Kan state<br />
sawrkar chuan, he Hazard<br />
Safety Cell (HSC) pawh hi<br />
din a ni a. HSC hi tihtur<br />
mumal tak tuksak a ni a, he<br />
workshop buatsaih tak<br />
pawh hi, an tihtur te zing a<br />
pakhat a ni. Hazard Safety<br />
Management workshop-ah<br />
hian <strong>PWD</strong> <strong>of</strong>ficer hrang<br />
hrang 1) George Lalzuia,<br />
SeniorArchitect;<br />
2)Lalthanzuala Ralte,<br />
EE; 3)Vansangpuii,<br />
SDO; 4)Hrangthanga Zote<br />
SDO; 5)Robin Lalrinawma,<br />
SDO; 6)Vanlalhluna, AE, 7)Lathanzuala Pachuau, SDO,<br />
te leh Disaster Management Consultant Pu Dominic<br />
Lalhmangaiha te, paper buatsaih chu ngaihthlak a ni a.<br />
Heng paper te hian planning leh insak lai a, him zawka<br />
kan sak theih dan sawi a ni ber a. Tin sawihona leh<br />
zawhna leh chhanna hun te neih a ni bawk.<br />
Er. Lalruata Sailo -in Workshop hlawhtlin nana kawng<br />
hrang hranga tha thawhtute chungah lawmthu sawiin<br />
hun tih tawp a ni.<br />
Feed back leh ngaihdan lakkhawmna atang a, alan<br />
dan chuan, workshop hi kan khamlo hle a, neih leh<br />
thuai kan duh hle, niin a lang. Tin, technical terms te<br />
hman tam deuh anih avangin, chhimtute hian a tam<br />
lamin mizo tawng hman ni se tih te; Veng/ khua hrang<br />
hrang a, workshop neih theih an duh thu te pawh an<br />
tam hle a. Rawtna siam te pawh, bawhzui tura sawrkara<br />
rawtna siam te pawh a awm nual a ni. A buatsaih tute<br />
pawhin a chhimtutte duh ang a, remchang a la buatsaih<br />
leh pawh an in huamin, buatsaih leh zel pawh an tum<br />
ani. Heng workshop senso hi Relief and Rehabilitation<br />
Department tum a ni a. Workshop paper atang<br />
leh zawhna leh chhanna atanga thu tlukna thenkhat siam<br />
te hi sawrkarah thehluh tur a ruahman a ni bawk.
Phek - 2 <strong>PWD</strong> NEWS LETTER Volume 03 Issue No. 04 <strong>July</strong>, <strong>2006</strong><br />
EDITORIAL BOARD<br />
Editor<br />
George Lalzuia<br />
Senior Architect,<br />
CE(Bldg)’s <strong>of</strong>fice, <strong>PWD</strong><br />
Ph - 2322891<br />
email glalzuia@sanchar.in<br />
HAZARD SAFETY<br />
Tun laia mantra chu disaster<br />
management tih hi ani<br />
awm e. <strong>PWD</strong>-ah chuan hei<br />
hi Hazard Safety lam<br />
zawngin kan kalpui ve thung<br />
a. Kan hriat theuh tawh angin<br />
<strong>Mizoram</strong> chu Earthquake<br />
risk zone V, a hlauhawm ber<br />
hmunah kan awm a. Hetiang<br />
hmunah kan awm tih kan<br />
hriat hnu hian, eng angin nge<br />
kan khawsak tak ang?<br />
Ramhnuaiah Sakei seh mai<br />
theihna hmunah kalin zante<br />
riak ta ila,<br />
Mi â lo chuan invenna<br />
chang kan hria ang a, inven<br />
dan kan ngaihtuah in, kan<br />
thiam tawk tawkin kan<br />
inveng ngei ang. Chutiang<br />
chiah chuan kan awmna<br />
lirnghing hlauhawmna hmuna<br />
awm kan nih si chuan kan<br />
thiam tawk tawkin kan<br />
inveng ngei tur a ni ang.<br />
Mimal tinte mahni tawka<br />
mahni tana mawhphurtu kan<br />
nih laiin, <strong>PWD</strong> a thawkte chu<br />
mi tan (department hrang) a<br />
building sak saktu, kan nih<br />
avangin kan hna thawhna<br />
lam thlengin mawh kan phur<br />
leh zual a ni.<br />
Institutional<br />
Strengthrning Group (ISG)<br />
in a lo tum tawh ang, kan<br />
hnathawh hmang leh dan<br />
mai bakah kan thil tihah te<br />
quality-a improve zel tura tan<br />
lak hi kan hotute min duhdan<br />
a ni,<br />
INSTITUTIONAL STRENGTHENING<br />
GROUP (ISG)<br />
Kan hriat theuh angin World Bank tanpuina in <strong>Mizoram</strong><br />
sawrkar chuan state road project km 475.2 <strong>PWD</strong> hian a siam<br />
mek a. He world bank project avang hian a bik takin<br />
<strong>Mizoram</strong> <strong>PWD</strong> chuan vanneihna dawn belh nan, Institutional<br />
Strengthening Group (ISG) chu 2001 khan din niin,<br />
kawng hrang hrangin a bawhzui zel a. ISG hi a tir a member<br />
aiin tunah hian member an thahnem deuh tawh zawk a. Ein-C<br />
chu Chairman niin, Superintending Engineer chin chung<br />
lam leh a tul anga a subject concern lam hawite member an<br />
ni a. Meeting hi thla khatah vawihnih vawithum dawn neih<br />
ziah a ni a. Thutlukna tam tak siam a ni tawh a. Tin Document<br />
tam tak siam a ni tawh bawk a, chungte chu, policy te<br />
guideline te, manual leh programme te an ni hlawm a. Heng<br />
documents te hi nakin lawkah chuan <strong>PWD</strong> hnathawh dan leh<br />
inrel bawl dan turte a nih avang in hriatchian a pawimawh<br />
hle dawn niin department hotute chuan an sawi a. Heng document<br />
hrang hrangte hi department mi leh sa ten kan chian<br />
theih nan, department hotu ten tan an la mek a.<br />
Code <strong>of</strong> Conduct and Ethics booklet, <strong>PWD</strong>-in Vanapa<br />
hall-a CM zahawm takin March ni 22, 2005-a a lo tlangzarh<br />
hmasak tawh kha, hre reng ringawt lova hman tangkai ngei<br />
tur zawkin ISG hotu lamte duh dan a ni a. A pawimawh<br />
zual bik pawh ni chuang lovin a tul hmsa nia langte kan<br />
han tar chhuak leh a ni.<br />
<strong>PWD</strong> Staff-te hna thawh dan tur tlangpui<br />
(Code <strong>of</strong> Conduct and ethics)<br />
Hleih neih loh tur:<br />
Mi zawng zawng ang khata en vek tur a ni a. Sorkar leh <strong>PWD</strong><br />
thiltih leh a tumte hi mi zawng zawng chungah khairual taka<br />
hman tur a ni.<br />
Rinawm tur:<br />
Hna thawhna kawng tinrengah mipui rinkai thei turin an<br />
mit hmuhah thu vuak thlak fel tak neih a, fiah fai taka mipuite<br />
chan ti tha zawnga engkim tih tur a ni a, chin dan tha lote<br />
hotute hneaa hriattir thin tur a ni.<br />
Mawhphurhna:<br />
<strong>PWD</strong> sum leh hmanrua a daihzai thei ang bera hmangin<br />
mipui mittlung taka hna thawh tum tur a ni a, i thil tih mawh<br />
la ngam thin bawk ang che.<br />
Mipui dawr dan tur:<br />
Mipui min dawrtu reng reng tha tak leh phur taka lo chiau<br />
au tur a ni a, an thil hriat tur awm chite rang tak leh chiang<br />
taka lo hrilh zel tur a ni. Hrilh kimin hrilh dik ngei bawk la.
Phek - 3 <strong>PWD</strong> NEWS LETTER Volume 03 Issue No. 04 <strong>July</strong>, <strong>2006</strong><br />
DEPARTMENT MOTOR-<br />
TE PRIVATISED A NI TA<br />
<strong>Mizoram</strong> Sorkarin sorkar sum hman tihtlem<br />
zawk nana kalphung thar ‘Privatisation <strong>of</strong> Vehicles<br />
Scheme’ a siam chu Public Works Department<br />
chuan June thla atang khan a<br />
hmang tan ta. He policy-ah hian <strong>Mizoram</strong><br />
Sorkar chuan hnain loh theih lova motor kawl<br />
tura a tih te bak chu sorkar motor-te tihral<br />
tura a rawt angin, <strong>PWD</strong> Officer Superintending<br />
Engineer chin hnuai lam Officer ten motor<br />
an kawl thin te chu June ni 23 (Zirtawpni)<br />
khan Department Officer te hnenah an tlan<br />
tur motor number pawhtir an ni. <strong>PWD</strong>-a<br />
motor tihral turte hi an la that dan leh a hlui<br />
tawh dante enin an hlut zawng chhut chhuah<br />
a ni a, Rs. 15,000/- atanga Rs. 1,50,000/- vel<br />
thlengin chhut a ni. Tun dinhmunah <strong>PWD</strong><br />
chuan motor sawmkua leh pathum (93) chu<br />
Department Officer-te hnenah an tlan turin<br />
pawhtir tawh a ni.<br />
Heng motor pawttu te list hi E-in-C’s Office<br />
Oder No. GMV-7/06/EC-<strong>PWD</strong>/GS/131 Dt.<br />
26.6.<strong>2006</strong> hmanga Office Order tihchhuah a<br />
ni a. Heng motor pawttu te hian an motor<br />
pawhte hi an pawm lo anih chuan <strong>July</strong> ni 4,<br />
<strong>2006</strong> hma ngeiin an inhriattir tur a ni a, heta<br />
in hriattir lote chu motor hi chang tawh anga<br />
ngaih tur an ni ang.<br />
He <strong>Mizoram</strong> Sorkar policy-ah hian Department<br />
motor pawha chang ta lote hnenah<br />
awlsam zawka motor an neih dan tur ‘Special<br />
Loan for Purchase <strong>of</strong> Car’ siam tel a ni bawk.<br />
Tun dinhmunah tihral takte bakah Department<br />
chuan motor 25 ala kawl mek a ni.<br />
DEPARTMENT WEBSITE<br />
<strong>PWD</strong> chuan mi zawng zawngin department<br />
hmalakna leh hmasawnna an en<br />
theihna tur website a hawng tawh a, website<br />
address chu www.mizopwd.nic.in<br />
a ni. Hemi rual hian EE chin chunglam te<br />
email adress siamsak nghal an ni. Heng a<br />
hnuaia mite hi E-in-C leh Chief Engineer te<br />
email address siam te an ni.<br />
E-in-C email: einc@mizopwd.org,<br />
CE (HW) email: ce_hw@mizopwd.org<br />
CE (Rds) email: ce_rd@mizopwd.org,<br />
CE (Bldgs) email: ce_bdg@mizopwd.org<br />
NEW DELHI CHU WORLD<br />
CLASS CITY-AH HLANKAI<br />
TUMA NI<br />
New Delhi chuan kum 2010-ah hian Commonwealth<br />
Games, Olympic tih lohah<br />
chuan a games lamah chuan ropui bera<br />
ngaih chu a thleng dawn a. He games atan<br />
hian a inbuatsaih nasa hle niin India Today<br />
(26/06/06) chuan a report a. Rs 80,000<br />
crores (cheng vaibelchhe riat) teh meuh mai<br />
a ruahman a, Hei hi khawpui pakhata<br />
pawisa hmanah chuan a la tam ber a, han<br />
tluk hnai deuh pawh India ramah chuan a<br />
la awm lo a ni. Public Transport atan Rs<br />
30,000 crore, Garbage disposal atan 4,500<br />
crore, Games infrastructre atan Rs 2,200<br />
crore. Anual water supply Rs 800 - 1,000<br />
crore te ruahmanna siam a ni. Delhi hi world<br />
class city-ah hlan kai tum ani.<br />
CEMENT MAN A FEL<br />
TAWK LO<br />
Cement man to chungchang hi, <strong>Mizoram</strong>a<br />
kan buaipui ang bawkin, India ram hmun<br />
dangah pawh an buaipui ve mek a. Builders<br />
kan tih mai in-sa a, ei zawng te chuan<br />
cement man to chungchangah sawrkar leh cement<br />
siam tute an sawisel nasa hle a.<br />
Sawrkar chuan a cement siamtu company<br />
lam aiin builders lam hma a ngai zawk a.<br />
Tunah hian Ministry <strong>of</strong> Commerce and industry<br />
chuan cement man hi hun tiam hun<br />
chhung a, awmze nei taka tih hniam a nih<br />
loh chuan cement export pawh a tul chuan,<br />
a khap mai theih tur thuin a vau mek a ni.<br />
Mahse he vauna hi a siamtu lam chuan chuti<br />
tehlua chuan an ngai pawimawh lo niawm<br />
tak in an sawi bawk.<br />
Cement man hi tunhnai khan 50% laiin<br />
India ram pumah a to chho a. Construction<br />
world May <strong>2006</strong> in a ziahlan danin Ultratech<br />
Grade 43 OPC chu New Delhi-ah March <strong>2006</strong><br />
khan bag-ah Rs 195/- niin a sawi a. Tunlai<br />
hian <strong>Mizoram</strong>ah chuan PPC pawh OPC<br />
pawh nilo, sawrkar in Rs 290/- aia to lo tur a<br />
tih pawh, ti hleithei loin, Rs 300/- in zawrh<br />
a ni. Delhi chu <strong>Mizoram</strong> aiin Rs 105/- laiin a<br />
tlawm zawk a, OPC phei chu, hei ai hian a la<br />
into hleih leh zual zawk dawn a ni. <strong>Mizoram</strong><br />
a kan insatu tam zawk leh contractor te<br />
chuan, mipui hriatah an sawisel kan hrehran<br />
lova amaherawh chu kan sawrkar zawk hian<br />
awmze nei takin hma a la mek niin a lang.<br />
Reference: Projectmonitor may 15 <strong>2006</strong>,<br />
Construction Word May <strong>2006</strong>.
Phek - 4 <strong>PWD</strong> NEWS LETTER Volume 03 Issue No. 04 <strong>July</strong>, <strong>2006</strong><br />
TRANSFER & POSTING<br />
A hnuaia E-in-C’s Office Order hmang hian <strong>PWD</strong> staff thenkhatte chu<br />
an awmna sawn an ni.<br />
Order No. A-32015/2/04/EC/E-II/60 Dt. 07.06.06<br />
S/n Name Designation Present place New place<br />
<strong>of</strong> posting <strong>of</strong> posting<br />
1. Lalthantluanga Overseer Lunglei Divn. Tlabung Divn.<br />
2. R.Hrangchhinga -do- NEC Divn. NEC Divn.<br />
3. Roliana Ralte -do- Serchhip Divn. Eastern Circle<br />
4. V.Rozamliana -do- Khawzawl Divn. Khawzawl Divn.<br />
5. Sailoneka SA (Dip) Saitual Divn. Project Circle<br />
6. C.Romawia Overseer Lunglei Bldg Divn Tlabung Divn.<br />
7. P.Kapkima Overseer Lawngtlai Divn. Lawngtlai Divn.<br />
8. Hrangchungnunga TSA Serchhip Divn. Lawngtlai Divn.<br />
9. Ginthanga TSA Saitual Divn. Saitual Divn.<br />
10.C.Malsawma SA (Dip) Project Div.-I Project Div.-I<br />
11.H.Remliana TSA Road ‘N’ Divn. Mamit Divn.<br />
12.Lalhmangaihi TSA Road ‘S’ Divn. Road ‘S’ Divn.<br />
13.Zoramthari TSA Building Divn. Western Circle<br />
14.M.Kapmawia TSA Kolasib Divn. Kawrthah Divn.<br />
15.K.Rinkima SA (Dip) Building Divn. NH-II<br />
16.Lianhmingthanga TSA Hmuifang Divn. Hmuifang Divn.<br />
Sl/No. 15-na hi Corrigendum No. A.32015/2/04/EC/E/-II/62 Dt. 13.06.06<br />
hmangin National Highway-II tih hi Building Division tih zawk tur tia tarlan a ni.<br />
Order No. A-32015/2/04/EC/E-II/59 Dt. 07.06.06<br />
S/n Name Designation Present place New place<br />
<strong>of</strong> posting <strong>of</strong> posting<br />
1. C.Sanghnuna JE RD. DC, Lunglei<br />
2. F.Lalfakmawia JE Hmuifang Divn. CE (Bldgs)<br />
3. Hnamtinkunga JE Saitual Divn. Quality Control Divn<br />
4. RC Lalbuanga JE Tlabung Divn. Eastern Circle<br />
5. C.Lalnghakmawia JE DC, Lunglei Lunglei Bldg. Divn<br />
6. Lalbiakliana JE Saiha Divn Home Guard<br />
7. Johny L.Hmar JE Home Guard Quality Control Divn<br />
8. Rosanga Rokhum JE Eastern Circle Lawngtlai Divn.<br />
Order No. A-32011/1/05/EC/E-III/148 Dt. 05.07.06<br />
S/n Name Designation Present place New place<br />
<strong>of</strong> posting <strong>of</strong> posting<br />
1. R.Lalchhawna SA Hmuifang Divn. Project-I<br />
2. Zachunglura SA Mamit Divn. Road North<br />
3. Rohmingthanga SA Tlabung Divn. Road South<br />
4. Lalchhuanliana SA Lawngtlai Divn. Building Divn.<br />
5. Lalkhawngaiha SA NH-II Building Divn.<br />
6. Lalbiakliana SA Kawrthah Divn NH-II<br />
Order No. A-32011/1/05/EC/E-III/149 Dt. 05.07.06<br />
S/n Name Designation Present place New place<br />
<strong>of</strong> posting <strong>of</strong> posting<br />
1. K.Lalmanmawia W/C OS-II Electrical Divn. Hmuifang Divn.<br />
2. Zothantluanga Sailo W/C, SA Lunglei Divn. Lunglei Divn.<br />
3. J.Lalremmawia W/C, SA Kolasib Divn. Kolasib Divn.<br />
4. K.Lalthankima W/C, SA Kawrthah Divn. Kawrthah Divn.<br />
5. F.Hmingthanga W/C, SA Tlabung Divn. Tlabung Divn.<br />
6. PC Zoliana W/C, SA Khawzawl Divn NEC Divn.<br />
7. P.Lalchungnunga W/C, SA Lunglei Divn. Lawngtlai Divn.<br />
8. H.Zothanliana W/C, SA Lunglei Divn. Saiha Divn.<br />
9. Lalzuithanga W/C, SA Lunglei Divn. Saiha Divn.<br />
10.P.Sangliana W/C, SA Lunglei Bldg Divn. Tlabung Divn.<br />
11.Lalhriatpuia W/C, SA Lunglei Divn. Serchhip Divn.<br />
TRAINING NEIA<br />
ZIN<br />
Er. C.Lalrinawma, SE (P),<br />
Chief Engineer (NH) <strong>of</strong>fice<br />
leh Er. J.Sangkhuma, EE (P)<br />
E-in-C <strong>of</strong>fice te chu ‘Internal<br />
Programme on Procurement<br />
Procedures for the World<br />
Banks Aided Project’ Training<br />
neiin Administrative Staff<br />
College <strong>of</strong> India, Bella Vista,<br />
Hyderabad-ah an thang mek.<br />
Training hian <strong>July</strong> ni 10<br />
atanga <strong>July</strong> ni 21, <strong>2006</strong> thleng<br />
a awh ang.<br />
Er. Lalmuankima Henry,<br />
SE (P), E-in-C Office leh Er.<br />
H.Zo-ramliana, EE (Proc.) te<br />
chu Asian Developement<br />
Banks-in North Eastern State<br />
Roads Project chungchanga<br />
Training neiin <strong>July</strong> ni 12 - 15,<br />
<strong>2006</strong> khan Shillong-ah an zin.<br />
Er. Vanlalduhsaka, SE<br />
Building Circle chu<br />
JNNURAM structure and<br />
implementation chungchang<br />
Training neiin Assam<br />
Administrative Staff College,<br />
Jawaharnagar, Khanapara,<br />
Guwahti -ah a kal. Training<br />
hian <strong>July</strong> ni 12-15, <strong>2006</strong><br />
chhung a awh ang.<br />
BUILDING MATERIAL<br />
(Aizawl Market Price)<br />
CEMENT:<br />
Star OPC 53/43 Rs.310/-<br />
PPC 33 Rs. 300/-<br />
IRON ROD<br />
Tata steel 8mm/qtl. Rs.3,543/-<br />
10mm Rs.3,475/-<br />
12mm Rs.3,475/-<br />
16mm Rs.3,384/-<br />
20mm Rs.3,363/-<br />
Sail steel 8mm/qtl Rs.3,545/-<br />
10mm Rs.3,476/-<br />
12mm Rs.3,476/-<br />
16mm Rs.3,384/-<br />
20mm Rs.3,364/-<br />
Thil man (price) te hi danglam thut<br />
thut thei reng a ni. Heng kan rawn<br />
tarlan pawh hi a danglam mai thei.<br />
PUBLISHED BY PUBLIC WORKS DEPARTMENT, MIZORAM : AIZAWL - 796001