28.07.2013 Views

July 2006 News Bulletin - Official Website of PWD, Mizoram

July 2006 News Bulletin - Official Website of PWD, Mizoram

July 2006 News Bulletin - Official Website of PWD, Mizoram

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Phek - 1 <strong>PWD</strong> NEWS LETTER Volume 03 Issue No. 04 <strong>July</strong>, <strong>2006</strong><br />

PUBLIC WORKS DEPARTMENT : GOVT. OF MIZORAM, AIZAWL<br />

MONTHLY BULLETIN<br />

VOLUME - 03 ISSUE NO. 04 JULY, <strong>2006</strong> Phek - 1<br />

Chief Engineer (Bldgs)<br />

Er. Lalrokima Lianhna<br />

Chief Secretary<br />

Pu Haukhum Hauzel IAS<br />

Vote <strong>of</strong> thanks petu<br />

Er. Lalruata Sailo, SE, <strong>PWD</strong><br />

Resource Persons<br />

Hazar Hazard Hazar d Saf Safety Saf ety Mana Management<br />

Mana ement<br />

wor or orkshop or kshop<br />

Hlawhtling Tak A Neih Ani.<br />

<strong>July</strong> ni 4 leh 5 khan Aizawl Vanapa hall-ah, Hazard Safety Cell, <strong>PWD</strong>, leh Relief<br />

and Rehabilitation Govt. <strong>of</strong> <strong>Mizoram</strong>, tangrualin Hazard Safety Management Work<br />

shop hlawhtling taka neih<br />

a ni a. He workshop ah<br />

hian Er. Lalrokima<br />

Lianhna, CE, <strong>PWD</strong>,<br />

(Bldg), Hazard safety<br />

Cell Leader ni bawk chu<br />

Chairman, a ni a.<br />

Pu Haukhum Hauzel<br />

IAS, Chief Secretary chu<br />

Khuallian a ni.<br />

India hmarchhakah<br />

hian multi hazard<br />

(chhiatrupna hrang hrang)<br />

thleng thei kan nih zia hi<br />

hriat a ni a. He chhiatrupna<br />

thleng thei lakah hian inven<br />

hi kan sawrkar laipui Ministry<br />

Of Home Affairs (MHA)<br />

chuan a ngai pawimawh<br />

em em a. MHA (direction)<br />

duhdan ang hian, Kan state<br />

sawrkar chuan, he Hazard<br />

Safety Cell (HSC) pawh hi<br />

din a ni a. HSC hi tihtur<br />

mumal tak tuksak a ni a, he<br />

workshop buatsaih tak<br />

pawh hi, an tihtur te zing a<br />

pakhat a ni. Hazard Safety<br />

Management workshop-ah<br />

hian <strong>PWD</strong> <strong>of</strong>ficer hrang<br />

hrang 1) George Lalzuia,<br />

SeniorArchitect;<br />

2)Lalthanzuala Ralte,<br />

EE; 3)Vansangpuii,<br />

SDO; 4)Hrangthanga Zote<br />

SDO; 5)Robin Lalrinawma,<br />

SDO; 6)Vanlalhluna, AE, 7)Lathanzuala Pachuau, SDO,<br />

te leh Disaster Management Consultant Pu Dominic<br />

Lalhmangaiha te, paper buatsaih chu ngaihthlak a ni a.<br />

Heng paper te hian planning leh insak lai a, him zawka<br />

kan sak theih dan sawi a ni ber a. Tin sawihona leh<br />

zawhna leh chhanna hun te neih a ni bawk.<br />

Er. Lalruata Sailo -in Workshop hlawhtlin nana kawng<br />

hrang hranga tha thawhtute chungah lawmthu sawiin<br />

hun tih tawp a ni.<br />

Feed back leh ngaihdan lakkhawmna atang a, alan<br />

dan chuan, workshop hi kan khamlo hle a, neih leh<br />

thuai kan duh hle, niin a lang. Tin, technical terms te<br />

hman tam deuh anih avangin, chhimtute hian a tam<br />

lamin mizo tawng hman ni se tih te; Veng/ khua hrang<br />

hrang a, workshop neih theih an duh thu te pawh an<br />

tam hle a. Rawtna siam te pawh, bawhzui tura sawrkara<br />

rawtna siam te pawh a awm nual a ni. A buatsaih tute<br />

pawhin a chhimtutte duh ang a, remchang a la buatsaih<br />

leh pawh an in huamin, buatsaih leh zel pawh an tum<br />

ani. Heng workshop senso hi Relief and Rehabilitation<br />

Department tum a ni a. Workshop paper atang<br />

leh zawhna leh chhanna atanga thu tlukna thenkhat siam<br />

te hi sawrkarah thehluh tur a ruahman a ni bawk.


Phek - 2 <strong>PWD</strong> NEWS LETTER Volume 03 Issue No. 04 <strong>July</strong>, <strong>2006</strong><br />

EDITORIAL BOARD<br />

Editor<br />

George Lalzuia<br />

Senior Architect,<br />

CE(Bldg)’s <strong>of</strong>fice, <strong>PWD</strong><br />

Ph - 2322891<br />

email glalzuia@sanchar.in<br />

HAZARD SAFETY<br />

Tun laia mantra chu disaster<br />

management tih hi ani<br />

awm e. <strong>PWD</strong>-ah chuan hei<br />

hi Hazard Safety lam<br />

zawngin kan kalpui ve thung<br />

a. Kan hriat theuh tawh angin<br />

<strong>Mizoram</strong> chu Earthquake<br />

risk zone V, a hlauhawm ber<br />

hmunah kan awm a. Hetiang<br />

hmunah kan awm tih kan<br />

hriat hnu hian, eng angin nge<br />

kan khawsak tak ang?<br />

Ramhnuaiah Sakei seh mai<br />

theihna hmunah kalin zante<br />

riak ta ila,<br />

Mi â lo chuan invenna<br />

chang kan hria ang a, inven<br />

dan kan ngaihtuah in, kan<br />

thiam tawk tawkin kan<br />

inveng ngei ang. Chutiang<br />

chiah chuan kan awmna<br />

lirnghing hlauhawmna hmuna<br />

awm kan nih si chuan kan<br />

thiam tawk tawkin kan<br />

inveng ngei tur a ni ang.<br />

Mimal tinte mahni tawka<br />

mahni tana mawhphurtu kan<br />

nih laiin, <strong>PWD</strong> a thawkte chu<br />

mi tan (department hrang) a<br />

building sak saktu, kan nih<br />

avangin kan hna thawhna<br />

lam thlengin mawh kan phur<br />

leh zual a ni.<br />

Institutional<br />

Strengthrning Group (ISG)<br />

in a lo tum tawh ang, kan<br />

hnathawh hmang leh dan<br />

mai bakah kan thil tihah te<br />

quality-a improve zel tura tan<br />

lak hi kan hotute min duhdan<br />

a ni,<br />

INSTITUTIONAL STRENGTHENING<br />

GROUP (ISG)<br />

Kan hriat theuh angin World Bank tanpuina in <strong>Mizoram</strong><br />

sawrkar chuan state road project km 475.2 <strong>PWD</strong> hian a siam<br />

mek a. He world bank project avang hian a bik takin<br />

<strong>Mizoram</strong> <strong>PWD</strong> chuan vanneihna dawn belh nan, Institutional<br />

Strengthening Group (ISG) chu 2001 khan din niin,<br />

kawng hrang hrangin a bawhzui zel a. ISG hi a tir a member<br />

aiin tunah hian member an thahnem deuh tawh zawk a. Ein-C<br />

chu Chairman niin, Superintending Engineer chin chung<br />

lam leh a tul anga a subject concern lam hawite member an<br />

ni a. Meeting hi thla khatah vawihnih vawithum dawn neih<br />

ziah a ni a. Thutlukna tam tak siam a ni tawh a. Tin Document<br />

tam tak siam a ni tawh bawk a, chungte chu, policy te<br />

guideline te, manual leh programme te an ni hlawm a. Heng<br />

documents te hi nakin lawkah chuan <strong>PWD</strong> hnathawh dan leh<br />

inrel bawl dan turte a nih avang in hriatchian a pawimawh<br />

hle dawn niin department hotute chuan an sawi a. Heng document<br />

hrang hrangte hi department mi leh sa ten kan chian<br />

theih nan, department hotu ten tan an la mek a.<br />

Code <strong>of</strong> Conduct and Ethics booklet, <strong>PWD</strong>-in Vanapa<br />

hall-a CM zahawm takin March ni 22, 2005-a a lo tlangzarh<br />

hmasak tawh kha, hre reng ringawt lova hman tangkai ngei<br />

tur zawkin ISG hotu lamte duh dan a ni a. A pawimawh<br />

zual bik pawh ni chuang lovin a tul hmsa nia langte kan<br />

han tar chhuak leh a ni.<br />

<strong>PWD</strong> Staff-te hna thawh dan tur tlangpui<br />

(Code <strong>of</strong> Conduct and ethics)<br />

Hleih neih loh tur:<br />

Mi zawng zawng ang khata en vek tur a ni a. Sorkar leh <strong>PWD</strong><br />

thiltih leh a tumte hi mi zawng zawng chungah khairual taka<br />

hman tur a ni.<br />

Rinawm tur:<br />

Hna thawhna kawng tinrengah mipui rinkai thei turin an<br />

mit hmuhah thu vuak thlak fel tak neih a, fiah fai taka mipuite<br />

chan ti tha zawnga engkim tih tur a ni a, chin dan tha lote<br />

hotute hneaa hriattir thin tur a ni.<br />

Mawhphurhna:<br />

<strong>PWD</strong> sum leh hmanrua a daihzai thei ang bera hmangin<br />

mipui mittlung taka hna thawh tum tur a ni a, i thil tih mawh<br />

la ngam thin bawk ang che.<br />

Mipui dawr dan tur:<br />

Mipui min dawrtu reng reng tha tak leh phur taka lo chiau<br />

au tur a ni a, an thil hriat tur awm chite rang tak leh chiang<br />

taka lo hrilh zel tur a ni. Hrilh kimin hrilh dik ngei bawk la.


Phek - 3 <strong>PWD</strong> NEWS LETTER Volume 03 Issue No. 04 <strong>July</strong>, <strong>2006</strong><br />

DEPARTMENT MOTOR-<br />

TE PRIVATISED A NI TA<br />

<strong>Mizoram</strong> Sorkarin sorkar sum hman tihtlem<br />

zawk nana kalphung thar ‘Privatisation <strong>of</strong> Vehicles<br />

Scheme’ a siam chu Public Works Department<br />

chuan June thla atang khan a<br />

hmang tan ta. He policy-ah hian <strong>Mizoram</strong><br />

Sorkar chuan hnain loh theih lova motor kawl<br />

tura a tih te bak chu sorkar motor-te tihral<br />

tura a rawt angin, <strong>PWD</strong> Officer Superintending<br />

Engineer chin hnuai lam Officer ten motor<br />

an kawl thin te chu June ni 23 (Zirtawpni)<br />

khan Department Officer te hnenah an tlan<br />

tur motor number pawhtir an ni. <strong>PWD</strong>-a<br />

motor tihral turte hi an la that dan leh a hlui<br />

tawh dante enin an hlut zawng chhut chhuah<br />

a ni a, Rs. 15,000/- atanga Rs. 1,50,000/- vel<br />

thlengin chhut a ni. Tun dinhmunah <strong>PWD</strong><br />

chuan motor sawmkua leh pathum (93) chu<br />

Department Officer-te hnenah an tlan turin<br />

pawhtir tawh a ni.<br />

Heng motor pawttu te list hi E-in-C’s Office<br />

Oder No. GMV-7/06/EC-<strong>PWD</strong>/GS/131 Dt.<br />

26.6.<strong>2006</strong> hmanga Office Order tihchhuah a<br />

ni a. Heng motor pawttu te hian an motor<br />

pawhte hi an pawm lo anih chuan <strong>July</strong> ni 4,<br />

<strong>2006</strong> hma ngeiin an inhriattir tur a ni a, heta<br />

in hriattir lote chu motor hi chang tawh anga<br />

ngaih tur an ni ang.<br />

He <strong>Mizoram</strong> Sorkar policy-ah hian Department<br />

motor pawha chang ta lote hnenah<br />

awlsam zawka motor an neih dan tur ‘Special<br />

Loan for Purchase <strong>of</strong> Car’ siam tel a ni bawk.<br />

Tun dinhmunah tihral takte bakah Department<br />

chuan motor 25 ala kawl mek a ni.<br />

DEPARTMENT WEBSITE<br />

<strong>PWD</strong> chuan mi zawng zawngin department<br />

hmalakna leh hmasawnna an en<br />

theihna tur website a hawng tawh a, website<br />

address chu www.mizopwd.nic.in<br />

a ni. Hemi rual hian EE chin chunglam te<br />

email adress siamsak nghal an ni. Heng a<br />

hnuaia mite hi E-in-C leh Chief Engineer te<br />

email address siam te an ni.<br />

E-in-C email: einc@mizopwd.org,<br />

CE (HW) email: ce_hw@mizopwd.org<br />

CE (Rds) email: ce_rd@mizopwd.org,<br />

CE (Bldgs) email: ce_bdg@mizopwd.org<br />

NEW DELHI CHU WORLD<br />

CLASS CITY-AH HLANKAI<br />

TUMA NI<br />

New Delhi chuan kum 2010-ah hian Commonwealth<br />

Games, Olympic tih lohah<br />

chuan a games lamah chuan ropui bera<br />

ngaih chu a thleng dawn a. He games atan<br />

hian a inbuatsaih nasa hle niin India Today<br />

(26/06/06) chuan a report a. Rs 80,000<br />

crores (cheng vaibelchhe riat) teh meuh mai<br />

a ruahman a, Hei hi khawpui pakhata<br />

pawisa hmanah chuan a la tam ber a, han<br />

tluk hnai deuh pawh India ramah chuan a<br />

la awm lo a ni. Public Transport atan Rs<br />

30,000 crore, Garbage disposal atan 4,500<br />

crore, Games infrastructre atan Rs 2,200<br />

crore. Anual water supply Rs 800 - 1,000<br />

crore te ruahmanna siam a ni. Delhi hi world<br />

class city-ah hlan kai tum ani.<br />

CEMENT MAN A FEL<br />

TAWK LO<br />

Cement man to chungchang hi, <strong>Mizoram</strong>a<br />

kan buaipui ang bawkin, India ram hmun<br />

dangah pawh an buaipui ve mek a. Builders<br />

kan tih mai in-sa a, ei zawng te chuan<br />

cement man to chungchangah sawrkar leh cement<br />

siam tute an sawisel nasa hle a.<br />

Sawrkar chuan a cement siamtu company<br />

lam aiin builders lam hma a ngai zawk a.<br />

Tunah hian Ministry <strong>of</strong> Commerce and industry<br />

chuan cement man hi hun tiam hun<br />

chhung a, awmze nei taka tih hniam a nih<br />

loh chuan cement export pawh a tul chuan,<br />

a khap mai theih tur thuin a vau mek a ni.<br />

Mahse he vauna hi a siamtu lam chuan chuti<br />

tehlua chuan an ngai pawimawh lo niawm<br />

tak in an sawi bawk.<br />

Cement man hi tunhnai khan 50% laiin<br />

India ram pumah a to chho a. Construction<br />

world May <strong>2006</strong> in a ziahlan danin Ultratech<br />

Grade 43 OPC chu New Delhi-ah March <strong>2006</strong><br />

khan bag-ah Rs 195/- niin a sawi a. Tunlai<br />

hian <strong>Mizoram</strong>ah chuan PPC pawh OPC<br />

pawh nilo, sawrkar in Rs 290/- aia to lo tur a<br />

tih pawh, ti hleithei loin, Rs 300/- in zawrh<br />

a ni. Delhi chu <strong>Mizoram</strong> aiin Rs 105/- laiin a<br />

tlawm zawk a, OPC phei chu, hei ai hian a la<br />

into hleih leh zual zawk dawn a ni. <strong>Mizoram</strong><br />

a kan insatu tam zawk leh contractor te<br />

chuan, mipui hriatah an sawisel kan hrehran<br />

lova amaherawh chu kan sawrkar zawk hian<br />

awmze nei takin hma a la mek niin a lang.<br />

Reference: Projectmonitor may 15 <strong>2006</strong>,<br />

Construction Word May <strong>2006</strong>.


Phek - 4 <strong>PWD</strong> NEWS LETTER Volume 03 Issue No. 04 <strong>July</strong>, <strong>2006</strong><br />

TRANSFER & POSTING<br />

A hnuaia E-in-C’s Office Order hmang hian <strong>PWD</strong> staff thenkhatte chu<br />

an awmna sawn an ni.<br />

Order No. A-32015/2/04/EC/E-II/60 Dt. 07.06.06<br />

S/n Name Designation Present place New place<br />

<strong>of</strong> posting <strong>of</strong> posting<br />

1. Lalthantluanga Overseer Lunglei Divn. Tlabung Divn.<br />

2. R.Hrangchhinga -do- NEC Divn. NEC Divn.<br />

3. Roliana Ralte -do- Serchhip Divn. Eastern Circle<br />

4. V.Rozamliana -do- Khawzawl Divn. Khawzawl Divn.<br />

5. Sailoneka SA (Dip) Saitual Divn. Project Circle<br />

6. C.Romawia Overseer Lunglei Bldg Divn Tlabung Divn.<br />

7. P.Kapkima Overseer Lawngtlai Divn. Lawngtlai Divn.<br />

8. Hrangchungnunga TSA Serchhip Divn. Lawngtlai Divn.<br />

9. Ginthanga TSA Saitual Divn. Saitual Divn.<br />

10.C.Malsawma SA (Dip) Project Div.-I Project Div.-I<br />

11.H.Remliana TSA Road ‘N’ Divn. Mamit Divn.<br />

12.Lalhmangaihi TSA Road ‘S’ Divn. Road ‘S’ Divn.<br />

13.Zoramthari TSA Building Divn. Western Circle<br />

14.M.Kapmawia TSA Kolasib Divn. Kawrthah Divn.<br />

15.K.Rinkima SA (Dip) Building Divn. NH-II<br />

16.Lianhmingthanga TSA Hmuifang Divn. Hmuifang Divn.<br />

Sl/No. 15-na hi Corrigendum No. A.32015/2/04/EC/E/-II/62 Dt. 13.06.06<br />

hmangin National Highway-II tih hi Building Division tih zawk tur tia tarlan a ni.<br />

Order No. A-32015/2/04/EC/E-II/59 Dt. 07.06.06<br />

S/n Name Designation Present place New place<br />

<strong>of</strong> posting <strong>of</strong> posting<br />

1. C.Sanghnuna JE RD. DC, Lunglei<br />

2. F.Lalfakmawia JE Hmuifang Divn. CE (Bldgs)<br />

3. Hnamtinkunga JE Saitual Divn. Quality Control Divn<br />

4. RC Lalbuanga JE Tlabung Divn. Eastern Circle<br />

5. C.Lalnghakmawia JE DC, Lunglei Lunglei Bldg. Divn<br />

6. Lalbiakliana JE Saiha Divn Home Guard<br />

7. Johny L.Hmar JE Home Guard Quality Control Divn<br />

8. Rosanga Rokhum JE Eastern Circle Lawngtlai Divn.<br />

Order No. A-32011/1/05/EC/E-III/148 Dt. 05.07.06<br />

S/n Name Designation Present place New place<br />

<strong>of</strong> posting <strong>of</strong> posting<br />

1. R.Lalchhawna SA Hmuifang Divn. Project-I<br />

2. Zachunglura SA Mamit Divn. Road North<br />

3. Rohmingthanga SA Tlabung Divn. Road South<br />

4. Lalchhuanliana SA Lawngtlai Divn. Building Divn.<br />

5. Lalkhawngaiha SA NH-II Building Divn.<br />

6. Lalbiakliana SA Kawrthah Divn NH-II<br />

Order No. A-32011/1/05/EC/E-III/149 Dt. 05.07.06<br />

S/n Name Designation Present place New place<br />

<strong>of</strong> posting <strong>of</strong> posting<br />

1. K.Lalmanmawia W/C OS-II Electrical Divn. Hmuifang Divn.<br />

2. Zothantluanga Sailo W/C, SA Lunglei Divn. Lunglei Divn.<br />

3. J.Lalremmawia W/C, SA Kolasib Divn. Kolasib Divn.<br />

4. K.Lalthankima W/C, SA Kawrthah Divn. Kawrthah Divn.<br />

5. F.Hmingthanga W/C, SA Tlabung Divn. Tlabung Divn.<br />

6. PC Zoliana W/C, SA Khawzawl Divn NEC Divn.<br />

7. P.Lalchungnunga W/C, SA Lunglei Divn. Lawngtlai Divn.<br />

8. H.Zothanliana W/C, SA Lunglei Divn. Saiha Divn.<br />

9. Lalzuithanga W/C, SA Lunglei Divn. Saiha Divn.<br />

10.P.Sangliana W/C, SA Lunglei Bldg Divn. Tlabung Divn.<br />

11.Lalhriatpuia W/C, SA Lunglei Divn. Serchhip Divn.<br />

TRAINING NEIA<br />

ZIN<br />

Er. C.Lalrinawma, SE (P),<br />

Chief Engineer (NH) <strong>of</strong>fice<br />

leh Er. J.Sangkhuma, EE (P)<br />

E-in-C <strong>of</strong>fice te chu ‘Internal<br />

Programme on Procurement<br />

Procedures for the World<br />

Banks Aided Project’ Training<br />

neiin Administrative Staff<br />

College <strong>of</strong> India, Bella Vista,<br />

Hyderabad-ah an thang mek.<br />

Training hian <strong>July</strong> ni 10<br />

atanga <strong>July</strong> ni 21, <strong>2006</strong> thleng<br />

a awh ang.<br />

Er. Lalmuankima Henry,<br />

SE (P), E-in-C Office leh Er.<br />

H.Zo-ramliana, EE (Proc.) te<br />

chu Asian Developement<br />

Banks-in North Eastern State<br />

Roads Project chungchanga<br />

Training neiin <strong>July</strong> ni 12 - 15,<br />

<strong>2006</strong> khan Shillong-ah an zin.<br />

Er. Vanlalduhsaka, SE<br />

Building Circle chu<br />

JNNURAM structure and<br />

implementation chungchang<br />

Training neiin Assam<br />

Administrative Staff College,<br />

Jawaharnagar, Khanapara,<br />

Guwahti -ah a kal. Training<br />

hian <strong>July</strong> ni 12-15, <strong>2006</strong><br />

chhung a awh ang.<br />

BUILDING MATERIAL<br />

(Aizawl Market Price)<br />

CEMENT:<br />

Star OPC 53/43 Rs.310/-<br />

PPC 33 Rs. 300/-<br />

IRON ROD<br />

Tata steel 8mm/qtl. Rs.3,543/-<br />

10mm Rs.3,475/-<br />

12mm Rs.3,475/-<br />

16mm Rs.3,384/-<br />

20mm Rs.3,363/-<br />

Sail steel 8mm/qtl Rs.3,545/-<br />

10mm Rs.3,476/-<br />

12mm Rs.3,476/-<br />

16mm Rs.3,384/-<br />

20mm Rs.3,364/-<br />

Thil man (price) te hi danglam thut<br />

thut thei reng a ni. Heng kan rawn<br />

tarlan pawh hi a danglam mai thei.<br />

PUBLISHED BY PUBLIC WORKS DEPARTMENT, MIZORAM : AIZAWL - 796001

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!