1 pdf-istvis 1-10.pmd - Ganatleba
1 pdf-istvis 1-10.pmd - Ganatleba
1 pdf-istvis 1-10.pmd - Ganatleba
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
T. beitriSvili<br />
g. berikelaSvili<br />
d. kapanaZe<br />
q. manjgalaZe<br />
maTematika 10<br />
maswavleblis wigni<br />
saqarTvelos sapatriarqo<br />
da fondi `bavSvebi Cveni momavalia~<br />
gilocavT axali saswavlo wlis dawyebas!<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
1
sarCevi<br />
1 Sesavali .................................................................................................................................................................. 4<br />
2 „maTematika – X klasis“ mokle Sinaarsi ......................................................................................................... 4<br />
3 erovnuli saswavlo gegma ...................................................................................................................................... 5<br />
4 Sinaarsisa da miznebis ruka ................................................................................................................................ 16<br />
5 swavlebis interaqtiuli meTodebi .................................................................................................................. 18<br />
6 gakveTilis dagegmva (zogadi principebi) ...................................................................................................... 20<br />
7 saSinao davalebis prezentacia ......................................................................................................................... 21<br />
8 gakveTilebis scenarebi ....................................................................................................................................... 22<br />
9 aqtivoba: `oqros kveTa _ harmoniuli proporcia~ ..................................................................................... 31<br />
10 kenigsbergis Svidi xidi ...................................................................................................................................... 33<br />
11 aqtivoba “saSualo xelfasi”............................................................................................................................. 34<br />
12 moswavleTa trimestruli da wliuri Sefasebebi ...................................................................................... 36<br />
13 sakontrolo samuSaoebi.................................................................................................................................... 38<br />
14 zogierTi sakontrolo samuSaos amoxsnis nimuSi .................................................................................... 50<br />
15 zogierTi savarjiSos amoxsna ......................................................................................................................... 53<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
3
4 maTematika X maswavleblis wigni<br />
Sesavali<br />
daaxloebiT 30 wlis win maTematika xuTi damoukidebeli sagnis saxiT iswavleboda: „ariTmetika“,<br />
„algebra“, planimetria“, „stereometria“ da „trigonometria“. saatestacio da umaRles<br />
saswavleblebSi misaRebi gamocdebic, ZiriTadad, ori maTematikuri nawilisgan Sedgeboda.<br />
didi xania, rac umaRles saswavleblebSi misaReb gamocdas „maTematika“ hqvia. es bunebrivicaa,<br />
radgan am erTiani sagnis xelovnuri diferencireba xSirad problemebsac qmnida, magaliTad,<br />
erTi da igive cneba algebraSi da geometriaSi erTmaneTisgan gansxvavebuli SinaarsiT iswavleboda.<br />
Tu 2005 wlis ivlisSi Catarebul pirvel erovnul gamocdebsac gavixsenebT (gadavxedavT<br />
zogadi unarebis maTematikur nawilsa da maTematikis sagamocdo sakiTxebs), advilad davrwmundebiT,<br />
rom moswavlis maTematikuri ganaTlebisadmi moTxovnebi radikalurad Seicvala.<br />
axali saxelmwifo saganmanaTleblo standartebis Sesabamisad Sedgenili saxelmZRvanelo<br />
„maTematika – X klasi“ algebrisa da geometriis ubralo integracia ar aris. masSi gaerTianda<br />
maTematikis oTxi ZiriTadi mimarTuleba: „ricxvebi da maTze moqmedebebi“, „kanonzomierebani<br />
da algebra“, „geometria da sivrcis aRqma“, „statistika da albaToba“. magram aqac am oTxi mimarTulebis<br />
ubralo gaerTianebaze ar aris saubari: wina planze wamoweulia is Sedegebi da maTi<br />
indikatorebi, romelTa realizaciasac unda mieZRvnas swavleba-swavlis procesi. icvleba am<br />
procesSi monawileTa aqtivobebi: TiToeuli moswavle maqsimalurad erTveba muSaobaSi, xolo<br />
maswavlebeli am muSaobis organizatoris, wamyvanis (zogjer msajis) funqciiT Semoifargleba.<br />
qvemoT Tqven gaecnobiT:<br />
• Cven mier Sedgenili me-10 klasis maTematikis axali saxelmZRvanelos mokle Sinaarss;<br />
• maTematikis me-10 klasis kursis Sesabamis Sinaarsisa da miznebis rukas;<br />
• zogierTi gakveTilis scenars;<br />
• sakontrolo samuSaoebis variantebsa da moswavleTa namuSevrebis gasworeba-Sefasebis kriteriumebs.<br />
SeniSvna: saswavlo-Tematur gegmaSi yovel sakontrolo samuSaoze 2 saaTia gamoyofili. es,<br />
ZiriTadad, imis surviliTaa nakarnaxevi, rom SeZlebisdagvarad orsaaTiani sakontrolo samu-<br />
Saoebic CavataroT, riTac mowavleebs SedarebiT grZelvadiani muSaobis unari gamoumuSavdebaT<br />
(erovnul gamocdebze maT xom 2-3 astronomiuli saaTis ganmavlobaSi uwyveti muSaoba mouxdebaT).<br />
es SesaZlebelia, saswavlo wlis dasawyisSive mogvardes 5 saaTiani kvireuli datviTvis 3-<br />
4 dReze ganawilebiT, Tumca arc maswavlebelTaTvis kargad cnobili „sxva gaveTilis sesxeba“<br />
ikrZaleba. maTematikis maswavleblebma, survilis mixedviT, me-2 saaTi SeiZleba gamoiyenon sakontrolo<br />
samuSaos Sejameba-analizisaTvis (romelsac zogjer erTi gakveTilic ki ar yofnis).<br />
„maTematika – X klasis“ mokle Sinaarsi<br />
moswavleze orientirebuli swavlebis principebi, romelic saganmanaTleblo standartebSia<br />
Camoyalibebuli, upirveles yovlisa, saxelmZRvanelom da Sesabamisma meTodikam unda ganaxorcielos.<br />
am moTxovnidan gamomdinare, pirvel rigSi moswavlis asakobriv Taviseburebebs, interesebsa<br />
da SesaZleblobebs viTvaliswinebT:<br />
– saxelmZRvanelos Svidi Tavidan TiToeuli iwyeba sam svetad warmodgenili rubrikebiT: „gavixsenebT“,<br />
„viswavliT“, „SevZlebT“, rac moswavles warmodgenas Seuqmnis momaval samuSaoebze;<br />
– yovel paragrafSi gverdis marcxena svetSi warmodgenilia wina klasebSi Seswavlili is<br />
ZiriTadi sakiTxebi (gansazRvrebebi, Tvisebebi, formulebi), romelTa aqve gaxseneba axali masalis<br />
kargad gaazrebis winapirobaa. amiT moswavles „ukan dasaxevi gza“ aRar rCeba da maSinac ki,<br />
roca raime mizeziT gakveTilebs gaacdens, sruli SesaZlebloba eqmneba, damoukideblad Caataros<br />
gamotovebuli samuSaoebi;<br />
– miuxedavad imisa, rom ZiriTadi cnebebi, gansazRvrebebi, Tvisebebi, formulebi Tu daskvnebi<br />
gansakuTrebuladaa gamoyofili, teqsti moswavles imasac mianiSnebs, rom dazepirebas<br />
moeridos;<br />
– kiTxvebisa da savarjiSoebis sistema imgvaradaa diferencirebuli, rom specialuri aRniSvnebiT<br />
sam svetad warmodgenili masalebi 3, 4 da 5 quliani horizontuli aRmavlobis garda,<br />
sirTulis vertikalur aRmavlobasac (zemodan qvemoT) iTvaliswinebs. amgvari sistema aradiskriminaciulia,<br />
radgan maswavlebeli mxolod davalebis nomris miTiTebiT Semoifargleba, moswavle<br />
ki Tavad airCevs davalebas Tavisi SesaZleblobisa Tu interesis Sesabamisad;<br />
– „kiTxvebi diskusiisaTvis“, „maTematikuri Sejibri“, „davalebebi jgufuri mecadineobisaTvis“,<br />
„damoukidebeli saklaso samuSao“, „es Tqvenc SegiZliaT“ da sxva rubrikebi imaze miu-
TiTebs, rom maswavlebeli xSirad damkvirveblis, msajis an wamyvanis funqciiT Semoifargleba<br />
– danarCens klasi asrulebs.<br />
saxelmZRvanelo Sedgeba 38 paragafisagan, romelic 7 TavSia gadanawilebuli miaxloebiTi<br />
Tematikis mixedviT. aq umTavres principad saganmanaTleblo standartSi warmodgenili mimar-<br />
Tulebebisa da Sedegebis logikuri Tanmimdevrulobis dacva aris aRiarebuli. pirvelive paragrafebidan<br />
algebruli da geometriuli sakiTxebi, simravleTa Teoriisa Tu statistikis<br />
elementebi erTmaneTis TanmimdevrobiTa da logikuri urTierTkavSiriT gadmoicema.<br />
qvemoT warmodgenilia erovnuli saswavlo gegma Sinaarsisa da miznebis ruka, romelic mokled<br />
dagvanaxvebs saxelmZRvanelos erovnul saswavlo gegmasTan Sesabamisobas, Sinaarss, Sedegebisa da<br />
indikatorebis Tanmimdevrul ganawilebas drosa da periodebSi. SevniSnavT, rom TiToeul Temaze<br />
miTiTebulia saaTebis minimaluri raodenoba, romelic maswavlebels SeuZlia Secvalos.<br />
erovnuli saswavlo gegma<br />
zogadsaganmanaTlebo skolaSi maTematikis swavlebis koncefcia<br />
saskolo maTematikuri ganaTlebis roli da miznebi<br />
Tanamedrove epoqaSi maTematika farTod gamoiyeneba adamianis saqmianobis yvela sferoSi:<br />
mecnierebasa da teqnologiebSi, medicinaSi, ekonomikaSi, garemos dacvasa da aRdgena-keTilmowyobaSi,<br />
socialur gadawyvetilebaTa miRebaSi. aRsaniSnavia agreTve maTematikis gansakuTrebuli<br />
roli kacobriobis ganviTarebaSi da Tanamedrove civilizaciis CamoyalibebaSi. sainformacio<br />
da gamoTvliTi teqnologiebis ganviTareba, sivrce-drois struqturis ukeT gaazreba,<br />
bunebaSi arsebuli mravali kanonzomierebis aRmoCena da aRwera naTlad warmoaCens maTematikis<br />
samecniero da kulturul Rirebulebas. rac gansakuTrebiT mniSvnelovania, maTematika<br />
xels uwyobs adamianis gonebrivi SesaZleblobebis ganviTarebas. igi iZleva efeqtiani, lakoniuri<br />
da araorazrovani komunikaciis saSualebas. maTematikis gamoyenebiT SesaZlebelia rTuli<br />
situaciis TvalsaCino warmoCena, movlenebis axsna da maTi Sedegebis ganWvreta. maTematikaSi<br />
Seqmnili abstraqtuli sistemebi da Teoriuli modelebi gamoiyeneba kanonzomierebebis Sesaswavlad,<br />
situaciis gasaanalizeblad da problemebis gadasaWrelad.<br />
problemis gadaWrisas aucilebelia mis arsSi wvdoma, adekvaturi maTematikuri aparatis<br />
SerCeva, xolo aseTis ar arsebobis SemTxvevaSi - misi SemuSaveba; Sesaswavli procesis gaazrebuli<br />
modelis Seqmna, miRebuli modelis saSualebiT saWiro daskvnebis gakeTeba da Semdeg maTi gamoyenebiTi<br />
interpretacia. praqtikuli Tu samecniero problemebi, Tavis mxriv maTematikas amaragebs<br />
mniSvnelovani da saintereso amocanebiT. Sesabamisad, swavlebisas ZiriTadi yuradReba<br />
unda mieqces maTematikuri meTodebis gamoyenebas garemomcveli samyaros Semecnebisas, socialur-ekonomikuri<br />
Tu teqnikuri procesebis marTvisas, sayofacxovrebo Tu mecnieruli problemebis<br />
gadaWrisas da maTematikuri codnis, rogorc logikurad gamarTuli sistemis Camoyalibebas<br />
da gadacemas. garda amisa, maTematikis swavlebisas, ZiriTadi fokusis gadatana (rogorc<br />
praqtikuli aseve mecnieruli xasiaTis) problemebis gadaWraze, aZlierebs moswavleTa enTuziazms<br />
da aRZravs interess maTematikisadmi.<br />
aqedan gamomdinare, zogadsaganmanaTleblo skolaSi maTematikis swavlebis miznebia moswavleTaTvis:<br />
• azrovnebis unaris ganviTareba;<br />
• deduqciuri da induqciuri msjelobis, SexedulebaTa dasabuTebis, movlenebisa da faqtebis<br />
analizis unaris ganviTareba;<br />
• maTematikis rogorc samyaros aRwerisa da mecnierebis universaluri enis aTviseba;<br />
• maTematikis rogorc zogadsakacobrio kulturis Semadgeneli nawilis gacnobiereba;<br />
• swavlis Semdgomi etapisaTvis an profesiuli saqmianobisaTvis momzadeba.<br />
• cxovrebiseuli amocanebis gadasawyvetad saWiro codnis gadacema da am codnis gamoyenebis<br />
unaris ganviTareba.<br />
ZiriTadi unar-Cvevebi, romelTa gamomuSavebasac xels uwyobs maTematikis<br />
saskolo kursi<br />
maTematikis codna niSnavs maTematikuri cnebebisa da procedurebis flobas, maTi gamoyenebis<br />
unars realuri problemebis gadaWrisas; agreTve komunikaciis im saSualebebis flobas,<br />
romlebic saWiroa informaciis misaRebad da gadasacemad maTematikuri enisa da saSualebebis<br />
gamoyenebiT.<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
5
is ZiriTadi unar-Cvevebi, romelTa Camoyalibebasac emsaxureba problemebis gadaWraze orientirebuli<br />
maTematikuri ganaTleba, aseTia:<br />
6 maTematika X maswavleblis wigni<br />
msjeloba-dasabuTeba<br />
• varaudis gamoTqma da misi kvleva kerZo magaliTebze<br />
• sawyisi monacemebis gadarCeva da organizeba (maT Soris aqsiomebis, ukve cnobili faqtebis),<br />
arsebiTi Tvisebebisa da monacemebsi gamoyofa<br />
• damtkicebis, dasabuTebis meTodis SerCeva (mag. sawinaaRmdegos daSvebis meTodis gamoyeneba,<br />
evristikuli meTodis gamoyeneba dasabuTebisas)<br />
• sxvadasxva tipis gamonaTqvamis adekvaturi gamoyeneba; magaliTad: pirobiTi (“Tu ... maSin”) da<br />
raodenobrivi xasiaTis, daSvebis, gansazRvrebis, Teoremis, hipoTezis, SemTxvevaTa CamonaTvalis<br />
• arCeuli strategiis vargisianobisa da misi gamoyenebis sazRvrebis ganxilva<br />
• msjelobis xazis ganviTareba, alternatiuri gzis moZebna, miRebuli gadawyvetilebis sisworisa<br />
da efeqtianobis dasabuTeba; ganzogadoebiT an deduqciT miRebuli daskvnebis axsna da<br />
dasabuTeba<br />
• Teoremebis-debulebebis daskvnis analizi erTi an ramdenime pirobis, SezRudvis SesutebamoxniT<br />
• gamonaklisi SemTxvevebis aRniSvna da maTi ganzogadoebis aramarTebulobis dasabuTeba kontrmagaliTis<br />
moZebniT<br />
komunikacia<br />
• terminologiis, maTematikuri aRniSvnebisa da simboloebis koreqtuli gamoyeneba<br />
• informaciis warmodgenis xerxebisa da meTodebis floba, gamoyeneba; sxvadasxva gziT warmodgenili<br />
informaciis interpretacia, masze msjeloba, erTmaneTTan dakavSireba<br />
• sxvisi naazrevis gageba da gaanalizeba<br />
• informaciis miRebisa da gadacemis Sesaferisi saSualebebis SerCeva auditoriisa da sakiTxis<br />
gaTvaliswinebiT<br />
• informaciis gadacemisas sakiTxis arsis (mag. obieqtis arsebiTi Tvisebebis) warmoCena<br />
gamoyeneba, modelireba<br />
• figurebis da obieqtebis zomebis, agreTve maT Soris manZilebis, masis, temperaturis da drois<br />
gasazomad gzebisa da meTodebis povna da gamoyeneba; procesis an realuri viTarebis modelirebisaTvis<br />
saWiro monacemebis SerCeva da mopoveba<br />
• Cveul garemoSi (yoveldRiur cxovrebaSi) maTematikuri obieqtebisa da procesebis SemCneva<br />
da maTi Tvisebebis gamoyeneba modelis agebisas, praqtikuli (yofiTi) amocanebis gadaWrisas<br />
• mocemuli modelis elementebis interpretireba, im realobis konteqstSi, romelsac igi aRwers<br />
da piriqiT – realuri viTarebis dakvirvebis Sedegad miRebuli monacemebis interpretireba<br />
Sesabamisi modelis enaze<br />
• mocemuli modelis gaanalizeba da Sefaseba, kerZod, misi moqmedebis arealisa da modelis<br />
adekvaturobis dadgena; SesaZlo alternativebis ganxilva da Sedareba<br />
problemebis gadaWra<br />
• amocanis Sinaarsis aRqma, amocanis monacemebisa da saZiebeli sidideebis gaazreba-gamijvna<br />
• problemis gansazRvra da misi Camoyalibeba, maT Soris arastandartul viTarebaSi (mag. rodesac<br />
problemis gadasaWrelad saWiro maTematikuri procedura calsaxad araa gansazRvruli)<br />
• kopleqsuri (rTuli) problemebis safexurebad, martiv amocanebad dayofa da etapobrivad<br />
gadaWra (amoxsna), maT Soris standartuli midgomebisa da procedurebis gamoyenebiT<br />
• problemis gadasaWrelad saWiro strategiebisa da resursebis SerCeva, maTi gamoyeneba da<br />
efeqtianobis monitoringi<br />
• ukve cnobili faqtebisa da strategiebis SerCeva da erTmaTeTTan dakavSireba maRali sirTulis<br />
problemebis gadasaWrelad
• miRebuli Sedegis kritikuli Sefaseba konteqstis gaTvaliswinebiT da zRvruli SemTxvevebis<br />
kvleva<br />
• problemis gadaWrisas adekvaturi damxmare teqnikuri saSualebebisa da teqnologiebis Ser-<br />
Ceva da maTi gamoyeneba<br />
damokidebuleba<br />
• TanamSromloba jgufuri samuSaoebis Sesrulebisas; koreqtuloba maswavlebelTan da megobrebTan<br />
mimarTebaSi<br />
• samuSaos organizebisa da dagegmvis xerxebisa da meTodebis floba<br />
• maTematikis adgilisa da mniSvnelobis Sefaseba sxvadasxva disciplinebSi, biznesSi, xelovnebaSi<br />
da adamianis moRvaweobis sxvadasxva sferoebSi<br />
• informaciuli teqnologiebis gamoyenebisas eTikur/socialuri xasiaTis problemebis gacnobiereba<br />
da eTikuri normebis dacva.<br />
maTematikis erovnuli saswavlo gegmis struqtura<br />
CamoTvlili unar-Cvevebis Camoyalibeba da ganviTareba SesaZlebelia mxolod Sesabamisi Sinaarsis<br />
(cnebebis, debulebebisa da procedurebis) gamoyenebiT.<br />
erovnuli saswavlo gegma maTematikaSi pirobiTad dayofilia oTx ZiriTad mimarTulebad:<br />
ricxvebi da moqmedebebi; geometria da sivrcis aRqma; monacemTa analizi, statistika da albaToba;<br />
kanonzomierebebi da algebra.<br />
es mimarTulebebi mWidro urTierTkavSirSia da moicavs im codnas da unar-Cvevebs, romelsac<br />
moswavle unda daeuflos zogadsaganmanaTleblo skolaSi swavlis ganmavlobaSi. saswavlo gegmis<br />
dayofa mimarTulebebad ar niSnavs kursis analogiur dayofas, igi mxolod warmoaCens Sesaswavli<br />
masalis speqtrs da saSualebas iZleva mieTiTos, Tu raze unda gamaxvildes meti yurad-<br />
Reba swavlebis ama Tu im safexurze.<br />
1. ricxvebi da moqmedebebi:<br />
• ricxvebi, maTi gamoyenebebi da ricxvis warmodgenis saSualebebi<br />
• moqmedebebi ricxvebze da ricxviTi Tanafardobebi<br />
• raodenobaTa Sefaseba da miaxloeba<br />
• sidideebi, zomis erTeulebi da ricxvebis sxva gamoyenebebi<br />
2. geometria da sivrcis aRqma:<br />
• geometriuli obieqtebi: maTi Tvisebebi, urTierTmimarTeba da konstruireba<br />
• zoma da gazomvis saSualebebi<br />
• gardaqmnebi da figuraTa simetriuloba<br />
• koordinatebi da maTi gamoyeneba geometriaSi<br />
3. monacemTa analizi, albaToba da statistika:<br />
• monacemTa wyaroebi da monacemTa mopovebis saSualebebi<br />
• monacemTa mowesrigebis xerxebi da monacemTa warmodgenis saSualebebi<br />
• monacemTa Semajamebeli ricxviTi maxasiaTeblebi<br />
• albaTuri modelebi<br />
• SerCeviTi meTodi da SerCevis ricxviTi maxasiaTeblebi<br />
4. kanonzomierebebi da algebra:<br />
• simravleebi, asaxvebi, funqciebi da maTi gamoyeneba<br />
• diskretuli maTematikis elementebi da maTi gamoyeneba<br />
• algoriTmebi da rekursia<br />
• algebruli operaciebi da maTi Tvisebebi<br />
mimarTulebebis miznebi swavlebis safexurebis mixedviT<br />
saswavlo kursi zogadsaganmanaTleblo skolaSi dayofilia sam safexurad: dawyebiTi skola<br />
(I – VI klasebi), sabazo skola (VII – IX klasebi) da saSualo skola (X – XII klasebi). maTematikis<br />
saswavlo kursis agebis principi unda iTvaliswinebdes am dayofas da TiToeul safexurze maTematikis<br />
swavlebas unda hqondes mkafiod Camoyalibebuli miznebi.<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
7
icxvebi da moqmedebebi<br />
am mimarTulebis ZiriTadi miznebia `ricxvis SegrZnebis” ganviTareba, Tvlis principebis<br />
aTviseba, ariTmetikuli moqmedebebisa da maTi Tvisebebis Seswavla, gamoTvlis xerxebis aTviseba<br />
da Sedegebis Sefaseba; Caweris poziciuri sistemebis Seswavla, maTi urTierTSedareba da gamoyeneba<br />
ariTmetikuli moqmedebebis Sesrulebisas da praqtikuli amocanebis gadaWrisas; ricxviTi<br />
sistemebis Seswavla.<br />
dawyebiTi skola. am safexurze unda moxdes ricxvebTan dakavSirebuli problemebis gadaWrisas<br />
ariTmetikuli moqmedebebis da maTi adekvaturad gamoyenebis unaris Camoyalibeba; ariTmetikuli<br />
moqmedebebis Tvisebebisa da maT Soris kavSirebis danaxva; ariTmetikuli moqmedebebis<br />
Sedegisa da ricxviTi gamosaxulebis mniSvnelobis Sefasebis unaris ganviTareba.<br />
garda amisa, moswavles unda Camouyalibdes aTobiTi poziciuri sistemis srulyofili gageba<br />
da mravalniSna ricxvebze moqmedebebis Sesrulebisas misi gamoyenebis unari; wiladis sxvadasxva<br />
aspeqtis (rogorc mTelis nawili, erTobliobis nawili, pozicia ricxviT RerZze da gayofis<br />
Sedegi) gageba.<br />
sabazo skola. am safexurze moswavlem unda gaiRrmavos Tavisi codna mTel ricxvebTan, wiladebTan,<br />
aTwiladebTan da procentebTan dakavSirebiT ise, rom safexuris dasrulebis Semdeg<br />
iyenebdes wiladebis ekvivalentobas, aTwiladebs, proporcias da procentebs amocanebis amoxsnisas<br />
da realur viTarebaSi. ricxvis cnebis gageba unda gafarTovdes racionalur ricxvebamde.<br />
mas unda SeeZlos ricxviT RerZze racionaluri ricxvis miaxloebiTi poziciis miTiTeba da<br />
unda Seeqmnas sawyisi warmodgenebi iracionalur ricxvebze.<br />
saSualo skola. ricxvebze ariTmetikuli moqmedebebis Sesrulebis unari da maTi Tvisebebis<br />
codna/gamoyeneba unda gaxdes algebruli struqturebisa da kanonzomierebebis ukeT gaazrebis<br />
safuZveli. am safexurze, moswavles unda SeeZlos rogorc ricxviTi sistemis, aseve ariTmetikuli<br />
operaciis cnebis gafarToeba, mag. veqtorebsa da matricebze. garda amisa, unda moxdes<br />
mTel ricxvTa sistemis ufro Rrmad Seswavla ricxvTa Teoriis elementebis gamoyenebiT.<br />
kanonzomierebebi da algebra<br />
am mimarTulebis ZiriTadi mizania moswavles Camouyalibdes kanonzomierebebis, algebruli<br />
mimarTebebisa da funqciuri damokidebulebebis amocnobis; agreTve, maTi saSualebiT movlenebis<br />
modelirebisa da problemebis gadaWris unari.<br />
dawyebiTi skola. am safexurze mimarTulebis mizania martivi kanonzomierebebisa da sidideebs<br />
Soris damokidebulebis amocnobis unaris ganviTareba, ariTmetikuli operaciebis Tvisebebis<br />
da asoiTi aRniSvnebis gamoyenebis Seswavla.<br />
sabazo skola. am safexurze mimarTulebis mizania sidideebs Soris damokidebulebebTan dakavSirebuli<br />
cnebebisa da procedurebis Seswavla, agreTve maTi gamosaxvis sxvadasxva xerxis<br />
erTmaneTTan dakavSirebisa da Sedarebis unaris ganviTareba; problemis gadaWrisas asoiTi gamosaxulebis<br />
gamoyenebis, maT Soris gantolebis Sedgenisa da amoxsnis unaris ganviTareba; sawyisi<br />
warmodgenebis Seqmna simravlur cnebebsa da operaciebze.<br />
saSualo skola. am safexuris mizania funqciaTa ojaxebis, maTi Sedarebisa kvlevis meTodebis<br />
Seswavla; sxvadasxva konteqstSi arsebuli damokidebulebis gamosaxvisas iteraciuli da rekurentuli<br />
formebis gamoyenebis unaris ganviTareba; struqturis aRwerisa da Seswavlisas<br />
diskretuli maTematikis aparatis gamoyenebis unaris ganviTareba.<br />
8 maTematika X maswavleblis wigni<br />
geometria da sivrcis aRqma<br />
am mimarTulebis ZiriTadi mizania geometriuli obieqtebisa da maTi Tvisebebis, gazomvebis,<br />
geometriuli gardaqmnebisa da geometriaSi algebruli meTodebis gamoyenebis Seswavla.<br />
dawyebiTi skola. am safexurze mimarTulebis mizania geometriuli obieqtebis urTierTganlagebis<br />
aRwerisa da demonstrirebis, geometriul obieqtTa komponentebis amocnobisa da<br />
maTi urTierTmimarTebis aRweris, atributebis mixedviT figuraTa dajgufebis, sityvieri aRwerilobis<br />
mixedviT figuris amocnobisa da misi modelis Seqmnis unaris ganviTareba.<br />
sabazo skola. am safexurze mimarTulebis mizania geometriul obieqtTa Seswavlisas, geometriul<br />
obieqtTa Soris mimarTebebis dadgenisas da geometriul obieqtTa klasifikaciisas, gazomvis,<br />
Sedarebisa da geometriuli gardaqmnebis gamoyenebis unaris ganviTareba. garemoSi orientirebisas<br />
koordinatebis gamoyenebis da arapirdapiri gziT obieqtTa zomebis dadgenis Seswavla;<br />
induqciuri/deduqciuri msjelobisa da varaudis gamoTqma-Semowmebis unaris ganviTareba.
saSualo skola. aRniSnul safexurze unda moxdes deduqciuri/induqciuri msjelobisa da<br />
geometriuli kvlevis Sedegebis ganzogadebis unaris ganmtkiceba. koordinatebis, trigonometriis<br />
da gardaqmnebis gamoyeneba praqtikuli geometriuli problemebis gadasaWrelad da<br />
am xerxebidan yvelaze efeqtianis SerCevis unaris ganviTareba.<br />
monacemTa analizi, albaToba da statistika<br />
zogadsaganmanaTleblo skolaSi statistikuri cnebebisa da aparatis Semotanis mizania moswavleTa<br />
intuiciuri warmodgenebis mowesrigeba, struqturebad Camoyalibeba da maTi albaTurstatistikuri<br />
intuiciisa da azrovnebis ganviTareba.<br />
dawyebiTi skola. am safexurze mimarTulebis swavlebis mizania moswavleebi gaecnon aRweriTi<br />
statistikis elementebs – Tvisebriv da diskretul raodenobriv monacemTa Segrovebis,<br />
mowesrigebis, warmodgenisa da interpretaciis saSualebebs.<br />
sabazo skola. am safexurze mimarTulebis swavlebis mizania moswavleebi daeuflon aRweriTi<br />
statistikis ZiriTad cnebebsa da meTodebs, raTa maTi saSualebiT gaerkvnen monacemTa TaviseburebebSi<br />
da SeZlon varaudis gamoTqma monacemebze dayrdnobiT. garda amisa, swavlebis mizania<br />
moswavleebi gaecnon albaTobis Teoriis sawyisebs da gaacnobieron gansxvaveba deterministul<br />
da SemTxveviTobis Semcvel viTarebebs Soris.<br />
saSualo skola. am safexurze mimarTulebis swavlebis mizania moswavleebs SeeqmnaT sistematizebuli<br />
warmodgenebi albaTobis Teoriisa da statistikis Sesaxeb, raTa gaakeTon an/da Seafason<br />
daskvnebi gaurkvevlobis Semcvel viTarebaSi, amoicnon SemTxveviTobis roli ama Tu im<br />
wamowyebaSi da moaxdinon misi kvantifikacia gadawyvetilebis misaRebad.<br />
maTematikis saskolo kursis organizacia<br />
zogadsaganmanaTleblo skolaSi swavlis savaldebuli kursi moicavs pirvel cxra klass, xolo<br />
mecxre klasis Semdeg moswavleTa nawilma SeiZleba aRar gaagrZelos swavla zogadsaganmanaTleblo<br />
skolaSi. zogadsaganmanaTleblo skolis yovel safexurze maTematika Seiswavleba rogorc<br />
savaldebulo sagani. meaTe klasSi moswavleebi miiReben iseT ganaTlebas romelic maT xels<br />
Seuwyobs ukeT gaerkvnen TavianT midrekilebebsa da interesebSi, ris Sedegadac XI – XII klasebSi<br />
maT unda gaakeTon arCevani maTematikis gaRrmavebul da zogad kurss Soris (ix. diagrama).<br />
XI – XII klasebi<br />
savaldebulo sagani “maTematika”<br />
maTematikis gaRrmavebuli kursi<br />
I – VI klasebi<br />
savaldebulo sagani “maTematika”<br />
maTematikis erTiani kursi<br />
VII – IX klasebi (sabazo skola)<br />
savaldebulo sagani “maTematika”<br />
maTematikis erTiani kursi<br />
X klasi (saSualo skola)<br />
savaldebulo sagani “maTematika”<br />
maTematikis erTiani kursi<br />
→ →<br />
dawyebiTi skola<br />
sabazo skola<br />
saSualo skola<br />
XI – XII klasebi<br />
savaldebulo sagani “maTematika”<br />
maTematikis zogadi kursi<br />
→<br />
→<br />
→<br />
→<br />
→<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
9
erovnuli saswavlo gegmis daniSnuleba da misi struqtura<br />
erovnuli saswavlo gegmis daniSnulebaa daexmaros saskolo ganaTlebis procesis<br />
monawileebs (maswavlebelebs, moswavleTa mSoblebs, saxelmZRvaneloebis avtorebs da<br />
ganaTlebis procesis marTvis specialistebs), am procesis dagegmvasa da warmarTvaSi.<br />
erovnul saswavlo gegmaSi aRwerilia is savaldebulo moTxovnebi, romelsac unda<br />
akmayofilebdes yoveli moswavle TiToeuli klasis dasrulebis Semdeg. es moTxovnebi,<br />
TiToeuli mimarTulebisaTvis, Camoyalibebulia Sedegebisa da maTi indikatorebis enaze.<br />
Sedegi aris debuleba imis Sesaxeb Tu ra unda SeeZlos moswavles swavlis mocemuli safexuris<br />
dasrulebis Semdeg.<br />
indikatori aris debuleba im codnisa da unar-Cvevebis demonstrirebis Sesaxeb, romelic<br />
Camoyalibebulia Sesabamis SedegSi. indikatoris ZiriTadi daniSnulebaa imis warmoCena<br />
miRweulia Tu ara Sedegi. indikatori orientirebulia unar-Cvevebze da Camoyalibebulia<br />
aqtivobis enaze. SedegTan dakavSirebuli indikatorebis erToblioba faravs Sedegs da amave<br />
dros TiToeuli maTgani warmoaCens Sedegs romelime kuTxiT. is Tu ramdenadaa esa Tu is Sedegi<br />
miRweuli, ganisazRvreba Sesabamisi indikatorebis im raodenobiT romelsac moswavle<br />
akmayofilebs. Sedegi iTvleba miRweulad Tu moswavle akmayofilebs am Sedegis Sesabamisi<br />
indikatorebis umetesobas.<br />
TiToeuli safexuris Sesabamisi Sedegebisa da maTi indikatorebis erTobliobas Tan erTvis<br />
Sinaarsi, romelic aris saswavlo masalis im sakiTxTa CamonaTvali romlis gamoyenebiTac<br />
SesaZlebelia Camoyalibebuli Sedegebis miRweva swavlebis mocemul safexurze. dokumentSi<br />
warmodgenili Sinaarsi mxolod sarekomendacio xasiaTisaa da aqedan gamomdinare igi ar<br />
ganixileba, rogorc am safexurisaTvis gankuTvnili savaldebulo saswavlo masala. igulisxmeba<br />
rom erTi da igive Sedegis miRweva (e.i. im unarebis ganviTareba, romlebis am SedegSia aRwerili)<br />
SesaZlebelia gansxvavebul saswavlo masalaze dayrdnobiTac.<br />
wlis bolos misaRwevi Sedegebi:<br />
maT. X<br />
ricxvebi da<br />
moqmedebebi<br />
1. ganasxvavebs namdvil<br />
ricxvTa qvesistemebs<br />
2. akavSirebs sxvadasxva<br />
poziciur sistemebs<br />
/ namdvil<br />
ricxvTa qvesimravleebs<br />
erTmaneTTan<br />
3. asrulebs namdvil<br />
ricxvebze moqmedebebs<br />
da afasebs maT<br />
Sedegs<br />
4. iyenebs msjelobadasabuTebissxvadasxva<br />
xerxs<br />
5.<br />
wyvets praqtikuli<br />
saqmianobidan momdinare<br />
problemebs<br />
10 maTematika X maswavleblis wigni<br />
kanonzomierebebi<br />
da algebra<br />
6. ikvlevs funqciis<br />
Tvisebebs da iyenebs<br />
maT sidideebs Sorisdamokidebulebis<br />
Sesaswavlad<br />
7. iyenebs gantolebaTa<br />
da utolobaTa<br />
sistemebs modelirebissaSualebiT<br />
problemis<br />
gadaWrisas<br />
8. iyenebs diskretuli<br />
maTematikis<br />
e l e m e n t e b s<br />
problemis modelirebisa<br />
da analizisTvis.<br />
mimarTuleba:<br />
geometria da<br />
sivrcis aRqma<br />
9. flobs da iyenebs<br />
geometriul figuraTa<br />
warmodgenisa<br />
da debulebaTa<br />
formulirebis xerxebs<br />
10. poulobs obieqt-<br />
Ta zomebsa da<br />
obieqtTa Soris<br />
manZilebs<br />
11. asabuTebs geometriuli<br />
debulebebis<br />
marTebulobas<br />
12. ikvlevs figuraTa<br />
geometriul gardaqmnebs<br />
sibrtyeze<br />
da iyenebs maT geometriuliproblemebis<br />
gadaWrisas<br />
monacemTa analizi,<br />
albaToba da<br />
statistika<br />
13. moipovebs dasmuli<br />
amocanis amosaxsnelad<br />
saWiro<br />
Tvisebriv da raodenobrivmebsmonace-<br />
14. awesrigebs da warmoadgens<br />
Tvisebriv<br />
da raodenobriv monacemebs<br />
dasmuli<br />
amocanis amosaxsnelad<br />
xelsayreli<br />
formiT<br />
15. aRwers SemTxvevi-<br />
Tobas albaTuri modelebisbiTsaSuale-<br />
16. iyenebs statistikur<br />
da albaTur<br />
cnebebs/Tvalsazrisebs<br />
yoveldRiur<br />
viTarebebSi
wlis bolos misaRwevi Sedegebi da maTi indikatorebi<br />
mimarTuleba: ricxvebi da moqmedebebi<br />
maT. X1. ganasxvavebs namdvil ricxvTa qvesisistemebs<br />
Sedegi TvalsaCinoa, Tu moswavle:<br />
a) ganasxvavebs racionalur da iracionalur ricxvebs, rogorc periodul da araperiodul aTwiladebs;<br />
axdens iracionaluri ricxvis racionaluri mimdevrobiT miaxloebis demonstrirebas<br />
modelis gamoyenebiT.<br />
b) mocemuli sizustiT amrgvalebs namdvil ricxvebs; ganasxvavebs usasrulo perioduli aTwiladis<br />
SemoklebiT CawerasDdamrgvalebisgan.<br />
g) asaxelebs mocemul or namdvil ricxvs Soris moTavsebul racionalur ricxvs. (mag. asaxelebs<br />
0.6(5) –sa da 0.66 –s Soris moTavsebul racionalur ricxvs).<br />
d) axdens namdvili ricxvis aTobiTi poziciuri sistemiT Caweris interpretacias da/an mis<br />
demonstrirebas modelze (mag. axdens 1-ze naklebi dadebiTi namdvili ricxvis miaxloebas<br />
[0,1] monakveTis Tanmimdevruli danawilebiT).<br />
maT. X.2. akavSirebs sxvadasxva poziciur sistemebs / namdvil ricxvTa qvesimravleebs<br />
erTmaneTTan<br />
Sedegi TvalsaCinoa, Tu moswavle:<br />
a) adarebs sxvadasxva poziciur sistemebs erTmaneTs; msjelobs TiToeulis upiratesobaze ricxvebis<br />
Cawerisas. (mag. aTobiTi poziciuri sistema, romauli, egvipturi – sadac aTis xarisxebisTvis<br />
Sesabamisi ricxviTi saxelebi/ieroglifebi arsebobda).<br />
b) moyavs informaciis cifruli kodirebis/teqnologiebis magaliTebi; akavSirebs ricxvis<br />
sxvadasxva poziciur sistemaSi Caweras erTmaneTTan (mag. orobiT poziciur sistemaSi Caweril<br />
ricxvs wers aTobiT poziciur sistemaSi).<br />
g) akavSirebs namdvil ricxvTa qvesimravleebs erTmaneTTan simravleTa Teoriis enis gamoyenebiT<br />
(qvesimravle, simravleTa TanakveTa, gaerTianeba, sxvaoba, damateba; am mimarTebebis<br />
venis diagramis gamoyenebiT gamosaxva).<br />
d) sxvadasxva formiT wers namdvil ricxvebs (mag. periodul aTwilads Cawers wiladis saxiT);<br />
adarebs da alagebs sxvadasxva formiT Caweril namdvil ricxvebs (aTwiladi, wiladi; erTi da<br />
igive mTelis nawili da procenti; ricxvis standartuli forma, aTobiTi da orobiTi poziciuri<br />
sistema; ricxvis xarisxi da iracionaluri gamosaxuleba).<br />
maT. X.3. asrulebs namdvil ricxvebze moqmedebebs da afasebs maT Sedegs<br />
Sedegi TvalsaCinoa, Tu moswavle:<br />
a) amartivebs namdvil ricxvebze moqmedebebis (agreTve modulis) Semcvel gamosaxulebas moqmedebaTa<br />
Tvisebebis, Tanmimdevrobisa da maT Soris kavSiris gamoyenebiT.<br />
b) axdens wilad-maCvenebliani xarisxis cnebis interpretacias da misi Tvisebebis demonstrirebas;<br />
adarebs da alagebs erTi da igive fuZis mqone xarisxebs.<br />
g) amocanis konteqstis gaTvaliswinebiT irCevs ra ufro mizanSewonilia moqmedebaTa Sedegis<br />
Sefaseba, Tu misi zusti mniSvnelobis povna; iyenebs Sefasebas namdvili ricxvebze Sesrulebuli<br />
gamoTvlebis Sedegis adeqvaturobis Sesamowmeblad.<br />
d) erTi ariTmetikuli moqmedebis Semcvel gamosaxulebaSi amrgvalebs wevrebs (namdvili ricxvebs)<br />
da poulobs moqmedebebaTa Sedegis miaxloebiT mniSvnelobas; msjelobs damrgvalebiT<br />
gamowveul gansxvavebaze.<br />
e) moyavs fardobiTi azriT ~Zalian didi” da “Zalian mcire~ sidideTa magaliTebi (mag. sinaTlis<br />
weli, eleqtronis masa); axdens ~usasrulod mcires/didis~ cnebis interpretirebas zRvruli<br />
procesebis saSualebiT.<br />
maT. X.4. iyenebs msjeloba-dasabuTebis sxvadasxva xerxs<br />
Sedegi TvalsaCinoa, Tu moswavle:<br />
a) asabuTebs martiv debulebas ricxvebis Tvisebebis an ricxviTi kanonzomierebebis Sesaxeb;<br />
Sesabamis SemTxvevaSi axdens hipoTezis uaryofas kontrmagaliTiT (mag. WeSmaritia Tu mcdari:<br />
nebismieri ori kenti ricxvis namravli kentia; nebismieri luwi da kenti ricxvebis sxvaoba<br />
luwia da a.S.).<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
11
) msjelobis nimuSebSi amoicnobs deduqcias, ganzogadebas da analogias; iyenebs maT mTel ricxvebs<br />
Soris damokidebulebebis dasadgenad (mag. romeli cifri dgas ricxvis 23455 erTeulebis TanrigSi?).<br />
g) amocanebis amoxsnisas iyenebs ricxviT simravleebs Soris damokidebulebis gamosaxvis zogierT<br />
xerxs (mag. venis diagramebs).<br />
d) iyenebs “winaaRmdegis daSvebis” meTods ricxvebis Sesaxeb martivi debulebebis damtkicebisas.<br />
maT. X.5. wyvets praqtikuli saqmianobidan momdinare problemebs<br />
Sedegi TvalsaCinoa, Tu moswavle:<br />
a) asrulebs gamoTvlebs da adarebs or martivad/rTulad daricxul saprocento ganakveTs,<br />
sxvadasxvagvar fasdaklebas, dabegvras; msjelobs maT Soris Soris gansxvavebaze.<br />
b) msjelobs teqnologiebis gamoyenebasTan dakavSirebiT wamoWrili eTikuri/socialuri xasiaTis<br />
problemebis Sesaxeb (prezentaciis magaliTi: sxvadasxvagvari informacia internetSi;<br />
sainformacio teqnologiebis/programuli uzrunvelyofis momxmareblis ufleba/movaleobebi,<br />
momsaxure mxaris ufleba/movaleobebi).<br />
g) msjelobs informaciis Teoriisa da ricxvTa Teoriis praqtikul mxareze, maT rolze/gavlenaze<br />
Zvel/Tanamedrove sazogadoebaSi (jgufuri samuSaos nimuSi: teqsturi informaciis kodireba<br />
/ dekodireba romelime xerxiT; prezentaciis magaliTi: oqros kveTa arqiteqturasa da xelovnebaSi;<br />
an fibonaCis mimdevroba da bunebrivi procesebis modelireba/simulireba; anbanis<br />
wanacvlebiT daSifvris magaliTebi istoriidan - iulius keisaris Sifri: 5-asoTi wanacvlebuli<br />
anbani; mag. meore msoflio omis droindeli germanuli daSifvris manqana ~enigma~).<br />
d) iyenebs kuTxis zomis erTeulebs Soris kavSirebs wrewirze mobrunebasTan da/an brunvis<br />
Sedegad gadaadgilebasTan dakavSirebuli amocanebis amoxsnisas (mag. lilvTan dakavSirebuli<br />
amocanebi).<br />
SeniSvna: me-2 da me-3 indikatorebidan erTi mainc savaldebuloa.<br />
12 maTematika X maswavleblis wigni<br />
Sinaarsi<br />
1. namdvil ricxvTa qvesimravleebi (racionalur da iracionalur ricxvTa simravleebi)<br />
• iracionaluri ricxvis racionaluri ricxvebis mimdevrobiT miaxloeba<br />
2. aTobiTisgan gansxvavebuli ricxviTi sistemebi<br />
• aTobiTisgan gansxvavebul sistemaSi ricxvebis Caweris praqtikuli magaliTebi (mag.<br />
orobiT sistemaSi)<br />
• kavSirebi sxvadasxva poziciur sistemebs Soris (mag. aTobiTi poziciuri sistemaSi<br />
mocemuli ricxvis warmodgena orobiT sistemaSi da piriqiT).<br />
3. aTobiT sistemaSi mocemuli ricxvis Cawera standartuli formiT; standartuli formiT<br />
mocemuli ricxvis Cawera aTobiT poziciur sistemaSi.<br />
4. sxvadasxva saxiT mocemuli ricxvebis Sedareba/dalageba.<br />
5. ariTmetikuli moqmedebebi namdvil ricxvebze<br />
6. namdvili ricxvebis damrgvaleba da ariTmetikuli moqmedebebis Sedegis Sefaseba.<br />
7. racionalur-maCvenebliani xarisxi da misi Tvisebebi<br />
8. modularuli (naSTebis) ariTmetikis elementebi (gacnobis wesiT, `bolo cifris ariTmetika~).<br />
9. zomis erTeulebi: kuTxis radianuli zoma.<br />
mimarTuleba: kanonzomierebebi da algebra<br />
maT. X.6. ikvlevs funqciis Tvisebebs da iyenebs maT sidideebs Soris damokidebulebis<br />
Sesaswavlad<br />
Sedegi TvalsaCinoa, Tu moswavle:<br />
a) sidideebs Soris damokidebulebis aRmweri funqciisaTvis (maT Soris realur viTarebaSi)<br />
k<br />
asaxelebs funqciis tips (wrfivi, modulis Semcveli, kvadratuli, f ( x ) = ) am funqciis gamo-<br />
x<br />
saxvis xerxisagan damoukideblad.
) sidideebs Soris damokidebulebis aRmweri funqciisaTvis, maT Soris realur viTarebaSi,<br />
poulobs funqciis nulebs, funqciis maqsimums/minimums, zrdadoba/klebadobisa da niSanmudmivobis<br />
Sualedebs; axdens am monacemebis interpretacias realuri viTarebis konteqstSi.<br />
g) cvlis funqciis parametrebs da axdens am cvlilebis Sedegis interpretirebas im procesis<br />
konteqstSi, romelic am funqciiT aRiwereba (mag. manZilis droze damokidebulebis aRmwer<br />
funqciaSi S ( t)<br />
= v ⋅ t + S ra gavlenas axdens siCqaris cvlileba ganvlil manZilze?).<br />
0<br />
d) adarebs or funqcias, romlebic realur process gamosaxavs (poulobs im simravles sadac<br />
erTi funqcia metia/naklebia meore funqciaze, tolia meore funqciis) da axdens Sedarebis<br />
Sedegis interpretirebas konteqstTan mimarTebaSi.<br />
maT. X.7. iyenebs gantolebaTa da utolobaTa sistemebs modelirebis saSualebiT problemis<br />
gadaWrisas<br />
Sedegi TvalsaCinoa, Tu moswavle:<br />
a) teqsturi amocanis amosaxsnelad adgens da xsnis orucnobian gantolebaTa sistemas, romelSic<br />
erTi gantoleba wrfivia, xolo meoris xarisxi ar aRemateba ors; axdens amonaxsnis interpretacias<br />
amocanis konteqstis gaTvaliswinebiT.<br />
b) irCevs da iyenebs gantolebaTa/utolobaTa sistemis (ucnobebisa da gantolebebis/utolobebis<br />
raodenoba ar aRemateba 2-s) amoxsnis xerxs (mag. Casmis, Sekrebis), grafikulad gamosaxavs<br />
amonaxsns da axdens amonaxsnis simravlur interpretacias.<br />
g) wrfivi utolobis an/da ori wrfivi utolobis Semcveli sistemis saSualebiT gamosaxavs amocanis<br />
pirobaSi mocemul SezRudvebs (mag. firmam sareklamo kompaniaze unda daxarjos araumetes<br />
2000 larisa. maT dagegmili aqvT gamoaqveynon aranakleb 10 sareklamo gancxadebisa.<br />
dasvenebis dReebSi sareklamo gancxadebis Rirebulebaa 20 lari, xolo kviris danarCen dReebSi<br />
10 lari.).<br />
maT. X.8. iyenebs diskretuli maTematikis elementebs problemis modelirebisa da<br />
analizisTvis.<br />
Sedegi TvalsaCinoa, Tu moswavle:<br />
a) iyenebs xisebr diagramebs an/da grafebs variantebis dasaTvlelad, gegmis/ganrigis Sesadgenad,<br />
optimizaciis sasruli amocanebis amosaxsnelad (algoriTmebis gareSe) (mag. or obieqts<br />
Soris mciresi manZilis moZebna).<br />
b) realuri procesebis diskretuli modelebiT aRwerisas iyenebs rekursias (mag., mosaxleobis<br />
raodenobis yovelwliuri mudmivi procentuli zrda); ganavrcobs rekurentuli wesiT<br />
mocemul mimdevrobas.<br />
g) adekvaturad iyenebs simravlur terminebs da cnebebs (mag., funqciis gansazRvris are da<br />
mniSvnelobaTa simravle) da operaciebs sasrul simravleebze (TanakveTa, gaerTianeba,<br />
sxvaoba, damateba), maT Soris realuri viTarebis modelirebisas an aRwerisas.<br />
Sinaarsi<br />
1. wrfivi, modulis Semcveli, kvadratuli da funqciebi.<br />
2. simravlis cneba; operaciebi sasrul simravleebze: TanakveTa, gaerTianeba, simravlis damateba;<br />
venis diagramebi.<br />
3. funqciis gansazRvris are da mniSvnelobaTa simravle.<br />
4. funqciis zrdadoba/klebadobisa da niSanmudmivobis Sualedebi.<br />
5. funqciis nulebi da maqsimumebis/minimumebis wertilebi da Sesabamisi mniSvnelobebi.<br />
6. orucnobian gantolebaTa sistema, romelSic erTi gantoleba wrfivia xolo meoris xarisxi<br />
ar aRemateba ors.<br />
7. orucnobian wrfiv utolobaTa sistema.<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
13
8. grafebi (aramkacrad: wirebiT SeerTebuli wertilebi sibrtyeze), maTi zogierTi saxeoba<br />
da Tviseba gacnobis wesiT: orientirebuli/araorientirebuli, ciklebi, grafis ori wveros<br />
SemaerTebeli gzebi.<br />
9. ricxviTi mimdevrobis mocemis rekurentuli xerxi.<br />
14 maTematika X maswavleblis wigni<br />
mimarTuleba: geometria da sivrcis aRqma<br />
maT. X.9. flobs da iyenebs geometriul figuraTa warmodgenisa da debulebaTa<br />
formulirebis xerxebs<br />
Sedegi TvalsaCinoa, Tu moswavle:<br />
a) aRwers geometriul obieqtebs da maT grafikul gamosaxulebebs Sesabamisi terminologiis<br />
gamoyenebiT.<br />
b) iyenebs maTematikur simboloebs geometriuli debulebebisa da faqtebis gadmocemisas; sworad<br />
iyenebs terminebs: “yvela”, “arcerTi”, “zogierTi”, “yoveli”, “nebismieri”, “arsebobs”<br />
da “TiToeuli”.<br />
g) msjeloba-dasabuTebisas iyenebs mocemuli pirobiTi winadadebis/debulebis Sebrunebul,<br />
mopirdapire da Sebrunebulis mopirdapire winadadebas/debulebebs.<br />
maT. X.10. poulobs obieqtTa zomebsa da obieqtTa Soris manZilebs<br />
Sedegi TvalsaCinoa, Tu moswavle:<br />
b) obieqtTa zomebisa da obieqtTa Soris manZilebis dasadgenad (maT Soris realur viTarebaSi)<br />
iyenebs figuraTa (mravalkuTxedebis, wreebis/wrewirebis) msgavsebas an/da damokidebulebebs<br />
figuris elementebis zomebs Soris (magaliTad im sagnis simaRlis gazomva, romlis fuZe<br />
miudgomelia, miudgomel wertilamde manZilis gamoTvla).<br />
g) poulobs brtyeli figuris farTobs da iyenebs mas optimizaciis zogierTi problemis gadasaWrelad<br />
(maT Soris realur viTarebaSi).<br />
d) iyenebs koordinatebs sibrtyeze geometriuli figuris zomebis dasadgenad.<br />
maT. X.11. asabuTebs geometriuli debulebebis marTebulobas<br />
Sedegi TvalsaCinoa, Tu moswavle:<br />
a) deduqciuri da induqciuri msjelobis nimuSSi aRadgens gamotovebul safexurs/safexurebs.<br />
b) iyenebs algebrul gardaqmnebs, tolobisa da utolobebis Tvisebebs geometriul debuleba-<br />
Ta dasabuTebisas.<br />
g) iyenebs koordinatebs geometriuli obieqtis Tvisebebis dasadgenad da dasabuTebisTvis.<br />
maT. X.12. ikvlevs figuraTa geometriul gardaqmnebs sibrtyeze da iyenebs maT<br />
geometriuli problemebis gadaWrisas<br />
Sedegi TvalsaCinoa, Tu moswavle:<br />
a) axdens geometriul gardaqmnebs sibrtyeze da martiv SemTxvevebSi iyenebs maT figuraTa tolobis<br />
dasadgenad.<br />
b) iyenebs koordinatebs geometriuli gardaqmnebis (paraleluri gadatana, RerZuli/centruli<br />
simetria) Sesrulebisa da gamosaxvisaTvis.<br />
g) msjelobs da akeTebs daskvnas erTi da igive tipis geometriuli gardaqmnebis (paraleluri<br />
gadatana, mobrunebebi erTi da igive centris garSemo, RerZuli simetriebi paraleluri<br />
RerZebis mimarT, saerTo centris mqone homoTetiebi) kompoziciebis Sesaxeb.<br />
d) figuris da/an geometriuli gardaqmnebis Tvisebebis mixedviT msjelobs mocemuli figurebiT<br />
sibrtyis dafarvis SesaZleblobis Sesaxeb; Sesabamis SemTxvevaSi axdens sibrtyis (lokalurad)<br />
dafarvis demonstrirebas.<br />
Sinaarsi<br />
1. figuraTa msgavseba da msgavsebis niSnebi.<br />
2. or wertils Soris manZilis formula koordinatebSi.
3. geometriuli gardaqmnebi sibrtyeze: RerZuli simetria, mobruneba, homoTetia, paraleluri<br />
gadatana; geometriuli gardaqmnebis kompoziciebi.<br />
4. mravalwaxnagebi da maTi niSan-Tvisebebi.<br />
mimarTuleba: monacemTa analizi, albaToba da statistika<br />
maT. X.13. moipovebs dasmuli amocanis amosaxsnelad saWiro Tvisebriv da raodenobriv<br />
monacemebs<br />
Sedegi TvalsaCinoa, Tu moswavle:<br />
a) iyenebs monacemTa Segrovebis xerxebs (dakvirveba, gazomva, miTiTebul respondentTa jgufis<br />
gamokiTxva mza anketiT/kiTxvariT).<br />
b) atarebs statistikur (maT Soris, SemTxveviT) eqsperiments da agrovebs monacemebs.<br />
g) ikvlevs da iyenebs monacemTa sxvadasxva istoriul da Tanamedrove wyaroebs (mag., sainformacio<br />
cnobari, interneti, katalogi da sxva).<br />
maT. X.14. awesrigebs da warmoadgens Tvisebriv da raodenobriv monacemebs dasmuli<br />
amocanis amosaxsnelad xelsayreli formiT<br />
Sedegi TvalsaCinoa, Tu moswavle:<br />
a) irCevs Tvisebriv da raodenobriv (daujgufebel) monacemTa warmodgenis Sesaferis<br />
grafikul formas, asabuTebs Tavis arCevans da qmnis cxrils/diagramas.<br />
b) agebs sxvadasxva diagramebs erTi da igive Tvisebrivi an raodenobrivi monacemebisTvis da<br />
msjelobs, Tu monacemTa ramdenad mniSvnelovan aspeqtebs warmoaCens TiToeuli da ra upiratesoba<br />
gaaCnia TiToeuls.<br />
g) axdens monacemTa dajgufebas/dalagebas, msjelobs dajgufebis/dalagebis principze.<br />
maT. X.15. aRwers SemTxveviTobas albaTuri modelebis saSualebiT<br />
Sedegi TvalsaCinoa, Tu moswavle:<br />
a) aRwers SemTxveviTi eqsperimentis elementarul xdomilobaTa sivrces, iTvlis xdomilobaTa<br />
albaTobebs variantebis daTvlis xerxebis gamoyenebiT (mag., xisebri diagramis saSualebiT).<br />
b) atarebs eqsperiments SemTxveviTobis warmomqmneli romelime mowyobilobiT da afasebs xdomilobis<br />
albaTobas eqsperimentuli monacemebis safuZvelze (fardobiTi sixSiris saSualebiT),<br />
msjelobs gansxvavebaze Teoriul (mosalodnel) Sedegsa da empiriul (eqsperimentul)<br />
Sedegs Soris.<br />
g) mocemuli sasruli albaTuri sivrcisaTvis aRwers SemTxveviTobis warmomqmnel mowyobilobas,<br />
romlis albaTur modelsac warmoadgens es sivrce, asabuTebs mowyobilobis dizains.<br />
maT. X.16. iyenebs statistikur da albaTur cnebebs/Tvalsazrisebs yoveldRiur<br />
viTarebebSi<br />
Sedegi TvalsaCinoa, Tu moswavle:<br />
a) ganixilavs im statistikur viTarebebs, romelTa gamocdilebac gaaCnia (mag. mosaxleobis<br />
aRwera, arCevnebi, sazogadoebrivi azris gamokiTxva), iyenebs gamoqveynebul faqtebs/monacemebs<br />
da msjelobs mocemuli problemis Sesaxeb (mag. ekologiuri sakiTxebis Sesaxeb).<br />
b) msjelobs albaTuri modelebis gamoyenebis Sesaxeb dazRvevaSi, sociologiur kvlevebSi,<br />
demografiaSi.<br />
g) mohyavs albaTur-statistikuri modelebis gamoyenebis magaliTebi bunebismetyvelebaSi da<br />
medicinaSi (mag., mikro da makro nawilakebis fizika, genetika), xsnis movlenebs SemTxveviTobis<br />
meqanizmis moqmedebis saSualebiT.<br />
Sinaarsi<br />
1. monacemTa wyaroebi da monacemTa mopovebis xerxebi mecnierebaSi (sabunebismetyvelo,<br />
humanitaruli, socialuri, teqnikuri mecnierebebi), warmoebaSi, marTvaSi, ekonomikaSi,<br />
ganaTlebaSi, sportSi, medicinaSi, momsaxurebasa da soflis meurneobaSi:<br />
• dakvirveba, eqsperimenti, mza kiTxvariT gamokiTxva<br />
2. monacemTa klasifikacia da organizacia:<br />
a) Tvisebrivi da raodenobrivi monacemebi<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
15
) monacemTa dalageba zrdadoba-klebadobiT an leqsikografiuli meTodiT<br />
3. monacemTa mowesrigebuli erTobliobebis raodenobrivi da Tvisebrivi niSnebi:<br />
a) monacemTa raodenoba, pozicia da Tanmimdevroba erTobliobaSi<br />
b) monacemTa sixSire da fardobiTi sixSire<br />
4. monacemTa warmodgenis saSualebani Tvisebrivi da raodenobrivi (maT Soris dajgufebuli<br />
monacemebisTvis):<br />
a) sia, cxrili, piqtograma<br />
b) diagramis nairsaxeobani (wertilovani, meseruli, xazovani, svetovani, wriuli)<br />
5. Semajamebeli ricxviTi maxasiaTeblebi Tvisebrivi da daujgufebeli raodenobrivi<br />
monacemebisTvis:<br />
a) centraluri tendenciis sazomebi (saSualo, moda, mediana)<br />
b) monacemTa gafantulobis sazomebi (gabnevis diapazoni, saSualo kvadratuli gadaxra)<br />
6. albaToba:<br />
a) SemTxveviTi eqsperimenti, elementarul xdomilobaTa sivrce (sasruli sivrcis<br />
SemTxveva)<br />
b) SemTxveviTobis warmomqmneli mowyobilobebi (moneta, kamaTeli, ruleti, urna)<br />
g) xdomilobis albaToba, albaTobebis gamoTvla variantebis daTvlis xerxebis<br />
gamoyenebiT<br />
7. fardobiT sixSiresa da albaTobas Soris kavSiri<br />
§ paragrafis saxelwodeba<br />
I trimestri _ 70 sT.<br />
I Tavi _ kanonzomierebani<br />
1 kanonzomierebani da maTematika<br />
2 n-uri xarisxis fesvi<br />
3 mudmivi Sefardebebi<br />
4 π ricxvi iracionaluria<br />
5 wrisa da wrewiris nawilebis gazomva<br />
sakontrolo samuSao #1<br />
6 nebismieri kuTxis sinusi, kosinusi da tangensi<br />
7 monacemebi. maTi mopoveba, warmodgena da analizi<br />
8 simravle. operaciebi simravleebze<br />
9 racionalurmaCvenebliani xarisxi<br />
sakontrolo samuSao #2<br />
sarezervo dro<br />
II Tavi _ informaciebi da ricxvebi<br />
10 ricxviTi sistemebi<br />
11 informaciis kodireba<br />
12 modularuli ariTmetika<br />
13 saidumlo damwerlobebi<br />
sakontrolo samuSao #3<br />
sarezervo dro<br />
III Tavi _ orcvladiani gantolebebi da utolobebi<br />
14 orcvladiani gantoleba<br />
15 orcvladian gatolebaTa sistema<br />
16 amocanebi orcvladian gantolebaTa sistemaze<br />
sakontrolo samuSao #4<br />
16 maTematika X maswavleblis wigni<br />
Sinaarsisa da miznebis ruka<br />
Sedegebi da indikatorebi<br />
X. 1b. X4b, X10a.<br />
X. 1 ab. gd; X 3 a, g.<br />
X.10 a. X.11a<br />
X1a X9b<br />
X10 b X9a<br />
X.12bg<br />
X.13 ab. X.14abg<br />
X.2g, X.4g, X9b<br />
X.1g, X.2gd, X.3ab, X4d<br />
X.1gd, X.2 abd<br />
X.2b, X5 bg<br />
X.4 ab<br />
X.2b<br />
X.7b<br />
X.7ab<br />
X.7ab,<br />
X.7ab, X.8a<br />
saaT. raod.<br />
32<br />
2<br />
4<br />
2<br />
2<br />
3<br />
2<br />
3<br />
3<br />
3<br />
4<br />
2<br />
2<br />
14<br />
3<br />
2<br />
2<br />
3<br />
2<br />
2<br />
24<br />
2<br />
4<br />
4<br />
2
17 orcvladiani utoloba da misi grafiki<br />
18 orcvladian utolobaTa sistema<br />
19 amocanebi orcvladian gantolebTa da utolobaTa<br />
sistemebze<br />
sakontrolo saumuSao #5<br />
sarezervo dro<br />
II trimestri _ 55 sT.<br />
IV Tavi _ funqcia<br />
20 asaxva<br />
21 ricxviTi funqciebi<br />
22 funqciaTa Tvisebebi<br />
23 aqilevsi da ku<br />
sakontrolo samuSao #6<br />
24 ricxviTi mimdevrobebi<br />
25 fibonaCis ricxvebi da oqros kveTa<br />
26 Zalian didi da Zalian mcire<br />
27 ras gvamcnoben monacemebi<br />
sakontrolo samuSao #7<br />
sarezervo dro<br />
V Tavi _ figuraTa gardaqmnebi<br />
28 figuraTa gardaqmnis magaliTebi<br />
29 gadaadgileba<br />
30 kongruentuli figurebi<br />
sakontrolo samuSao #8<br />
31 msgavsebis gardaqmna<br />
sarezervo dro<br />
III trimestri _ 50 sT.<br />
msgavsebis gardaqmna<br />
32 grafTa Teoriis elementebi<br />
sakontrolo samuSao #9<br />
VI Tavi _ xdomilobaTa albaToba<br />
33 elementarul xdomilobaTa sivrce<br />
34 Sedgenili xdomiloba<br />
35 SemTxveviTi xdomilobis albaToba<br />
sakontrolo samuSao #10<br />
36 geometriuli albaToba<br />
37 statistikuri albaToba<br />
38 teselacia<br />
sakontrolo samuSao #11<br />
sarezervo dro<br />
VII Tavi _ saswavlo wlis Semajamebeli samuSaoebi<br />
39 raSi gvWirdeba funqcia?<br />
40 pirobiTi winadadebebi<br />
41 msjelobaTa saxeebi<br />
sakontrolo samuSao #12<br />
saswavlo wlis Semajamebeli samuSaoebi (testebze<br />
muSaoba)<br />
sarezervo dro<br />
X.7bg, X.8a, X.9ab<br />
X.7bg, X.10g<br />
X.7bg, X.11bg<br />
X.8ag<br />
X.6ab, X.8g<br />
X.6abgd, X.8abg<br />
X.3de, X.4a<br />
X.1bgd, X.5a, X8ab<br />
X.5g, X8b<br />
X.3e.<br />
X.13 abg, X.14abg<br />
X.12a<br />
X.11g, X12 abg<br />
X.9abg, X.12 abg<br />
X.10a, X.11abg<br />
X.10a, X.11abg<br />
X.8a<br />
X.15a, X.16a<br />
X.15a, X.16a<br />
X.15bm, X.16bm<br />
X.15 abg, X.16ab<br />
X.16abg<br />
X.12ad<br />
X.6bgd, X.10bg<br />
X.9bg, X.11a<br />
X.9bg<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
2<br />
3<br />
3<br />
2<br />
2<br />
38<br />
5<br />
4<br />
5<br />
5<br />
2<br />
4<br />
4<br />
3<br />
2<br />
2<br />
2<br />
18<br />
3<br />
4<br />
4<br />
2<br />
3<br />
2<br />
45<br />
2<br />
3<br />
2<br />
22<br />
2<br />
2<br />
4<br />
2<br />
3<br />
2<br />
3<br />
2<br />
2<br />
16<br />
3<br />
2<br />
3<br />
2<br />
4<br />
2<br />
sul: 170 saaTi<br />
17
amdenime SeniSvna<br />
maswavleblebi miCveuli iyvnen ganaTlebis saministrodan miRebuli programebis, Tematuri<br />
gegmebisa da sxvadasxva instruqciebis mixedviT muSaobas. imis miuxedavadac ki, rom am dokumentebidan<br />
mxolod programis Sesruleba iyo savaldebulo, mbrZaneblur-administraciuli<br />
reJimi aSkarad zRudavda maswavleblis yovelgvar TviTSemoqmedebas. amJamad maswavleblis mu-<br />
Saobis xarisxis ganmsazRvreli mxolod is Sedegebia, romelTac erovnuli saswavlo gegma iTvaliswinebs.<br />
zemoT mocemuli `Sinaarsisa da miznebis ruka~ erovnuli saswavlo gegmis Sedegebisa<br />
da maTi indikatorebis ganawilebas warmogvidgens saxelmZRvanelos paragrafebisa da savaraudo<br />
drois mixedviT. amitom TiToeul maswavlebels SeuZlia masSi cvlilebebis Setana<br />
muSaobis TaviseburebaTa gaTvaliswinebiT. unda gaviTvaliswinoT, rom:<br />
_ `Sinaarsisa da miznebis rukaSi~ zogierTi Sedegi da indikatori meordeba; zogierTi maTgani<br />
ki (magaliTad, X.3) bunebrivad Sedis TiTqmis yvela TemaSi;<br />
_ zogierT paragrafs miTiTebuli Sedegebisa da indikatoris mxolod nawili Seesatyviseba<br />
da isini momdevno TavebSi dasruldeba (amis Sesaxeb maswavleblis am wignSi ufro dawvrilebiT<br />
vimsjelebT);<br />
_ Cveni saxelmZRvanelo faravs saswavlo gegmis yvela punqts da gaTvaliswinebulze meti<br />
sakiTxisagan Sedgeba. aseTebia, magaliTad, sakiTxebi: `kuTxis sinusi, kosinusi da tangensi~,<br />
`asaxva~, romlebic XI klasis gegmaSicaa Setanili, magram Cveni koncefciis mixedviT, maTi Seswavla<br />
X klasidan unda iwyebodes. zogierTi Tema am saxelmZRvaneloSi ufro dawvrilebiTaa<br />
warmodgenili, vidre moiTxoveboda da es ZiriTadad 5-quliani amocanebis saxiTaa realizebuli<br />
(rac bunebrivad maT arasavaldebulod gamocxadebasac gulisxmobs).<br />
18 maTematika X maswavleblis wigni<br />
swavlebis interaqtiuli meTodebi<br />
interaqcionizmi aris mimarTuleba Tanamedrove socialur fsiqologiaSi, romelic damyarebulia<br />
amerikeli fsiqologis j. midis koncefciaze.<br />
interaqtivizmSi (urTierTqmedebaSi) igulisxmeba pirovnebaTaSorisi komunikacia, romlis<br />
mTavar Taviseburebebad miCneulia adamianis unari `miiRos sxvisi roli~, warmoadginos, Tu<br />
rogor aRiqvams mas partniori an jgufi, amis Sesabamisad moaxdinos situaciis interpretacia<br />
da aagos sakuTari mosazreba.<br />
interaqtiuli meTodebiT swavleba Zireulad gansxvavdeba swavlebis tradiciuli meTodisagan.<br />
tradiciul swavlebisas gakveTilze centraluri figura maswavlebelia. igi Sesaswavl<br />
masalas mza saxiT awvdis (gadascems) moswavles, romelic codnis pasiur mimRebis rolSi imyofeba.<br />
interaqtiuli meTodikiT swavlebis dros TviT moswavle imyofeba Sesaswavli movlenebis<br />
centrSi. igi Tavis codnasa da gamocdilebaze dayrdnobiT sxva moswavleebTan erTad aanalizebs,<br />
afasebs, ayalibebs mosazrebebs, eufleba unar-Cvevebs, uyalibdeba ganwyoba-damokidebulebebi<br />
faqtebisa da movlenebisadmi.<br />
interaqtiuli meTodebia:<br />
I. rolebis gaTamaSeba.<br />
am procesisaTvis erTi an meti moswavle asrulebs sxva funqcias, romelic misi uSualo funqciisagan<br />
gansxvavdeba. misi mizania adamianur urTierTobebSi realuri an warmosaxviTi problemebis<br />
gadaWra.<br />
germaneli fsiqologi biuleri Tvlida, rom TamaSi aris saqmianoba, romlis ganxorcielebas<br />
safuZvlad funqciuri siamovnebis miReba udevs.<br />
rolebis gaTamaSeba gakveTilze gaTamaSebuli mcire dadgmaa.<br />
Cvens SemTxvevaSi SeiZleba erTi moswavle (oponenti) kiTxvebs aZlevdes meores (momxsenebels)<br />
da mis pasuxebs oponirebas uwevdes. afiqsirebdes Secdomebs da aZlevdes axal kiTxvebs.<br />
aqve SeiZleba mesame moswavle (recenzenti) akvirdebodes da maTi kamaTis (TamaSis) damTavrebis<br />
Semdeg akeTebdes daskvnebs, rogori kiTxvebi daisva, rogori pasuxebi gaeca, sad dauSves Secdoma,<br />
ra SeiZleboda ukeTesi yofiliyo da sxva.<br />
maswavlebeli am SemTxvevaSi mxolod `wamyvanis~ rolSi gamodis, romelic aregulirebs procesebs<br />
da bolos swor daskvnebs akeTebs da adarebs mas moswavleTa Sexedulebebs. Tavidan ki<br />
moswavleebs acnobs TamaSis wesebs.<br />
II. saklaso diskusia – saswavlo programis an saswavlo meTodis specialuri saxea, romelic<br />
vizualur aRqmazea dafuZnebuli. misi mniSvnelovani mxare isaa, rom stimuls aZlevs moswavleebs,<br />
gamoiCinon iniciativa da warmoadginon Tavisi azri, Tundac mcdari.
diskusiis dros xdeba:<br />
– monawileTa Soris informaciis gacvla;<br />
– erTi da imave sakiTxis gadawyvetisadmi sxvadasxvagvari midgomis Zieba;<br />
– sxvadasxva Tvalsazrisis (xSirad erTmaneTis gamomricxavis) Tanaarseboba;<br />
– saerTo azris an gadawyvetilebis misaRebad jgufuri SeTanxmebis Zieba.<br />
arsebobs diskusiis Semdegi formebi:<br />
• `mrgvali magida~ – moswavleTa mcire jgufi (4-5 moswavle) axdens azrTa urTierTgacvlas.<br />
• `paneluri diskusia~ – diskusias uZRveba jgufis mier winaswar daniSnuli lideri.<br />
• `forumi~ – mTeli klasi axdens azrTa da ideaTa urTierTgacvlas.<br />
• `simpoziumi~ – monawileni gamodian informaciiT, romelic winaswar aqvT momzadebuli.<br />
• `debatebi~ – kamaTi, agebuli monawileTa winaswar dagegmil gamosvlaze. kamaTSi monawileobs<br />
jgufis TiTo warmomadgeneli rigrigobiT.<br />
• `kolokviumi~ – azrTa gacvla-gamocvla maswavlebels an mowveul specialistsa da auditorias<br />
Soris.<br />
maswavlebeli aqac `wamyvanis~ rolSi gamodis, romelic aregulirebs procesebs. Tavidan<br />
gegmavs diskusiis formebs, bolos ki ajamebs da gamohyavs swori daskvna.<br />
III gonebrivi ieriSi erT-erTi interaqtiuli meTodia, romelic amerikelma fsiqologma<br />
j. osbornma SeimuSava. misi mizania problemis gadaWra mTeli jgufis monawileobiT, ideaTa<br />
Tavisufali gamoTqmis gziT.<br />
maswavlebeli winaswar arCevs problemas da SekiTxvis saxiT mkafiod Camoayalibebs mas. amis<br />
Semdeg iwyeba gonebrivi ieriSis pirveli etapi, romelsac ideaTa generacia (dagrovebis) etapi<br />
ewodeba. am dros daculi unda iyos Semdegi wesebi:<br />
1) dauSvebelia moswavlis mier gamoTqmuli azris kritika, kamaTi an Sefaseba.<br />
2) moswavleebi ideebs gamoTqvamen nebayoflobiT da ara maswavleblis survilisamebr.<br />
3) TiTo moswavlem SeiZleba gamoTqvas erTi an ramdenime mosazreba. SeiZleba iyos sxvisi<br />
mosazrebis msgavsi.<br />
4) yvela idea unda daiweros dafaze, yvelaze miuRebelic ki.<br />
5) dro SeiZleba ganisazRvros winaswar an maswavlebelma Sewyvitos garkveuli masalis dagrovebisTanave.<br />
ideaTa Sefasebis etapi.<br />
1) xdeba gamoTqmuli mosazrebebis mimoxilva.<br />
2) Tu romelime mosazrebebi msgavsia, xdeba maTi ganzogadeba-gaerTianeba.<br />
3) moswavleebma daalagon ideebi, romelic, maTi azriT, yvelaze Rirebulia da es dalageba<br />
moxdes mniSvnelobebis mixedviT (yvelaze mniSvnelovani idea iwereba pirvelad). Tu gamovyofT<br />
cxra ideas mas `briliantis TamaSs~ eZaxian.<br />
maswavlebeli rogorc yovelTvis `wamyvanis~ rols asrulebs, aregulirebs procesebs.<br />
SesaZlebelia gonebrivi ieriSis dros WeSmaritebas ver mivaRwioT, aq maswavlebelma unda<br />
gaakeTos swori daskvna da Seadaros igi moswavleTa ideebs, gamoyos kazusebi (Secdomebi) da<br />
gaaanalizos.<br />
IV. moderacia – meTodi moicavs problemis gadaWras, romelic dafuZnebulia diskusiis gziT<br />
TanamSromlobis damyarebaze rogorc jgufSi, ise plenarul sesiebze, sadac gamoyenebulia<br />
TvalsaCino masala. meTodi zrdis urTierTobis `xarisxs~ da gamoiyeneba garkveuli saxis saswavlo<br />
amocanebisaTvis.<br />
V. jgufuri muSaoba.<br />
gakveTilze jgufuri muSaobis organizaciis ZiriTadi Taviseburebebia<br />
1) klasi iyofa ramdenime jgufad, romlebic irCeven liderebs (jgufebis Sedgenisas, kargi<br />
iqneba, Tu gaviTvaliswinebT gardneris `mravalmxriv inteleqts~. sasurvelia, jgufSi sxvadasxva<br />
inteleqtis mqone moswavleebi iyvnen.<br />
2) TiToeul jgufs eZleva konkretuli davaleba (davaleba yvela jgufisaTvis SeiZleba iyos<br />
erTi an sxvadasxva).<br />
3) jgufSi davaleba moswavleebze iseTnairad nawildeba (lideris mier) da sruldeba, rom<br />
SesaZlebelia jgufis TiToeuli wevris individualuri wvlilis Setana.<br />
4) jgufebi unda muSaobdnen SeTanxmebulad, ukonfliqtod, ar unda iTrgunebodes arc erTi<br />
bavSvi.<br />
5) samuSao unda Sesruldes maswavleblis mier winaswar gansazRvrul droSi.<br />
6) jgufi muSaobs erT magidasTan.<br />
7) jgufebSi muSaobis dasrulebis Semdeg yoveli jgufidan rigrigobiT gamodian moswavleebi<br />
da prezentacias ukeTeben Sesrulebul samuSaoebs.<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
19
Tu klass gavyofT sam jgufad, vTqvaT, A, B da C jgufebs mivcemT davalebas (davalebebs),<br />
Semdgars ramdenime punqtisagan, maSin SeiZleba gavmarToT maTematikuri Widili. A jgufi (oponenti)<br />
iZaxebs B jgufs, (momxsenebels) davalebis romelime punqtze. C jgufi recenzentia. dafasTan<br />
gamodis TiTo moswavle TiTo jgufidan. B jgufis romelime moswavle (momxsenebeli)<br />
pasuxs scems dasmul kiTxvebs. mas ekamaTeba A jgufis romelime moswavle (oponenti), xolo C<br />
jgufis romelime moswavle (recenzenti) usmens da Semdeg ajamebs maT kamaTs (Widili gadadis<br />
rolebis gaTamaSebaSi). bolos maswavlebeli ajamebs Sedegebs (rogorc Jiuri) da uwers qulebs<br />
winaswari SeTaxmebis safuZvelze. Semdeg B jgufi iZaxebs C-s, C ki A-s da a. S. dafasTan erTi<br />
moswavlis orjer an metjer gamosvla rekomendebuli ar aris. Tu romelime jgufma gamoZaxebaze<br />
uari Tqva, maSin kiTxvas TviTon kiTxvis damsmeli upasuxebs da is iqneba momxsenebeli, oponenti<br />
ki – uaris mTqmeli jgufi.<br />
VI proeqti (grZelvadiani davaleba) – es aris moswavleTa mier winaswar dagegmili da damoukideblad<br />
Sesrulebuli samuSao, romelic maT SeuZliaT warmoadginon gamokvlevebis, TvalsaCinoebis,<br />
moxsenebis, leqciis an sxva saxiT.<br />
proeqtis Temas irCevs maswavlebeli. moswavleebi gegmaven TavianT moqmedebebs da proeqtis<br />
Sesrulebis xangrZlivobas.<br />
proeqtis meTodiT muSaoba exmareba moswavleebs:<br />
– daamyaron uSualo kavSiri gare samyarosTan, faqtebTan da movlenebTan;<br />
– dagegmon sakuTari moqmedebebi da dro;<br />
– moiZion masalebi da informaciebi;<br />
– akontrolon sakuTari swavlebis Sedegebi da sxva.<br />
maswavlebeli garkveuli drois Semdeg moswavleebs warmoadgeninebs Tav-TavianT proeqtebs<br />
da afasebs maT.<br />
gaxsovdeT!<br />
(gardneris `mravalmxrivi inteleqtidan~ gamomdinare):<br />
zogierTi moswavle kargad akeTebs proeqtebs, zogi kargia rolebis gaTamaSebis dros, zogi<br />
– jgufuri muSaobis dros, zogs gonebrivi ieriSi itacebs. zogi lideria, zogs prezentacia<br />
exerxeba, zogic weriT ukeT amJRavnebs Tavis codnas.<br />
yoveli moswavle Tavisi SesaZleblobis mixedviT unda Sefasdes.<br />
amitom kargad SearCieT Sefasebis komponentebi da maTi procentuli wili.<br />
erTi da igive Tema paralelur klasebSi sxvadasxvanairad SeiZleba gaSuqdes, radgan iq sxvadasxva<br />
SesaZleblobis moswavleebi swavloben.<br />
20 maTematika X maswavleblis wigni<br />
gakveTilis dagegmva (zogadi principebi)<br />
winaswar daugegmav gakveTils, ragind mcodne da gamocdili maswavlebeli atarebdes mas,<br />
yovelTvis axlavs xarvezebi. amitom gakveTilis gegmas calke adgili aqvs gamoyofili maswavleblis<br />
potrfolioSi. mas ZiriTadad mokle Canawerebis saxe aqvs da pedagogi gakveTilis msvlelobisas<br />
iyenebs. magram gegmis struqtura da Sinaarsi sxvadasxva faqtorebzea damokidebuli:<br />
saswavlo wlis pirveli gakveTilia Tu bolo; sakontrolo weraa, misi wina gakveTili Tu misi<br />
momdevno; gvaqvs teqnikuri da TvalsaCino saSualebebiT aRWurvili maTematikis kabineti Tu<br />
ara da sxva.<br />
nebismieri gakveTilis gegmas viwyebT Temisa da gakveTilis tipis miTiTebiT (axali masalis<br />
axsna, ganmtkiceba, Temis (Tavis) Sejameba, damoukidebeli da sakontrolo samuSao, saklaso Tu<br />
gasvliTi praqtikuli samuSao da sxva); Temisa da im erT an or (dawyvilebuli gakveTilis SemTxvevaSi)<br />
saaTSi misaRwevi Sedegebis CamonaTvaliT (raSic moviSveliebT erovnul saswavlo gegmasa<br />
da Sinaarsisa da miznebis rukas). vuTiTebT moswavlis saxelmZRvanelos Sesabamisi gverdis (an<br />
gverdebis) nomers, klasSi gasarCevi da saSinao davalebad misacemi savarjiSoebis nomrebs (jgufuri,<br />
damoukidebeli an sakontrolo samuSaoebis dagegmvisas vuTiTebT maT mdebareobas an<br />
iqve vwerT Sesabamis variantebs).<br />
imisaTvis, rom klasis TiToeuli moswavle saSinao davalebisa Tu proeqtis saprezentaciod<br />
trimestrSi 2-3-jer mainc iyos gamoZaxebuli, mizanSewonilia, gegmaSi mivuTiToT momaval gakveTilze<br />
prezentatori moswavleebis rigiTi nomrebi klasis moswavleTa siidan.<br />
gegmaSi mivuTiTebT TvalsaCinoebis, teqnikuri da sxva damxmare saSualebebis nusxas.<br />
SeniSvna: imdenad kargad unda gvqondes moazrebuli klasSi gansaxilavi da saSinao davalebad<br />
micebuli savarjiSoebi, rom:<br />
_ klasSi amocanebis amoxsna Cven ki ar daviwyoT, aramed moswavleebs mivagnebinoT bunebrivlogikuri<br />
kiTxvebis dasma-pasuxebi;
_ SegveZlos Sedegebis (warmatebisa Tu warumateblobis) prognozireba da proeqtisa Tu<br />
saSinao davalebis prezentaciisas moswavlis namuSevris swrafi Sefaseba (amgvar muSaobaSi dagvexmareba<br />
moswavlis saxelmZRvaneloSi mocemul savarjiSoTa pasuxebi da am wignSi arsebul<br />
amocanaTa amoxsnis nimuSebi).<br />
am wignSi gavecnobiT ramdenime sanimuSo gakveTilis gegmasa da scenars, moswavlis wignis<br />
TiToeuli struqturuli elementis Sesabamis detalur komentarebsa da maswavleblis warmatebuli<br />
muSaobisaTvis aucilebel sxva masalebs.<br />
aq warmodgenili masalebi (Sinaarsisa da miznebis ruka, gakveTilis dagegmva, ramdenime gakveTilis<br />
gegma da scenari, sakontrolo samuSaoebi da maTi Sefasebis sqemebi, amocanebis amoxsnis<br />
nimuSebi da sxva) da moswavlis saxelmZRvaneloc isea agebuli, rom zogierTi gakveTilis dagegmva<br />
arc ki saWiroebs detalur komentarebs (wardgenis fazebis miTiTebas). es zrdis maswavleblis<br />
Semoqmedebis ares.<br />
saSinao davalebis prezentacia<br />
saSinao davalebis micemis win klass aucileblad unda ganvumartoT, rom davalebad micemuli<br />
TiToeuli nomeri sami sxvadasxva donis sakiTxisagan Sedgeba. 3, 4 da 5-quliani sakiTxebidan maT<br />
erT-erTi unda Seasrulon, magram Sefasebac Sesabamisi iqneba. amasTan ar aris rekomendebuli<br />
saSinao davalebad 2-3 nomerze metis micema.<br />
gakveTils daviwyebT saSinao davalebis gamokiTxviT. SevniSnavT, rom TiToeulma moswavlem<br />
davlebad micemuli sami nomridan ori amocana unda Seasrulos. aq moswavles „ukandasaxevi gza“<br />
_ sizarmacis „ver SevZeli“ pasuxiT dafarva _ moWrili aqvs: Tu ver amoxseni 5-quliani amocana,<br />
warmoadgine 4-quliani an 3-quliani mainc. moswavles kidev erTxel unda avuxsnaT Sefasebis<br />
kriteriumebic (sasurvelia, qvemoT mocemuli kriteriumebi klasSi gamovakraT).<br />
magram saSinao davalebis amgvari Semowmeba mxolod rekomendaciis saxes atarebs da misi<br />
dacva savaldebulo ar aris. arsebobs saSinao davalebis Semowmebis sxva formebic (magaliTad,<br />
zepirad vikiTxavT, TiToeul sakiTxze ra pasuxebi miiRes moswavleebma da Secdomebis sajaro<br />
gasworebis gziT amovwuravT davalebis Semowmebasac. maswavlebelma individualurad SeiZleba<br />
SearCios davalebis Semowmebis forma misi Sinarsis, mniSvnelobisa da klasis momzadebis donis<br />
Sesabamisad.<br />
1) davalebis saprezentaciod gamoZaxebuli moswavle maswavlebels warudgens saSinao davalebebis<br />
rveuls, romelSic miniSnebuli iqneba ori amocana (magaliTad, #3-is 5-quliani da #5is<br />
4-quliani);<br />
2) Tu moswavlis namuSevarSi amocanis SinaarsSi garkvevis mcdeloba mainc SeiniSneba, igi<br />
Sefasdeba sul mcire 1 quliT mainc. amitom weriT namuSevarSi aseTi moswavle moipovebs aranakleb<br />
2 qulisa;<br />
3) araumetes 6 qulis mompovebel moswavles klasi da maswavlebeli dausvams 4 kiTxvas (Ziri-<br />
Tadad mimdinare Temaze). TiToeul sworad pasuxgacemul kiTxvaze prezentors TiTo qula miemateba.<br />
Tu weriTi namuSevari 7 qulas imsaxurebs, am moswavles dausvamen 3 damatebiT kiTxvas da<br />
a. S. Tu moswavlem ori 5-quliani amocana amoxsna sworad, maswavlebels ufleba aqvs, 10 quliT<br />
Seafasos misi codna zedmeti kiTxvebis gareSe.<br />
maswavlebels ufleba aqvs Sefasebis obieqturobaSi dasarwmuneblad gamokiTxuli moswavlisagan<br />
moiTxovos orive (an erTi mainc) nomris sajaro prezentacia klasis winaSe.<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
21
22 maTematika X maswavleblis wigni<br />
gakveTilebis scenarebi<br />
maTematikis pirveli gakveTili<br />
kanonzomierebani da maTematika“ swored Zveli Semoqmedi pedagogebis gamocdilebis gamo-<br />
Zaxilia. garemoSi arsebul procesebze dakvirveba, kanonzomierebaTa aRmoCena da maTematikuri<br />
modelireba, romelic maTematikis swavlebis erT-erTi mniSvnelovani mizania, moswavleTaTvis<br />
ukve kargad cnobili magaliTebis gaxsenebiTa da maTze msjelobiT unda daiwyos. klasSi maswavleblis<br />
mier kargad organizebuli diskusia, romelSic mas am paragrafis dasawyisSi mocmuli<br />
suraTebi da magaliTebi daexmareba, moswavleebs Zaldautaneblad CarTavs muSaobaSi. aq mniSvnelovania<br />
„TamaSis“ iseTi wesebis dacva, rogorebicaa: urTierTmosmenis kultura, sakuTari<br />
naazrevis sxartad gadmocema (zogierTi maswavlebeli, calkeuli moswavlis monologebisagan<br />
Tavdacvis mizniT, iyenebs 1-3 wuTian qviSis saaTebs), diskusiebSi zogierTi moswavlis „iZulebiTi“<br />
CarTva _ rogoria Seni azri? Sen ras ityvi? – kiTxvebiT. aq maswavlebeli, rogorc es<br />
araerTxel aRvniSneT, mxolod kiTxvebis dasmiTa da mokle komentarebiT Semofarglavs Tavis<br />
funqciebs. samive magaliTi problemis saxiT daismeba da maT gadawyvetaze muSaobisas maswavlebeli<br />
maqsimalurad pasiuri unda iyos im gagebiT, rom Tavad ar daiwyos dafaze muSaoba, Zveleburi<br />
„axsna“ da mxolod kiTxvebiTa da komentarebiT „aiZulos“ moswavleebi Tavadve, saxelmZRvanelos<br />
daxmarebiT, gaerkvnen situaciaSi da damoukideblad Camoayalibon daskvnebi.<br />
„magaliTi 2“-is ganxilvisas moswavleebi dafaze akeTeben Sesabamis naxazs.<br />
A<br />
maswavlebeli klass saxelmZRvaneloSi mocemul am naxazze gamosaxul oTx marTkuTxa samkuTxedze<br />
asoebis daweras sTavazobs da, svams kiTxvebs:<br />
– romel wertilSia naTura? (B wertilSi);<br />
– ris tolia damkvirveblis simaRle? (B C = B C = h);<br />
1 1 2 2<br />
– ra manZilze Catarda dakvirvebebi? (C C = B D da CC = DB );<br />
1 1 2 2<br />
– ra unda davamtkicoT? (rom b>a)<br />
– ratomaa WeSmariti ∠BAC=∠BB D=β da ∠BA C=∠BB D=α tolobebi? (isini paralelur gverde-<br />
2 1 1<br />
biani kuTxebia);<br />
h BD h BD<br />
– h, a da b sidideebis CasarTavad romeli tolobebi gamoviyenoT? (tgα= = , tgβ = = )<br />
a B1D<br />
b B D<br />
BD BD<br />
BD BD<br />
– SegviZlia Tu ara da Sefardebebis Sedareba? (radgan B D ,<br />
1 2<br />
B D B D<br />
B D B D<br />
1<br />
2<br />
B 2<br />
) A2 ))<br />
b C2 h<br />
) ))<br />
h h<br />
e. i. > , saidanac α > β).<br />
a b<br />
aqac da, bunebrivia, me-3 magaliTis ganxilvis procesSic, klasis mzaobis donis Sesabamisad<br />
SesaZlebelia am tipis mimaniSnebeli kiTxvebis raodenobis sagrZnoblad Semcireba.<br />
saSinao davalebis micemis win klass aucileblad unda SevaxsenoT, rom davalebad micemuli<br />
TiToeuli nomeri sami sxvadasxva donis sakiTxisagan Sedgeba. 3, 4 da 5-quliani sakiTxebidan maT<br />
erT-erTi unda warmoadginon.<br />
a<br />
h<br />
C 1<br />
α<br />
B<br />
D<br />
C<br />
1<br />
2<br />
2
§6. nebismieri kuTxis sinusi, kosinusi da tangensi<br />
gakveTilis Tema: nebismieri kuTxis sinusis, kosinusisa da tangensis gansazRvra.<br />
gakveTilis tipi: axali masalis axsna.<br />
gakveTilis dro: 45 wT.<br />
gakveTilis mizani: wina gakveTilze Catarebuli sakontrolo weris analizi da maxvili kuTxis<br />
sinusis, kosinusisa da tangensis ganmartebis safuZvelze azrovnebis logikuri msjelobis gziT<br />
nebismieri kuTxis sinusis, kosinusisa da tangensis ganmartebebis Camoyalibeba.<br />
muSaobis forma: individualuri, wyvilebi.<br />
muSaobis meTodebi: gonebrivi ieriSi, leqciuri.<br />
TvalsaCinoeba: plakatebi.<br />
misaRwevi Sedegebi: moswavlem unda SeZlos, maxvili kuTxis sinusis, kosinusisa da tangensis<br />
gansazRvris safuZvelze logikurad Camoayalibos nebismieri kuTxis sinusis, tangensisa da<br />
kotangensis gansazRvra da 90 0 , 180 0 , 270 0 , 360 0 -ze maTi mniSvnelobebis povna.<br />
gakveTilis msvleloba (leqciuri nawili): maswavlebeli moswavleebs acnobs sakontrolo<br />
weris Sedegebs, axarisxebs mas siZnelis mixedviT, gamohyavs miRweuli Sedegebis procenti. ake-<br />
Tebs daskvnas warmatebebisa Tu warumateblobis Sesaxeb, saubrobs mizezebze da moswavleebis<br />
daxmarebiT aanalizebs Secdomebs (Tu arsebobs). 15 wT.<br />
maswavlebeli mimarTavs gonebriv ieriSs. svams kiTxvebs: ra aris marTkuTxa samkuTxedi? ra<br />
kavSirSia erTmaneTTan kaTetebi da hipotenuza? ras ewodeba maxvili kuTxis sinusi, kosinusi<br />
da tangensi? yvela pasuxi iwereba dafaze da keTdeba swori daskvna. 5 wT.<br />
leqciuri nawili. maswavlebeli dafaze xazavs (an plakatze miuTiTebs) erTeulovan wrewirs<br />
da masze svams p 0 wertils. moswavleebs aZlevs informacias p 0 wertilis koordinatebze da abrunebs<br />
mas wrewirze saaTis isris moZraobis sawinaaRmdegod. aqve akeTebs daskvnas: α kuTxis<br />
Sesabamis yovel p α wertils wrewirze Seesabameba erTaderTi p α (x α , y α ) wertili. 5 wT<br />
davaleba (wyvilebSi samuSaod). maswavlebeli moswavleTa wyvilebs aZlevs davalebas, sakoordinato<br />
sibrtyeze daxazon wrewiri, romlis centri koordinatTa saTaveSia. α kuTxis konkretuli<br />
mniSvnelobebisaTvis moZebnon masze Sesabamisi p α wertilebi (maswavlebels SeuZlia,<br />
α-s mniSvnelobebi misces wignidan an TviTon SearCios). maswavlebeli CamovliT amowmebs Sesrulebul<br />
samuSaos da adgilze akeTebs komentarebs. 5 wT.<br />
individualuri davaleba. ipoveT p α -s koordinatebi, roca α=0 0 , 45 0 , 90 0 . ra kavSirSia aRniSnuli<br />
wertilis koordinatebi sinα-sa da cosα-s mniSvnelobebTan amave kuTxeebisaTvis? (saWiroebis<br />
SemTxvevaSi maswavlebeli miTiTebebs iZleva). maswavlebeli amowmebs yvela moswavlis namuSevars<br />
da saboloo daskvnas wers dafaze: p 0 = (1; 0); p 45 = ( ; ); p 90 = (0; 1). aRniSnuli wertilis<br />
koordinatebi Sesabamisad tolia cosα-sa da sinα-s mniSvnelobebisa amave kuTxeebze: cosα = x α da<br />
sinα = y α. mciredi miTiTebis Semdeg moswavleebi TviTon ayalibeben kuTxis sinusis, kosinusisa<br />
da tangensis gansazRvrebebs da adgenen maT mniSvnelobebs 90 0 , 180 0 , 270 0 -ze; Rebuloben<br />
cos 2 α + sin 2 α = 1 igiveobas. 9 wT.<br />
saSinao davalebis micema: savarjiSo ## 2; 3. 1 wT.<br />
§7. monacemebi da xdomilobebi<br />
Tema: monacemebi da xdomilobebi.<br />
gakveTilis mizani: moswavleebma SeZlon gakveTilze miRweuli Tu miuRweveli Sedegebis statistikurad<br />
warmodgena da misi ganzogadebis safuZvelze monacemebisa da xdomilobebis daxasiaTeba.<br />
gakveTilis tipi: ganmazogadebeli<br />
muSaobis forma: individualuri, wyvilebSi, rigebSi<br />
gamoyenebuli meTodebi: gonebrivi ieriSi, jgufuri, leqciuri<br />
gakveTilis dro: 45 wT<br />
gamoyenebuli masala: baraTebi, plakatebi, slaidebi da sxva.<br />
gakveTilis msvleloba (gaTvaliswinebuli unda iyos is, rom §7-is win aris paragrafi nebismieri<br />
kuTxis sinusis, kosinusisa da tangensis Sesaxeb. moswavleebs swored am axal gakveTilze<br />
moeTxoveba misi codna da bunebrivia maT aqvT davaleba micemuli):<br />
– fiqsirdeba gakveTilze msxdom moswavleTa raodenoba, vTqvaT 36.<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
23
– fiqsirdeba, ramdens aqvs davaleba da ramdens ara. vTqvaT, 6 moswavles davaleba ara aqvs.<br />
– fiqsirdeba, ramdens aqvs srulyofilad amoxsnili da ramdens ara. vTqvaT, srulyofilad<br />
amoxsnili aqvs 21 moswavles.<br />
es monacemebi SeiZleba dafaze gadavitanoT Semdegnairad:<br />
moswavleTa raodenoba<br />
36<br />
21<br />
– varigebT baraTebs, romlebzec moswavleebs vawerinebT sinusis, kosinusis, tangensis gansazRvrebebs<br />
da kidev sxva kiTxvebis pasuxebs. swori da araswori pasuxebis raodenobas vwerT<br />
dafaze. vTqvaT samma moswavlem pasuxi ver gasca ver erT kiTxvas. 10-ma moswavlem sruli pasuxi<br />
gasca yvela kiTxvas, 9 moswavlem ver dawera tangensis gansazRvreba. miRebuli statistika<br />
dafaze maswavlebelma ase warmoadgina:<br />
maswavlebeli svams sxva kiTxvebsac, romelic gakveTils Seexeba da yovel monacems afiqsirebs<br />
dafaze. amave dros fasdebian moswavleebi. vTqvaT, daiwera Semdegi qulebi: 10; 9; 8; 8; 6. esec<br />
dafiqsirdeba dafaze. 20 wT.<br />
maswavlebeli gadadis dafaze dafiqsirebuli masalis analizze. svams kiTxvebs:<br />
1) ramden moswavles ar hqonda davaleba.<br />
2) ramdenma ar icis tangensis ganmarteba da sxva.<br />
ixazeba sxva diagramac (SeiZleba wignidan) da amis Sesaxebac ismeba kiTxvebi.<br />
yuradReba maxvildeba miRebul niSnebze da daismis kiTxva.<br />
1) ra saSualo niSani daiwera klasSi? pasuxi = 7.<br />
2) romeli niSani daiwera ufro xSirad? pasuxi 8.<br />
3) davalagoT miRebuli niSnebi zrdadobis mixedviT. 6; 8; 8; 9; 10. romeli niSania SuaTana?<br />
pasuxi 8.<br />
4) ra iqneba kidura wevrebis (niSnebis) sxvaoba? pasuxi 18 − 6 = 4. 10 wT.<br />
leqciuri nawili. maswavlebeli amcnobs moswavleebs, rom nebismieri monacemebi SeiZleba<br />
warmovadginoT svetovani diagramiT, wriuli diagramiT, xazovani diagramiT. aCvenebs maT slaidebiT,<br />
TvalsaCinoebebze da sxva. yveba mis gamoyenebaze, vTqvaT, reitingebis dros da sxva.<br />
24 maTematika X maswavleblis wigni<br />
O<br />
↑<br />
9<br />
6<br />
dawera sinusis da<br />
kosinusis gans.<br />
veraferi<br />
upasuxa<br />
kl. mosw.<br />
raod.<br />
daval.<br />
sruly.<br />
daval.<br />
arasruly.<br />
14 mosw.<br />
10 mosw.<br />
3 mosw.<br />
9 mosw.<br />
daval.<br />
ar aqvs<br />
sruli<br />
pasuxi<br />
ver dawera<br />
tang. gan.<br />
→
maswavlebels Semoaqvs gansazRvrebebi:<br />
– nebismieri monacemebis saSualo ariTmetikuls davarqvaT monacemTa saSualo. e. i. miRebuli<br />
niSnebis saSualo aris `7~.<br />
– im monacems, romelic xSirad meordeba, davarqvaT monacemTa moda. e. i. miRebuli niSnebis<br />
moda aris `8~.<br />
– Tu monacemebs davalagebT zrdadobis mixedviT, maSin mediana davarqvaT:<br />
a) Sua monacems, Tu monacemTa ricxvi kentia;<br />
b) ori Sua monacemis saSualo ariTmetikuls, Tu monacemTa raodenoba luwia.<br />
Cvens SemTxvevaSi medianaa `8~.<br />
– Tu kidura wevrebis sxvaobas ganvixilavT, mas davarqvaT diapazoni.<br />
Cvens SemTxvevaSi diapazonia `4~. 5 wT.<br />
moswavleebs wyvilebSi da Semdeg rigebSi vaZlevT davalebas saxelmZRvanelofan, vTqvaT,<br />
N4-s. mas dafasTanac aanalizebs romelime moswavle. 9 wT.<br />
davaleba. saxelmZRvanelodan. vTqvaT, ## 5; 6; 7.<br />
§15. orcvladian gantolebaTa sistema<br />
gakveTilis Tema: orcvladian gantolebaTa sistema, romlis erTi gantoleba arawrfivia.<br />
gakveTilis tipi: kombinirebuli (davalebis Semowmeba, gamokiTxva, maT Soris ganvlili masalis<br />
Semowmeba, axali masalis axsna, magaliTebis amoxsna, davalebis micema):<br />
gakveTilis dro: 45 wT.<br />
gakveTilis mizani: orcvladian gantolebaTa sistemis amoxsnis sxvadasxva xerxis Seswavla,<br />
sadac erTi gantoleba arawrfivia.<br />
muSaobis forma: individualuri, wyvilebSi.<br />
muSaobis meTodi: roluri, gonebrivi ieriSi, leqciuri, diskusia, moderacia.<br />
resursi: plakatebi, baraTebi.<br />
misaRwevi Sedegi: moswavlem Zvel codnaze dayrdnobiT unda SeZlos logikuri gziT gadavides<br />
axalze da amoxsnas orcvladiani gantoleba (sadac erTi gantoleba arawrfivia) sxvadasxva<br />
xerxiT.<br />
gakveTilis msvleloba (viTvaliswinebT, rom moswavleebs micemuli aqvT davaleba orcvladian<br />
gantolebaze. maT unda icodnen wina gakveTilidan ganmartebebi, orcvladiani gantolebis<br />
grafikuli warmodgena da sxva):<br />
maswavlebels dafasTan gamohyavs ori moswavle, erTs aZlevs momxseneblis rols (mopasuxe),<br />
meores _ oponentis rols (kiTxvebis damsmeli). oponents ufleba aqvs, dausvas kiTxvebi mxolod<br />
orcvladiani gantolebis irgvliv da amoaxsnevinos magaliTebi (SeiZleba saSinao davalebidanac<br />
ki). dafasTan mimdinareobs kamaTi, klasi recenzentis rolSi gamodis, maswavlebeli aregulirebs<br />
process da amowmebs saSinao davalebis Sesrulebas. aqve winaswar gamzadebul baraTs (baraTze<br />
weria ramdenime kiTxva an magaliTi) aZlevs wyvilebs Sesasruleblad.<br />
Tu momxsenebelma kiTxvas ver upasuxa, maSin oponenti TviTonve pasuxobs, Tu ara da klasi.<br />
rodesac kiTxvebi amoiwureba, SesaZlebelia klasma dausvas kiTxvebi rogorc momxsenebels ise<br />
oponents. kiTxvebma mTlianad unda amowuros gakveTilis masala. Tu moswavleebma ver amowures<br />
kiTxvebi, maSin maswavlebeli akeTebs amas gonebrivi ieriSis gziT. bolos maswavlebeli kidev<br />
erTxel ajamebs kiTxvebs da xazgasmiT gamoyofs im nawils, romelic saWiroa axali gakveTilisaTvis.<br />
kiTxvebi aucileblad unda moicavdes:<br />
gansazRvrebebs: orcvladiani gantolebis, misi amonaxsnisa da amoxsnis xerxebis. gantolebis<br />
grafikulad warmodgenis. pirveli xarisxis orcvladiani gantolebisa da misi grafikis agebis<br />
xerxs. kvadratul funqciasa da mis grafiks. wrewiris gantolebasa da mis grafiks (yovelive es<br />
maswavlebels plakatis saxiT unda hqondes warmodgenili).<br />
SeniSvna. dafasTan mdgomi moswavleebis Secvla sxva moswavleebiT dasaSvebia, garkveuli kiTxva-pasuxis<br />
Semdeg. fasdeba yvela imis mixedviT, Tu rogori pasuxebi gaeca, rogori kiTxvebi<br />
daisva, klasSi vin iaqtiura, baraTebiT micemuli davaleba rogor Sesrulda da sxva.<br />
dafasTan moswavlis gamoZaxebis, baraTebis gziT davalebis micemisa da sxva dros gaTvaliswinebuli<br />
unda iqnes moswavlis inteleqti, anu unda SeecadoT, moswavles komfortuli garemo<br />
SeuqmnaT. 15-17 wT.<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
25
maswavlebeli svams kiTxvebs da gonebrivi ieriSis gziT midis daskvnamde. mag.: rogor vipovoT<br />
ori orcvladiani gantolebis saerTo amonaxsni. garkveuli pasuxebis Semdeg gamoikveTeba, rom<br />
unda amoixsnas TiToeuli maTgani da vipovoT amonaxsnTa TanakveTa. gamocdileba gviCvenebs,<br />
rom moswavleTa ZiriTadi pasuxebi aris is, rom maT aerTianeben sistemaSi da Semdeg Casmis,<br />
Sekrebis an garkveuli xerxiT xsnian mas.<br />
ra Tqma unda, aseTi pasuxi kargia. 5-7 wT.<br />
maswavlebeli iZleva individualur davalebas: moswavleebma Casmis xerxiT amoxsnan iseTi<br />
gantolebaTa sistema, sadac erTi gantoleba arawrfivia. bunebrivia, moswavleebi analogiisa<br />
da logikuri azrovnebis gziT davalebas Tavs arTmeven, Tu, ra Tqma unda, maT ician wina gakve-<br />
Tili. maswavlebeli Camovlis gziT amowmebs namuSevrebs da iqve iZleva SeniSvnebs. Tu es saWiroa<br />
(aseTi magaliTebi moyvanilia wignSi. SesaZlebelia misi micema an maswavlebeli TviTon akeTebs<br />
mas), davalebis Sesrulebis Semdeg romelime moswavle gamodis dafasTan da Tavis namuSevars<br />
ukeTebs prezentacias (anu ubralod amoxsnis dafaze). imave moswavles an sxvas maswavlebeli<br />
dafaze samuSaod (klasi exmareba) aZlevs imave an sxva magaliTs grafikuli gziT amosaxsnelad.<br />
10 wT.<br />
leqciuri nawili. maswavlebeli kidev erTxel aanalizebs orcvladian gantolebas, mis amonaxsns,<br />
grafiks, orcvladian gantolebaTa sistemas (ori gantoleba wrfivia), misi amoxsnis xerxebs<br />
(Casma, grafiki, Sekreba) da adgens, rom imave wesiT SesaZlebelia amoixsnas orcvladian<br />
gantolebaTa sistema, sadac erTi gantoleba arawrfivia. 5 wT.<br />
diskusiuri nawili. maswavlebeli dafaze wers orcvladian gantolebaTa sistemas, sadac erTi<br />
gantoleba kvadratulia, meore wrewiris (ix. gakveTilis magaliTi 3 an TviTon adgens maswavlebeli).<br />
kiTxva: ramdeni amonaxsni aqvs gantolebaTa sistemas?<br />
diskusia mimdinareobs maswavlebelsa da klass Soris.<br />
Tu Casmis meTods mivmarTavT, saqme gaZneldeba. kargi iqneba, amovxsnaT grafikulad igi da<br />
amoixsneba kidec. 9 wT.<br />
SeniSvna. SesaZlebelia Sefasdnen axali moswavleebic. moswavleTa Sefaseba unda moxdes winaswar<br />
SemoRebuli komponentebis mixedviT. vTqvaT, jgufuri muSaoba, individualuri muSaoba,<br />
davalebis prezentacia, aqtiuroba. Cvens SemTxvevaSi davalebis prezentaciisTvis unda Sefasdes<br />
oponenti da momxsenebeli. baraTebis pasuxisaTvis unda Sefasdes individualuri muSaobis<br />
komponentiT. aqtiurobisaTvis SesaZlebelia klasSi kidev sxvebic Sefasdnen.<br />
davaleba. savarjiSo NN 2; a) g) z) an sxva.<br />
26 maTematika X maswavleblis wigni<br />
§20. asaxvebi<br />
erTi simravlis meore simravleze asaxvis cneba da Tvisebebi calke sakiTxad standartis<br />
arc SedegebSia dafiqsirebuli da arc SinaarsSi. amitom erTi SexedviT SeiZleba zedmetad<br />
mogveCvenos am didi moculobis paragrafis saxelmZRvaneloSi CarTva. Tavis droze maTematikis<br />
calkeul sagnebad diferencirebam bolos am sagnebs Soris garkveuli bzarebic ki gaaCina<br />
(magaliTad, amocanis amoxsnis `algebruli~ da `geometriuli~ xerxebi). dRes ki, roca<br />
maTematikuri dargebis erT ansamblSi gaerTianebis amocanis gadawyvetaa saWiro, Tu am sagnebs<br />
Soris arsebuli bunebrivi kavSirebi aqtiurad ar iqneba gamoyenebuli, SeiZleba uTavbolo<br />
narevi, an, ufro uaresi, paradoqsuli situaciebi miviRoT. magaliTad, SeiZleba algebrul<br />
nawilSi ori simravlis tolobisa da geometriul nawilSi wertilTa simravleebis tolobis<br />
cnebebi winaaRmdegobaSi aRmoCndes.<br />
erTi simravlis meore simravleze asaxvis es zogadi cneba yovelgvari xelovnuri elferis<br />
gareSe bunebrivad akavSirebs ricxviTi funqciebisa da figuraTa gardaqmnis cnebebs da, amasTan,<br />
Tavidan agvacilebs am sakiTxebis logikuri kavSirebis gareSe ganxilvis saSiSroebas.<br />
gakveTilis scenari<br />
meore trimestris pirveli gakveTili iwyeba sadiskusio amocaniT, romlis Sinaarsis gacnobis<br />
pirvel cdas 2-3 wuTi daeTmoba. Semdeg, amocanis Sinaarsis ukeTesad gaazrebisaTvis,<br />
moswavleebi dafaze da rveulebSi akeTeben aseTi tipis sqemas amocanis teqstis xelmeored,<br />
nawil-nawil wakiTxvis paralelurad (moswavleTa Seyovnebis SemTxvevaSi maswavlebeli mxolod<br />
mokle kiTxvebs svams).<br />
amocanaSi dasmuli kiTxvebi bunebrivad iwvevs msjelobas: `X aRniSnavs im moswavleTa<br />
k<br />
raodenobas, romelTac k qula miiRes~.
x = 1 1<br />
x = 1 2<br />
x = 1 3<br />
x = 1 4<br />
x = 5 5<br />
x > 5 6<br />
x > x > x > x > 2<br />
6 7 8 9<br />
x = 2 10<br />
x ≥ 3 9<br />
x ≥ 4 8<br />
x ≥ 5 7<br />
x ≥ 6 6<br />
_____________________<br />
x + x + x + x ≥ 18<br />
6 7 8 9<br />
radgan x + x + x + x + x + x = 11,<br />
1 2 3 4 5 10<br />
amitom x + x + x + x = 30 – 11 = 19 da zemo utolobebis gamo<br />
6 7 8 9<br />
x + x + x + da x ricxvebis jami 18-ze 1-iT meti rom iyos, aucilebelia Sesruldes tolobebi: x 6 7 8 9 6<br />
= 7, x = 5, x = 4 da x = 3.<br />
7 8 9<br />
am amocanis amoxsnis amgvarad dasrulebis Semdeg moswavleebi gaixseneben Sesabamisobisa da<br />
asaxvis cnebebs da am paragrafis dasawyisSi mocemul suraTze (`vis ra moswons?~) fanqriT<br />
gakeTebuli isrebiT mianiSneben or sasrul simravles Soris `vis ra moswons~ principiT<br />
gansazRvrul asaxvaze. amis Semdeg maswavlebeli svams kiTxvebs:<br />
_ sadiskusio amocanis amoxsnisas romeli simravleebi ganvixileT? (pasuxad SeiZleba araswori<br />
mosazrebebic gamoiTqvas, magram Sesabamisi kiTxvebiT maswavlebels klasi mihyavs amocanis<br />
amoxsnis procesSi dafaze mocemuli CanawerebiT dafiqsirebuli Semdegi simravleebis<br />
amocnobamde: A (meaTeklaselTa 30-elementiani simravle), B = {1; 2; ...; 10} qulebis simravle da<br />
C = {1; 2; 3; 4; 5; 7}.<br />
_ romeli simravlis romel simravleze asaxvaa aq gadmocemuli? (moswavleebma SeiZleba A<br />
simravlis B simravleze asaxvac daasaxelon, magram aq maswavlebeli, Tu am mosazrebis uaryofa<br />
klasma ver SeZlo, svams damatebiT kiTxvebs: _ viciT A simravlis yvela elementi? mocemuli<br />
yofila A simravle?). moswavleebi unda mivaxvedroT, rom mxolod amoxsnis Semdeg dadginda<br />
B → C asaxva: am asaxvas moswavleebi dafaze aRweren isrebiT:<br />
B<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
C<br />
1<br />
5<br />
7<br />
4<br />
3<br />
2<br />
siis mixedviT gamodian moswavleebi da avseben cxrils.<br />
amiT azusteben K simravles (SeiZleba, rom am klasSi 4-ze<br />
naklebi niSani aravis gamouvida da 10-ianic veravin<br />
daimsaxura, amitom aseT SemTxvevaSi K = {4; 5; 6; 7; 8; 9}.<br />
dafaze moswavleebi waSlian cxrilis marjvena svets,<br />
svetis saxiT Caweren dalagebul K simravles da isrebiT<br />
warmoadgenen M → K asaxvas.<br />
maswavleblebs ar vurCevT zemoT aRwerili procesis<br />
xelovnurad daCqarebas. imis Sesamowmeblad, ramdenad<br />
kargad gaiazra klasma asaxvis cneba, maswavlebeli svams<br />
kiTxvebs:<br />
_ cnobilia Tu ara Cveni klasis moswavleTa M<br />
simravle?<br />
_ gvaxsovs Tu ara pirvel trimestrSi maTematikaSi<br />
miRebuli saboloo niSnebi?<br />
maswavlebeli klass sTavazobs aseT davalebas:<br />
dafasTan<br />
moswavleTa<br />
moswavleTa<br />
simravle<br />
simravle<br />
simravle<br />
M<br />
qeTino abulaZe<br />
besik barbaqaZe<br />
niSnebis niSnebis<br />
niSnebis<br />
simravle<br />
simravle<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
K<br />
8<br />
6<br />
27
q. abulaZe<br />
b. barbaqaZe<br />
g. gabunia<br />
t. iaSvili<br />
.......................<br />
M K<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
28 maTematika X maswavleblis wigni<br />
darCenil droSi moswavleebi Seiswavlian asaxvis<br />
gansazRvris mniSvnelobaTa simravlisa da asaxvis<br />
cnebebs, gaarCeven 1-l magaliTs.<br />
saSinao saSinao davalebad davalebad mivcemT 20.1, 20.5 da 20.6 amocanebs.<br />
gunduri maTematikuri Widili<br />
Widilis wesebi<br />
WidilSi monawileobs sami gundi, romlebic irCeven liderebs. gundebs qmnis maswavlebeli.<br />
sasurvelia, gundebi Tanabari inteleqtualuri potenciis iyos. gundebs SeiZleba davarqvaT<br />
gonebamaxviluri saxelebi. kenWisyris Sedegad unda davadginoT pirveli gundi (A), meore gundi<br />
(B) da mesame gundi (C).<br />
maswavlebeli gundebs davalebas wina dRes an ramdenime dRiT adre aZlevs, SesaZlebelia,<br />
imave dResac. mizanSewonilia, SerCeul iqnes imdeni amocana, ramdeni moswavlecaa TiToeul<br />
gundSi. amocanis amoxsnis saidumlo daculi unda iyos gundis wevrebis mier.<br />
Widilis dawyebis win gundebi ikribebian da lideris mier TiToeul moswavleze, amocanis<br />
amoxsnis codnis mixedviT, nawildeba TiToeuli amocana.<br />
maswavlebeli yoveli amocanis amoxsnas afasebs qulebiT 3; 5 an sxva quliT.<br />
TamaSi iwyeba Semdegnairad: A gundis lideri B gunds uxmobs romelime amocanis amosaxsnelad.<br />
B gunds SeuZlia daTanxmdes an ar daTanxmdes am gamoZaxebas. Tu uari ganacxada, mas qula akldeba<br />
da rolebi Seicvleba: pasuxs gascems kiTxvis damsmeli. Semdeg B gundi eZaxis C-s da a. S. anu<br />
gamoZaxeba xdeba Semdegi principiT:<br />
A → B → C → B → A → C → A (erTi wre). SeiZleba TamaSi gaagrZeloT an SewyvitoT.<br />
rodesac A → B (anu A iZaxebs B-s), maSin momxsenebeli aris B gundis is warmomadgeneli, romelic<br />
am konkretul amocanazea mimagrebuli. oponenti aris B gundis is warmomadgeneli, romelic<br />
mimagrebulia am amocanaze, xolo C gundis is warmomadgeneli, romelic mimagrebulia amave<br />
amocanaze, aris recenzeti.<br />
momxsenebeli iwyebs amocanis amoxsnas. oponents SeuZlia, nebismier dros Seawyvetinos (Tu<br />
surs) da dausvas axali SekiTxva (SekiTxva uSualod am sakiTxs unda exebodes), anu `muSaobs~<br />
misTvis qulebis warTmevaze. oponenti kamaTis dasrulebis Semdeg akeTebs daskvnas, Tu ra Secdomebi<br />
iyo daSvebuli, ra SeiZleboda ukeTesad Tqmuliyo da sxv. SeiZleba amiT qulebi moipovos.<br />
qulebi ganawilebuli unda iyos amocanaze gamoyofili qulidan.<br />
yoveli moswavle mxolod erTxel gamodis. amocanebi ar meordeba. disciplinis darRvevaze<br />
SeiZleba dawesdes sajarimo qulebi.<br />
maTematikuri Widili SeiZleba Catardes nebismier dros, Tumca Cven ufro mizanSewonilad<br />
migvaCnia, igi romelime Tavis damTavrebis Semdeg, sakontrolo weris win Catardes.<br />
gTavazobT maTematikuri Widilis konkretul nimuSs.<br />
Tema. III Tavi _ gantolebebi da utolobebi.<br />
mosamzadebeli samuSao:<br />
maswavlebeli klass yofs jgufebad. jgufebi irCeven liderebs. kenWisyriT dgindeba A, B da<br />
C gundebi.<br />
wina dRiT maswavlebeli klass aZlevs amocanebs saxelmZRvanelos III Tavidan. maswavlebeli<br />
amocanebs Tavisi Sexedulebisamebr arCevs, vTqvaT, 14.3 xuT quliani<br />
14.8 (b) oTxqulianidan. 14.11 samqulianidan. 15.1(a) xuTqulianidan. 15.3 samqulianidan. 15.8<br />
xuTqulianidan. 15.11 xuTqulianidan. 16.5 samqulianidan 16.9 xuTqulianidan 17.3 oTxqulianidan.<br />
17.10 samqulianidan. 18.1 xuTqulianidan. 18.6 oTxqulianidan. 19.2 samqulianidan. 19.10. oTxqulianidan,<br />
III Tavis damatebiTi savarjiSoebidan ## 7, oTxqulianidan 12.<br />
savarjiSoebi isea SerCeuli, rom yvela sxvadasxva tipis da xasiaTisaa.<br />
TamaSis dro: sasurvelia 90 wT. an gakveTilebis Semdeg.
TamaSis msvleloba: moswavleebi ikribebian jgufebis mixedviT, sasurvelia, sxvadasxva oTaxebSi.<br />
Semdeg isini erT oTaxSi moiyrian Tavs da jgufebis mixedviT sxdebian ‘mrgval magidasTan~.<br />
sasurvelia, TamaSs eswrebodnen mSoblebi da maswavleblebi.<br />
TamaSis dawyebas auwyebs maswavlebeli. A gundis lideri dgeba da gundTan SeTanxmebiT B<br />
gunds iZaxebs. sTavazobs mas, magaliTad, savarjiSo 14.3-s xuTqulianidan. B gundis warmomadgeneli<br />
iwyebs amocanis amoxsnas. A gundis warmomadgeneli ekamaTeba. C gundis warmomadgeneli ki<br />
usmens.<br />
B gundis warmomadgeneli – orniSna ricxvi Caiwereba ase: 10x + y...<br />
A gundis warmomadgeneli – ra aris x da y?<br />
B – x aris aTeulSi aRniSnuli cifri, y ki erTeulebis aRmniSvneli cifri.<br />
A – gTxovT, ganmartoT, ra aris ricxvi da ra aris cifri?<br />
B – (SeiZleba ganmartos, SeiZleba vera).<br />
10x<br />
+ y<br />
igi agrZelebs: Tu mocemul orniSna ricxvs gavyofT cifrTa x + y jamze, igi ase Caiwereba .<br />
x + y<br />
10x<br />
+ y 13<br />
ganayofi Tu aris 5 da naSTi 13, igi warmodgeba<br />
= 5 + saxiT.<br />
x + y x + y<br />
A-s SeiZleba gauCndes kiTxva, SeiZleba ara. magaliTad, SeiZleba gaCndes kiTxva:<br />
ratom Caiwereba aseTi saxiT ganayofi da naSTi?<br />
B-m SeiZleba upasuxos, SeiZleba vera.<br />
B – (agrZelebs amoxsnas) 10x + y = 5(x + y) + 13. sabolood miiRo: 5x – 4y = 13<br />
A – ra hqvia Tqven mier miRebul gantolebas?<br />
B – pasuxobs an vera. Semdeg igi agrZelebs orcvladiani gantolebebis amonaxsnebis wyvilebis<br />
dadgenas, roca x da y cifrebia. cxadia, x = 5 da y = 3 an x = 9 da y = 8,anu miiReba aseTi orniSna<br />
ricxvebi: 53 da 98.<br />
SeiZleba daisvas sxva SekiTxvebic.<br />
rodesac diskusia damTavrdeba, C jgufis warmomadgeneli akeTebs analizs (an ver akeTebs):<br />
ra iyo swori da ra – ara. ra Secdomebi iqna daSvebuli da ra unda mieRoT pasuxad.<br />
bolos maswavlebeli akeTebs daskvnas da anawilebs (Tu momxsenebeli raimeSi CaiWra) qulebs.<br />
SeiZleba momxsenebelma miiRos maqsimaluri qula, sxvebma – vera. SeiZleba momxsenebelma da<br />
oponentma gainawilon qulebi da recenzentma veraferi miiRos, SeiZleba qulebi samiveze ganawildes.<br />
ase gagrZeldeba Semdegi gamoZaxebebi. pirveli wris Semdeg SeiZleba Catardes liderebis<br />
Sejibri, ris Semdeg sabolood gamovlindeba gamarjvebuli gundi.<br />
niSnebi SeiZleba daeweroT prezentaciaSi im moswavleebs, romlebmac dafasTan Tavisi amocanis<br />
amoxsna warmoadgines, aseve aqtivobebSi oponents da recenzents, gamarjvebuli gundis<br />
wevrebs gundur komponentSi da sxva.<br />
proeqtis (grzelvadiani davaleba) ganxilva<br />
Tema – oTxkuTxedi<br />
davaleba – moswavleebma unda moipovon wina klasis saxelmZRvaneloebidan oTxkuTxedis<br />
ganmarteba, misi klasifikacia gverdebisa da kuTxeebis mixedviT. paralelogramis, marTkuTxedis,<br />
rombis, kvadratis ganmartebebi, maTi Tvisebebis Seswavla da maTi dayofa msgavsebebisa<br />
da ganmasxvavebeli niSnebis mixedviT. vTqvaT, kvadratis gansazRvra oTxkuTxedze, paralelogramze<br />
da rombze dayrdnobiT.<br />
mizani: moswavleebisTvis sxvadasxva saxelmZRvaneloebidan informaciis mopovebisa da maTi<br />
damuSavebis safuZvelze codnisa da Ziebis unar-Cvevebis gaRrmaveba.<br />
muSaobis forma: individualuri, jgufuri.<br />
gamoyenebuli meTodebi: diskusia, prezentacia; gonebrivi ieriSi.<br />
proeqtis vada: maqsimum erTi kvira.<br />
gakveTilis dro: 45 wT.<br />
gamoyenebuli masala: wina klasebis saxelmZRvaneloebi, plakatebi.<br />
gakveTilis msvleloba: gakveTili iwyeba gonebrivi ieriSis I etapiT, anu mopovebuli masalis<br />
romelime moswavlis mier dafaze gadataniT. kerZod:<br />
1) oTxkuTxedi ewodeba ...<br />
2) oTxkuTxedSi SeiZleba mopirdapir gverdebi iyos: a) paraleleri, b) SeiZleba ori iyos<br />
paraleluri, ori ara; g) SeiZleba paraleluri gverdebi ar iyos da ixazeba.<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
29
a b g<br />
3) a figuras vuwodoT paralelogrami; b figuras _ trapecia, xolo g-s _ ubralod oTxkuTxedi.<br />
4) paralelograms aqvs Tvisebebi: mopirdapire gverdebi da kuTxeebi tolia, diagonalebi<br />
gadakveTis wertiliT Suaze iyofa.<br />
5) paralelogrami SeiZle davaxarisxoT kuTxeebisa da gverdebis mixedviT:<br />
a) Tu paralelogramSi yvela kuTxe tolia, aseT figuras<br />
marTkuTxedi ewodeba.<br />
b) Tu paralelogramSi yvela gverdi tolia, aseT figuras<br />
rombi ewodeba.<br />
g) Tu paralelogramSi yvela kuTxe da yvela gverdi tolia,<br />
kvadrati ewodeba.<br />
SeniSvna. Tu romelime moswavles sxva informacia aqvs, masac dafaze vwerT.<br />
6) cxadia, radgan marTkuTxedi, rombi da kvadrati pirvel rigSi paralelogramia, amitom<br />
maT paralelogramis Tvisebebi aqvT da garda amisa sakuTari axali Tvisebac, riTac isini<br />
erTmaneTisgan gansxvavdeba. kerZod,<br />
marTkuTxedi – diagonalebi tolia.<br />
rombi – diagonalebi marTobulia da warmoadgens kuTxis biseqtrisebs.<br />
kvadrati – mas marTkuTxedisa da rombis yvela Tviseba gaaCnia.<br />
7) kvadratis gansazRvra oTxkuTxedidan SesaZlebelia Semdegnairad:<br />
oTxkuTxeds, romlis mopirdapire gverdebi paraleluria, kuTxeebi da gverdebi ki tolia,<br />
kvadrati ewodeba.<br />
kvadratis gansazRvra marTkuTxedidan SesaZlebelia Semdegnairad:<br />
marTkuTxeds, romlis gverdebi tolia, kvadrati ewodeba.<br />
aseve SesaZlebelia igi ganisazRvros rombidan. 25 wT.<br />
yvela sxva Sexeduleba an sxva azri iwereba dafaze da gonebrivi ieriSis I I etapis mixedviT<br />
vadgenT:<br />
←<br />
←<br />
←<br />
←<br />
gamovyoT paralelogramis, marTkuTxedis, rombisa da kvadratis saerTo Tvisebebi.<br />
es aris paralelogramis Tvisebebi.<br />
ganmasxvavebeli Tvisebebi:<br />
marTkuTxedisaTvis – diagonalebi tolia.<br />
30 maTematika X maswavleblis wigni<br />
←<br />
kvadrati<br />
←<br />
oTxkuTxedi<br />
←<br />
paralelogrami trapecia<br />
marTkuTxedi rombi
ombisaTvis – diagonalebi marTobulia da warmoadgens kuTxis biseqtrisebs.<br />
kvadratisaTvis – radgan kvadrati marTkuTxedicaa da rombic, amitom mas yvela maTi Tviseba<br />
aqvs, anu kvadratSi Tavs iyris yvela Tviseba. 15 wT.<br />
SeniSvna. SesaZlebelia dafasTan icvlebodnen moswavleebi da TavianT moZiebul ganmartebebs<br />
da Tvisebebs werdnen. kargi iqneba, moswavle iqve Tu miuTiTebs, romeli wyarodanaa igi mopovebuli.<br />
Sefaseba: 1-3 qula, Tu moswavles daxazuli aqvs oTxkuTxedi da romelime misi kerZo saxe.<br />
4-5 qula. Tu moswavles aqvs raime naxazi da aRniSnuli aqvs romelime Tviseba.<br />
6-7 qula. Tu moswavle erkveva figuraTa TvisebebSi da ganmartebaSi.<br />
8-9 qula. Tu moswavle ayalibebs ganmartebebs, Tvisebebs, magram ver axdens maT klasifikacias<br />
da ver adgens maT Soris kavSirs.<br />
10 qula. Tu moswavlem unaklod Seasrula davaleba. 5 wT.<br />
SeniSvna. proeqti SeiZleba micemul iqnas saxelmZRvanelodan an maswavleblis mier Seuswavleli<br />
masalidan.<br />
§25. aqtivoba: `oqros kveTa _ harmoniuli proporcia~ *<br />
reziume<br />
moswavleebi ecnobian cnebas `oqros kveTa”, swavloben monakveTis gayofas oqros kveTis<br />
proporciiT, ifarToeben Tvalsawiers, ecnobian maTematikis gamoyenebis nimuSebs xelovnebasa<br />
da bunebaSi.<br />
aqtivobis mizani<br />
• moswavlis SemecnebiTi interesis xelSewyoba, misi Tvalsawieris gafarToeba<br />
• garemomcveli samyaros silamazisa da harmoniis “kanonebis” gacnoba da maTze msjeloba.<br />
gakveTilis gegma:<br />
1. `oqros kveTa~ maTematikaSi: amocanis dasma, misi algebruli da geometriuli amonaxsni<br />
2. `oqros kveTa~ bunebasa da xelovnebaSi<br />
savaraudo dro: 1 gakveTili<br />
masala: didi zomis qaRaldi (formati), plakatebi adamianis, mcenarisa da cxovelis gamosaxulebiT<br />
(gvaTxovebs biologiis maswavlebeli), saxazavi, fanqari, fargali, Suasaukuneebis arqiteqturis<br />
an mxatvrobis nimuSebis reproduqciebi.<br />
aqtivobis aRwera:<br />
1. maswavlebeli Sesaval sityvaSi saubrobs `mudmiv~ problemaze: eqvemdebareba Tu ara silamaze<br />
da harmonia raime maTematikur kanonebs da SesaZlebelia Tu ara maTi `gazomva~ raime algebruli<br />
xerxebiT (SesaZlebelia mokle istoriuli eqskursi Zvel saberZneTsa da aRorZinebis<br />
epoqaSi)<br />
2. Semdeg maswavlebeli svams amocanas _ rogor gavyoT AB monakveTi C wertiliT ise, rom AB<br />
: AC = AC : BC.<br />
3. klasi iyofa or jgufad. pirveli jgufi eZebs dasmuli amocanis algebrul amonaxsns, xolo<br />
meore xsnis mas geometriulad (agebis amocanis sirTulis gamo, sjobs maswavlebelma warmoadginos<br />
agebis gza da moswavleebs mosTxovos misi samarTlianobis dasabuTeba).<br />
4. orive jgufi warmoadgens TavianT namuSevars da maswavleblis mier xdeba gaweuli samuSaos<br />
Sejameba. maswavlebeli gaacnobs moswavleebs agreTve oqros samkuTxedisa da oqros marTkuTxedis<br />
cnebebs.<br />
5. amis Semdeg, pirvel jgufs miecema plakati adamianis sxeulis gamosaxulebiT da eZleva<br />
davaleba, daadginos saxis da xelis mtevnis ra nawilebia oqros proporciebSi (vfiqrob, jgufSi<br />
gamoCndeba moxalise, romelic gariskavs daadginos TviTon ramdenad jdeba oqros kveTis proporciebSi).<br />
* SemoTavazebulia proeqt `ilia WavWavaZis~ erovnuli saswavlo gegmebisa da saxelmZRvaneloebis jgufis<br />
mier.<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
31
6. meore jgufis davalebaa mcenarisa da cxovelis nawilebs Soris proporciebis dadgena<br />
7. Seajamebs ra jgufebis muSaobis Sedegebs, maswavlebeli<br />
aCvenebs moswavleebs Sua saukuneebis romelime xuroTmoZRvruli<br />
Zeglis reproduqcias (mag. parizis RvTismSoblis taZari.<br />
am reproduqciis naxva SesaZlebelia Tundac qarTul sabWoTa<br />
enciklopediaSi) da uCvenebs moswavleebs romeli nawilebia<br />
oqros kveTis proporciebSi.<br />
8. Semdeg imarTeba mcire diskusia garemomcveli samyaros silamazisa da harmoniis `kanonebis~<br />
da Cveni maTdami damokidebulebis Sesaxeb. (igulisxmeba, rom maswavlebels aqvs saRi azri da<br />
iumoris grZnoba)<br />
9. maswavlebeli moswavleebs aZlevs saSinao davalebas:<br />
• moiZion masalebi oqros kveTis Sesaxeb (mag. qarTuli sabWoTa enciklopediis me-6 tomi, a.<br />
benduqiZis `maTematika-seriozuli da saxaliso~ da a.S.).<br />
• daadginos, eqvemdebareba Tu ara oqros kveTis princips romelime qarTuli xuroTmoZRvruli<br />
Zegli misi reproduqciis mixedviT.<br />
32 maTematika X maswavleblis wigni
marsi<br />
iupiteri<br />
§32. kenigsbergis Svidi xidi<br />
gansaxilveli Tema skolebisaTvis aratradiciulia. mis Seswavlas maTematikuris garda zogadsaganmanaTleblo<br />
mniSvnelobac aqvs. mravali maTematikuri amocana gamartivdeba, Tu moxerxda<br />
maTTvis grafebis gamoyeneba. monacemTa warmodgena grafis saxiT maT TvalsaCinoebas<br />
aniWebs. grafebiT Cven sakmaod xSirad vsargeblobT, magaliTad, rkinigzis an metropolitenis<br />
sqema warmoadgens grafs, sadac sadgurebi grafis wveroebia, gadasarbenebi ki _ grafis wiboebi.<br />
mravalwaxnagebis (kubi, piramida da a. S.) wveroebic da wiboebic grafs qmnian.<br />
samotivacio (kenigsbergis Svidi xidis) amocanis formulirebis Semdeg moswavleebs mivceT<br />
4-5 wuTi, eZebon amoxsna. pasuxs nu vetyviT, is Semdegi gakveTilebisaTvis SemovinaxoT.<br />
Tu grafis wveroTa raime wyvili dakavSirebulia ori, sami da a. S. wiboTi, vityviT, rom gvaqvs<br />
orjeradi, samjeradi da a. S. wibo.<br />
vTxovoT moswavleebs, daxazon grafebi jeradi wiboebiT.<br />
wiboTa erTobliobaze mag. 2-Si vambobT, rom is ar aris simravle.<br />
saqme isaa, rom maTematikaSi simravles mxolod iseTi elementebis erTobliobas uwodeben,<br />
romlebic erTmaneTisgan ganirCeva. vTqvaT, erToblioba `kalami, fanqari, fanqari~ ar aris sami<br />
elementisagan Sedgenili simravle, magram Tu raime ganmasxvavebul niSans mianiWebT, magaliTad<br />
`kalami, wiTeli fanqari, mwvane fanqari~, ukve samelementiani simravle gveqneba.<br />
araa aucilebeli, grafis wvero naxazze mxolod wertiliT gamoisaxebodes. sxvagvar gamosaxvas<br />
iyeneben, Tu saWiro xdeba wverosTan raime informaciis miwera.<br />
amocana 1-is Sesabamisi grafi aseTia. rogorc Cans,<br />
dedamiwidan marsze ver movxvdebiT.<br />
am tipis (arabmul) grafebs Cven aRar ganvixilavT.<br />
saturni<br />
urani<br />
neptuni<br />
amocana 2-is Sesabamisi grafi aseTi saxis SeiZleba iyos.<br />
wveroTa ricxvia 6, wiboTa ricxvia 10.<br />
3 amxanagi<br />
3 xelis CamorTmeva<br />
dedamiwa<br />
plutoni merkuri<br />
E<br />
F<br />
venera<br />
aqve SevniSnoT, rom, marTalia, naxazze {AC} da {BE} wiboebi gadajvaredinda, magram maT saerTo<br />
wertili ar aqvT.<br />
SevTavazoT moswavleebs amocana: `n raodenobis amxanagi Sexvedrisas xels arTmevs erTmaneTs.<br />
ris tolia xelis CamorTmevaTa ricxvi?~<br />
konkretuli SemTxvevebisaTvis (2, 3, 4, ... amxanagi) Seadginon saTanado grafebi, sadac wveroebs<br />
amxanagebi warmoadgenen, wiboebi ki gamosaxaven xelis CamorTmevas. gaakeTon daskvna. msjeloba ase<br />
SeiZleba warimarTos:<br />
2 amxanagi<br />
1 xelis CamorTmeva<br />
A<br />
C<br />
B<br />
D<br />
4 amxanagi<br />
6 xelis CamorTmeva<br />
n(<br />
n −1)<br />
zogadi kanonzomiereba aseTia: xelis CamorTmevaTa ricxvi = .<br />
2<br />
msjeloba asec SeiZleba warmarTuliyo: TiToeulma xeli CamoarTva danarCen (n - 1)-s. sul<br />
gveqneboda n • (n - 1), magram aseTi daTvlisas TiToeuli xelis CamorTmeva orjeraa naangariSebi, e.<br />
i. saWiroa misi 2-ze gayofa.<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
33
* SemoTavazebulia proeqt `ilia WavWavaZis~ erovnuli saswavlo gegmebisa da saxelmZRvaneloebis jgufis<br />
mier.<br />
34 maTematika X maswavleblis wigni<br />
aqtivoba “saSualo xelfasi”<br />
reziume<br />
moswavleebi cxrilis saxiT warmodgenili monacemebis safuZvelze aanalizeben sawarmoSi TanamSromlebsa<br />
da direqtors Soris xelfasis momatebis Taobaze warmoqmnil winaaRmdegobas. amisaTvis<br />
isini iTvlian xelfasebis diapazons, saSualos, modas da medianas. Sesrulebuli gamoTvlebis<br />
safuZvelze isini ayalibeben sakuTari pozicias da asabuTeben mis marTebulobas Ser-<br />
Ceuli (sakuTari poziciisTvis Sesaferisi) Semajamebeli ricxviTi maxasiaTeblis saSualebiT.<br />
aqtivobis mizani<br />
• moswavleebi gaerkvnen tipuri monacemebis aRwerisas centraluri tendenciis sxvadasxva<br />
sazomebis SesaZleblobebSi<br />
• moswavleebi gaiwafon gadawyvetilebis miRebisas statistikuri mosazrebebis gaTvaliswinebaSi<br />
• moswavleebma ganiviTaron statistikuri xasiaTis argumentebis saSualebiT poziciis<br />
dasabuTebis unari<br />
aucilebeli wina codna<br />
• Semajamebeli ricxviTi maxasiaTeblebi – diapazoni, saSualo, moda, mediana<br />
• cxrilis wakiTxva<br />
saWiro masalebi<br />
• situaciuri amocanis teqsti<br />
• saweri qaRaldi da kalami<br />
• kalkulatori<br />
• kompiuteri (ar aris savaldebulo)<br />
aqtivobis aRwera<br />
moswavleTa codnis aqtivacia<br />
sTxoveT moswavleebs ganixilon SemTxvevebi, rodesac monacemTa diapazoni sakmaod mcirea/<br />
didia da sami-oTxi monacemis SemTxvevaSi daakvirdnen: 1) ramdenad `axlosaa” ermaneTTan monacemTa<br />
saSualo, moda da mediana; 2) centraluri tendenciis romelime sazomis ricxviTi mniSvneloba<br />
xom ar emTxveva romelime konkretul monacems; 3) saSualo kidura wevrebTan ufro<br />
`axlosaa” Tu medianasTan.<br />
SeekiTxeT moswavleebs, maTi azriT romeli sazomi ufro `grZnobieria” kidura wevrebis<br />
sididis mkveTri cvlilebebisadmi? ratom?<br />
gamokvleva<br />
sTxoveT moswavleebs yuradRebiT waikiTxon situaciuri amocanis teqsti da cxrilis dasamuSaveblad<br />
erTmaneTs dausvan kiTxvebi; SesaZlebelia isini daiyon jgufebad da gaiTamaSon<br />
amocanaSi miTiTebul TanamSromelTa CamonaTvalis mixedviT rolebi sakuTari mosazrebebis<br />
mkafio formulirebiT da cxrilidan moxmobili monacemebis warmoCeniT.<br />
SeekiTxeT moswavleebs – amocanis pirobis mixedviT rogor iyeneben sawarmos TanamSromlebi<br />
cxrilSi moyvanil informaciasa da Semajamebel ricxviT maxasiaTebleblebs sakuTari interesebis<br />
warmosaCenad da dasacavad?<br />
sTxoveT moswavleebs gamoTqvan varaudi saSualos, modas da medianis mniSvnelobebis Sesaxeb<br />
im SemTxvevaSi, Tuki mcire xelfasis mqone 24 TanamSromlis xelfasi 15 000 lari gaxdeba.<br />
Semdeg sTxoveT moswavleebs gamoTvalon kalkulatoris an kompiteris saSualebiT centraluri<br />
tendenciis sazomebi gazrdili xelfasebis SemTxvevaSi da Seadaron sakuTari varaudi<br />
gamoTvlebis Sedegebs.<br />
dausviT moswavleebs Semdegi SekiTxvebi: 1) centraluri tendenciis romeli sazomis ricxviTi<br />
mniSvneloba ar Seicvala? 2) centraluri tendenciis romeli sazomis ricxviTi mniSvneloba<br />
Seicvala? 3) Tundac erTi xelfasi rom SegecvalaT, centraluri tendenciis romeli sazomis<br />
mniSvneloba Seicvleboda aucileblad? (saSualo) 4) mxolod erTi-ori xelfasi rom Se-
gecvalaT, savaraudod centraluri tendenciis romeli sazomis mniSvneloba ar Seicvleboda?<br />
(savaraudod, moda) 5) mxolod erTi-ori xelfasi rom SegecvalaT, ramdenad savaraudoa, rom<br />
medianis mniSvneloba Seicvleboda? (sazogadod, es damokidebulia medianis mdebareobaze - Tu<br />
mediana ganTavsebulia mravali toli xelfasis SuaSi, maSin igi ar Seicvleboda, xolo Tu igi<br />
erTmaneTisgan mkveTrad gansxvavebuli xelfasebis maxloblobaSia, maSin igi albaT Seicvleboda)<br />
situaciuri amocanis bolo kiTxva sadiskusioa. roluri TamaSis SemTxvevaSi mmarTvelebi<br />
upiratesobas mianiWebdnen saSualos, gaerTianebis Tavmjdomare – medianas, xolo dabalxelfasiani<br />
TanamSromlebi – modas. waaxaliseT moswavleTa alternatiuli xedvebi da poziciebi<br />
ise, rom bunebrivi moeCvenoT amocanebi, romelTac ramdenime amonaxsni/pasuxi aqvs da kvlevisas<br />
eZebon gansxvavebuli gzebi da dasabuTebebi.<br />
gaRrmaveba-gafarToeba<br />
sTxoveT moswavleebs iwinaswarmetyvelon, Tu direqtoris xelfasis rogori nazrdi gamoiwvevda<br />
saSualos gazrdas 1000 lariT da Seamowmon sakuTari varaudi gamoTvlebiT kalkulatorze<br />
an kompiuterze.<br />
SeekiTxeT moswavleebs gaizrdeboda, Semcirdeboda Tu igive darCeboda saSualo xelfasi<br />
im SemTxvevaSi, Tuki direqtori daiqiravebda kidev erT inJenersa da ostats. sTxoveT moswavleebs<br />
daasabuTon varaudi. mxolod amis Semdeg CaatarebineT saWiro gamoTvlebi.<br />
aqtivobis ganxilva/Sefaseba<br />
naTelia, rom mocemuli aqtivoba xels uwyobs ara marto specifikuri – statistikuri codnis<br />
dauflebas da statistikuri alRos Camoyalibebas, aramed zogadi inteleqtualuri unarianobis<br />
ganviTarebasac – esaa problemaTa gadaWris unari, kritikuli azrovnebis unari, gadawyvetilebis<br />
miRebis unari, msjelobisa da dasabuTebis unari, saswavlo-kvleviTi unarebi. ramdenime<br />
am tipis sayofacxovrebo konteqstis mqone amocanis gadaWris Sedegad moswavleebs uviTardebaT<br />
imis garkvevis unaric, Tu rodis romeli sazomis gamoyeneba sjobia monacemTa simravlis<br />
warmosadgenad da romeli sazomi ufro “mdgradia” cvlilebebis mimarT.<br />
situaciuri amocana<br />
sawarmos TanamSromelTa profesiuli gaerTianebis Tavmjdomare molaparakebas awarmoebda<br />
sawarmos direqtorTan TanamSromelTa xelfasebis Taobaze. misi azriT cxovreba gaZvirda, saqonelze<br />
fasebi gaizarda da sawarmos TanamSromlebi met fuls saWiroeben sayofacxovrebo<br />
danaxarjebisTvis, gaerTianebis wevrebidan ki arc erTi ar iRebs weliwadSi 18 000 larze mets.<br />
sawarmos direqtori daeTanxma mas imaSi, rom marTlac yvelaferi gaZvirda, maT Soris, nedli<br />
masalis fasic; Sesabamisad, sawarmos mogeba Semcirda. garda amisa, sawarmoSi saSualo xelfasi<br />
xom weliwadSi 22 000 lars aRemateba. amitom mas verc warmoudgenia aseT viTarebaSi xelfasebis<br />
momateba.<br />
im saRamosve gaerTianebis Tavmjdomarem Caatara gaerTianebis wevrTa kreba. gamyidvelma<br />
sityva iTxova. “Cven, gamyidvelebi mxolod 10 000 lars viRebT weliwadSi, gaerTianebis wevrTa<br />
umravlesoba ki 15 000 lars. Cven gvsurs, rom Cveni xelfasebi am donemde mainc gaizardos”.<br />
gaerTianebis Tavmjdomarem gadawyvita, rom yuradRebiT Seeswavla sruli informacia sawarmos<br />
TanamSromelTa xelfasebis Sesaxeb. saxelfaso ganyofilebaSi mas misces Semdegi cxrili:<br />
samuSaos<br />
dasaxeleba<br />
TanamSromelTa<br />
raodenoba<br />
xelfasi<br />
larebSi<br />
gaerTianebis<br />
wevroba<br />
direqtori 1 250 000 ara<br />
moadgile 2 130 000 ara<br />
inJineri 3 55 000 ara<br />
ostati 12 18 000 diax<br />
muSa 30 15 000 diax<br />
buRalteri 3 13 500 diax<br />
mdivani 6 12 000 diax<br />
gamyidveli 10 10 000 diax<br />
mcveli 5 8 000 diax<br />
sul 72 1 593 500 _<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
35
TanamSromelTa gaerTianebis Tavmjdomarem gamoTvala sawarmos TanamSromelTa saSualo<br />
xelfasi da miiRo daaxloebiT 22 131, 94 lari. “direqtori marTalia,- gaifiqra man,- magram<br />
xelfasebis saSualo maRalia sawarmos xelmZRvanelTa maRali xelfasebis xarjze. xelfasebis<br />
saSualo ar iZleva swor warmodgenas TanamSromelTa tipuri xelfasis Sesaxeb”.<br />
Semdeg man gaifiqra: `gamyidvelic marTalia. ocdaaTi muSidan TiToeuls 15 000 lari aqvs.<br />
esaa xelfasebis moda. miuxedavad amisa, gaerTianebis danarCeni 36 wevridan, vinc ar iRebs 15 000<br />
lars, 24 iRebs amaze naklebs”.<br />
bolos gaerTianebis Tavmjdomarem gadawyvita gaerkvia risi toli iyo WeSmaritad Sua xelfasi<br />
da sawarmos xelfasebi daalaga zrdadobis mixedviT. aRmoCnda, rom Sua anu medianuri xelfasi<br />
36-e da 37-e xelfasebs Sorisaa da raki orive es xelfasi 15 000 laria, amitom medianac 15 000<br />
laria.<br />
kiTxva: rogor Seicvleboda xelfasebis mediana, moda da saSualo, Tuki yvelaze mcirexelfasiani<br />
24 TanamSromlis xelfasi 15 000 laramde gaizrdeboda? Tqven ra pozicias dauWerdiT<br />
mxars xelfasebTan dakavSirebiT?<br />
moswavleTa trimestruli da wliuri Sefasebebi<br />
ukve gavecaniT moswavleTa codnisa da unarebis Sefasebis kriteriumebs jgufur mecadineobebze,<br />
proeqtisa Tu saSinao davalebis prezetnaciisas, damoukidebel-saklaso da sakontrolo<br />
samuSaoebze. (gavixsenoT: damoukidebeli saklaso Tu sakontrolo samuSaoebis TiToeuli<br />
sakiTxi Sefasebulia qulebiT. Tu am qulaTa jamia M, xolo moswavlem samuSaoSi daagrova<br />
K qula, maSin moswavles ewereba 10K : M gamosaxulebis ricxviTi mniSvnelobis erTeulebis sizustiT<br />
damrgvalebuli ricxvi. cxadia, Tu sagangebo SemTxvevaSi es ricxvi 0-ia, moswavles ewereba<br />
Sefaseba ‘1~). rogorc vxedavT, es kriteriumi martivi, gasagebi, obieqturi, gamWvirvale da samarTliania.<br />
gamocdilebamac aCvena, rom moswavleebisaTvisac gasagebi da misaRebia igi. bunebrivia,<br />
rom Semajamebeli Sefasebis dadgenis kriteiumsac igive xuTi (xazgasmuli) moTxovna<br />
wavuyenoT. erTwlianma gamocdilebam aCvena (da es winaswar advilad prognozirebadac iyo),<br />
rom portfolioSi moswavleTa trimestruli Sefasebis ramdenme parametriani da sxvadasxva<br />
koeficiantiani kriteriumebi ver akmayofilebda zemo xuTi moTxovnidan zogierTs (maswavlebelTa<br />
umravlesobisaTvis is dResac gaugebaria).<br />
magram es sakiTxi arc ise martivi gadasawyvetia, rogorc SeiZleba mogveCvenos. magaliTad,<br />
saSualos gamoangariSebiT kriteriumi martivi, gasagebi da gamWvirvalea, magram is obieqturi<br />
da samarTliani ver iqneba, radgan adeqvaturad ver asaxavs moswavlis codnisa da unarebis<br />
aTvisebis xarisxs (magaliTad, xSiria situaciebi, roca moswavlis mimdinare Sefasebebi maRalia,<br />
xolo sakontrolo werebis Sefasebebi _ dabali, an piriqiT). sakamaTo ar unda iyos is faqti,<br />
rom gansakuTrebuli mniSvneloba eniWeba moswavleTa momzadebas sapasuxismgeblo wesebisaTvis<br />
(gansakuTrebiT X-XI I klasebSi), anu Temis, trimestrul Tu wliur Semajamebel individualur<br />
samuSaoebsa da Sesabamis Sefasebebs. magram warmoudgenelia Sefasebis iseTi mniSvnelovani<br />
komponentis gauTvaliswinebloba, rogoricaa, magaliTad, `klasSi CarTuloba~. imisaTvis, rom<br />
SemecnebiTma miznebma da amocanebma ar daCrdilos aRmzrdelobiTi amocanebi, amitom maTi<br />
ganxorcieleba erTdroulad unda mimdinareobdes. amasTan, moswavle mxolod maswavlebels ki<br />
ar warudgens Tavis Teoriul Tu praqtikul namuSevars, aramed Tavisi TanaklaselebisTvis<br />
gasagebi formiTa da eniT gadmoscems davalebisa Tu kiTxvis pasuxs. aq Semfaseblis funqcia<br />
klassac eZleva. amitom prezetnaciisas (es saSinao davalebaa, proeqtia Tu jgufuri muSaoba)<br />
moswavlem:<br />
_ koreqtulad unda gamoiyenos terminologia, aRniSvnebi da simboloebi;<br />
_ gasagebad gadmosces sakiTxis arsi;<br />
_ igi koreqtuli unda iyos maswavlebelTan da TanaklaselebTan mimarTebaSi, SeZlos sxvaTa<br />
naazrevis moTminebiT mosmena da gaanalizeba;<br />
_ unda aqtiuri iyos jgufuri davalebebisa Tu proeqtebis Sesrulebisas.<br />
amas garda, `klasSi CarTuloba~ gulisxmobs prezentatorisadmi konkretuli moswavlis mier<br />
dasmuli kiTxvebis raodenobisa da Sinaarsis xarisxs (SekiTxvis koreqtuloba da TemasTan Sesabamisoba).<br />
amgvari aqtiurobis SemTxvevaSi maswavlebeli da klasi iRebs gadawyvetilebas am moswavlis<br />
mier sarezervo quliT dasaCuqrebis Sesaxeb (magaliTad, grafaSi erTi varskvlavis aRniSvniT<br />
SegviZlia davimaxsovroT). rodesac es moswavle prezentatori iqneba, gavixsenebT am<br />
`varskvlavs~ da moswavlis Sefasebas 1 erTeuliT gavzrdiT (es sagrZnoblad gazrdis moswavlis<br />
motivacias aqtiurobisadmi).<br />
36 maTematika X maswavleblis wigni
tradiciulad Temis Semajamebeli individualuri samuSaos (testirebis, sakontrolo samu-<br />
Saoebis) Sefasebebi JurnalSi wiTeli feris cifrebis saxiT Segvqonda (Tumca aq fers mniSvneloba<br />
ara aqvs), radgan yvela moswavlis erTdrouli Sefasebebi isedac gamokveTilia). cal-calke<br />
amovwerT prezetnaciebSi miRebul niSnebsa da Semajamebel samuSaoebze miRebul Sefasebebs<br />
TanmimdevrobiT (trimestris dawyebidan dasasrulamde).<br />
Tu SefasebaTa es ori mimdevroba miaxloebiT zrdadi an klebadi ar aris, viyenebT saSualoTa<br />
gamoTvlis wess, vipoviT pirveli mimdevrobis S 1 ariTmetikul saSualos da meore mimdevrobis<br />
S 2 ariTmetikul saSualos meaTedamde sizustiT. maSin 0,4S 1 + 0,6 _ S 2 gamosaxulebis ricxviTi<br />
mniSvnelobis erTeulamde sizustiT damrgvalebuli ricxvi iqneba moswavlis trimestruli Sefaseba.<br />
magaliTad, Tu salome gamyreliZem trimestrSi miiRo Sefasebebi:<br />
7, 8, 8, 6, 7, 8, 9, 7, 8; 6, 5, 8, 6, 7,<br />
maSin S 1 = (7+8+8+6+7+8+9+7+8) : 9 ≈ 7,6 da S 2 = (6+5+8+6+7) : 5 ≈ 6,4<br />
xolo 0,4S 1 + 0,6 ⋅ S 2 ≈ 7<br />
magram, Tu Sefasebebi miaxloebiT progresirebadia:<br />
3; 4; 4; 5; 7; 8; 9; 8<br />
3; 4; 7; 8; 9; 8,<br />
(S 1 = 48 : 8 = 6; S 2 = 39: 6 = 6,5, xolo 0,4S 1 + 0,6S 2 ≈ 6)<br />
aseTi moswavle rom aSkarad 8-ianis Rirsia (miT umetes maTematikaSi!) _ es sakamaToc ar unda<br />
iyos. amitom nu viqnebiT pedanturi da `samarTals~ raRac formulebiT nu davamaxinjebT. arc<br />
aSkarad regresirebadi (anu ukuRma warmodgenili zemo Sefasebebi) SemTxveva davtovoT formulebis<br />
amara. ra Tqma unda, aman didi safiqrali unda gagviCinos, veZioT warumateblobis mizezebi<br />
(pirvel rigSi Cvens muSaobaSi!), magram aq 6-ianis dawera da TviTkmayofileba danaSaulis<br />
tolfasqmedebad unda aRviqvaT.<br />
isic ar unda gagvikvirdes, rom moswavleebic aqtiurad Caebmebian trimestruli Sefasebis<br />
dadgenis procesSi (maT xom saswavlo wlis dasawyisidan miiRes `grZelvadiani davaleba~<br />
ramdenime saganSi Tavis Sefasebebis Segrovebis, warmodgenisa da ZiriTadi parametrebis mixedviT<br />
informaciis analizis Sesaxeb).<br />
martivi ar aris arc wliuri Sefasebis dadgena. aq, Tu am sami Sefasebis diapazoni 1-s ar aRemateba,<br />
martivia saSualos gamoyeneba (da, 5; 5; 6-is SemTxvevaSi, SegviZlia 6-ianis gamoyvanac),<br />
magram Tu diapazoni 1-ze metia (magaliTad, 6, 7, 9 aris an piriqiT), maSin samarTliani iqneba<br />
saSualoze 1-iT meti an 1-iT naklebi Sefasebis gamoyvana.<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
37
damatebiTi amocana<br />
amoxseniT gantoleba:<br />
3 x − 15x<br />
+ 20<br />
3 2<br />
= x _ 2<br />
Sefasebis kriteriumi:<br />
1. a) zusti mniSvnelobis Cawera fasdeba 1 quliT;<br />
miaxloebiTi mniSvnelobis sworad Cawera – 1 quliT;<br />
b) perioduli aTwiladebis Cveulebriv wiladebad warmodgena – 1 quliT;<br />
zusti mniSvnelobis gamoTvla – 1 quliT;<br />
miaxloebiTi mniSvnelobis sworad gamoTvla – 2 quliT.<br />
2. mixvedra imisa, rom 2,221 (3,551) akmayofilebs pirobas fasdeba 1 quliT;<br />
imis gaxseneba, rom 0,001010010001… iracionaluri ricxvia da amitom 2,22101001… (3,55101001…)<br />
iracionaluri ricxvia – 2 quliT.<br />
3. imis Cawera, rom 5 3 = 125 (5 4 = 625), xolo 6 3 > 147 (4 4 < 600) – 1 quliT;<br />
m = 6 (m = 4) pasuxis miReba – 1 quliT.<br />
40 maTematika X maswavleblis wigni<br />
sakontrolo samuSaoebi<br />
I Tavis Sesabamisi masalebis aTvisebisa da swavlebi miznebis miRwevis xarisxis dasadgenad<br />
vatarebT erT Sualedur da erT Semajamebel sakontrolo samuSaos, romelsac win uswrebs „mo-<br />
TelviTi“ damoukidebeli saklaso samuSaoebi. qvemoT mocemulia #1 da #2 sakontrolo<br />
samuSaoebis variantebi da moswavleTa weriTi namuSevrebis Sefasebis kriteriumebi.<br />
#<br />
1.<br />
a) 3 _<br />
I varianti<br />
b) 2,(6) _ 3,(81) +<br />
2.<br />
3.<br />
4.<br />
5.<br />
a)<br />
b)<br />
= 3<br />
x 6 + x 3 _6 = 0<br />
sakontrolo samuSao #1<br />
II varianti<br />
ipoveT Semdeg gamosaxulebaTa ricxviTi mniSvnelobebi measedamde sizustiT:<br />
2 _<br />
3,(4) _ 2,(27) _<br />
dawereT erTi racionaluri da erTi iracionaluri ricxvi, romelic mdebareobs<br />
a da b ricxvebs Soris, Tu<br />
a = 2,22 da b = 2,(2) a = 3,55 da b = 3,(5)<br />
ipoveT iseTi mTeli m ricxvi, romlisTvisac<br />
m _ 1 < 3 147 < m m < 4 600 < m +1<br />
ipoveT wesieri n-kuTxedis im nawilis farTobi, romelic<br />
mdebareobs masSi Caxazuli wrewiris gareT, Tu<br />
n = 6 da r = 10sm. n = 4 da r = 6sm.<br />
amoxseniT gantolebebi:<br />
3 x − 5 = _3<br />
x8 + 15x4 _ 16 = 0<br />
qula<br />
2<br />
4<br />
3<br />
2<br />
4<br />
2<br />
3<br />
sul: 20 qula
5<br />
7 10 −<br />
4. Sesabamisi naxazis warmodgena fasdeba 1 quliT;<br />
imis dafiqsireba (mixvedra), rom S = 6S 1 (S = 4S 1 ) – 1 quliT;<br />
π<br />
(S1 = r2 π<br />
= tipis Canaweri – 1 quliT.<br />
4<br />
3<br />
2 S = r – 1<br />
3<br />
r<br />
6<br />
2<br />
r 2<br />
pasuxi: S = 100(2 3 − π ) sm2 (S = 36 (4 – π ) sm2 ) – 1 quliT.<br />
5. a) imis dafiqsireba, rom gantolebis orive mxare me-4 xarisxSia (kubSia) asayvani fasdeba 1<br />
quliT; umartivesi gantolebis amoxsna da pasuxis dafiqsireba – 1 quliT.<br />
b) gantolebaSi x 3 = a (x 4 = a) tipis aRniSvna – 1 quliT; miRebuli kvadratuli gantolebis<br />
sworad amoxsna – 1 quliT; sawyisi kuburi (me-4 xarisxis) gantolebebis amoxsna – 1 quliT.<br />
sasurvelia, rom nebismeiri sakontrolo samuSaosTvis gaviTvaliswinoT damatebiTi sakiTxebi.<br />
isini, maTi raodenobisa da sirTulis miuxedavad yovelTvis mxolod 2 quliT fasdeba.<br />
es saSualebas gvaZlevs, moswavle klasSi „davakavoT“ da davexmaroT Tavis ukeTesad warmo-<br />
CenaSi (magaliTad 20-quliani 5-ianis nacvlad 22-quliani 5-ianis miReba an ZiriTad samuSaoSi<br />
„SemTxveviT“ dakarguli qulebis anazRaureba).<br />
#<br />
1.<br />
a) _5<br />
b) 2 .<br />
2.<br />
3.<br />
4.<br />
5.<br />
I varianti<br />
sakontrolo samuSao #2<br />
II varianti<br />
ipoveT Semdegi ricxvebis da ricxviTi gamosaxulebebis mniSvnelobebi<br />
measedamde sizustiT:<br />
daalageT xarisxebi zrdadobis mixedviT:<br />
sul: 20 qula<br />
damatebiTi amocana<br />
daasaxeleT erTi racionaluri da erTi iracionaulri ricxvi, romelic mdebareobs 6,28-sa da<br />
2π-s Soris (2 qula)<br />
– 3<br />
3 .<br />
10 -2 ; - ; ; ; ; ;<br />
amoxseniT Semdegi gantolebebi:<br />
= x – 2 = x – 1<br />
y4 + 7y = 0 y5 – 6y2 = 0<br />
amoxseniT utolobaTa sistema:<br />
ipoveT α, Tuα 0 -iani seqtoris farTobi da wris radiusia Sesabamisad:<br />
12πsm 2 da 6sm 5πsm 2 da 10sm<br />
qula<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
2<br />
3<br />
3<br />
4<br />
2<br />
3<br />
3<br />
41
42 maTematika X maswavleblis wigni<br />
sakontrolo samuSao # 3 (2 sT.)<br />
# I varianti<br />
II varianti<br />
1.<br />
a)<br />
b)<br />
g)<br />
2.<br />
3.<br />
4.<br />
5.<br />
vTqvaT m=n+10, sadac n Tqveni rigiTi nomeria saklaso JurnalSi.<br />
CawereT m ricxvi orobiT poziciur sistemaSi;<br />
gamoTvaleT 27(mod m);<br />
romeli cifriT bolovdeba 2 m+2000 -is mniSvneloba?<br />
vTqvaT, megobrisagan miiReT orgverdiani werili, 25 striqoniT TiToeulze.<br />
striqonSi simboloebis raodenoba.<br />
40 60<br />
gamoTvaleT kilobaitebSi miRebuli informaciis sidide.<br />
daadgineT gamosaxulebis niSani<br />
sin2000 · cos800 sin900 · cos300 O 1 da O 2 tolradiusiani wrewirebis centrebia. gamoTvaleT<br />
marTkuTxedis gaferadebuli nawilis farTobi mTelebis<br />
sizustiT m 2 -ebSi, Tu am marTkuTxedis sigrZe da siganea<br />
7 m da 4 m 9 m da 6 m<br />
cilindruli formis ori qvabi toli simaRlisaa. amasTan, pirveli maTganis<br />
fuZis diametri k-jer metia meorisaze. ramdenjer meti wyali Caeteva pirvelSi,<br />
Tu<br />
k = 4 k = 2<br />
(cilindris moculoba tolia fuZis farTobis X simaRleze namravlis)<br />
O 1<br />
O 2<br />
qulebi<br />
2<br />
2<br />
3<br />
2<br />
3<br />
4<br />
4<br />
sul 20 qula<br />
damatebiTi amocana: 100 gramiani gafcqvnili forToxali 99% wyals Seicavs. aorTqlebis<br />
Sedegad wylis Semcveloba masSi 98% gaxda. ramdens iwonis forToxali axla?
damatebiTi amocana<br />
sakontrolo samuSao # 4<br />
# I varianti II varianti<br />
qulebi<br />
1. Semdegi ricxvTa wyvilebidan:<br />
2<br />
(0; -25), (1; -1) (-3; 5), (3; 11) (1; 1), (2; 5), (-2; 3), (-1; 1)<br />
2.<br />
3.<br />
4.<br />
a)<br />
b)<br />
romeli ar aris amonaxsni orcvladiani gantolebisa:<br />
3x 2 –2y=5 2x 2 –3y+1=0<br />
amoxseniT Semdegi gantolebaTa sistemebi:<br />
mocemulia wrewiri, romlis centria (-1; 0) wertili, xolo radiusia 3<br />
erTeuli. dawereT am wrewiris mxebis gantoleba, romelic gadis:<br />
(-4; 0) wertilze<br />
(-1; -3) wertilze<br />
Tu markuTxedis formis miwis nakveTis sigrZesa da siganes Sesabamisad gavzrdiT:<br />
10 metriTa da 5 metriT, 5 metriTa da 10 metriT,<br />
farTobi gaizrdeba:<br />
550 m 2 -iT 600 m 2 -iT<br />
ipoveT am marTkuTxedis sigrZe da sigane, Tu misi farTobia 0,12 heqtaria.<br />
bankSi erTi wlis win Setanili Tanxis mogebam 2000 lari Seadgina, amitom Tamarma es fulic<br />
Tavis angariSze datova bankSi da iangariSa, rom erTi wlis Semdeg igi sul 24200 lars gamoitanda.<br />
ra Tanxa Seitana bankSi Tamarma erTi wlis win? (2 qula)<br />
1. davalebis Sinaarsidan gamomdinare, 2 qulis damsaxurebisaTvis sakmarisia, rom moswavlem<br />
sworad daafiqsiros pasuxi: (-3; 5) an (2; 5) _ II variantSi). aq mas damatebiTi msjelobis an<br />
dasabuTebis warmodgena ar moeTxoveba, Tumca aseTi msjeloba, cxadia, mas Secdomad ar<br />
CaeTvleba. amitom, Tu moswavlem aseTi msjeloba SecdomebiT Cawera, an 2-3 wyvilisTvis mainc<br />
aCvena, rom isini mocemul gantolebas akmayofilebs, mxolod 1 qula daiwereba.<br />
2. (a) da (b) sistemebisaTvis Sefasebis sqema erTnairia: erT-erTi cvladis meore cvladiT<br />
gamosaxva fasdeba 1 quliT; miRebuli mniSvnelobis (Tundac SecdomiT gamosaxulis) pirvel<br />
gantolebaSi Casma da kvadratuli gantolebis miReba _ 1 quliT; kvadratul gantolebis sworad<br />
amoxsna _ 1 quliT; sistemis TiToeuli amonaxsnisTvis moswavles TiTqo qula dewereba.<br />
3. wrwewiris gantolebis sworad Cawera fasdeba 1 quliT; imis aRmoCena (dasabuTeba), rom<br />
mocemul wrewirze mdebareobs _ 1 quliT (es SesaZlebelia mxolod grafikulad aCvenos; wrfis<br />
gantolebis sworad Cawera _ 1 quliT.<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
5<br />
5<br />
3<br />
5<br />
sul 20 qula<br />
43
4. I gantolebis Cawera fasdeba 1 quliT, II gantolebis Cawera _ 1 quliT, gantolebaTa sistemis<br />
amoxsna _ 2 quliT, pasuxis dafiqsireba _ 1 quliT.<br />
amgvarad, ZiriTadi samuSao 20-quliania, amitom moswavlis namuSevris Sefasebisas<br />
portfolioSi vafiqsirebT mis mier dagrovil qulaTa jamis naxevars (cxadia, Tu igi 0 ar aris!)<br />
rac Seexeba 2-qulian damatebiT amocanas, is im moswavleebisTvis aris gaTvaliswinebuli,<br />
romlebic adre daamTavreben ZiriTad samuSaos. cxadia, 21 an 22 qulis dagrovebis SemTxvevaSi<br />
moswavles ver SevafasebT 11 quliT, magram klasSi gamocxaddeba aseTi sasiamovno precedentis<br />
Sesaxeb.<br />
#<br />
1.<br />
2.<br />
3.<br />
4.<br />
b)<br />
damatebiTi amocana<br />
mocemulia wrewiri, romlis centria (-1; 1) wertili, xolo radiusia 2 erTeuli. dawereT<br />
utolobaTa sistema, romlis grafikia romelime iseTi AB segmenti, sadac AB=900 sul: 20 qula<br />
. (2 qula)<br />
am sakontrolo samuSaos sakiTxebis qulobrivi Sefasebis sqema aseTia:<br />
1. TiToeuli sworad moZebnili amonaxsnisaTvis vwerT TiTo qulas.<br />
2. aRniSvnebis sworad SemoReba da ⎨<br />
⎩ ⎧5<br />
≤ x ≤ 6 ⎛4<br />
< x < 5⎞<br />
⎜ ⎟ tipis utolobaTa sistemis Cawera<br />
7 ≤ x ≤ 8 ⎝6<br />
< x < 7⎠<br />
(met-naklebobis simkacres yuradRebas nu mivaqcevT) fasdeba 2 quliT.<br />
⎧25<br />
≤ 5x<br />
≤ 30<br />
⎨<br />
tipis Canaweri _ 2 quliT<br />
⎩35<br />
≤ 5y<br />
≤ 40<br />
60 ≤ 5x + 5y ≤ 70 _ am tipis Canaweri da pasuxSi `60-dan 70 tonamde~ dafiqsireba _ 1 quliT.<br />
44 maTematika X maswavleblis wigni<br />
sakontrolo samuSao #5<br />
I varianti II varianti<br />
daasaxeleT romelime ori amonaxsni Semdegi utolobisa:<br />
3x 2 – 5xy < 4 4x 2 – 3xy > 3<br />
samSeneblo masalebis gadasazidad gamoiyenes sxvadasxva simZlavris ori<br />
TviTmcleli avtomanqana. maTgan pirvelze<br />
5-dan 6 tonamde 4-dan 5 tonamde<br />
xolo meoreze<br />
7-dan 8 tonamde 6-dan 7 tonamde<br />
tvirTi eteoda. gadazidvebs am ori manqaniT erTdroulad axorcielebdnen,<br />
amitom am samSeneblo masalebis gadazidvas sul<br />
5 reisi 6 reisi<br />
dasWirda. ramdeni tona samSeneblo masala SeiZleba gadaezidaT aseT pirobebSi?<br />
amoxseniT grafikulad Semdegi utolobaTa sistemebi:<br />
a)<br />
dawereT utolobaTa sistema, romlis grafikia AB monakveTi, Tu cnobilia,<br />
rom<br />
A(–3; 2) da B(1; –2) A(1; –2) da B(–1; 3)<br />
2<br />
5<br />
4<br />
5<br />
4
3. a) TiToeuli wrfis sworad ageba TiTo quliT Sefasdeba, TiToeuli utolobis amonaxsnTa<br />
simravlis sworad daStrixvis Sedegad swori pasuxis miReba (an mxolod pasuxis anu amonaxsnTa<br />
simravlis sworad daStrixva) _ 2 quliT. Tu moswavlem wyvetili wrfis nacvlad wre warmoadgina,<br />
mas 1 qula akldeba.<br />
b) tolobaTa sistemaSi mocemuli TiToeuli wrfis sworad ageba fasdeba 3 quliT, xolo<br />
sistemis amonaxsnTa simravlis sworad warmodgena _ 2 quliT.<br />
sakontrolo samuSao # 6<br />
# I I varianti<br />
varianti<br />
II II varianti varianti<br />
qulebi qulebi<br />
qulebi<br />
1.<br />
2.<br />
3.<br />
mocemulia f : A → B asaxva, romelSic<br />
A = {mtkvari, volga, enguri,<br />
nilosi, doni}<br />
B = {xmelTaSua, Savi, kaspiis}<br />
simravleebi Sesabamisad mdinareebi<br />
da zRvebia.<br />
A = {kievi, ankara, romi, madridi,<br />
deli}<br />
B = {espaneTi, indoeTi,<br />
TurqeTi, ukraina, egvipte}<br />
Sesabamisad, dedaqalaqebisa da qveynebis<br />
simravleebia, xolo f asaxva A<br />
simravlis nebismier elements Seusabamebs<br />
im zRvas, romelSic is Caedineba,<br />
qveyanas, romlis dedaqalaqicaa.<br />
aRwereT es asaxva cxriliT da daadgineT, aris Tu ara f urTierTcalsaxa?<br />
ipoveT y = f(x) funqciis: a) gansazRvris are da mniSvnelobaTa simravle;<br />
b) nulebi; g) niSan-mudmivobis Sualedebi; d) zrdadobisa da klebadobis<br />
Sualedebi: e) Seqceuli funqcia, Tu<br />
x + 3<br />
x − 2<br />
f ( x)<br />
= f ( x)<br />
=<br />
x −1<br />
x + 1<br />
v) aageT am funqciis grafiki.<br />
mocemulia f : D → E funqcia, romelSic<br />
D = [-1; 3]<br />
f(x) = 2x – x 2<br />
D = [-1; 4]<br />
f(x) = 3x – x 2<br />
ipoveT: zrdadobisa da klebadobis Sualedebi, udidesi da umciresi<br />
mniSvnelobebi.<br />
sul 20 qula.<br />
damatebiTi damatebiTi amocana<br />
amocana<br />
ipoveT im piramidis zedapiris farTobi, romlis fuZea 8 sm da 12 sm sigrZis gverdebis mqone<br />
marTkuTxedi, romlis gverdiTi wibos sigrZea 10 sm.<br />
sakontrolo sakontrolo namuSevrebis namuSevrebis Sefasebis Sefasebis sqema sqema aseTia:<br />
aseTia:<br />
1. funqciis cxrilis saxiT sworad warmodgena 2 quliT fasdeba, xolo urTierTcalsaxobis<br />
Sesaxeb swori pasuxi _ 2 quliT.<br />
2. gansazRvris aris sworad dadgena fasdeba 1 quliT, mniSvnelobaTa simravlisa _ 2 quliT,<br />
zrdadoba-klebadobis Sualedebis warmodgena _ 2 quliT, nulebis dadgena _ 2 quliT, Seqceuli<br />
funqciis dadgena _ 3 quliT, funqciis grafikis ageba _ 2 quliT.<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
4<br />
12<br />
4<br />
45
3. klebadobis Sualedebis dadgena _ TiTo quliT, udidesi da umciresi mniSvnelobebis povna<br />
_ TiTo quliT.<br />
rogorc yovelTvis, am sakontrolo samuSaosTvisac viTvaliswinebT orqulian damatebiT<br />
samuSaos (ar dagvaviwydes, rom es 2 qula sirTulis Sesabamisi ar aris. realurad, zogierTi<br />
aseTi amocana 4 da meti quliTac SeiZleboda Sefasebuliyo).<br />
#<br />
1.<br />
2.<br />
3.<br />
4.<br />
5.<br />
6.<br />
46 maTematika X maswavleblis wigni<br />
sakontrolo samuSao # 7<br />
I I varianti varianti varianti<br />
II II varianti varianti<br />
qulebi<br />
qulebi<br />
gamoTvaleT usasrulo klebadi geometriuli progresiis wevrTa jami,<br />
romelSic<br />
b = 1,<br />
b = 2, 1<br />
1<br />
q = - 0,2<br />
q = – 0, 1<br />
ipoveT (a ) ariTmetikuli progresiis pirveli 10 wevris jami, Tu<br />
n<br />
a + a = 29<br />
5 2 a + a = 30<br />
2 6<br />
a + a = 35<br />
3 6 a + a = 46<br />
3 9<br />
ipoveT (b ) geometriuli progresiis pirveli wevri da mniSvneli, Tu<br />
n<br />
b b = 324<br />
2 4 b b = 144<br />
2 4<br />
b + b = 20<br />
1 3 b + b = 15<br />
1 3<br />
Semdegi mimdevrobebisaTvis dawereT rekurentuli da cxadi formulebi<br />
5; 8; 11; 14; ....<br />
3; 7; 11; 15; ...<br />
mTel ricxvamde sizustiT moZebneT im oqros marTkuTxedis didi gverdi,<br />
romlis mcire gevrdis sigrZea<br />
15 erTeuli<br />
18 erTeuli<br />
a) 8 ⋅ 1020 – 5 ⋅ 1019 SeasruleT naCvenebi moqmedebebi. Sedegebi warmoadgineT standartuli<br />
(samecniero) formiT<br />
a) 5 ⋅ 1017 + 4 ⋅ 1016 b) (5 ⋅ 1017 ) ⋅ (4 ⋅ 1016 )<br />
g) (4 ⋅ 1016 ) : (5 ⋅ 1017 )<br />
damatebiTi amocana<br />
b) (8 ⋅ 1020 ) ⋅ (5 ⋅ 1019 )<br />
g) (5 ⋅ 1019 ) : (8 ⋅ 1020 )<br />
3<br />
4<br />
5<br />
3<br />
2<br />
1<br />
1<br />
1<br />
sul 20 qula<br />
5 7<br />
mocemul (a ) mimdevrobis pirveli wevris jamis gamosaTvleli formulaa S =<br />
n n<br />
3<br />
2 +<br />
.<br />
aris Tu ara es mimdevroba ariTmetikuli an geometriuli progresia? pasuxi daasabuTeT.<br />
(2 qula)<br />
n −
#<br />
1.<br />
2.<br />
3.<br />
I I varianti varianti varianti<br />
II II varianti<br />
varianti<br />
a) mocemuli xuTkuTxedis gardasaqmnelad<br />
mis kongruentul xuTkuTxedad:<br />
sakontrolo samuSao # 8<br />
a) aageT Δ ABC, romlis wveroebis koordinatebia:<br />
A (-1; -2), B (2; 2) da C (2; -2); A (-3; 4), B (3; -4) da C (3; 4);<br />
b) aageT S (Δ ABC) = Δ A B C o 1 1 1;<br />
g) dawereT A , B da C wertilebis koordinatebi, Tu<br />
2 2 2<br />
Δ A B C = S (Δ ABC) da S (Δ ABC) = Δ A B C da<br />
2 2 2 x y 2 2 2<br />
x _ abscisaTa RerZia. y _ ordinatTa RerZia.<br />
d) ramdeni kvadratuli erTeulia A B C -is farTobi?<br />
2 2 2<br />
mocemulia wrfe, romlis gantolebaa<br />
y = -2x + 4. y = 3x - 6.<br />
a) dawereT am funqciis Seqceuli funqciis gantoleba;<br />
b) dawereT mocemuli wrfis simetriuli wrfis gantoleba, Tu S simetriis<br />
l<br />
l RerZis gantolebaa y = x;<br />
90<br />
g) dawereT im wrfis gantoleba, romelic miiReba mocemuli wrfis Ro mobrunebis Sedegad;<br />
d) romel wrfed gardaiqmneba mocemuli wrfe ƒ (-1; 1) gardaqmniT?<br />
α S , S ƒ (a; b) da R saxis gadaadgilebebidan SearCieT isini, romelTa kompo-<br />
o l o<br />
zicia nebismier SemTxvevaSi sakmarisia<br />
mocemuli SvidkuTxedis gardasaqmnelad<br />
mis kongruentul<br />
SvidkuTxedad;<br />
b) daasaxeleT am kompoziciebis kidev ori gansxvavebuli varianti.<br />
qulebi<br />
sul 20 qula<br />
damatebiTi amocana<br />
cal-calke aRwereT S A , S l da ƒ (a; b) gadaadgilebebi (anu ipoveT: A centris koordinatebi, l wrfis<br />
gantoleba da a da b ricxvebi), romlebic (x-2) 2 + (y + 1) 2 = 5 wrewirs gardaqmnis (x + 3) 2 + (y - 1) 2 = 5<br />
wrewirad. (2 qula)<br />
rogorc vxedavT, am sakontrolo samuSaos Sefasebis sqema sakmaod gaamartiva 2-qulian sakiTxebad<br />
dayofam. es saSualebas gvaZlevs, zogierT SemTxvevaSi 2-quliani sakiTxis Sesruleba 1 quliTac<br />
SevafasoT. jamSi: a) 10-baliani Sefasebisas dagrovili qulebi 2-ze gaiyofa da erTeulebamde<br />
sizustiT damrgvaldeba; b) 5-quliani (anu tradiciuli) Sefasebisas ki _ 4-ze gaiyofa da erTeulebamde<br />
sizustiT damrgvaldeba.<br />
moswavleTa damatebiTi muSaobis wasaxaliseblad `damatebiTi amocanis~ amoxsniT damsaxurebuli<br />
1 an 2 qula moswavlis mier ZiriTad davalebaSi dagrovil qulebs emateba (ase SesaZlebelia, rom<br />
moswavlem 21 an 22-quliani 10-iani miiRos).<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
2<br />
2<br />
2<br />
2<br />
2<br />
2<br />
2<br />
2<br />
2<br />
2<br />
47
damatebiTi amocana<br />
daxazeT 5 -wveroiani grafi, romlis wveroTa xarisxebia 1, 2, 2, 3, 4. (2 qula)<br />
48 maTematika X maswavleblis wigni<br />
sakontrolo samuSao # 9<br />
# I varianti II varianti qulebi<br />
1.<br />
2.<br />
3 a)<br />
b)<br />
g)<br />
4.<br />
5.<br />
6.<br />
(O; R) wrewiris AB qordas diametri yofs or monakveTad, romelTa sigrZeebia<br />
3 sm da 4 sm, xolo R = 4 sm.<br />
4 sm da 5 sm, xolo R = 6 sm.<br />
ipoveT am qordis gadamkveTi diametris monakveTebis sigrZeebi.<br />
ABC samkuTxedSi BD biseqtrisaa. ipoveT AD, Tu<br />
AB = 6 sm, BC = 8 sm da AC = 7 sm. AB = 9 sm, BC = 12 sm da AC = 14 sm.<br />
aageT romelime wrewiri da masSi Caxazuli wesieri Δ ABC;<br />
2 3 aageT H (Δ ABC); aageT HB (Δ ABC);<br />
A<br />
ipoveT miRebuli samkuTxedisa da mocemuli samkuTxedis farTobebis Sefardeba.<br />
aTeulebamde damrgvalebuli ramdeni lari unda gamoeweros uwyisSi<br />
TanamSromels, rom 12%-iani saSemosavlo gadasaxadis daqviTvis Semdeg<br />
man xelze miiRos<br />
400-dan 420 laramde Tanxa. 580-dan 600 laramde Tanxa.<br />
ramdeni gansxvavebuli samniSna ricxvi SeiZleba Caiweros<br />
0, 1, 2 cifrebis gamoyenebiT?<br />
A qalaqidan B qalaqamde TviTmfrinaviT mgzavroba 370 lari jdeba, A-dan<br />
C-mde _ 550 lari, A-dan D-mde _ 300 lari, C-dan B-mde _170 lari, C-dan D-mde<br />
_ 260 lari. SearCieT A-dan C-mde misasvleli yvelaze iaffasiani marSruti.<br />
3<br />
3<br />
2<br />
2<br />
2<br />
3<br />
2<br />
3<br />
sul 20 qula
damatebiTi amocana<br />
sakontrolo samuSao # 10<br />
# I varianti II varianti qulebi<br />
1.<br />
2.<br />
3.<br />
4.<br />
ipoveT A xdomilobis xelSemwyob<br />
elementarul xdomilobaTa ricxvi.<br />
cda: isvrian patara da didi zomis kama-<br />
Tels.<br />
A = {qulaTa jamia 3 an 4}<br />
ipoveT A da B xdomilobaTa namravli<br />
da gaerTianeba.<br />
A = {ori kamaTlis gagorebisas erTerT<br />
kamaTelze dajda `1~}<br />
B = {ori kamaTlis gagorebisas erTerT<br />
kamaTelze dajda `5~}<br />
urnaSi 5 wiTeli da 6 Savi burTulaa.<br />
amoRebuli burTula wiTeli aRmoCnda,<br />
burTula isev Cades urnaSi. ras udris<br />
albaToba imisa, rom meored amoRebuli<br />
burTula isev wiTeli iqneba?<br />
aageT y=f(x) funqciis grafiki, Tu<br />
2x 8x<br />
f(X) =<br />
x 4<br />
2<br />
−<br />
−<br />
`jokeris~ TamaSisas (romelSic 36 `kartidan~ 2 `jokeria~) or moTamaSes daurigda 9-9 `karti~.<br />
ipoveT albaToba imisa, rom:<br />
a) orive jokeri erT-erTi moTamaSis xelSia;<br />
b) jokerebi ganawilda, romeliRac or moTamaSes Soris.<br />
(2 qula)<br />
am sakontrolo samuSaos Sefasebis sqema aseTia:<br />
1. a) A xdomilobis Semadgeneli yvela elementaruli SemTxveviTi xdomilobebis ricxvis<br />
dadgena fasdeba 2 quliT;<br />
b) A-s xelSemwyob xdomilobaTa ricxvis dadgena _ 2 quliT;<br />
g) A xdomilobis albaTobis dadgena _ 1 quliT.<br />
SeniSvna: (a) da (b) punqtebSi mcire uzustobebis gamo vaklebT TiTo qulas.<br />
2. a) A-s albaTobis gamoTvla fasdeba 1 quliT;<br />
b) B-s albaTobis gamoTvla _ 1 quliT;<br />
g) A∪ B-s albaTobis gamoTvla _ 1 quliT;<br />
d) A∪ B -s albaTobis gamoTvla _ 1 quliT.<br />
3. msjelobis TiToeuli safexuris warmodgena fasdeba 1quliT.<br />
ipoveT A xdomilobis xelSemwyob<br />
elementarul xdomilobaTa ricxvi.<br />
cda: isvrian wiTel da lurj kamaTels.<br />
A = {qulaTa jamia 2 an 5}<br />
ipoveT A da B xdomilobaTa namravli<br />
da gaerTianeba.<br />
A = {ori kamaTlis gagorebisas erTerT<br />
kamaTelze dajda `3~}<br />
B = {ori kamaTlis gagorebisas erTerT<br />
kamaTelze dajda `4~}<br />
urnaSi 5 wiTeli da 6 Savi burTulaa.<br />
amoRebuli burTula Savi aRmoCnda. igi<br />
urnaSi ar daabrunes. ras udris albaToba<br />
imisa, rom meored amoRebuli burTula<br />
isev Savi iqneba?<br />
aageT y=f(x) funqciis grafiki, Tu<br />
f(X) =<br />
x 2x<br />
0,<br />
5x<br />
2 +<br />
4. a) D(f)-is sworad dadgena fasdeba 1 quliT;<br />
b) wiladis Sekvecis sworad ganxorcieleba _ 1 quliT;<br />
g) miRebuli wrfivi funqciis grafikis (`amogdebuli~ wertiliT) sworad ageba _ 1 quliT<br />
(`amogdebuli~ wertilis daufiqsirebloba isjeba am 1 qulis daklebiT).<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
5<br />
4<br />
3<br />
3<br />
sul 15 qula<br />
49
50 maTematika X maswavleblis wigni<br />
sakontrolo samuSao # 11<br />
# I varianti II varianti qulebi<br />
1.<br />
2.<br />
3.<br />
4.<br />
demografebi amtkiceben, rom biWis<br />
dabadebis albaToba daaxloebiT 0,51<br />
tolia. 10 000 mSobiarobidan ramdenjeraa<br />
mosalodneli biWis gaCena?<br />
ujraSi 50 erTnairi detalia, romel-<br />
Tagan 5 SeRebilia. ras udris albaToba<br />
imisa, rom alalbedze amoRebuli detali<br />
ar iqneba SeRebili?<br />
Tofidan srolisas moxvedraTa fardobiTi<br />
sixSire 0,85-is toli aRmoCnda.<br />
gamoTvaleT moxvedraTa ricxvi, Tu<br />
sul 120 gasrola dafiqsirda.<br />
daamtkiceT, rom ar arsebobs naxevrad<br />
wesieri teselacia, romlis saxelia<br />
4.5.6.<br />
sakontrolo samuSao # 12<br />
demografebi amtkiceben, rom tyupebis<br />
dabadebis albaToba daaxloebiT<br />
0,012 tolia. 20 000 mSobiarobidan ramdenjeraa<br />
mosalodneli tyupebis ga-<br />
Cena?<br />
klasSi 32 moswavlea, romelTagan 17<br />
gogonaa. ras udris albaToba imisa, rom<br />
dafasTan biWs gamoiZaxeben?<br />
mSvildidan srolisas moxvedraTa<br />
fardobiTi sixSire 0,75-is toli aRmoCnda.<br />
gamoTvaleT moxvedraTa ricxvi, Tu<br />
sul 200 gasrola dafiqsirda.<br />
daamtkiceT, rom ar arsebobs naxevrad<br />
wesieri teselacia, romlis saxelia<br />
5.6.7.<br />
2<br />
3<br />
2<br />
3<br />
sul 10 qula<br />
# I varianti II varianti qulebi<br />
1.<br />
a)<br />
b)<br />
g)<br />
2.<br />
a)<br />
b)<br />
sqematuri gafikebis gamoyenebiT amoxseniT Semdegi gantolebebi da<br />
utolobebi<br />
x 3 + x 2 + 4 = 0 x 3 − x 2 − 18 = 0<br />
x2 6 10<br />
2 − 1 = x + 1 =<br />
x<br />
x<br />
x 3 ≥ 12 − x 2 3 x + x + 2 ≥ 0<br />
daadgineT, ramdeni amonaxsni aqvT Semdeg gatolebebs:<br />
3 x + 1 + x = 2 x3 + x2 = 4<br />
x3 5<br />
=<br />
x<br />
6<br />
3 x + 1 =<br />
x<br />
3<br />
3<br />
3<br />
3<br />
2
gagrZeleba<br />
# I varianti II varianti qulebi<br />
3.<br />
a)<br />
b)<br />
g)<br />
d)<br />
4.<br />
a)<br />
b)<br />
d)<br />
d)<br />
5.<br />
qvemoT CamoTvlili winadadebebidan romelia WeSmariti?<br />
zogierTi ori kenti ricxvis sxvaobac<br />
kenti ricxvia<br />
zogierTi ori martivi ricxvis namravli<br />
martivi ricxvia<br />
martivi ricxvebis sxvaoba SeiZleba<br />
martivi ricxvi aRmoCndes<br />
nebismieri ori martivi ricxvis jami<br />
Sedgenili ricxvia<br />
qvemoT CamoTvlili winadadebebidan romelia mcdari?<br />
samkuTxedis ori gverdis namravlis<br />
naxevari mis farTobs ar aRemateba<br />
nebismeri prizmis wveroebis raodenoba<br />
luwi ricxvia<br />
zogierTi samkuTxedi tolferdac<br />
aris da marTkuTxac<br />
nebismieri samkuTxedis samive simaRle<br />
erT wertilSi ikveTeba<br />
dawereT Semdegi debulebis Sebrunebuli winadadeba:<br />
Tu samkuTxedis ori gverdis sigrZe-<br />
Ta kvardatebis jami mesame gverdis sigrZis<br />
kvadratebis tolia, maSin es samkuTxedi<br />
marTkuTxaa<br />
zogierTi ori luwi ricxvis namravli<br />
kenti ricxvia<br />
zogierTi ori luwi ricxvis ganayofi<br />
kenti ricxvia<br />
martivi ricxvebis sxvaoba yovel-<br />
Tvis luwi ricxvia<br />
yvela martivi ricxvi kentia<br />
paralelogramis ori gverdi namravli<br />
mis farTobs ar aRemateba<br />
nebismieri piramidis wveroebis raodenoba<br />
luwi ricxvia<br />
zogierTi samkuTxedis sami simaRle<br />
erT wertilSi ar ikveTeba<br />
nebismieri samkuTxedsis samive biseqtrisa<br />
erT wertilSi ikveTeba<br />
Tu trapeciis diagonalebi kongruentulia,<br />
maSin is tolferdaa<br />
rogorc SesavalSive aRvniSneT, saswavlo wlis bolo 4-5 gakveTili daeTmoba Semajamebel samu-<br />
Saoebs. amaSi maswavlebels did daxmarebas gauwevs saxelmZRvanelos boloSi mocemuli 8 testi.<br />
maTgan me-7 da me-8 testi 3-saaTiania (iseve, rogor cerovnul gmocdebze). moswavleebs, romelTac<br />
surT Tavi gamoscadon aseTi tipis samuSasaTvis mzaobaSi, SeuZliaT Sin Seasrulon erT-erTi am<br />
testebidan. maswavlebels SeuZlia, magaliTad, me-8 testi or nawilad gayos: pirveli nawili klasSi<br />
daawerinos, xolo meore _ saSinao davalebad misces. aq mTavari gamovlenil xarvezebze muSaobaa.<br />
ver daveTanxmebiT zogierTi maTematikosis mosazrebas imis Taobaze, rom xarvezebze muSaoba saswavlo<br />
wlis bolo nawilSi aRar unda davisaxoT miznad. migvaCnia,rom xarvezebze muSaoba mudmivi<br />
procesi unda iyos _ saswavlo wlis dasawyisidan bolo zaramde.<br />
cxadia, yvela maswavleblis ocnebaa maTi moswavleebis uxarvezebo namuSevrebis xilva. Cvenc<br />
wlis bolos aseTi Sedegebis miRwevas gisurvebT.<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
2<br />
2<br />
2<br />
sul 20 qula<br />
51
3. a) = x − 2<br />
x 3 − 26 = (x − 2) 3 = x 3 − 6x 2 + 12x − 8<br />
6x 2 − 12x − 18 = 0<br />
x 2 − 2x − 3 = 0<br />
x = − 1; x = 3<br />
pasuxi: x = − 1; x = 3;<br />
4. (I varianti)<br />
roca y < 1 ⇒ − (y −1) ≤ 2 ⇒ y ≥ −1<br />
amonaxsnia [−1; 1)<br />
roca y ≥ 1 ⇒ y − 1 ≤ 2; ⇒ y ≤ 3<br />
amonaxsnia [1; 3]<br />
⏐y − 1⏐≤ 2 amonaxsnia [−1; 3]<br />
roca y < −2 ⇒ − (y +2) >1,5; y < −3,5<br />
roca y ≥ −2 ⇒ y + 2 >1,5; y > −0,5<br />
⏐y + 2⏐ > 1,5 amonaxsnia (−∞; − 3,5) ∪ (−0,5, +∞)<br />
⎪⎧<br />
y −1<br />
≤ 2<br />
e. i. ⎨<br />
⎪⎩ y + 2 > 1,<br />
5<br />
pasuxi ( −0,5; 3]<br />
⇒<br />
⎧<br />
⎨<br />
⎩<br />
π 6 α<br />
5. radgan<br />
360<br />
2<br />
= 12π<br />
e. i. α = 12 . 10<br />
α =120<br />
pasuxi: α = 120.<br />
52 maTematika X maswavleblis wigni<br />
zogierTi sakontrolo samuSaos amoxsnis nimuSi:<br />
[ −1;<br />
3]<br />
( − ∞;<br />
−3,<br />
5)<br />
∪ ( − 0,<br />
5;<br />
+∞)<br />
sakontrolo samuSao #2<br />
damatebiTi amocana.<br />
aviRoT π ≈ 3,1415 maSin 2π ≈ 6,28318<br />
cxadia 6,28 da 6,28318 Soris moTavsebulia 6, 281 da sxva<br />
π<br />
6,28
damatebiTi amocana.<br />
100 g wyalSi iqneba 1% forToxali anu 1 g. wylis aorTqlebis Sedegad forToxali iqneba 2%.<br />
vTqvaT miviReT x g. cxadia masSi iqneba 2% forToxali anu 1 g. e. i. = 1 ⇒ x = 50 g.<br />
pasuxi: 50 g.<br />
2. (I varianti)<br />
2 ⎧(<br />
x + 2 ) + ( y −1)<br />
⎨<br />
⎩2x<br />
+ 3y<br />
= 5<br />
⎧13<br />
+ 28x<br />
+ 4 = 0<br />
⎪<br />
⎨ 5 − 2x<br />
⎪y<br />
=<br />
⎩ 3<br />
2<br />
x<br />
2<br />
= 4<br />
x1<br />
⎧ 2 5 − 2x<br />
⎪(<br />
x + 2 ) + ( −1)<br />
3<br />
⎨<br />
⎪ 5 − 2x<br />
y =<br />
⎪⎩<br />
3<br />
⎨<br />
⎩ ⎧ = −2<br />
y1<br />
= 3<br />
2 23<br />
pasuxi: {(_2; 3) (_ ; )}<br />
13 13<br />
3) (I varianti)<br />
4. (I varianti)<br />
⎧xy<br />
+ 550 = ( y + 11)(<br />
x + 5)<br />
⎨<br />
⎩xy<br />
= 1200<br />
⎧<br />
⎪<br />
x<br />
⎨<br />
⎪y<br />
⎪⎩<br />
aSkaraa, rom (_4; 0) ekuTvnis<br />
(x +1) 2 + y 2 = 9 wrewirs.<br />
marTlac, (_4+1) 2 + 0 2 = 9 + 0 = 9<br />
saZiebeli mxebis gantolebaa<br />
x = _4.<br />
damatebiTi amocana.<br />
x<br />
2<br />
2<br />
2<br />
= −<br />
13<br />
23<br />
=<br />
13<br />
sakontrolo samuSao #4<br />
x = _4<br />
− 4<br />
2<br />
= 4<br />
pasuxi: x = 20 da y = 60<br />
vTqvaT erTi wlis win Seitana x lari mogeba iqneba<br />
y<br />
y + 10<br />
x + 5<br />
2. (II varianti)<br />
⎧ 2 3x<br />
+ 1<br />
2<br />
2 ⎪<br />
( x −1)<br />
+ ( y + )<br />
⎧(<br />
x −1)<br />
+ ( y + 1)<br />
= 9<br />
2<br />
⎨<br />
⎨<br />
⎩3x<br />
+ 2y<br />
= −1<br />
⎪ 3x<br />
+ 1<br />
⎪<br />
y =<br />
⎩ 2<br />
⎧13<br />
+ 10x<br />
− 23 = 0<br />
⎪<br />
⎨ 3x<br />
+ 1<br />
⎪y<br />
=<br />
⎩ 2<br />
2<br />
x<br />
x1<br />
⎨<br />
⎩ ⎧ = 1<br />
y1<br />
= 2<br />
23 28<br />
pasuxi: {(1; 2) (_ ; _ )}<br />
13 13<br />
y<br />
↑<br />
1<br />
O 1<br />
y = _3<br />
4. (II varianti)<br />
→<br />
x<br />
⎧xy<br />
+ 600 = ( y + 5)(<br />
x + 10)<br />
⎨<br />
⎩xy<br />
= 1200<br />
⎧<br />
⎪<br />
x<br />
⎨<br />
⎪y<br />
⎪⎩<br />
= −<br />
= −<br />
3) (II varianti)<br />
23<br />
13<br />
28<br />
13<br />
= 9<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
2<br />
2<br />
(_1; _3) ekuTvnis<br />
(x +1) 2 + y 2 = 9 wrewirs.<br />
saZiebeli mxebis gantolebaa<br />
y = _3.<br />
pasuxi: x = 30 da y = 40<br />
200000<br />
%. Tu bankSi aqvs x + 2000 lari, Semdegi<br />
x<br />
200000<br />
( x + 2000)<br />
erTi wlis Semdeg igive procents moimatebs anu eqneba x + 2000 +<br />
x = 24200<br />
100<br />
x = 20000 lari<br />
x<br />
y<br />
y + 5<br />
2<br />
x + 10<br />
53
2. (I varianti)<br />
vTqvaT pirvel avtomanqanaze eteva xt,<br />
xolo meoreze yt. maSin<br />
5 ≤ x < 6 da 7 ≤ y < 8<br />
erTi reisiT gadava 12 ≤ x+y 2x<br />
− 4<br />
⎪<br />
⎨ 1<br />
⎪y<br />
≤ x − 2<br />
⎩ 3<br />
12345678901234567<br />
12345678901234567<br />
12345678901234567<br />
12345678901234567<br />
12345678901234567<br />
12345678901234567<br />
12345678901234567<br />
12345678901234567<br />
12345678901234567<br />
12345678901234567<br />
→<br />
x<br />
12345678901234567<br />
12345678901234567<br />
12345678901234567<br />
12345678901234567<br />
12345678901234567<br />
AB wertilze gamavali wrfis gantolebaa<br />
y = − x −1<br />
⎧y<br />
≥ −x<br />
−1<br />
⎪<br />
y ≤ −x<br />
−1<br />
⎨<br />
pasuxi: ⎪x<br />
≤ 1<br />
⎪<br />
⎩x<br />
≥ −3<br />
sakontrolo samuSao #5<br />
y<br />
↑<br />
4<br />
1<br />
1234567890<br />
1234567890<br />
1234567890<br />
O 1<br />
1234567890<br />
1234567890<br />
1234567890<br />
1234567890<br />
1234567890<br />
1234567890<br />
1234567890<br />
1234567890<br />
1234567890<br />
1234567890<br />
2. (II varianti)<br />
vTqvaT pirvel avtomanqanaze eteva x t, xolo<br />
meoreze – y t. maSin<br />
4 ≤ x < 5 da 6 ≤ y < 7<br />
erTi reisiT gadaitanen 10 ≤ x+y < 12<br />
eqvsi reisiT ki 60 ≤ 6(x+y) < 72<br />
pasuxi: eqvsi reisiT SeiZleba gadaitanon<br />
60-dan 72 tonamde tvirTi.<br />
3. (II varianti)<br />
a)<br />
4<br />
⎧2x<br />
− y < 4<br />
⎨<br />
⎩x<br />
− 3y<br />
≥ 6<br />
4. (II varianti)<br />
y<br />
↑<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
→<br />
x<br />
⎧y<br />
> 2x<br />
− 4<br />
⎪<br />
⎨ 1<br />
⎪y<br />
≤ x − 2<br />
⎩ 3<br />
1<br />
O 1<br />
→<br />
x<br />
AB wertilze gamavali wrfis gantolebaa<br />
5 1<br />
y = − x +<br />
2 2<br />
⎧ 5 1<br />
⎪<br />
y ≥ − x +<br />
2 2<br />
⎪<br />
⎪ 5 1<br />
⎨y<br />
≤ − x +<br />
pasuxi: ⎪<br />
2 2<br />
⎪x<br />
≤ −1<br />
⎪<br />
⎩x<br />
≤ 1
2) ubralo dakvirvebiTac advilad SevamCnevT, rom isrebi saaTSi 2-jer Seadgenen erTmaneTTan<br />
90 0 -ian kuTxes. maTematikuradac, a n =<br />
3) moswavleebi advilad SeamCneven, rom isrebi 60 0 -ian kuTxes saaTSi orjer adgenen, e. i. dRe-Ra-<br />
meSi 24-jer. radgan 2 saaTze isrebi 60 0 -ian kuTxes Seadgenen, momdevno aseTi momenti 21 wuTis<br />
(6a – 0,5a – 60 = 60, a = 21 ) Semdeg dgeba, kidev erTi aseTi momenti ki TiTqmis 1 saaTis Semdeg dadgeba.<br />
amrigad, es procesi araperiodulia.<br />
1.3. 24 km/sT = 400 m/wT, S = vt formulidan t = S/v 1000 : 400 = 2,5 (wT).<br />
10 br = 20 m, e. i. t = 20 : 400 = wT = 3 (wm) da a. S.<br />
zogierTi savarjiSos amoxsna<br />
1.1. Sesabamisad saaTis didi da patara isrebisaTvis viyenebT proporciebs:<br />
60 wT : 3600 = a wT. : xo , 60 wT : 300 = a wT : yo anu x = 6a, y = 0,5a<br />
a) 6 sT. 20 wT.<br />
1800 + 0,50 ⋅ 20 _ 60 ⋅ 20 = 1900 _ 1200 = 700 b) 6 sT. 30 wT.<br />
1800 + 0,50 ⋅ 30 _ 60 ⋅ 30 = 150 .<br />
1.2. radgan isarTa mobrunebis kuTxeebs Soris sxvaoba:<br />
0<br />
90 ( 2n<br />
−1)<br />
180<br />
180 540 900<br />
= ( 2n<br />
−1),<br />
a1<br />
= , a2<br />
= , a3<br />
= .<br />
5,<br />
5 11<br />
11 11 11<br />
360<br />
amgvarad, es momenti dRe-RameSi 48-jer dgeba da periodia wT.<br />
11<br />
1.5. es amocanebi emyareba samkuTxedis utolobasa da farTobis formulebs, radgan<br />
S = 0,5 ⋅ 6 ⋅ 10 sm2 ⋅ sinα = 30 sinα sm2 < 36, amitom pasuxia (g) Tu ΔABC-s SevavsebT ABCD parelelogramamde,<br />
maSin S = AB ⋅ BC ⋅ sin ∠B, erTi mxriv, namravli udidesia, roca < B = 90 ABCD 0 , e. i. roca AB = x, BC = 16 – x<br />
da maSin S = x (16 – x) = –x2 + 16x. aq moswavleebs unda axsovdeT y = – x2 + 16x funqciis udidesi mniSvnelobis<br />
povna (am sakiTxebs Cven funqciebze msjelobisas mivubrundebiT). x = 8, e. i. AC = 8 sm.<br />
1.6. (3-quliani) SevadaroT trapeciis farTobi kvadratis farTobs:<br />
§1<br />
1) kenti 180 0 -ia, amitom 6a – 0,5a = 180(2n-1), e. i. a = , radgan Ramis 12 saaTis Semdeg pirveli<br />
aseTi momenti dgeba a 1 = wuTze (n = 1), me-n momenti ki a n = wuTis Semdeg, xolo a n+1 – a n<br />
= = , > 0. amitom, 24 saaTSi 24-jer dadgeba aseTi momenti (es pasuxi<br />
720<br />
moswavleebma dakvirvebis Sedegad mainc unda miiRon). am procesis periodia wT.<br />
11<br />
c<br />
h<br />
a<br />
b<br />
d<br />
St. =<br />
gamoviyenoT axla utoloba<br />
, anu<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
55
⎛ a + b + c + d ⎞<br />
miviRebT St. < ⎜ ⎟<br />
⎝ 4 ⎠<br />
⎛1000<br />
⎞<br />
= ⎜ ⎟<br />
⎝ 4 ⎠<br />
= S kv.<br />
iolad SeiZleba Sedardes kvadratis da rombis farTobebic:<br />
marTkuTxedis Sedareba kvadratTan.<br />
250 – x<br />
56 maTematika X maswavleblis wigni<br />
2<br />
2<br />
S r = 250 . h < 250 . 250 = Skv.<br />
S m = (250 – x)(250 + x) = 250 2 – x 2 < 250 2 = Skv.<br />
amrigad, pasuxia b)<br />
1. 10. radgan α aris naxazze gaCenili blagvkuTxa samkuTxedis gare kuTxis zoma, amitom α > β. Tu<br />
naTura H simaRlezea, Cven erT SemTxvevaSi vdgavarT H simaRlis fuZidan a 1 manZilze, meore<br />
SemTxvevaSi ki _ b 1 manZilze. amitom tgα = , tgβ = da radgan b + b 1 > a + a 1 , gveqneba<br />
tgα > tgβ. meore mxriv, tgα = da tgβ = , e. i. > , saidanac b > a.<br />
2. 1. a) ; ;<br />
b) = ;<br />
g) = = ;<br />
2.2. a) = = = ;<br />
b) = 7 + + 2 + 7 _ = 14 + 2 . 6 = 26.<br />
§2<br />
2.4. radgan am kaTetis mopirdapire kuTxea 30 0 , amitom hipotenuzis sigrZea 6 sm ⋅ 2 = 12 sm, meore<br />
kaTetisa ki = 6 sm da p = (18 + 6 ) sm.<br />
2)<br />
250<br />
h<br />
250<br />
250 + x<br />
B C<br />
A D<br />
60 sm : 4 = 15 sm, e. i. AB = BC = 15 sm, h = 12 sm,<br />
sin ∠A = 12/5 = 0,8, AM = = 9 sm.<br />
tgα = BM : AM = 12 : 9 = 4 / 3
2.5. a)<br />
= – 2,<br />
x2 – 3 = – 8<br />
x2 = –5<br />
pasuxi: ∅<br />
2. 9.<br />
b) y6 + 7y3 – 8 = 0<br />
3 y = – 8<br />
1<br />
3 y = 1 2<br />
y = –2 1<br />
y = 1 2<br />
pasuxi: {-2; 1}.<br />
g) 2 + 3 – 5 = 0<br />
= y<br />
2y 2 + 3y – 5 = 0<br />
y =<br />
y 1 = – y 2 = 1<br />
≠ – = 1<br />
pasuxi: {1}.<br />
x = 1.<br />
2.11. a) (4-quliani) – 5 7 = − 25⋅<br />
7 = − 175;<br />
−14<br />
< − 175 < −13,<br />
e. i. m = – 14.<br />
a) (5-quliani) m – 47 < 2 < m – 46, magram 2 = < 5, e. i. m – 46 = 5, m = 51.<br />
b) (4-quliani) m + 11 < 2 < m + 12. magram 2 = 44 < 7, e. i. m + 12 = 7, saidanac m = – 5.<br />
b) (5-quliani) Tu m < 47 – 2 < m +1, maSin m – 47 < – 2 < m – 46, e. i. 46 – m < < 47 – m.<br />
magram 4 < < 5, saidanac 47 – m = 5, anu m = 42.<br />
2.13. aseTi α da β uamravia. vTqvaT, α = +1, β = –1, maSin α – β = 2;<br />
α<br />
=<br />
β<br />
+ 1<br />
=<br />
2 −1<br />
( 2 + 1)<br />
) = 3 + 2 2;<br />
2 2<br />
= – 3,<br />
x 2 – 12x + 27 = 0<br />
x 1 = 3,<br />
x 2 = 9.<br />
pasuxi: {3; 9}<br />
2.8. radgan 3 < < 4, amitom n = 3.<br />
α − β 2<br />
= = 2.<br />
αβ 1<br />
g)<br />
| 2 – | = 3<br />
2 – = –3;<br />
2 – = +3<br />
= 5; x = 125;<br />
= –1; x = –1.<br />
pasuxi: {–1; 125}.<br />
2) radgan 5 5 = 25 ⋅ 25 ⋅ 5 = 3125, xolo 4 5 = 16 ⋅ 16 4 = 24, amitom 4 < < 5 e. i. n = 4.<br />
3) radgan _ 3125 < _ 3000 < _ 1024, amitom _5 < < _4 e. i. n = – 4.<br />
§3<br />
| 3 + | =2<br />
3 + ≠ –2;<br />
3 + = 2<br />
≠ –1<br />
pasuxi: ∅.<br />
3.2. Tu sin∠A = 0,6 = 3 /5 , maSin avagebT marTkuTxa samkuTxeds, romlis erTi kaTetia 3 erTeuli, xolo<br />
hipotenuza – 5 erTeuli. Tu sin∠A = 2 /5 , maSin avagebT iseTi tolgverda samkuTxedis simaRles,<br />
romlis gverdi 4 erTeulia (maSin h = 2 erT.). Semdeg avagebT marTkuTxa samkuTxeds, romlis<br />
kaTeti da hipotenuzaa 2 da 5 erTeuli.<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
57
3.3. (5-quliani) radgan didi kuTxis pirdapir didi gverdi Zevs, amitom saZiebeli A kuTxe mdebareobs<br />
AB = 12 sm da AC = 13 sm gverdebs Soris.<br />
heronis formulis Tanaxmad:<br />
B<br />
A<br />
12 7<br />
13<br />
58 maTematika X maswavleblis wigni<br />
S = = 4 . 2 . 3 (sm)<br />
e. i. . 13 . h = 24 da h =<br />
sinA = : 12 =<br />
pasuxi: sinA = 4 /13 .<br />
3.6. ucnobi manZilebis gazomva sxvadasxva gzebiT SegviZlia:<br />
1) tbaze: a) napirze SevarCioT iseTi C wertili, romlisTvisac ∠ACB = 90 0 (amas sarebis gamoyenebiT<br />
movaxerxebT) da SegveZleba AC da CB manZilebis gazomva, maSin AB = ;<br />
b) SegviZlia napirze SevarCioT iseTi C wertili, rom ∠ABC = 90 0 SegveZleba BC manZilisa da sin<br />
∠ACB-s gamoTvla. Tu AB = x, BC = a da sin ∠ ACB = m, maSin x : AC = m, da AC = da x 2 + a 2 = , saidanac<br />
vipoviT saZiebel x manZils.<br />
2) mdinaris SemTxvevaSic (es VI I klasis saxelmZRvaneloSicaa aRwerili) erT-erTi variantia napirze<br />
iseTi C wertilis moZebna, romlisTvisac ∠ BAC = 900 . gavzomavT AC manZils da gamovTvliT tg ∠ACB<br />
= m ricxvs, saidanac AB : AC = m da AB = m ⋅ AC.<br />
4.1. (4-quliani) radgan , α = πRα /180, amitom πR ⋅ 120 : 180 = 10 π tolobidan R =15 sm, e. i. d = 30 sm.<br />
(5-quliani) miTiTeba: ixileT 3.3 (5-quliani)<br />
4.5. radgan 3,1415 < π < 3,1416, 3,1428 < 3 < 3,1429<br />
h<br />
3,1408 < 3 < 3,1409, amitom 3,1428 _ 3,1415 < 3 _ π < 3,1429 _ 3,1415 da<br />
§4<br />
3,1415 _ 3,1409 < π _ 3 < 3,1416 _ 0,0012 < 3 _ π < 0,0014; 0,0006 < π _ 3 < 0,0008<br />
am utolobebidan cxadia, rom 3 ufro axlosaa π ricxvTan.<br />
radgan = , amitom mocemuli winadadeba WeSmaritia.<br />
§5<br />
5.1. (1) S = [(2R) 1 2 –πR2 ] : 4 = 0,25 (4 – π) ⋅ R2 , radgan R = 4 sm, amitom S = 4(4 –π) sm 1 2 .<br />
(2) S 2 = [πR 2 – (R ) 2 ] : 4.<br />
5.5. moswavleebi daadgenen eileris formulas: m + k – n = 2.<br />
C
1+<br />
§6<br />
6.1. (1) naxazidan davaskvniT, rom samkuTxedi tolferdaa, erTi ferdis meoreze gegmili<br />
= 0,5 2 + 3<br />
2<br />
( 2 − 3)<br />
= 8 − 4 3 = 2 2 − 3<br />
-is tolia, e. i. fuZis ferdze gegmili (2 – )-ia. amitom tg15 0 = 2 – fuZis sigrZea<br />
.<br />
, xolo sin750 1<br />
2 − 3<br />
= = 0,<br />
5⋅<br />
= 0,<br />
5 2 − 3 ( 2 + 3)<br />
2<br />
2 −<br />
3<br />
2 −<br />
AD : 15 = cos∠ A, amitom AD = 15 ⋅ 0,6 = 9<br />
15<br />
DC = 14 – 9 = 5; DB = 2 2<br />
15 − 9 = 12<br />
BC = 2 2<br />
9 + 12 = 15<br />
A<br />
D<br />
14<br />
C sin ∠ C = DB : BC = 0,8; cos ∠ C = 0,6<br />
(rogorc vxedavT, saxelmZRvaneloSi mocemul miTiTebas `ar davujereT~. cxadia, im SemTxvevaSic<br />
aseTive procesi dagvWirdeba).<br />
§7<br />
7.1. (4-quliani) mediana 4-is tolia, saSualo ki daaxloebiT 4,3-ia. magram yvelaze xSirad marikam<br />
miiRo `5~ da Tu am faqtiT visargeblebT, agreTve niSnebis tendenciiT, maSin maswavleblis gadawyvetileba<br />
samarTliania.<br />
§8<br />
8.1. (4-quliani) miTiTeba: amocanas ori amonaxsni aqvs. erT-erTi maTgania<br />
(5-quliani)<br />
B<br />
123<br />
12<br />
12<br />
123<br />
12<br />
123<br />
123<br />
12<br />
123<br />
R U R U<br />
12<br />
12<br />
⇒<br />
radgan 22 + 35 = 57, amitom 9 moswavlem (57_48) icis orive ena.<br />
8.2. (1) radgan |m| < 25, amitom – 25 < m < 25 da B = {–48; –46; ...; 48}.<br />
aqedan A∩B = {2; 4; ...; 48}, A∪B = {–48; –46; ...}; A\B = {50; 52; ...}; B\A = {–48; –46: ...; 0}.<br />
B simravlis elementebis raodenobaa 49, xolo A∩Bsimravlisa _ 24.<br />
(2) radgan |M| ≤ 50, amitom B = {–50; –49; ...; 50}; A = {...; –1; 0}. aqedan A∩B = {–50; –49; ...; 0}<br />
A∪B = {...; –1; 0; 1; ...50}, A\B = {...; –52; –51}, B\A = {1; 2; ...;50}.<br />
9.6. z) mricxveli da mniSvneli gavamravloT 3 2 3 ( 3 + 3 + 1)<br />
T) mricxveli da mniSvneli gavamravloT 3 3 ( 5 − 2)<br />
§9<br />
§10<br />
-ze<br />
10.1. 1001 2 = 1 ⋅ 2 3 + 1 ⋅ 2 0 ; 236 16 = 2 ⋅ 16 2 + 3 ⋅ 16 1 + 6 ⋅ 16 0<br />
∪<br />
123<br />
10101 2 = 1 ⋅ 2 4 + 1 2 2 + 1 ⋅ 2 0 = 16 + 4 + 1 = 21 10 ;<br />
-ze<br />
3<br />
E<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
=<br />
F A<br />
B<br />
O<br />
D<br />
C<br />
59
10.2. B5 16 = B ⋅ 16 1 + 5 ⋅ 16 0 = 11 ⋅ 16 + 5 = 176 + 5 = 181 10<br />
123F 16 = 1 ⋅ 16 3 + 2 ⋅ 16 2 + 3 ⋅ 16 1 + 15 ⋅ 16 0 = 4096 + 512 + 48 + 240 = 4896 10<br />
10.3. 1100 ⋅ 13 = (1 ⋅ 2 2 10 3 + 1 ⋅ 22 ) ⋅ 13 = 12 ⋅ 13 = 156;<br />
11 + 11A + 12 = (1 ⋅ 2 2 16 10 1 + 1 ⋅ 20 ) + (1 ⋅ 162 + 1 ⋅ 161 + 10 ⋅ 160 ) + 12 = 297;<br />
10.4. (am magaliTebSi mivaqcioT yuradReba, rom 10 aris orobiTi sistemis ricxvi)<br />
1⋅ 10 5 +1 ⋅ 10 4 = 110000 2 ; 1 ⋅ 10 6 + 1 ⋅ 10 4 + 1 ⋅ 10 2 = 1010100 2 ;<br />
1 ⋅ 10 7 + 1 ⋅ 10 3 + 1 ⋅ 10 0 = 10001001 2<br />
10.5. 24 10 : 2 24 gavyoT 2-ze<br />
12 0 ← ganayofi 12; naSTi 0. 12 gavyoT 2-ze;<br />
6 0 ← ganayofi 6, naSTi 0. 6 gavyoT 2-ze;<br />
3 0 ← ganayofi 3, naSTi 0. 3 gavyoT 2-ze;<br />
1 1 ← ganayofi 1, naSTi 1. 1 gavyoT 2-ze;<br />
0 1 ← ganayofi 0, naSTi 1.<br />
pasuxi: 24 = 11000.<br />
10.6 CCXXII = C + C + X + X + I + I =100 + 100 + 10 + 10 + 1 + 1 = 222;<br />
CXCIV = C + (C – X) + (V – I) = 100 + (100 – 10) + (5 – 1) = 194;<br />
MCMXIX = M + (M – C) + X + (X – 1) = 100 + (1000 –100) + 10+ (10 – 1) = ...<br />
10.7 111 = CXI; 555 = DLV; 999 = CMXCIX<br />
10.10. 2 3 = 2 1 ⋅ 2 2 ; 2 5 = 2 3 ⋅ 2; 2 9 = 2 ⋅ 2 8 da a. S.<br />
10.14 ΔB OA ⇒ x 1 2 + (2y) 2 = 1,52 ΔBOA ⇒ (2x) 1 2 + y2 = 22 A<br />
1,5<br />
C<br />
B 1<br />
O<br />
y<br />
A 1<br />
2y<br />
14<br />
60 maTematika X maswavleblis wigni<br />
x<br />
§11<br />
5x2 + 5y2 = 6,25;<br />
x2 + y2 = 1,25;<br />
ΔAOB ⇒ AB2 = (2x) 2 + (2y) 2 = 4(x2 + y2 ) = 5<br />
AB =<br />
11.2. 1 -s mosdevs 10 ; 2 2 1 -s mosdevs 2 ; 8 8 F -s mosdevs 10 ;<br />
16 16<br />
101 -s mosdevs 110 ; 2 2 7 -s mosdevs 10 ; 8 8 1F-s mosdevs 20 .<br />
16 16<br />
11.4. (3-quliani) radgan jami 5-niSna gamovida, B = 1<br />
I I svetidan ⇒ C = 2 an C = 3<br />
A B C D<br />
+<br />
bolo svetidan ⇒ C luwia, e. i. C = 2<br />
A B C D<br />
igive bolo svetidan ⇒ D = 6 an D =1;<br />
B D C E C<br />
D = 1 ar gamodgeba, radgan ukve gvaqvs B = 1;<br />
e. i. D = 6<br />
magaliTi aseT saxes miiRebs:<br />
A 1 2 6<br />
+<br />
A 1 2 6<br />
⇒ E = 4; A = 3<br />
1 6 2E 2<br />
(5-quliani) Sesabamisobas aseTi TanmimdevrobiT vpoulobT:<br />
F = 1, A = 9, N = 8, L =0, C = 5, B = 4, D = 3, M =7.<br />
2x<br />
B<br />
+
11.6. (4-quliani)<br />
x aseuli, y aTeuli, z erTeuli<br />
z kentia<br />
x + y + z = 15<br />
x – y = y – z<br />
x > y + z<br />
(5-quliani) 9567 + 1085 = 10652<br />
gv. 73-ze (daamtkiceT damoukideblad):<br />
vaCvenoT, rom Tu a = b (mod m) da c = d (mod m), maSin a + c = (b + d)(mod m)<br />
marTlac, a = q m + r , b = q m + r (a da b–s toli naSTebi aqvT)<br />
1 1 2 1<br />
c = q m + r , d = q m + r (c da d–s toli naSTebi aqvT)<br />
3 2 4 2<br />
(a + c) – (b – d) = (q + q ) m + (r + r ) – (q + q ) m – (r + r ) = (q + q – q – q ) m.<br />
1 3 1 2 1 4 1 2 1 3 2 4<br />
aqedan Cans, rom (a + c) – (b + d) unaSTod iyofa m-ze. r.d.g.<br />
§12<br />
axla vaCvenoT, rom igive pirobebSi ac = bd (mod m), e. i. saWiroa vaCvenoT, rom ac – bd unaSTod<br />
iyofa m–ze.<br />
ac – bd = (q m + r )(q m + r ) – (q m + r )(q m + r ) = ... = [q (q m + r ) + q r – q (q m + r ) – q r ] ⋅ m. r.d.g.<br />
1 1 3 2 2 1 4 2 1 3 2 3 1 2 4 2 4 1<br />
Tu ac = bd(mod m) gamosaxulebaSi aviRebT c = a, d = b ⇒ a 2 = b 2 (mod m) da a. S. a k = b k (mod m)<br />
12.1. 80 = 7 ⋅ 11 + 3, amitom 80 (mod 11) = 3 ⇒ 200 _ 80 (mod 11) = 197<br />
11 = 0 ⋅ 20 + 11, amitom 11 (mod 20) = 11 ⇒ 9 ⋅ 11 (mod 20) = 99<br />
12.2. 103 (mod 17) = 1, 42 (mod 17) = 8 amitom (103 ⋅ 42) (mod 17) = 8 WeSmaritia<br />
17 97 unaSTod iyofa 17-ze. amitom 17 97 (mod 17) = 0 WeSmaritia<br />
12.4. (3-quliani) 9 50 = 9 2⋅25 = 8125 ⇒ bolovdeba 1-iT.<br />
12.8.<br />
z kentia<br />
(2y –z) + y + z = 15<br />
x = 2y – z<br />
x > y + z<br />
y = 5<br />
(4-quliani) cxadia, 2 4 = 6 (mod 10) ⇒ (2 4 ) 50 = 6 50 = 6 (mod 10)<br />
(radgan 6-is nebismieri xarisxi bolovdeba 6-ianiT);<br />
2 2000 = 6 (mod 10) , 2 5 = 2 (mod 10) ⇒ 2 2005 = 6 ⋅ 2 (mod 10)<br />
amrigad, 2 2005 -is gayofiT 10-ze naSTi rCeba 2;<br />
pasuxi: es ricxvi bolovdeba 2-iT.<br />
(5-quliani) 9-is kenti xarisxebi bolovdeba 9-ianiT. ⇒ 9 2005 = 9 (mod 10)<br />
viciT, rom 2 2005 = 2 (mod 10) ⇒ (9 ⋅ 2) 2005 = 9 ⋅ 2 = 8 (mod 10)<br />
ricxvi bolovdeba 8-ianiT.<br />
12 3<br />
y = 4 y (radgan marcxena mxareSi igulisxmeba, rom y arauaryofiTia).<br />
12 4<br />
y = 3 y (marcxena mxare nebismieria y-saTvis arauaryofiTia).<br />
4 10 8 10<br />
4<br />
4<br />
5 4<br />
x = x = x = x ⋅ x =<br />
12.9. moswavleebma es sityvebi SeiZleba Secvalon martivi naxatebiT.<br />
x<br />
4<br />
x<br />
z kentia<br />
x = 10 – z<br />
x > 5 + z<br />
⇒ x = 9; z = 1<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
61
12.10. samkuTxedebis msgavsebiT:<br />
15<br />
62 maTematika X maswavleblis wigni<br />
x<br />
↑<br />
1,8<br />
↓<br />
§13<br />
13.4. (3-quliani) – 50 (mod 7) = ?<br />
– 50 7q + r, 0 ≤ r < 7 ⇒ 0 ≤ – 50 – 7q < 7;<br />
– 57 < 7q ≤ – 50; q = –8; amrigad, r = – 7q – 50 = 6<br />
e. i. –50(mod 7) = 6;<br />
(4-quliani) –50 = – 6 ⋅ 9 + 4 ⇒ –50 (mod 9) = 4;<br />
(5-quliani) –50 = –5 ⋅ 11 + 5 ⇒ –50 (mod 11) = 5.<br />
13. 8. qvelmoqmedebajj.<br />
I I Tavis damatebiTi savarjiSoebi<br />
4. 7100 = 72⋅50 = 4950 ; 9-iT daboloebuli ricxvis luwi xarisxi bolovdeba 1-iT.<br />
5.<br />
S =1– .<br />
gaferad.<br />
6. a = b (mod m) piroba niSnavs, rom (a – b) unaSTod iyofa m-ze.<br />
cxadia (a + c) – (b + c) = a – b -c iyofa unaSTod m-ze. e. i. a + c = (b + c) (mod m).<br />
aseve, ac – bc = (a – b)c tolobis marjvena mxare iyofa unaSTod m-ze, gaiyofa<br />
marcxena mxarec, e. i. ac = bc (mod m).<br />
7.<br />
A<br />
11.<br />
A<br />
B<br />
M<br />
12. (14 – 6) ⋅ 3 = 24.<br />
E<br />
B<br />
K<br />
O<br />
x<br />
2 x<br />
N<br />
C<br />
17. yvelaze metad mainc kiSis saocari nadiroba ancvifrebda xalxs.<br />
↑<br />
↓<br />
2,5<br />
15 =<br />
x<br />
x = 10,8<br />
2,<br />
5<br />
centrebis SeerTebiT miRebuli kvadratis gverdia 1, farTobia 1.<br />
1,<br />
8<br />
igi Sedgeba S gaferad. + 4 ⋅ = 1; S gaferad. + = 1;<br />
C<br />
heronis formuliT S ABC = 84; ⇒ BK = 8;<br />
ΔABC ~ ΔMBN ⇒<br />
AC<br />
=<br />
MN<br />
BK<br />
BE<br />
Tu kvadratis gverds aRvniSnavT x-iT,<br />
21 8 168<br />
maSin = ; x =<br />
x 8 − x 29<br />
ΔAOD ~ ΔBOC ⇒<br />
= 1; = 4 ⇒ (BC + AD) x = 6; S ABCD = = 9<br />
D<br />
S<br />
S<br />
AOD<br />
BOC<br />
= 4 ⇒<br />
msgavsebis koeficienti = 2.<br />
maSasadame, ΔAOD-s simaRle 2-jer metia ΔBOC-s<br />
Sesabamis simaRleze.
14.3. (4 quliani) Tu am ricxvSi x aTeuli da y erTeulia, miviRebT sistemas:<br />
⇒ pasuxi: 62; 83.<br />
§14<br />
( y + 1)<br />
⎧x<br />
= 2<br />
⎨<br />
⎩x<br />
+ y > 6<br />
(5 quliani) Tu am ricxvSi aTeuli da erTeulia, miviRebT sistemas: ⎨<br />
⎩ ⎧5x<br />
− 4y<br />
= 13<br />
x + y > 13<br />
SerCevis gziT aqedan miiReba x=9, y=8. pasuxi: 98.<br />
14.4. (3 quliani) im nawilebis raodenoba, romelTa mniSvnelia 2 aris 1; romelTa mniSvnelicaa 3 _<br />
iqneba 2 da a. S. romelTa mniSvnelia 9 _ iqneba 8 wiladi. sul 1+2+ ... +8=36 wiladi.<br />
(4 quliani) saZiebeli wiladebis raodenobaa 9+10+ ... +28=370<br />
(5 quliani) saZiebeli wiladebis raodenobaa 10+12+ ... +98=2430<br />
14.7. (4 quliani) SevitanoT mocemuli wertilebis koordinatebi y=kx+b wrfis gantolebaSi. mii-<br />
⎧ 1<br />
⎪k<br />
= ;<br />
⎧−<br />
k + b = 2;<br />
3<br />
⎨ ⇒ ⎨<br />
+ 8<br />
Reba sistema ⎩2k<br />
+ b = 3.<br />
⎪ 2 e.i. =<br />
b = 2 . 3<br />
⎪⎩<br />
3<br />
x<br />
y .<br />
14.8. (5 quliani) |x−2| + |y+3| = 5; roca x = 0, gveqneba |y+3| = 3 ⇒ y = 0 an y = −6; e.i. OY RerZTan gadakveTis<br />
wertilebia (0; 0) da (0; −6). roca y = 0, gveqneba |x−2| = 2 ⇒ x = 0 an x = 4. amrigad, OX RerZi ikveTeba<br />
(0; 0) da (4; 0) wertilebSi. pasuxi: (0; 0), (0; −6), (4; 0).<br />
14.10. (4 quliani) b) wrewiri centriT wertilSi (2; −1), 5-is toli radiusiT.<br />
(5 quliani) a) gantoleba ase gadaiwereba: (x−2y) 2 = 0 ⇒ x − 2y = 0. am gantolebis grafikia wrfe.<br />
b) (x – 3) 2 + (y – 4) 2 = 25. grafikia 5-is toli radiusiani wrewiri, centriT (3; 4) wertilSi.<br />
g) (x – 3y) (x + 3y) = 0. am gantolebis grafikia (x – 3y) = 0 da (x + 3y) = 0 wrfeebis erToblioba.<br />
y↑<br />
− 6 3<br />
d) 2y<br />
= ; y = −<br />
x − 2<br />
x − 2<br />
14.11. (3 quliani) gadavweroT gantolebebi ase:<br />
paralelobisaTvis saWiroa sakuTxo koeficientebis toloba, e.i.<br />
→<br />
O 2<br />
x<br />
3<br />
a 7<br />
= x − 2,<br />
y = − x +<br />
2<br />
6 6<br />
y .<br />
3<br />
2<br />
a<br />
= − ⇒ a = −9<br />
6<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
63
(5 quliani) gadavweroT gantolebebi ase:<br />
12345678901234<br />
12345678901234<br />
12345678901234<br />
123<br />
14.14. (3-quliani) (4-quliani) (5-quliani)<br />
12345678901234<br />
12345678901234<br />
12345678901234<br />
12345678901234<br />
12345678901234<br />
12345678901234<br />
12345678901234<br />
12345678901234<br />
64 maTematika X maswavleblis wigni<br />
3<br />
1 3<br />
y = x − 2,<br />
y = − x + . wrfeTa marTobulobisaT-<br />
2<br />
a a<br />
vis saWiroa, rom sakuTxo koeficientebis namravli −1-is toli iyos, e.i.<br />
14.12. miTiTeba: visargebloT trigonometriuli kompasiT.<br />
14.13. (3 quliani)<br />
6 ⋅8<br />
S = ⋅sin150°<br />
= 12<br />
2<br />
(4 quliani) B<br />
ΔABK ⇒<br />
A<br />
§15<br />
x =<br />
2 2<br />
15.2 (5-quliani) T) ⎧ y + xy = 6;<br />
⎧xy(<br />
x + y)<br />
=<br />
⎨<br />
⇒ ⎨<br />
xy + ( x + y)<br />
pasuxi: (2; 1), (1; 2).<br />
⎩xy<br />
+ x + y = 5.<br />
⎩<br />
1<br />
S = ⋅ AC ⋅ x = 144<br />
2<br />
6;<br />
= 5.<br />
3 ⎛ 1 ⎞<br />
⎜−<br />
⎟ = −1⇒<br />
a =<br />
2 ⎝ a ⎠<br />
( 3−<br />
3)<br />
x aRvniS. x+y = t da xy = v ⇒<br />
t = 3, v = 2<br />
⇒ 1 1 davubrundeT aRniSvnebs:<br />
t = 2, v = 3<br />
2 2<br />
( x + y)<br />
2 2<br />
2<br />
⎪⎧<br />
x + y + x + y = 18;<br />
⎪⎧<br />
x + y + − 2xy<br />
= 18;<br />
k) miTiTeba ⎨<br />
⇒<br />
2 2 ⎨ 2<br />
⎪⎩ xy + x + y = 19.<br />
⎪⎩ ( x + y)<br />
− xy = 19.<br />
l) miTiTeba: ⎪⎩<br />
24 −x<br />
A<br />
K<br />
x<br />
B<br />
⎪<br />
⎧<br />
2 2<br />
x + y − y − 4x<br />
= 5<br />
⎨<br />
3 2 2<br />
y y − 4x<br />
= 0.<br />
x<br />
3<br />
2<br />
1234567<br />
1234567<br />
1234567<br />
1234567<br />
1234567<br />
1234567<br />
aRvniS. x+y = t da xy = v ⇒<br />
. meore gantolebidan Cans, rom an y = 0 (rac pirveli gan-<br />
tolebisaTvis ar gamodgeba), an y2 − 4x2 = 0. e.i. gveqneba ⎨<br />
⎩ ⎧ − 4 = 0<br />
+ = 5<br />
2 2<br />
y x<br />
.<br />
x y<br />
C<br />
1234567<br />
1234567<br />
1234567<br />
123<br />
123<br />
1234567<br />
A B A B<br />
123<br />
123<br />
123<br />
⇒<br />
⇒ ∅<br />
x 1 = 2, y 1 = 1<br />
x 2 = 2, y 2 = 3
15.3. (3 quliani)<br />
3<br />
e.i. a = − .<br />
2<br />
15. 4. (3-quliani) ori wrfivi gantolebis sistemas erTaderTi amonaxsni aqvs, Tu ucnobebis<br />
Sesabamisi koeficientebi proporciuli araa: 3 : 2 ≠ − a : 3 ⇒ a ≠ _ 9/2<br />
(5-quliani) miTiTeba: meore gantolebidan amoxsnili y CavsvaT pirvelSi; gavutoloT O-s mi-<br />
Rebuli kvadratuli gantolebis diskriminanti.<br />
15.5. (3 quliani) parabolis zogad gantolebas y = ax 2 + bx + c unda akmayofilebdes samive wertilis<br />
koordinatebi, e.i. x = 0 da y = 2, x = 1 da y = 0, x = −1 da y = 1 wyvilebi. Casmis Semdeg miiReba sistema:<br />
⎧c<br />
= 2<br />
⎪<br />
⎨a<br />
+ b + c = 0 ⇒ a = −<br />
⎪<br />
⎩a<br />
− b + c = 1<br />
3<br />
,<br />
2<br />
I da I I gantolebebidan Cans, rom (8 − a) 2 = a 2 , e.i. a = 4, amitom sistema martivdeba:<br />
16 + ( b + 1)<br />
2 ( b − 3)<br />
=<br />
15. 15. 15. 6. 6. (5-quliani) (5-quliani) SevitanoT mocemuli wertilebis koordinatebi (x – a) 2 + (y – b) 2 = R2 wrewiris zogad<br />
gantolebaSi:<br />
(2 –a) 2 + (6 – b) 2 = R2 (–6 –a) 2 + (–2 –b) 2 = R2 (2 – a) 2 + (–10 –b) 2 = R2 8 (–4 – 2a) + 8 (4 – 2b) = 0<br />
16 (-4 -2b) = 0<br />
am sidideebis gaTvaliswinebiT I gantolebidan ⇒ R = 8<br />
pasuxi: pasuxi: (x – 2) 2 + (y + 2) 2 a = 2<br />
b = –2<br />
= 64<br />
15.8. (5 quliani) miTiTeba: ΔAOB-s gverdebia R, R da R , amitom iolad davadgenT, rom<br />
∠AOB = 60 0 , e.i. ∠AOB = 120 0 .<br />
1<br />
3<br />
b = − , c = 2 . pasuxi: 2<br />
2<br />
2 2<br />
2<br />
x x<br />
y = − − +<br />
(4 quliani) miTiTeba: wrewiris gantolebas (x − a) 2 + (y − b) 2 = R2 unda akmayofilebdes samive<br />
wertilis koordinatebi, e.i. x = 8 da y = −1, x = 0 da y = −1, x = 4 da y = 3 wyvilebi. miiReba sistema<br />
⎧<br />
⎪<br />
⎨<br />
⎪<br />
⎩<br />
2<br />
2<br />
( 8 − a)<br />
+ ( b + 1)<br />
2<br />
2<br />
a + ( b + 1)<br />
= R<br />
2 ( 4 − a)<br />
+ ( b − 3)<br />
2<br />
2<br />
= R<br />
2<br />
= R<br />
⎧4x<br />
− 3y<br />
= 7<br />
⎨<br />
⎩2x<br />
+ ay = 5<br />
2<br />
⎧4x<br />
− 3y<br />
= 7<br />
⎨<br />
− 2 ⎩−<br />
4x<br />
− 2ay<br />
= −10<br />
amonaxsni ar aqvs, roca 3+2a=0,<br />
−<br />
( 3 + 2a)<br />
y = −3.<br />
gamovakloT I gantolebas I I,<br />
Semdeg I gantolebas gamovakloT I I I.<br />
miiReba<br />
15.9. (3 quliani) 3 + < m < 4 + ; radgan 4 < < 5, amitom cxadia m = 8.<br />
(4 quliani) 6 − < m < 7 − . cxadia, rom 5 < < 6, amitom 0 < m < 2,<br />
e.i. m = 1.<br />
⎪⎧<br />
⎨<br />
⎪⎩<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
2<br />
R<br />
= R<br />
2<br />
2<br />
65
16.9. (5-quliani). im wrfis gantoleba, romelic gadis A da B wertilebze, aris y = x – 1; am<br />
wrfisa da mocemuli wrewiris (x + 2) 2 + (y – 3) 2 = 36 TanakveTa iqneba M(4;3) da N (–2; –3) wertilebi.<br />
MN qordis sigrZea 6 , radgan radiusi aris 6. amitom ∠MON = 90 0 (0 wrewiris centria). AB wrfiT<br />
miRebuli erTi segmentis farTobia 9π-18, xolo meore seqtorisa 27π+18. maTi Sefardebaa<br />
1 2<br />
x<br />
− y > 2<br />
1<br />
y < − 2 2<br />
x<br />
66 maTematika X maswavleblis wigni<br />
gia salome lali suliko biZina<br />
b) b) roca (–∞; –2], maSin x + 2 – x > 2<br />
2 > 2<br />
∅<br />
y ↑<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901 123456789012345678901<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901 123456789012345678901<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901 123456789012345678901<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901 123456789012345678901<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901 123456789012345678901<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901 123456789012345678901<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901 123456789012345678901<br />
O<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901 123456789012345678901<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901 123456789012345678901<br />
– 2<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901 123456789012345678901<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901 123456789012345678901<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901 123456789012345678901<br />
pasuxi: gia, salome, lali,<br />
biZina, suliko (SesaZlebelia,<br />
rom biZina, lali da suliko<br />
erTi simaRlisanic<br />
iyvnen).<br />
→<br />
x<br />
3π<br />
+ 2<br />
.<br />
π − 2<br />
16.10. (5-quliani). vTqvaT, marto me-3 miliT avzi ivseba x saaTSi, maSin marto pirveli miliT<br />
aivseba 4x sT-Si, xolo marto me-2 miliT _ (x + 4) sT-Si. 1 sT-Si TiToeuli mili aavsebs Sesabamisad<br />
naw., naw. da nawils. amitom . miviRebT 2x 2 – 19x – 60 = 0. gantolebas:<br />
x = = . aqedan x = 12, radgan = 0,5, amitom gveqneba pasuxi: mesame mili saaTSi<br />
aavsebs avzis naxevars.<br />
§17. amocana 1.<br />
amocana 2. vTqvaT, 1 kg kartofili Rirs x TeTri, xolo 1 kg xaxvi – y TeTri, maSin<br />
30 ≤ x ≤ 60 da 40 ≤ y ≤ 80. aqedan, 180 ≤ 6x ≤ 360 da 160 ≤ 4y ≤ 320, saidanac vRebulobT: 340 ≤ 6x + 4y ≤ 680<br />
radgan 1 lari mgzavrobisTvis iyo saWiro, xolo dedas xurda fuli ar hqonda,<br />
500 ≤ 6x + 4y + 100 < 800 (8 lars ar miscemda deda, radgan igi `zedmets arasodes iZleoda~)<br />
e. i. dedas erTi orlarianis garda TemosTvis SeiZleba mieca 3, 4 an 5 erTlariani).<br />
17.1. ; > 0 ; e. i. > 0<br />
pasuxi: x ∈ (− ; 0) ∪ (1; ∞)<br />
17.2. ⏐x + 2⏐− x > 2<br />
a) a) roca x ∈ (-∞; –2], maSin − x – 2 – x > 2<br />
– 2 x > 4<br />
x < –2<br />
(–∞; –2]<br />
pasuxi: pasuxi: (-∞; -2)
⎡⎧y<br />
≥ −x<br />
y ≥ −x<br />
⎢⎨<br />
⎢⎩x<br />
+ y < 4 y < −x<br />
+ 4<br />
⎢⎧y<br />
≤ −x<br />
y ≤ −x<br />
⎢⎨<br />
⎢⎣<br />
⎩−<br />
x − y < 4 y > −x<br />
− 4<br />
17.4. (4-quliani). a)<br />
a)<br />
(4-quliani). b)<br />
b)<br />
(x – 2) 2 + (y + 1) 2 > 3<br />
R = , centri: (2; -1)<br />
(4-quliani). d) d)<br />
d)<br />
3<br />
x − <<br />
y<br />
y ↑<br />
12345678901234567890123456<br />
12345678901234567890123456<br />
12345678901234567890123456<br />
12345678901234567890123456<br />
12345678901234567890123456<br />
→<br />
x<br />
12345678901234567890123456<br />
12345678901234567890123456<br />
O<br />
12345678901234567890123456<br />
12345678901234567890123456<br />
12345678901234567890123456<br />
12345678901234567890123456<br />
12345678901234567890123456<br />
12345678901234567890123456<br />
12345678901234567890123456<br />
12345678901234567890123456<br />
12345678901234567890123456<br />
12345678901234567890123456<br />
1234567890123456789012345678901212345678901<br />
1234567890123456789012345678901212345678901<br />
1234567890123456789012345678901212345678901<br />
1234567890123456789012345678901212345678901<br />
1234567890123456789012345678901212345678901<br />
1234567890123456789012345678901212345678901<br />
1234567890123456789012345678901212345678901<br />
1234567890123456789012345678901212345678901<br />
1234567890123456789012345678901212345678901<br />
1234567890123456789012345678901212345678901<br />
1234567890123456789012345678901212345678901<br />
1234567890123456789012345678901212345678901<br />
1234567890123456789012345678901212345678901<br />
1234567890123456789012345678901212345678901<br />
1234567890123456789012345678901212345678901<br />
1234567890123456789012345678901212345678901<br />
1234567890123456789012345678901212345678901<br />
1234567890123456789012345678901212345678901<br />
1234567890123456789012345678901212345678901<br />
1234567890123456789012345678901212345678901<br />
1234567890123456789012345678901212345678901<br />
1234567890123456789012<br />
1234567890123456789012345678901212345678901<br />
1234567890123456789012<br />
1234567890123456789012<br />
1234567890123456789012<br />
1234567890123456789012<br />
1234567890123456789012<br />
1234567890123456789012<br />
1234567890123456789012<br />
1234567890123456789012<br />
1234567890123456789012<br />
1234567890123456789012<br />
1234567890123456789012<br />
1234567890123456789012<br />
1234567890123456789012<br />
1234567890123456789012<br />
1234567890123456789012<br />
1234567890123456789012<br />
1234567890123456789012<br />
1234567890123456789012<br />
1234567890123456789012<br />
1234567890123456789012<br />
2<br />
(5-quliani). b)<br />
b)<br />
(x + 2) 2 + (y – 1) 2 ≤ 0<br />
misi amonaxsnia erTaderTi wertili:<br />
(-2; 1), radgan (x + 2) 2 + (y – 1 ) 2 ≥ 0<br />
(5-quliani) d)<br />
d)<br />
|x + y| < 4<br />
y ↑<br />
O<br />
y ↑<br />
→<br />
x<br />
12345678901234567890123456<br />
12345678901234567890123456<br />
12345678901234567890123456<br />
12345678901234567890123456<br />
12345678901234567890123456<br />
12345678901234567890123456<br />
– 4<br />
12345678901234567890123456<br />
12345678901234567890123456<br />
→<br />
x<br />
12345678901234567890123456<br />
12345678901234567890123456<br />
12345678901234567890123456<br />
12345678901234567890123456<br />
12345678901234567890123456<br />
12345678901234567890123456<br />
12345678901234567890123456<br />
12345678901234567890123456<br />
12345678901234567890123456<br />
17.14. 17.14. (3-quliani) (3-quliani)<br />
⇒ x2 + ax + 1 = 0; D = a2 – 4 < 0; a∈ (–2; 2)<br />
(4-quliani)<br />
(4-quliani)<br />
5x 2 + 2x + (2 – a 2 ) = 0.<br />
(5-quliani)<br />
(5-quliani)<br />
y ↑<br />
O 2<br />
1234567890123456789012<br />
3<br />
x<br />
< +<br />
y<br />
2 ⎧(<br />
x −1)<br />
+ ( y + 2)<br />
⎨<br />
⎩2x<br />
− y −1<br />
= 0<br />
2<br />
= a<br />
2<br />
⎧y<br />
= 2x<br />
−1<br />
⎨ 2<br />
⎩(<br />
x −1)<br />
+ ( 2x<br />
+ 1)<br />
D 9<br />
2 2 2 =1 – 5 (2 – a ) < 0; –9 + 5a < 0; a <<br />
4<br />
5<br />
⎧3<br />
⎪ − y = 1<br />
⎨ x<br />
⎪ 2<br />
⎩x<br />
+ ( y + 1)<br />
2<br />
= a<br />
2<br />
⎧ 3<br />
⎪y<br />
= −1<br />
x<br />
⎨<br />
⎪ 2 9<br />
x + = a<br />
⎪ 2<br />
⎩ x<br />
x 4 – a 2 x 2 + 9 = 0; D = a 4 – 36 < 0; a 2 < 6; a ∈ (– ; )<br />
2<br />
→ x<br />
2<br />
2<br />
= a<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
O<br />
– 4<br />
2<br />
4<br />
4<br />
3 3<br />
a ∈ (− ; )<br />
5 5<br />
67
12345678901234567890123<br />
17.8. (5-quliani)<br />
g)<br />
y<br />
↑<br />
d)<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
17.10. (3-quliani) {(x; y) | x ≥ 0, y ∈ (− ∞; + ∞)} ∪ {(x; 0) | x ∈ (− ∞; + ∞)}<br />
(4-quliani) {(x; y) | x ∈ (− ∞; 0) ∪ (0; + ∞), y > 0}<br />
y<br />
(5-quliani) ↑<br />
F figura 1234567890123456<br />
2<br />
naxazze daStrixuli kvadratia.<br />
17.14. (3-quliani) ⇒ x 2 + ax + 1 = 0; D = a 2 – 4 < 0; a∈ (–2; 2)<br />
(4-quliani)<br />
12345678901234567890123<br />
– 2<br />
2 ⎧(<br />
x −1)<br />
+ ( y + 2)<br />
⎨<br />
⎩2x<br />
− y −1<br />
= 0<br />
68 maTematika X maswavleblis wigni<br />
O<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
O<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
– 2<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
→<br />
x<br />
2<br />
2<br />
= a<br />
2<br />
⎧y<br />
= 2x<br />
−1<br />
⎨ 2<br />
⎩(<br />
x −1)<br />
+ ( 2x<br />
+ 1)<br />
2<br />
= a<br />
5x2 + 2x + (2 – a2 ) = 0.<br />
D<br />
2 =1 – 5 (2 – a ) < 0;<br />
4<br />
2 –9 + 5a < 0;<br />
9<br />
2 a <<br />
5<br />
(5-quliani)<br />
x<br />
⎧ 3<br />
⎧3<br />
⎪y<br />
= −1<br />
⎪ − y = 1<br />
x<br />
⎨ x<br />
⎨<br />
⎪ 2<br />
2 2 ⎪ 2 9 2<br />
⎩x<br />
+ ( y + 1)<br />
= a x + = a<br />
⎪ 2<br />
⎩ x<br />
4 – a2x2 + 9 = 0; D = a4 – 36 < 0; a2 < 6; a ∈ (– ; )<br />
§18<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
12345678901234567890123<br />
misi gverdi = 2 2<br />
farTobia 8.<br />
y ↑<br />
4<br />
17.11. (5-quliani) a) mTeli sibrtye<br />
b) mTeli sibrtye, koordinatTa saTavis gamoklebiT<br />
g) mxolod koordinatTa saTave<br />
123456789012345678901<br />
18. 3. (3 quliani) d) y ↑<br />
(4 quliani) b)<br />
→<br />
x<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901<br />
123456789012345678901<br />
O<br />
12345678901234567890<br />
123456789012345678901<br />
12345678901234567890<br />
12345678901234567890<br />
12345678901234567890<br />
12345678901234567890<br />
12345678901234567890<br />
12345678901234567890<br />
12345678901234567890<br />
12345678901234567890<br />
12345678901234567890<br />
12345678901234567890<br />
→ x<br />
– 4<br />
O<br />
– 4<br />
2<br />
4<br />
→<br />
x<br />
3 3<br />
a ∈ (− ; )<br />
5 5<br />
y↑<br />
O<br />
123456789012 123456789012<br />
123456789012<br />
123456789012<br />
123456789012<br />
123456789012<br />
123456789012<br />
123456789012<br />
123456789012<br />
123456789012<br />
123456789012<br />
123456789012<br />
123456789012<br />
123456789012<br />
123456789012<br />
123456789012<br />
123456789012<br />
123456789012<br />
123456789012<br />
123456789012<br />
→ x<br />
123456789012<br />
123456789012
(5 quliani) d) y 2 ≤ x 2 ; (y – x) (y + x) ≤ 0.<br />
jer avagoT y = x da y = –x wrfeebi. isini sibrtyes oTx nawilad yofen.<br />
imis Sesamowmeblad, Tu romeli maTgani unda davStrixoT, am areebSi<br />
viRebT Siga wertilebs.<br />
magaliTYad, (0; 5) da (0; –5) wertilebis koordinatebi ar akmayofileben.<br />
y 2 ≤ x 2 utolobas; (5; 0) da<br />
(-5; 0) wertilebis koordinatebi<br />
ki akmayofileben,<br />
amitom davStrixavT<br />
Sesabamis areebs.<br />
y ↑<br />
123456789<br />
123456789<br />
123456789 123456789<br />
123456789<br />
123456789<br />
123456789 123456789<br />
123456789<br />
123456789<br />
123456789 123456789<br />
123456789<br />
123456789<br />
123456789 123456789<br />
123456789<br />
123456789<br />
123456789 123456789<br />
123456789<br />
123456789<br />
123456789 123456789<br />
123456789<br />
123456789<br />
123456789 123456789<br />
123456789<br />
123456789<br />
123456789 123456789<br />
123456789 123456789<br />
§19<br />
19.1. (3-quliani) vTqvaT limonaTis fasia lari, bananis _ b lari, amocanis pirobis Tanaxmad<br />
a) ⇒ 2 – 2b > 0 e. i. > b<br />
b) Tu b ≥ 0,5, maSin 3 + 5 ⋅ 0,5 ≤ 7 ⇒ ≤ 1,5<br />
O<br />
axla, Tu gaviTvaliswinebiT<br />
|x| ≥ 2 utolobasac,<br />
miviRebT sistemis<br />
saZiebel grafiks.<br />
(4-quliani) a) zemoT miRebuli sistemidan ⇒ 8 + 8 b > 14 e. i. + b > 1,75. amitom 1,4, larad ver<br />
SeZlebda, sistemis II gantolebidan ⇒ 3<br />
7<br />
+ 3b < 7, + b < < 2,4<br />
3<br />
b) + b ≤ 2 utolobis ZaliT sistemis II tolobidan<br />
7 = 3( + b) + 2b ≤ 3 ⋅ 2 + 2b, b ≤ 2b ≥ 1, b ≥ 0,5.<br />
pasuxi: bananis umciresi fasia 0,5 lari.<br />
⇒<br />
7 − 3l<br />
(5-quliani) a) sistemis II gantolebidan ⇒ b = , amitom 4<br />
5<br />
+2b ≤ 7-dan miviRebT<br />
7 − 3l<br />
2l<br />
+ 7 3 + 7<br />
4 + ≤ 7, ≤ + b ≤ + − ≤ = 2 . e. i. SeeZlo.<br />
5 5 5<br />
→ x<br />
3<br />
16 ⋅ + 21<br />
b) 5 + 3b = 5 + 21−<br />
9l<br />
16l<br />
+ 21<br />
= ≤<br />
2<br />
= 9 = 7 + 2 e. i. sakmarisia 2 laris damateba.<br />
5 5 5<br />
19.10. Tu marTkuTxa samkuTxedis kaTetebia a, b, hipotenuza ki c, maSin a 3 + b 3 < a 2 c + b 2 c = (a 2 +<br />
b 2 ) ⋅ c=c 3<br />
20.1. (5-quliani) mocemulia ocdaxuTive (3+10+7+5=25) moswavlis Sedegi<br />
(25-1) ⋅ 2 = 48, (25 - 2) ⋅ 2 = 46, (25-3) ⋅ 2= 44 da (25-6) ⋅ 2 = 38. amitom B = {48; 46; 44; 38}.<br />
§20<br />
y↑<br />
→ x<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
O<br />
123456<br />
123456<br />
123456<br />
123456<br />
123456<br />
123456<br />
123456<br />
123456<br />
123456<br />
123456<br />
123456<br />
123456<br />
123456<br />
123456<br />
123456<br />
123456<br />
123456<br />
20.4. miTiTeba: f : [-1;1] → [1;5] SesaZlo funqciebidan ganvixilavT:<br />
1. wrfiv y = kx + b tipis funqcias. aq intervalTa boloebis mixedviT vwerT Sesabamis sistemas:<br />
⎧−<br />
k + b = 12b<br />
= 6,<br />
b = 3<br />
⎨<br />
⎩k<br />
+ b = 5 k = 2<br />
y = 2x + 3<br />
y<br />
↑<br />
O<br />
123456<br />
123456<br />
123456<br />
123456<br />
123456<br />
123456<br />
→ x<br />
123456<br />
123456<br />
123456<br />
123456<br />
123456<br />
123456<br />
123456<br />
123456<br />
123456<br />
123456<br />
123456<br />
69
2.<br />
⎧ k<br />
k<br />
⎪ = 1<br />
y = 1<br />
tipis funqcias. am SemTxvevaSi −1<br />
+ b b = k +<br />
x + b<br />
⎨<br />
⎪ k k = 5b<br />
+ 5<br />
= 5<br />
⎪⎩<br />
1+<br />
b<br />
20.10. (4-quliani) radgan rkinis detalis masa moculobis proporciulia, xolo simaRle igive rCeba,<br />
amitom 2-jer naklebi moculobis pirobebSi wesieri eqvskuTxedis farTobi orjer meti iqneba<br />
gamoCarxuli cilindris fuZis wris farTobze. 2πR2 = 628 mm2 , R2 ≈ 100mm2 ⎧x<br />
> y<br />
sistemis II, IV utolobebidan ⇒ 10x > 350, x > 35.<br />
⎪<br />
maSin ⎪xy<br />
< 1300<br />
II, III-dan x(x − 10) < 1300 ⇒ x ≤ 41.<br />
⎨<br />
⎪y<br />
+ 10 > x<br />
Semowmebebi gviCvenebs, rom x SeiZleba iyos 36; 37; 38; 39; 40; 41.<br />
⎪<br />
⎩x(<br />
y + 10)<br />
> 1650<br />
, R ≈ 10mm, d ≈ 20mm.<br />
(5-quliani) gaviTvaliswinoT, rom masa moculobis proporciulia. pirobis Tanaxmad<br />
πR2 12 , 5<br />
2 ⋅ h = πR ⋅ H.<br />
100<br />
r : R = h : H,<br />
125<br />
3 3 e. i. r : R = saidanac<br />
1000<br />
r : R = 5 : 10 = 1:2. R = 2r, H = 2h. aqedan, SX : 40 = 1 : 2, amitom SX = 20 sm.<br />
20.11. (4-quliani)<br />
⎧h<br />
= AD<br />
S = AC ⋅ BD, sadac [BD] ⊥ [AC]. BD = h saidanac S = 10h<br />
ABCD ABCD ⎨<br />
⎩h<br />
: DC = tg30<br />
70 maTematika X maswavleblis wigni<br />
A<br />
B C<br />
45 o<br />
30 o<br />
D<br />
10<br />
30 o<br />
D<br />
⎧<br />
3 5<br />
⎨4b<br />
= −6,<br />
b = − , k = −<br />
⎩<br />
2 2<br />
20.6. (4-quliani) moswavleebi iyeneben gamoricxvis meTods (B ⊂ A mcdaria; A ∩ B = (–2; 5) mcdaria,<br />
radgan 5∈ A∩ B da A = B tolobac mcdaria. amitom WeSmaritia (a)), an iyeneben pirdapiri amoxsnis<br />
meTods<br />
((_3; 5] ∪ [-2; 6) = (-3; 6); e. i. WeSmaritia (a)).<br />
(5-quliani) amocanis amoxsnisas moswavlem unda daweros x2 – 3x ≤ 0 utolobisa da x – 1 > 0<br />
utolobis amonaxsnTa simravleebia: A = [0; 3]; B = (1; ∞).<br />
amitom A ∪ B = [0; ∞), xolo A \ B = [0; 1] ( [0; 3] simravles `CamovacliT~ 1-ze met ricxvebs).<br />
20. 7. (5-quliani) (O; 1) wrewiris gantolebaa x2 + y2 = 1. erTmaneTs SevusabamoT<br />
centridan gamosul sxivze mdebare wrewirTa wertilebi (rogorc es naxazzea<br />
naCvenebi). (x1 ; y1 y<br />
↑<br />
(x ; y ) 1 1<br />
(x; y)<br />
→<br />
) (x ; 7 ) wertili 3-jer ufro Sorsaa centridan, vidre (x; y). amitom<br />
O 1 3 x<br />
1 1<br />
x = x1/3 , y = y1/3 . am tolobebis gaTvaliswinebiT (O; 1) wrewiris gantolebidan<br />
2 2 3<br />
miviRebT x + y1 = 9. e. i. (O; 3) wrewiris aRwerili asaxva warmoadgens Ho 1<br />
homoTetias.<br />
20.9. (4-quliani) vTqvaT, 1 kg kartofili Rirs x TeTri, xolo 1 nayini _ y TeTri. nika daxarjavda<br />
(100x+y) TeTrs, rac 5 larsa da 40 TeTrs anu 540 TeTrs Seadgens, natom ki daxarja 470 TeTri:<br />
7x+80+40=470. aqedan x = 50 10 · 50 + y = 540, e. i. y = 40<br />
pasuxi: nikas uyidia 40-TeTriani nayini.<br />
(5-quliani) vTqvaT, mocemuli marTkuTxedis sigrZea x m, xolo sigane _ y m.<br />
o<br />
h<br />
=<br />
10 − h<br />
1<br />
3
3h = 10 − h,<br />
10<br />
h = , h = 5(<br />
3 + 1<br />
3 -1), S = 50 ( 3 - 1) sm2 .<br />
kalkulatoris an cxrilis gamoyenebiT gamoviTvliT: 3 -1 ≈ 0,732, e. i. S ABCD ≈ 36,6 sm 2 .<br />
(5-quliani) vTqvaT, ukve agebulia iseTi ABCD trapecia, romelSic BC = a, AD = b, AB = c<br />
da CD = d<br />
a<br />
b<br />
c<br />
d<br />
(viyenebT informaciis erTad Tavmoyris princips). Tu [BM] | | [CD], maSin BM = d, xolo AM = b–a.<br />
amgvarad, jer avagebT ΔABM-s sami gverdiT: AB=c, BM = d da AM = b – a, Semdeg, AM sxivze<br />
avagebT D wertils: MD = a.<br />
Tu B da D wertilebidan, rogorc centrebidan, SemovxazavT Sesabamisad a da d radiusian<br />
rkalebs, gadakveTis wertili iqneba C da BCDM _ paralelogrami (mopirdapire gverdebi wyvilwyvilad<br />
kongruentulia). e. i. ABCD iqneba trapecia, romelSic<br />
AB = c, BC = a, CD = d da AD = b – a + a = b.<br />
21.2 a) (5-quliani) y = funqciisaTvis x 2 – x – 6 = 0, roca x 1 = – 2 da x 2 = 3<br />
e. i. D(y) = R \ {–2; 3} (an D = (–∞; –2) ∪ (–2; 3) ∪ (3; ∞).<br />
§21<br />
mniSvnelobaTa simravlis mosaZebnad viyenebT nacnob meTods: vadgenT t-s ra mniSvnelo-<br />
bebisaTvis aqvs amonaxsni = t gantolebas. aq, cxadia, t ≠ 0, tx 2 – tx – 6t +1 = 0<br />
D = t2 + 4t (6t-1) ≥ 0 25t2 – 4t ≥ 0 t(25t – 4) ≥ 0 e. i. t∈(–∞;0) ∪ [0,16; ∞)<br />
e. i. f funqciis mniSvnelobaTa simravlea (–∞; 0) ∪ [0,16; ∞)<br />
b) y = x + funqciis gansazRvris area D = (–∞; 0) ∪ (0; ∞). roca x < 0, maSin x – = a gantolebas aqvs<br />
amonaxsni a-s nebismieri mniSvnelobisaTvis: x 2 – ax – 1 = 0, D = a 2 + 4 > 0 e. i. E = R.<br />
21.4 (5-quliani) a) AC wrfis gantolebaa y = 0;<br />
k =<br />
⎧−<br />
3k<br />
+ b = 0<br />
⎨<br />
⎩0k<br />
+ b = 2<br />
b =<br />
2<br />
3<br />
2,<br />
2<br />
e.i. y = x + 2.<br />
3<br />
A<br />
c<br />
B a C<br />
+ 4<br />
21.3 (5-quliani) a) y = 2x – 4 aqedan =<br />
2<br />
y<br />
x , e. i. mocemuli funqciis Seqceuli funqciaa<br />
y = 0,5x + 2.<br />
3 3<br />
b) y = + 1 , x ≠ 0 yx = x + 3, x ( y – 1) = 3 x =<br />
x<br />
y −1<br />
e. i. Seqceuli funqciis formulaa<br />
b-a<br />
b) vTqvaT, AB wrfis gantolebaa y = kx + b, maSin<br />
d<br />
M<br />
3<br />
y = , x ≠ 1<br />
x −1<br />
a<br />
d<br />
D<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
A<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
1234567890123456<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
B<br />
C<br />
71
g) vTqvaT, BC wrfis gantolebaa y = kx + b , maSin<br />
ΔABC-s Sesabamisi utolobaTa sistemaa<br />
21.5. (5-quliani) radgan wuTebis isari yovel wuTSi 6 0 -ian rkals Semowers, xolo saaTebis isari<br />
_ 0,5 0 -ian rkals, amitom saZiebeli asaxvis formula iqneba y = 5,5 0 t, Tu D = {1; 2; ....; 60}, maSin<br />
E = {5,5; 11; 16,5; ....; 330}<br />
am funqciis grafikia ⎨<br />
⎩ ⎧y<br />
= 5,<br />
5t<br />
sistemiT gansazRvrul sxivze mdebare 60 wertilisagan Sedgenili<br />
t > 0<br />
simravle.<br />
21.6 (3-quliani)<br />
wrfe gadis (0;1) da (1;0)<br />
wertilebze. amitom<br />
misi gantolebaa<br />
y = -x + 1, e. i.<br />
f(x) = - x +1<br />
21.9. (5-quliani) a) x − 2 = 2x<br />
− 3<br />
x ≤ 1,<br />
5<br />
⎧x<br />
≤ 1,<br />
5 x ≤ 1,<br />
5<br />
⎨<br />
2<br />
⎩x<br />
− 2 = 3 − 2x<br />
3x<br />
= 5 x = 1<br />
3<br />
2<br />
x − 3x<br />
b) ≥ x<br />
x − 2<br />
∅<br />
2 ≤<br />
x<br />
x −<br />
72 maTematika X maswavleblis wigni<br />
(4-quliani)<br />
y = ax 2 + bx + c gadis (2;3), (-<br />
1,0) da (1;0) wertilebze.<br />
amitom<br />
0<br />
⎧y<br />
≥ 0<br />
⎪<br />
2<br />
⎨y<br />
≤ x + 2<br />
⎪ 3<br />
⎪⎩<br />
y ≤ −2x<br />
+ 2<br />
4a + 2b + c = 3<br />
a – b + c = 0<br />
a + b + c = 0<br />
f (x) = x 2 – 1<br />
, x ∈ [0; 2)<br />
⎧0k<br />
+ b = 2 b = 2<br />
⎨<br />
⎩k<br />
+ b = 0 k = −2,<br />
e. i. y = −2x<br />
+ 2<br />
⎧x<br />
> 1,<br />
5 x > 1,<br />
5<br />
⎨<br />
∅<br />
⎩x<br />
− 2 = 2x<br />
− 3 x = 1<br />
21.11. (3-quliani) a) arc xy aris mudmivi, arc x/y, amitom arc ukuproporciulobaa, arc<br />
pirdapirproporciuloba.<br />
b) 1/6 = 2/12 = 3/18. pirdapirproporciulobaa.<br />
(4-quliani) a) 4 ⋅ 10 = 8 ⋅ 5 = 2 ⋅ 20; ukuproporciulobaa<br />
b) arc erTi maTgani<br />
(5-quliani) a) 2/4 = 3/6 = 10/20; pirdapirproporciulobaa<br />
b) 8 ⋅ 22 = 11 ⋅ 16 = 44 ⋅ 4; ukuproporciulobaa.<br />
21.12. (3-quliani) araTanamkveT simravleTa gaerTianebis simZlavre (elementTa raodenoba)<br />
tolia Semadgenel simravleTa simZlavreebis jamisa.<br />
12<br />
123<br />
123<br />
12<br />
R U R U<br />
123<br />
123<br />
123<br />
123<br />
⇒<br />
∪<br />
12<br />
12<br />
12<br />
12<br />
45 + (53 – x) = 80; x = 18.<br />
(4-quliani) radgan 98 studentidan samive ena arc erTma ar icis, amitom<br />
45 + 56 + 30 = 131 jamSi `zedmeti~ 33 (98-Tan SedarebiT) ori enis mcodneTa xarjze<br />
miviReT. pasuxi: 33.<br />
a = 1<br />
b = 0<br />
c = – a<br />
(5-quliani)<br />
wrewiris centria (0;0),<br />
xolo R = 2. e. i. x 2 + y 2 = 4.<br />
radgan y ≥ 0, amitom<br />
2<br />
y = 4 − x<br />
f ( x)<br />
= 4 − x<br />
2<br />
pasuxi: ∅<br />
123<br />
123<br />
123 R U<br />
123<br />
123<br />
123<br />
123<br />
G<br />
12<br />
123<br />
12<br />
e. i.
R U<br />
12345678<br />
12345678<br />
12345678<br />
12345678<br />
12345678<br />
12345678<br />
G<br />
(5-quliani) radgan (45+56+30) – 100 = 31, amitom ori ena mainc icis 31-ma studentma.<br />
radgan 23+6+8=37 da 37-31=6, amitom samive ena icis 6-ma studentma.<br />
21.13. (3-quliani) g(3) = –2 ⋅ 3 + 1 = –5; f(g(3)) = f(–5) = – 10<br />
(4-quliani) g(3) = –5; f(g(3)) = f(–4) = – 8<br />
(5-quliani) (fog)(x) = f(g(x)) = 2 ⋅ g(x) =–-4x + 2<br />
22.1. b) (5-quliani) = x −1<br />
− 2,<br />
y −1<br />
= 2,<br />
§22<br />
x e. i. x – 1 = – 2, x 1 = 1, an x – 1 = 2, x 2 = 3<br />
e. i. am funqciis nulebia –1 da 3.<br />
g) y = x2 + 3x + 3 funqcias nulebi ar aqvs, radgan x2 + 3x + 3 = 0 gantolebisaTvis D = 9 – 12 < 0 .<br />
− 3<br />
><br />
x + 1<br />
22.2. (4-quliani) b) 0 roca x + 1 < 0 , e. i. x < –1<br />
(–∞; –1) SualedSi funqcia dadebiTia, (–1; ∞) SualedSi _ uaryofiTia.<br />
(5-quliani) b)<br />
6<br />
< 0<br />
x − 3<br />
roca x < 3, e. i. x ∈ (–3;3) amitom<br />
(-3;3) SualedSi funqcia uaryofiTia; (–∞;3) ∪ (3;∞) SualedSi _ dadebiTia.<br />
(5-quliani) d)<br />
12345678<br />
12<br />
12345678<br />
12345678<br />
12345678<br />
12345678<br />
12<br />
12345678<br />
12<br />
12345678<br />
12345678<br />
12<br />
12<br />
12345678<br />
12345678 ⇒<br />
R<br />
∪<br />
U<br />
⇒<br />
R ∪ ∪ G<br />
G<br />
12<br />
−1<br />
< 0<br />
x −1<br />
roca x −1<br />
> 12 e. i. x – 1 < – 12 an x – 1 > 12<br />
(–∞; –11) ∪ (13; ∞) SualedSi funqcia uaryofiTia. x =1-ze funqcia ar aris gansazRvruli.<br />
es funqcia dadebiTia (–11;1) ∪ (1;13) SualedSi.<br />
22.3 22.3. 22.3 savarjiSoebis amoxsnisas SesaZloa visargebloT sqematurad agebuli funqciebis grafikebiT.<br />
(4-quliani) b)<br />
y =<br />
rogorc naxazidan Cans, funqciis udidesi mniSvneloba [–1; 4] SualedSi aris f (–1) = 6, umciresia<br />
6<br />
f (4) = 3<br />
7<br />
– 3<br />
y↑<br />
O<br />
→<br />
x<br />
y = 3 +<br />
– 3<br />
y↑<br />
O<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
U<br />
3<br />
→<br />
x<br />
73
(5-quliani) a) f(x) = x 2 – 2x – 3 funqciis grafikis wveros abscisaa x o = 1, romelic ekuTvnis [_1;4]<br />
Sualeds, e. i.<br />
f-is umciresi mniSvnelobaa f(1) = 1 – 2 – 3 = – 4.<br />
radgan f(-1) = 1+2–3=0 da f(4) = 16 – 8 – 3 = 5, amitom f-is udidesi mniSvnelobaa 5.<br />
g) f(x) = |2x _ 3| _ 1 funqciaSi |2x _ 3|≥0 da roca x = 1,5 maSin 2x – 3 = 0. radgan 1,5 ∈ [–1;4], amitom f-is umciresi<br />
mniSvnelobaa _1.<br />
f(–1) = |_2 _ 3| – 1 = 4, f(4) = |8 _ 3|_ 1 = 4 e. i. am funqciis udidesi mniSvnelobaa 4.<br />
g)<br />
y ↑<br />
O 3/ 2<br />
⎛ 3 ⎞<br />
naxazidan Cans, rom funqciis umciresi mniSvnelobaa f ⎜ ⎟ = _1, udidesi ki mosalodnelia<br />
⎝ 2 ⎠<br />
miiRweodes [-1; 4] Sualedis boloebze. f (-1) = 4, f(4) = 4. e. i. umciresia 4.<br />
22.5 22.5. 22.5 (5-quliani) b)<br />
y ↑<br />
y = |2x -3|<br />
rogorc grafikidan Cans, y zrdadia (-∞; 1) da (1; +∞) Sualedebze.<br />
g) y = – 2x2 4<br />
– 4x + 7 parabolas wveros abscisaa x o = − = −1<br />
. radgan am funqciia grafikis<br />
4<br />
Stoebi qveviTaa mimarTuli (–2 < 0), amitom es funqcia zrdadia (–∞; –1] SualedSi, klebadia (1; ∞)<br />
SualedSi.<br />
d) y =⎥ 3 – 2x⎥ funqciis umciresi mniSvnelobaa 0, romelic miiRweva, x o = 1,5 wertilze. amitom is<br />
klebadia (– ∞; 1,5) SualedSi, zrdadia (1,5; ∞) SualedSi.<br />
22.6. (4-quliani) b)<br />
y = 1 –<br />
O 1<br />
D(y) = (– ∞; –1) ∪ (–1; ∞)<br />
y =<br />
74 maTematika X maswavleblis wigni<br />
→<br />
x<br />
(1; 0) da (0; –1) RerZebTan gadakveTis<br />
wertilebia.<br />
zrdadia (–∞; –1) da (–1; ∞) SualedebSi.<br />
→<br />
x<br />
y↑<br />
O<br />
–1<br />
y↑<br />
O<br />
3/ 2<br />
1<br />
–1<br />
y↑<br />
1<br />
O 1<br />
1<br />
→<br />
x<br />
y = 1 –<br />
→<br />
x<br />
→<br />
x
(5-quliani) a)<br />
y = ⎮ ⎮<br />
D(y) = (–∞;1) ∪ (1; ∞) grafiki gadis (0; –3)<br />
wertilze.<br />
y > 0<br />
22.7. (4-quliani) roca ΔABC tolferdaa, maSin a =<br />
m = h . vTqvaT, b > c. Tu [AD] ⊥ (BC), maSin h < a a a a da ha < ma .<br />
did daxrils didi gegmili Seesabameba, amitom c < b<br />
utolobis Tanaxmad BD < DC, xolo [BC]-s Suawertili<br />
(K) Zevs [DC]-ze: BK = KC = m . gavixsenoT biseqtrisis<br />
a<br />
Tvisebac: Tu AM biseqtrisaa, maSin c : b = BM : MC.<br />
aqedan BM < BK da CM > CK. amitom DM < DK da AM < AK,<br />
e. i. h a ≤ a ≤ m a . B<br />
c<br />
h a<br />
A<br />
y ↑<br />
O 1<br />
a<br />
3<br />
m a<br />
D M K<br />
(5-quliani) mocemulia: P = 1m. gavixsenoT: Tu r aris wesier n-kuTxedSi Caxazuli<br />
n n<br />
0<br />
180<br />
wrewiris radiusi, maSin Pn = n ⋅ 2rn<br />
8tg<br />
, xolo Sn n<br />
1<br />
= Pn<br />
⋅ rn<br />
.<br />
2<br />
1<br />
radgan P = 1 amitom n rn = , da<br />
1 1<br />
S 0 4 − S3<br />
= − > 0,<br />
e . i. S > S 4 3<br />
180<br />
4 ⋅ 4 ⋅1<br />
4 ⋅ 3 ⋅ 3<br />
2ntg<br />
n<br />
1<br />
S 6 − S4<br />
=<br />
4 ⋅6<br />
⋅<br />
1 1 1<br />
− = − > 0,<br />
S > S . 6 4<br />
3 4 ⋅ 4 8 3 8 ⋅ 2<br />
.<br />
3<br />
22.9. asagebia uban-uban gansazRvruli funqciis grafikebi<br />
a)<br />
y ↑<br />
b)<br />
y↑<br />
g) ↑<br />
y<br />
3<br />
3<br />
O 2<br />
–1<br />
→<br />
x<br />
2<br />
O<br />
–<br />
–1<br />
1/ 4<br />
1 2 3<br />
→<br />
x<br />
22.10. (5-quliani) 20 m/wm = 1200 m : 60 wm. = 1200 m/wT = 1,2 km/wT.<br />
h = 1200 · 3 m = 3600 m., (3600 : 8) (m/wT) = 450 m/wT.<br />
h<br />
↑<br />
m<br />
3600<br />
2400<br />
1200<br />
wT<br />
→ t<br />
3 23 31<br />
O 1<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
b<br />
→<br />
x<br />
⎧1200t,<br />
roca 0 ≤ t ≤ 3<br />
⎪<br />
h(<br />
t)<br />
= ⎨3600,<br />
roca 3 < t ≤ 23<br />
⎪<br />
⎩3600<br />
− 450t,<br />
roca 23 < t ≤ 31<br />
C<br />
→<br />
x<br />
75
22.12. (O; 6) wrewirSi Caxazul ABCD trapeciaSi BC = 6. MN = 8, piTagoras<br />
TeoremiT OM= 3 3 , amitom ON=8 – 3 3 .<br />
amgvarad, mikrokalkulatoris daxmarebiT gamoviTvliT, rom AB ≈ 83mm. AD ≈ 10,6sm = 106mm<br />
76 maTematika X maswavleblis wigni<br />
, S ABCD ≈ 6640 mm 2<br />
22.13. (5-quliani) a) f(x) = 5 – 3x, 5 – 3x = y 3x = 5 – y<br />
b)<br />
5 − y<br />
5 − x<br />
x = e. i. g(<br />
x ) =<br />
3<br />
3<br />
6<br />
6<br />
f ( x ) = 1 −<br />
1 − = y,<br />
x + 2<br />
x + 2<br />
x ≠ – 2<br />
2y<br />
+ 4<br />
x =<br />
1 − y<br />
2x<br />
+ 4<br />
g(<br />
x ) = , x ≠ 1<br />
1 − x<br />
22.14. (3-quliani) a) y = x 2 ar gaaCnia, radgan, magaliTad, y(2) = 4 da y(-2) = 4. is tol mniSvnelobebs<br />
iRebs sxvadasxva x-saTvis.<br />
(4-quliani) a) y = 800 – x gaaCnia.<br />
(5-quliani) a) y = 3x2 7 ± 1<br />
– 7x + 4 ar gaaCnia, radgan, magaliTad, x = ,<br />
6<br />
4<br />
x = mniSvnelobebisaTvis y(x1 ) = y(x ).<br />
2 2<br />
3<br />
23.1. mocemulis wina ricxvi ganvsazRvroT am ricxvisagan 1-is gamoklebiT.<br />
§23<br />
23.2. y / x = 2 ; y da x ver iqneba mTelebi, radgan 2 iracionaluri<br />
ricxvia.<br />
2 −1<br />
23.5. (3-quliani) a) = ;<br />
5<br />
x<br />
y<br />
aqedan:<br />
maSasadame,<br />
20 3<br />
1<br />
12 3<br />
100 16<br />
1<br />
FF 16<br />
5 + 1<br />
=<br />
2<br />
y<br />
x<br />
,<br />
30 4<br />
1<br />
23 4<br />
A10 16<br />
1<br />
A0F 16<br />
5y<br />
+ 1<br />
( y)<br />
= ,<br />
2<br />
−1<br />
f anu<br />
100 8<br />
1<br />
77 8<br />
5A 16<br />
1<br />
59 16<br />
5x<br />
+ 1<br />
( x)<br />
=<br />
2<br />
−1<br />
f .<br />
10 16<br />
1<br />
F 16<br />
110 3<br />
1<br />
102 3<br />
–1<br />
↑<br />
y<br />
1<br />
O<br />
–1<br />
anu, roca x 1 = 1 da<br />
1<br />
→<br />
x
(5-quliani) a)f(x)=-x2 , x≥0, CavweroT es funqcia gantolebis saxiT y =<br />
– x2 ; amovxsnaT x-is mimarT:<br />
x = − y , x = − − y unda SevarCioT pirveli maTgani, radgan x≥0.<br />
−1<br />
−1<br />
vwerT f ( y)<br />
= − y , y ≤ 0 anu f ( x)<br />
= − x , x ≤ 0.<br />
−1<br />
⋅ x<br />
23.6. (3-quliani) f(g(x)) = 11g + 1 = 11 11<br />
+ 1 = x g(f(x)) =<br />
amrigad, f(g(x)) = g(f(x)) = x, e. i. f da g urTierTSeqceulebia.<br />
f −1<br />
11x<br />
+ 1−<br />
1<br />
= = x<br />
11 11<br />
1<br />
1<br />
1<br />
(5-quliani) f ( x)<br />
= , x > 1;<br />
CavweroT gantolebis saxiT: y = , x > 1;<br />
⇒ x = + 1,<br />
y > 0.<br />
x −1<br />
x −1<br />
y<br />
−1<br />
1<br />
−1<br />
1<br />
amitom, f ( y)<br />
= + 1,<br />
y > 0 , anu f ( x)<br />
= + 1,<br />
x > 0.<br />
y<br />
x<br />
23.7. (5-quliani) Tu P(3;2) wertili kx+5y=5k wrfeze Zevs, maSin k ⋅ 3 + 5 ⋅ 2 = 5k ⇒ k =5.<br />
23.8. (4-quliani)<br />
x n<br />
9 2<br />
( ) ,<br />
5 − n<br />
9/(5-n) 2 <br />
= n ∈ N, usasrulod mcire iqneba, Tu nebismieri ε>0-saTvis<br />
3<br />
+ 5<br />
ε<br />
4 − n<br />
(5-quliani) , n∈N; x <br />
n<br />
23.10. 111 2 =2 2 +2 1 +2 0 =7 10 ; 777 8 =7⋅8 2 +7⋅8 1 +7⋅8 0 =511 10 ; FFF 16 =15⋅16 2 +15⋅16 1 +15⋅16 0 =4095 10<br />
23.11. 22 4 ; 23 4 ; 30 4 ; 31 4 ; 32 4 . 14 8 ; 15 8 ; 16 8 ; 17 8 ; 20 8 . 17 9 ; 18 9 ; 20 9 ; 21 9 ; 22 9 .<br />
23.13. maT Soris aviRoT ricxvi . e. i. 5< < 6 da racionaluria.<br />
SeiZleba asec: da SevarCevT ricxvs .<br />
23.16. samive varianti erTnairad ixsneba: SuaxaziT moWrili samkuTxedis farTobi mTliani samkuTxedis<br />
farTobis meoTxedia. amitom, S PQR = S ABC : 16 = 4<br />
24.3. (3-quliani) Tu 3; x; 7 geometriul progresias Seadgens, maSin<br />
(4-quliani) a 7 = a 5 ⋅ q 2 ; 192 = 48q 2 ; q 2 = 4; q 1 = 2, q 2 = -2. a 5 = a 1 q 4 , amitom 48 = a 1 ⋅ 16; a 1 = 3.<br />
§24<br />
pasuxi: a n = 3 ⋅ 2 n-1 an a n = 3 ⋅ (-2) n-1<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
77
24.10. (3-quliani) a) (f ο g)(5) = f(g(5)) = f(25) = 2 ⋅ 25 + 3 = 53;<br />
b) (g ο f)(5) = f(g(5)) = g(13) = 13 2 = 169.<br />
24.11. (4-quliani) f(x) = x 2 – x, g(x) = 3x+1 ϕ(x) =(g ο f) (x) = f(g(x)) = g 2 – g = (3x+1) 2 – (3x+1)<br />
ϕ(x) = 9x 2 + 3x; ψ(x) = (g ο f)(x) = g(f(x)) = 3 ⋅ f(x) + 1 = 3(x 2 -x)+1 ψ(x) = 3x 2 – 3x + 1<br />
24.13. (3-quliani) a n+1 = a n + 3, a 1 = 5,<br />
(4-quliani) a n+1 = a n + 3 n , a 1 = 1,<br />
(5-quliani) a n+1 = a n + n + 1, a 1 = 1.<br />
24.14. (g ο f) (–3) = g(f(–3)) = g(2) = –3 da a. S.<br />
25.1. (3-quliani) aRvniSnoT x = , maSin x2 = 1 + 1 + 1+<br />
...<br />
e. i. x2 1+<br />
5<br />
= 1 + x ⇒ x = = ϕ<br />
2<br />
1<br />
(4-quliani) aRvniSnoT x = 1 +<br />
1<br />
1+<br />
1+<br />
...<br />
78 maTematika X maswavleblis wigni<br />
§25<br />
1<br />
maSin x = 1 + ⇒ x = ϕ<br />
x<br />
25.6. sawyis mniSvnelobebad nebismieri ricxvebis aRebis SemTxvevaSi Fn/F , n = 2, 3, ... mimdevrobis<br />
n-1<br />
wevrebi kvlav oqros Sefardebas uaxlovdeba.<br />
25.7. wriul diagramaze 3600-s Seesabameba 100%, 900-s _ 25%. frenburTis Sesabamisi seqtoris kuTxe<br />
daaxloebiT 900-is 3 /4-ia, amitom Sesabamisi procentuli Sefaseba unda iyos g).<br />
25.8. (5-quliani) wrfivi damokidebulebi gantolebaa y = kx + b.<br />
radgan (0; 4) wertili am wrfes ekuTvnis, amitom gveqneba b=4 e. i. gvaqvs y = kx + 4.<br />
(-1; 6) wertilic wrfeze Zevs, amitom 6 = –k+4, e. i. k = –2; y = –2x+4; CavsvaT aq (–7; a) wertilis<br />
koordinatebi: a = –2 ⋅ (–7) + 4 = 18.<br />
25.11. a) (fof)(–2) = f(f(–2) = f(0) = –1; b) (f -1 og) (2) = f -1 (g(2)) = f -1 (0) = –2;<br />
g) (g of -1 ) (2) = g(f -1 (2)) = g(1) = –2; d) (fof -1 )(2) = f(f -1 )(2)) = f(1) = 2.<br />
25.14. (gof) (–3) = g(f(–3)) = g(1) = –1; (gof) (–2) = g(f(–2)) = g(–1) = 3 da a. S.<br />
25.16. (3-quliani) a 1 =2, d=7; a n = a 1 +d(n–1); 275 = 2+7(n-1); 7n = 280; n = 40; e. i. 275 progresiis wevria.<br />
375 = 2+7(n–1); 7n=380, amonaxsni araa mTeli. e. i. 375 araa progresiis wevri.<br />
(4-quliani) a 1 = 385, d = 378–385 = –7; a n = a 1 + d(n–1) = 385–7(n–1)>0; 7n
(5-quliani) a 2 =50, a 8 = 8, an a 2 = 8, a 8 = 50 pirvel SemTxvevaSi a 1 = 57, d = –7 ⇒ S 10 = 255.<br />
meore SemTxvevaSi a 1 = 1, d = 7 ⇒ S 10 = 325.<br />
25. 17. vTqvaT a n = 1/6. amocanis pirobiT S n –<br />
n ( 1−<br />
q )<br />
a<br />
1−<br />
q<br />
1 =<br />
31<br />
6<br />
aqedan<br />
gantolebaTa sistema<br />
a1 =<br />
1−<br />
q<br />
16<br />
3<br />
1 ⎛13<br />
⎞ 31<br />
= 30 ⋅⎜<br />
− Sn<br />
⎟ ⇒ Sn<br />
= .<br />
6 ⎝ 6 ⎠ 6<br />
tolobis gaTvaliswinebiT miviRebT qn = 1 /32 . amrigad, gvaqvs<br />
a 1 q n-1 = 1 /6 ; a 1 qn-1 = 1 /16 ⇒ q = 1 – q, q = 1 /2 .<br />
a<br />
1−<br />
q<br />
1 =<br />
16<br />
3<br />
§26<br />
26.1. 50 ⋅ 294 = 100 ⋅ 293 = 102 ⋅ (210 ) 9 ⋅ 8 ≈ 102 (103 ) 9 ⋅ 10 = 1030 ;<br />
2109 = (210 ) 11 : 2 ≈ (103 ) 11 : 2 = 1032 ⋅ 10 : 2 = 5 ⋅ 1032 .<br />
aseT miaxloebebs did sizustesTan pretenzia ar aqvT da adgenen, 10-is mimarT romeli rigisaa<br />
ricxvi (e. i. 10-is romeli xarisxi gvaqvs).<br />
ufro zusti gaTvlebiT, magaliTad, gveqneboda 2109 ≈ 6,5 ⋅ 1032 ;<br />
237 = (210 ) 3 ⋅ 27 ≈ (103 ) 3 ⋅ 128 ≈ 109 ⋅ 1,3 ⋅ 102 = 1,3 ⋅ 1011 ;<br />
299 = (210 ) 10 : 2 = (103 ) 10 : 2 = 1030 : 2 = 5 ⋅ 1029 ;<br />
ufro zusti gaTvlebiT unda yofiliyo 6,3 ⋅ 10 29 .<br />
n = 5<br />
215 ⋅ 2 39 = 215 ⋅ (2 10 ) 4 : 2 ≈ 1,1 ⋅ 10 2 ⋅ (10 3 ) 4 = 1,1 ⋅ 10 14 ; 222 ⋅ 2 222 = 888 ⋅ (2 10 ) 22 ≈ 10 3 ⋅ (10 3 ) 22 = 10 69 ;<br />
26.2. a) 10 51 = (10 3 ) 17 ≈ (2 10 ) 17 = 2 170 ; 32 ⋅ 10 30 = 2 5 ⋅ (10 3 ) 10 = 2 5 ⋅ (2 10 ) = 2 105 ;<br />
130 ⋅ 10 15 ≈ 128 ⋅ (10 3 ) 5 ≈ 2 7 (2 10 ) 5 = 2 57 ;<br />
b) 10 80 = (10 3 ) 26 ⋅ 100 ≈ (2 10 ) 26 ⋅ 2 6 = 2 266 . 65 ⋅ 10 50 ≈ 2 2 ⋅ (2 10 ) 17 = 2 172 .<br />
128 ⋅ 10 37 = 2 7 ⋅ (10 3 ) 12 ⋅ 10 ≈ 2 7 ⋅ (2 10 ) 12 ⋅ 2 3 = 2 130 ;<br />
65 ⋅ 10 50 = 65 ⋅ (10 3 ) 17 : 10 = 6,5 ⋅ (10 3 ) 17 . radgan 10 3 ≈ 2 10 metobiT, amitom aviRoT 6,5 ≈ 2 2 an naklebobiT.<br />
§27<br />
27.2. (pirveli 5-quliani) I maRaziis monacemebidan erT-erTi (200 000) mkveTrad gansxvavdeba sxvebisgan.<br />
amitom mediana ufro kargad aRwers tipur Semosavals. I I maRaziis monacemebis `tipuri~<br />
SeiZleba iyos rogorc saSualo, ise mediana.<br />
IV Tavis damatebiTi savarjiSoebi<br />
2. `turniris erT-erT Cempions…~ ⇒ Cempioni erTi ar yofila;<br />
`bolo adgilze aRmoCnda erTi…~ ⇒ 2, 5 qula daagrova erTma;<br />
turnirze 28 TamaSi gaimarTa ⇒ qulebis jamia 28.<br />
amocanis gaanalizebis Semdeg miiReba: 4 + 4 + 4 + 4 3,5 + 3 + 3 + 2,5 = 28,<br />
4,5 + 4,5 + 4,5 + 3 + 3 + 3 + 3 2,5 = 28,<br />
5 + 5 + 3,5 + 3 + 3 + 3 3 + 2,5 = 28.<br />
pasuxi: Cempions SeiZleba daegrovebina 4 qula, 4,5 qula an 5 qula.<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
79
4. b, e, T: am funqciebs nulebi ar aqvs.<br />
5. g) |x – 4| – 2 > 0; |x – 4| > 2 ⇒ x – 4 > 2 an x – 4 < –2;<br />
x > 6 an x < 2<br />
pasuxi: y > 0, roca x∈ (–∞; 2) ∪ (6; + ∞); y < 0, roca x∈ (2; 6)<br />
5 5<br />
5 2<br />
v) amitom 3 x + 1 > 5;<br />
x + 1 > ⇒ x + 1 > an x + 1 < − ; x > an<br />
3 3<br />
3 3<br />
pasuxi: y > 0, roca x∈ (– ∞; – ) ∪ ( ; + ∞) y < 0, roca x∈ (– ; – 1) ∪ (– 1; ).<br />
6 − 2x<br />
− 2 > 0;<br />
x + 3 x + 3<br />
z) > 0 ⇒<br />
pasuxi: y > 0, roca x∈ (–3; 0), y < 0, roca x∈ (– ∞; – 3) ∪ (0; + ∞);<br />
6. d) funqciis gansazRvris area (– ∞; 1) ∪ (1; + ∞).<br />
vTqvaT x , x ∈(– ∞; 1) da x < x , maSin |x – 1| = 1– x ,<br />
1 2 1 2 1 1<br />
|x 2 –1| = 1 – x 2 da y(x 1 ) – y(x 2 ) =<br />
y(x ) – y(x ) < 0, e. i. (–∞; 1) SualedSi funqcia klebadia.<br />
1 2<br />
analogiurad, Tu x , x ∈(1; + ∞) da x < x , gveqneba<br />
1 2 1 2<br />
e. i. funqcia zrdadia (1; + ∞) SualedSi.<br />
7. miTiTeba: TvalsaCinoebisTvis avagoT sqematuri grafikebi.<br />
a) umciresi mniSvneloba -7; udidesi 8.<br />
b) umciresi mniSvneloba -6; udidesi -2<br />
g) umciresi mniSvneloba 2; udidesi 7.<br />
d) umciresi mniSvneloba -10; udidesi 18<br />
e) umciresi mniSvneloba -9; udidesi 2<br />
80 maTematika X maswavleblis wigni<br />
+ – +<br />
-<br />
8<br />
3<br />
– + –<br />
-1<br />
-3 0<br />
3(x – x ) 2 1<br />
(1 – x ) (1 – x )<br />
1 2<br />
8<br />
x < −<br />
3<br />
9. B C<br />
a) vxazavT mocemulradiusian wrewirs.<br />
b) nebismieri A wertilidan fargliT movniSnavT B da C<br />
wertilebs (cnobili sigrZeebis gamoyenebiT).<br />
A<br />
D<br />
g) radgan diagonalebi tolia, B-dan fargliT SegviZlia<br />
D wertilis moniSvnac.<br />
> 0<br />
2<br />
3
10. vTqvaT, ΔABC-Si AC udidesi gverdia.<br />
B<br />
a) jer avagebT MNKE kvadrats, romlis ME<br />
gverdi AC gverdze Zevs, xolo N∈[AB];<br />
N1 K1 b) avagoT AK sxivisa da BC gverdis gadakveTis<br />
K wertili; K E ⊥ AC, E ∈[AC]; (K N) || (AC), N ∈ [AB];<br />
1 1 1 1 1 1<br />
N K<br />
(N M ) ⊥ (AC), M ∈ [AC]. radgan AN : AN = AK : AK =<br />
1 1 1 1 1<br />
N K : NK = AM : AM = AE : AE (samkuTxedebis<br />
1 1 1 1<br />
msgavsebis Tvisebis mixedviT), amitom advilad<br />
A M M 1 E E1 C<br />
k davaskvniT, rom HA homoTetia, sadac K = AK1 : AK, MNKE kvadrats asaxavs saWiro (mocemulobidan)<br />
Tvisebebis mqone M N K E kvadratze.<br />
1 1 1 1<br />
12. miTiTeba: wrewirebi ikveTebian (– 3 /4 ; – 1 + 5 /4 ) da (– 3 /4 ; – 1 – 5 /4 ) wertilebSi.<br />
13. miTiTeba: grafikebi ikveTeba (– 1; 0) da ( 1; 2) wertilebSi.<br />
saZiebelia didi segmentis farTobi.<br />
15. 2 2 2 b q = 6; (b + b + b +…) ⋅ 8 = b + b2 + b3 + …, 1 1 2 3 1<br />
(b1 + b q + b q 1 1 2 8b1/(1 – q)<br />
2 2 2 2 4 +…) 8 = (b + b1 q + b1 q + …),<br />
1<br />
= b 2<br />
1 /(1 – q2 ) ⇒ q = 1 /2 ;<br />
2x<br />
+ 1 t + 1<br />
16. aRvniSnoT = t ⇒ x = , t ≠ 2. am tolobaTa gaTvaliswinebiT miviRebT:<br />
x −1<br />
t − 2<br />
1 2<br />
⎛ t + ⎞<br />
f(t) = ⎜ ⎟<br />
⎝ t − 2 ⎠<br />
t + 1<br />
⎛ x + ⎞<br />
+ , t ≠ 2 anu f(x) = ⎜ ⎟<br />
t − 2<br />
⎝ x − 2 ⎠<br />
17. Tu d 1 = 3 ⇒ a 1 = 7, S 6 = 87. Tu d 2 = –3 ⇒ a 1 = 19, S 6 = 69.<br />
18. S m+1 – S m = (m + 1) 2 – 5(m + 1) – m 2 + 5m = 2m-4 ⇒ a m+1 = 2m–4;<br />
maSin a = 2(m–1) – 4 = 2m–6;<br />
m<br />
a – a = 2, e. i. progresia ariTmetikulia. a = 2 ⋅ 5 – 6 = 4<br />
m+1 m 5<br />
19. S = 102 + 108 + … + 996 = 6 ⋅ (17 + 18 + … + 166);<br />
1 2<br />
t + 1<br />
+ , x ≠ 2<br />
t − 2<br />
frCxilebis SigniT 166 – 17 + 1 = 150 Sesakrebia. amitom ariTmetikuli progresiis wevrTa jamis<br />
formulis gamoyenebiT S = 3 . (17 + 166) . 150 = 82350<br />
20.<br />
21.<br />
⎧a<br />
⎪<br />
a<br />
⎨<br />
⎪a<br />
⎪⎩<br />
a<br />
13<br />
3<br />
18<br />
7<br />
= 3<br />
⎧a<br />
⎨<br />
8<br />
= 2 +<br />
⎩a<br />
a<br />
7<br />
13<br />
18<br />
= 3a<br />
3<br />
= 2a<br />
4<br />
⎪⎧<br />
b1q(<br />
1+<br />
q ) = 34<br />
⎨<br />
⇒ q =<br />
2 4<br />
⎪⎩ b1q<br />
( 1+<br />
q ) = 68<br />
7<br />
⎧a<br />
⎨<br />
+ 8⎩a<br />
2,<br />
b<br />
1<br />
1<br />
1<br />
+ 12d<br />
= 3(<br />
a1<br />
+ 2d)<br />
⇒ a1<br />
= 12 27,<br />
d = 49<br />
.<br />
+ 17d<br />
= 2(<br />
a + 6d)<br />
+ 8<br />
= 1.<br />
1<br />
↑<br />
y<br />
2<br />
–1 O 1<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
→<br />
x<br />
81
22. vTqvaT, marTkuTxedis gverdebia a da b, xolo ϕ = 1,618 oqros Sefardebaa. amocanis<br />
pirobis Tanaxmad,<br />
⎧2(<br />
a + b)<br />
= 2<br />
⎨<br />
⎩b<br />
/ a = ϕ<br />
82 maTematika X maswavleblis wigni<br />
⎧a<br />
+ b = 1 1 1<br />
⎨ ⇒ a = , b = .<br />
⎩b<br />
= aϕ<br />
ϕ + 1 ϕ<br />
§28<br />
28.2. amoxsnisas gaviTvaliswinoT, rom K, M, H simravleebis simZlavre 3-is tolia. G, T-s simZlavreebi<br />
ki SeiZleba iyos: 1 (tolgverda samkuTxedisTvis), 2 (tolferda samkuTxedisTvis), 3<br />
(sxvadasxvagverda samkuTxedisTvis). magaliTad:<br />
1<br />
1<br />
28.5. (3-quliani)<br />
A<br />
5 5<br />
(4-quliani)<br />
A<br />
1<br />
5<br />
2<br />
B<br />
(5-quliani)<br />
X Y<br />
→<br />
B<br />
C<br />
Y 1<br />
A<br />
28.6. (5-quliani)<br />
X<br />
→<br />
→<br />
samkuTxedisTvis G = {60 0 }, T = {5}<br />
samkuTxedisTvis G = {45 0 ; 90 0 }, T = {1; }<br />
samkuTxedisTvis G = {30 0 ; 60 0 ; 90 0 }, T = {1; ; 2}<br />
X 1<br />
C<br />
X Y<br />
→<br />
→<br />
B<br />
Y<br />
C<br />
C<br />
→ D<br />
A Y<br />
B<br />
X<br />
→<br />
C<br />
D<br />
f(A) = C, f(B) = B,<br />
f(x) = Y,<br />
sadac nebismieri x-sTvis (XY) || (AC).<br />
f : [AB] → [CD] iseTia, rom<br />
f(A) = D, f(B) = C da<br />
f(x)= Y, (xy) || BC,<br />
x aris [AB]-s Sigawertili.<br />
f(A) = D, f(B) = C, f(O) = O;<br />
f(x) = Y, sadac x∈[AO] da (xy) || (AD);<br />
f(x 1 ) = Y 1 , sadac x 1 ∈ [OB] da (x 1 y 1 ) || (BC) .<br />
meore asaxva SeiZleba analogiurad ganisazRvros:<br />
[AO]-si [OD]-ze da [BO]-si [OC]-ze.<br />
vTqvaT, mocemulia raime wrewiris rkali AB (Cvens SemTxvevaSi<br />
ADB) . [CD] aris [AB]-s marTobuli diametri.<br />
fc : AB → [AB] asaxva, romlisTvisac fc (A) = A, fc (B) = B da fc (X) =<br />
Y, sadac nebismieri X∈AB wertilisaTvis Y = [CX] ∩ [AB] ur-<br />
TierTcalsaxaa. viciT, rom aseve urTierTcalsaxad SeiZleba<br />
erTi monakveTis meoreze asaxva.
urTierTcalsaxa asaxvebis kompoziciac urTierTcalsaxa iqneba. maSasadame, AB da<br />
nebismier MN monakveTs Soris SeiZleba urTierTcalsaxa Sesabamisobis damyareba.<br />
28.8. (4-quliani)<br />
29.3. (5-quliani) b)<br />
mniSvnelobaTa simravlea E = (–∞; 1]. am simravlis y = 1<br />
elementze aisaxeba R-is erTaderTi elementi (x = 3)<br />
gansaxilvel funqcias Seqceuli ar gaaCnia, radgan is<br />
tol mniSvnelobebs Rebulobs argumentis<br />
gansxvavebuli mniSvnelobebisaTvis. mag., f(2) = f(4) = 0<br />
aqve SeiZleba gavixsenoT horizontaluri wrfis<br />
testi.<br />
§29<br />
vTqvaT, (AA 1 )⊥(BD), maSin S BD (ΔABD) = ΔA 1 BD.<br />
vTqvaT, aris [A 1 C]-s SuamarTobuli wrfe. maSin<br />
S (ΔA 1 BD) = ΔABC.<br />
e. i. f = S οS BD kompozicia ΔABD-s asaxavs ΔABC-ze.<br />
29.5. (4-quliani) vTqvaT, ∠ABC = ∠MNK, aris [BN]-is SuamarTYobuli wrfe.<br />
1<br />
A<br />
maSin S (∠ABC) = ∠ A NC , 1 1<br />
1<br />
∠A NC = ∠MNK.<br />
1 1<br />
Tu 2 aris ∠A NM-is Suaze gamyofi wrfe, maSin<br />
1<br />
S (∠A NC ) = ∠MNK.<br />
1 1<br />
2<br />
amgvarad, S<br />
2 o S kompozicia ∠ABC-s asaxavs<br />
1<br />
∠MNK-ze.<br />
(5-quliani) 4-quliani amocanis amoxsnisas davrwmundiT, rom ori RerZuli simetria sakmarisia<br />
erTi kuTxis mis kongruentul kuTxeze asasaxavad. Tu ΔABC H ≅ ΔMNK, sadac ∠A = ∠M, maSin ori<br />
RerZuli simetriis f kompoziciiT f(∠A) = ∠M (da SesaZloa f(A) = N, maSin f(ΔABC) = ΔMNK).<br />
A<br />
B<br />
B<br />
C<br />
A<br />
A<br />
C 1<br />
y ↑<br />
1<br />
O<br />
A 1<br />
1<br />
2<br />
N<br />
A 1<br />
B C<br />
C<br />
M 1<br />
B<br />
3<br />
D<br />
A<br />
K<br />
O<br />
→<br />
x<br />
vTqvaT, f(ΔABC) = ΔM 1 AN 1 .<br />
Tu O = [M 1 N 1 ] ) ∩ [MN], xolo L aris<br />
∠NON -isa da ∠M OM-is biseqtrisebis ga-<br />
1 1<br />
erTianeba, maSin S (N ) = N da S (M ) = M (dam-<br />
l 1 l 1<br />
tkicebebi martivia da moswavleebi damoukideblad<br />
Caatareben!). amgvarad, sami<br />
RerZuli simetriis kompoziciiT ΔABC<br />
aisaxeba mis kongruentul ΔMNK-ze.<br />
29. 6. (3-quliani) T (2;3) (x; y) = (x +2; y +3). amitom, magaliTad, T (2;3) (A) = T (2;3) (0; –3) = (2; 0)<br />
(4-quliani) T (a;b) (2; –1) = (1;1) ⇒ a + 2 = 1 da b – 1 = 1 e. i. a = –1, b = 2. T (–1; 2) (0;2) = (–1;4)<br />
M<br />
N 1<br />
M<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
83
(5 quliani) T (1;2) = (a +1; b +2) wertili imave<br />
(a,b)<br />
sxivzea. amitom b + 2 = 2(a + 1), b = 2a. Tu piTagoras<br />
Teoremasac gamoviyenebT gveqneba sistema<br />
a2 + b2 = 5<br />
⇒ a = 1, b = 2.<br />
b = 2a<br />
29. 7. (3 quliani)<br />
84 maTematika X maswavleblis wigni<br />
avagoT ABCD marTkuTxedi.<br />
AB paraleluria 0y RerZisa, amitom<br />
paraleluri gadatanaa T (0;5) ;<br />
A 1 = T (0;5) (–3; –1) = (–3; 4) da a. S.<br />
(4-quliani) radgan [AC] diagonalis sigrZe 5 erTeulia (SeamowmeT!), amitom aRniSnuli paraleluri<br />
gadataniT A gadadis C-Si. e. i. T (a,b) (–3; –1) = (1; 2) ⇒ a = 4; b = 3.<br />
gveqneba B 1 = T (4; 3) (–3; 2) = (1; 5) da a. S.<br />
(5-quliani) radgan BO monakveTis sigrZe swored erTeulia, amitom paraleluri gadataniT<br />
B aisaxeba O-ze, e. i. T (a; b) (–3; 2) = (0; 0) ⇒ a = 3, b = –2. gveqneba A 1 = T (3;-2) (–3; –1) = (0; –3) da a. S.<br />
29. 8. (3-quliani) T (x;y) = (x ;y) sadac x = x , y + 5 = y . CavsvaT wrfis gantolebaSi x = x , y = y – 5:<br />
(0;5) 1 1 1 1 1<br />
y – 5 = 2x – 4, an, rac igivea, y = 2x +1.<br />
1 1<br />
(4-quliani) T (x;y) = (x ; y ) sadac x – 5 = x , y = y CavsvaT wrfis gantolebaSi x = 5 + x , y = y .<br />
(–5;0) 1 1 1 1 1 1<br />
y = 2 (5 + x ) – 4 an, rac igivea, y = 2x + 6.<br />
1 1<br />
5-quliani<br />
B(–3; 2)<br />
y↑<br />
O<br />
B(–3; –1) B(1; –1)<br />
y↑<br />
O<br />
– 4<br />
1 3<br />
y 0<br />
M<br />
5<br />
1<br />
x 0<br />
N<br />
B(1; 2)<br />
→<br />
x<br />
vTqvaT, [OM) ⊥ , sadac aris y = 2x – 4 wrfis grafiki,<br />
xolo 1 || , 1 ∩ [OM) = N da MN = 5, radgan<br />
| y 0 | =<br />
. OM = 2 . 4, xolo<br />
( OM 5)<br />
4 ⋅ +<br />
OM<br />
20<br />
= 4 +<br />
OM<br />
4<br />
OM = , e. i. yo = – (4 + 5 ).<br />
5<br />
OM ON<br />
= , amitom<br />
4 yo<br />
amgvarad, 1 wrfis gantolebaa y = 2x – (4+5 ).<br />
29.13. (3-quliani)<br />
1800-iani mobrunebiT wrewiris O (2; 2) centri aisaxeba O (–2; –2)-ze, radiusis sidide ki igive rCeba.<br />
1 2<br />
amitom mobrunebiT miRebuli wrewiris gantolebaa (x +2) 2 + (y + 2) 2 = 4; O O = 4 .<br />
1 2<br />
y ↑<br />
(4-quliani) 90 0 -iani mobrunebiT O 1 (2; 2) → O 2 (–2; 2); O 1 O 2 = 4 .<br />
→ x<br />
2<br />
O<br />
1<br />
a<br />
b<br />
→<br />
x
(5-quliani) 450-iani mobrunebisas O (2; 2) → O (0; 2 1 2 ) amitom asaxviT miRebuli wrewiris gantolebaa<br />
x2 + (y – 2 ) 2 = 4; O O = 16 – 8 1 2 .<br />
29.15. (3-quliani) ujredebian furcelze Sesrulebuli naxaziT moswavleebi darwmundebian, rom<br />
x = y wrfis mimarT simetria S a : (x; y) → (y; x), e. i. abscisa da ordinati adgilebs icvlis. amitom<br />
y = 2x +3 → x = 2y + 3.<br />
(5-quliani) vTqvaT, f da g Seqceuli funqciebia da<br />
(x o ; y o ) Zevs y = f(x)-is grafikze, e. i. y o = f(x o ). maSin x o =g(y o ),<br />
e. i. (y o ; x o ) Zevs y = g(x)-is grafikze. magram (x o ; y o ) da (y o ; x o )<br />
simetriuli wertilebia y = x biseqtris mimarT. amrigad,<br />
Tu romelime wertili Zevs y = g(x)-is grafikze, maSin<br />
misi simetriuli wertili Zevs y = f(x)-is grafikze da piriqiT.<br />
29. 16. radgan mobrunebis centri adgilze rCeba, amitom A warmoadgens mocemuli wrfisa da<br />
misi anasaxis gadakveTis wertils.<br />
(3 quliani) y = 2x da y = – x/ 2 + 5 ⇒ A (2; 4)<br />
α = 900 iolad dgindeba naxazidan , an Semdegi wesis gamoyenebiT: y = k x + b da y = k x + b wrfeebi<br />
1 1 2 2<br />
marTobulia, Tu k ⋅ k = – 1<br />
1 2<br />
29.23. (3-quliani) uaryofiTi ver iqneba.<br />
(4-quliani) Tu yvela monacemi tolia, igive iqneba maTi saSualoc. aseT SemTxvevaSi saSualosgan<br />
gadaxra = 0 da standartuli gadaxrac = 0.<br />
(5-quliani) Tu standartuli gadaxraa S < 1, maSin S 2 < S, e. i. standartuli gadaxra meti iqneba<br />
dispersiaze.<br />
30. 9. mocemuli wrewiris centria A (3; –1) wertili.<br />
a) koordinatTa saTavis mimarT A-s simetriulia A (–3; 1), amitom saZiebeli gantolebaa<br />
1<br />
(x +3) 2 + (y – 1) 2 = 25<br />
§30<br />
b) Tu A 2 (x; y) aris A(3; –1)-is simetriuli (–3; 2) wertilis mimarT, maSin es ukanaskneli iqneba [AA 2 ]<br />
x + 3 y −1<br />
monakveTis Sua wertili. amitom = −3,<br />
= 2 ⇒ x = – 9, y = 5. saZiebeli wrewiris gantolebaa<br />
2 2<br />
(x + 9) 2 + (y – 5) 2 = 25<br />
x<br />
g) mocemuli wrewiris centri A(3; –1) Zevs y = 3x wrfis marTobul y = – wrfeze (SeasruleT<br />
3<br />
naxazi). amitom A-s anasaxi iqneba A 3 (–3; 1) wertili.<br />
30.12. (3 quliani) AC wrfis mimarT simetria ΔABC-s asaxavs mis kongruentul ΔAB 1 C-ze. amitom<br />
S ABC B 1 = 2 ⋅ S ABC = 2 ⋅ ⋅ 6 ⋅ 8 sin30 0 = 24<br />
30. 15. (3-quliani) ordinatTa RerZis, aseve misi paraleluri nebismieri wrfis mimarT simetria<br />
wertilis ordinats ar Secvlis.<br />
y ↑<br />
y 0<br />
x 0<br />
O<br />
x 0<br />
(x 0; y 0 )<br />
(y 0; x 0 )<br />
y 0<br />
→<br />
x<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
85
y↑<br />
(– x; y) (x; y)<br />
O<br />
→<br />
x<br />
86 maTematika X maswavleblis wigni<br />
vTqvaT, S 2 (–x; y) = x o ; y)<br />
−x<br />
+ x0<br />
maSin , = 3 e. i. x = 6 + x<br />
0 2<br />
amrigad, S<br />
2 ο S (x; y) = (x + 6; y), e. i.<br />
1<br />
aRniSnuli kompozicia aris T (6;0)<br />
paraleluri gadatana x RerZis<br />
mimarTulebiT 6 erTeulze.<br />
(5-quliani) moswavleebi am kompoziciis moZebnas mxolod<br />
naxazis gamoyenebiT Tu SeZleben. moswavleebi am kompoziciis<br />
moZebnas mxolod naxazis gamoyenebiT Tu SeZleben. gavavloT<br />
1 da 2 wrfeebi da maTi marTobuli y = – x wrfec.<br />
y = – x ⇒ A(1,5; –1,5)<br />
y = x – 3<br />
cxadia, S 1 (1,5; –1,5) = A 1 (–1,5; 1,5). Tu axla am wertils avsaxavT<br />
S 2 simetriiT A 2 (x 0 ; y 0 ) wertilze, maSin A iqneba [A 1 A 2 ] monakve-<br />
⎧ xo<br />
+ ( −1,<br />
5)<br />
⎪ = 1,<br />
5<br />
Tis Suawertili:<br />
2<br />
⎨<br />
⎪ yo<br />
+ 1,<br />
5<br />
= −1,<br />
5<br />
⎪⎩<br />
2<br />
T (3;-3) paraleluri gadatana.<br />
⇒ x = 4,5 da y = –4,5. amrigad, S o S (1,5; –1,5) = (4,5; –4,5) yofila<br />
0 0 2 1<br />
30.17. (4-quliani) radgan orive parabolis wveros abscisa x 0 = 1 erTi da igivea, amitom k = 4. amasTan,<br />
meore funqcia nuldeba x = 1-ze ⇒ c = –2. pirveli funqciis grafiki gadis (0;1)-ze, ⇒ b = 1<br />
32.7. (3-quliani) (4-quliani) (5-quliani)<br />
1<br />
5<br />
7<br />
6<br />
3<br />
2<br />
1<br />
3<br />
1<br />
§32<br />
y ↑<br />
(– x; y) (x 0; y)<br />
y = – x<br />
A 1 (–1,5; 1,5)<br />
32.8. (3-quliani) (4-quliani) (5-quliani)<br />
A<br />
D<br />
B<br />
E<br />
5+1+2+4=12<br />
C<br />
A<br />
D<br />
B<br />
E<br />
2<br />
7<br />
C<br />
1+2+1+3=7<br />
3<br />
G<br />
4<br />
F<br />
A<br />
B<br />
6<br />
O<br />
y↑<br />
A<br />
O<br />
10<br />
F<br />
3<br />
E<br />
y = x<br />
→<br />
x<br />
y = x – 3<br />
A(1,5; –1,5)<br />
B<br />
8+2+5+4+3=22<br />
6 4<br />
C<br />
D<br />
E<br />
→ x<br />
C<br />
D
32.9.<br />
32.10. a)<br />
b)<br />
a)<br />
200<br />
A 150<br />
B<br />
C<br />
3<br />
400<br />
210<br />
3 5<br />
3 5 3 5<br />
3 5 3 5 3 5 3 5<br />
a<br />
240<br />
D<br />
marSruti: AD _ 400 dolari.<br />
ABD _ 150 + 240 = 390 dolari.<br />
ACD _ 200 + 210 = 410 dolari.<br />
pasuxi: ABD.<br />
rogorc am grafidan Cans, cifri 3-iT (Cvens<br />
amocanaSi) iwyeba rva oTxniSna ricxvi, amdenive<br />
iqneba 5-iT dawyebuli.<br />
pasuxi: 16 ricxvi.<br />
a b c<br />
a b c a b c a b c<br />
a b c a b c a b c a bc a b c a b c a b c a b c a bc<br />
vTqvaT, gansxvavebuli cifrebia a, b, c. rogorc grafidan Cans, a-Ti iwyeba 27 ricxvi. Tu b-Ti da<br />
c-Ti dawyebulebsac mivaTvliT, sul gveqneba 3 . 27=81 ricxvi.<br />
32.11.<br />
B<br />
D<br />
C<br />
A<br />
kenti wveroebia B da D.<br />
arsebobs eileris Semovla, romelic<br />
erT-erTi maTganidan unda iwyebodes.<br />
32.12. A B<br />
A B<br />
C D E<br />
F<br />
figuris gareTa F are A, B, C, E areebs unda ukavSirdebodes or-ori wiboTi, D-s ki _ erTi wiboTi<br />
da a. S., rogorc es grafzea naCvenebi. grafis oTxi wvero (F, A, B, D) kentia, amitom saZiebeli marSruti<br />
marTlac ar arsebobs.<br />
C<br />
D<br />
F<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
E<br />
87
32.13. (3-quliani) amocanisaTvis Sedgenili grafi ase gamoiyureba. masze<br />
mxolod ori wveroa kenti (C da D), Semovlac erT-erTi maTganidan iwyeba.<br />
(4-quliani)<br />
(5-quliani) kubis wiboebis sigrZeTa jamia 12 . 10 = 120 sm. aseTive sigrZis mavTulisgan karkasi<br />
gaWris gareSe ar damzaddeba, radgan grafze ar arsebobs eileris Semovla. kubis wveroebi da<br />
wiboebi qmnian grafs, romlis yvela wvero kentia.<br />
7. Seadare 30.15 (3 quliani)<br />
8. a + a + a + a + a = 40<br />
1 3 5 7 9<br />
a + a + a + a + a = 60<br />
2 4 6 8 10<br />
88 maTematika X maswavleblis wigni<br />
4<br />
1<br />
2<br />
V Tavis damatebiTi savarjiSoebi<br />
⇒ (a 2 – a 9 ) + ... (a 10 – a a ) = 20<br />
5d = 20; d = 4<br />
10. miTiTeba: grafis wveroTa xarisxebis jami orjer metia wiboTa ricxvze (ix. savarjiSo 32.3,<br />
3-quliani).<br />
§33<br />
33.1. (3-quliani) A 1 _ SemTxveviTi, A 2 _ aucilebeli, A 3 _ SeuZlebeli, A 4 _ SemTxveviTi, A 5 _ SeuZlebeli.<br />
( 5-quliani) eileris amocana. A 1 _ SemTxveviTi, A 2 _ SemTxveviTi, A 3 _ SemTxveviTi, A 4 _ SeuZlebeli.<br />
33.2. (3-quliani) unda iyidoT 901 bileTi.<br />
(4-quliani) quliani) B _ SeuZlebeli, B _ SeuZlebeli, B _ SemTxveviTi.<br />
1 2 3<br />
SeiZleba vkiTxoT, am amocanaSi romeli xdomiloba iqneba aucilebeli. aucilebeli xdomiloba _<br />
amoRebuli burTulebidan mxolod erTi feris ar iqneba, erTi burTula mainc gansxvavebuli ferisa<br />
iqneba.<br />
(5-quliani) cda 1. ori monetis agdebisas yvela SesaZlo varianti: bs, sb, ss, bb.<br />
cda 2. ori SesaZlo Sedegi: samizneSi moxvedra, samizneSi armoxvedra.<br />
cda 3. isari gaCerdeba wiTel seqtorze, isari gaCerdeba Sav seqtorze, isari<br />
gaCerdeba TeTr seqtorze.<br />
2. kamaTlis gagorebisas yvela SesaZlo 36 variantia:<br />
pirveli kamaTeli<br />
1 2 3 4 5 6<br />
1 11 12 13 14 15 16<br />
2 21 22 23 24 25 26<br />
3 31 32 33 34 35 36<br />
4 41 42 43 44 45 46<br />
5 51 52 53 54 55 56<br />
6 61 62 63 64 65 66<br />
6<br />
B<br />
C<br />
D<br />
meore kamaTeli<br />
A
33.4. (4-quliani) by = a(4b – x) tolobaSi marjvena mxare iyofa a-ze. ⇒ a-ze iyofa marcxena mxarec da<br />
radgan b urTierTmartivia a-sTan, amitom y iyofa: a-ze. y = ay 1. am tolobis gaTvaliswinebiT, mocemuli<br />
gantolebidan ⇒ ax + bay 1 = 4 ab ⇒ x + by 1 = 4b; x = b (4 – y 1 ). aq marjvena mxare iyofa b-ze, amitom<br />
marcxena mxarec unda iyofodes: x = bx 1 ⇒ bx 1 = b(4 – y 1 ), x 1 = 4 – y 1 .<br />
y 1 -ma SeiZleba miiRos mniSvnelobebi 1, 2, 3 ; Sesabamisad x 1 –is mniSvnelobebi iqneba 3, 2, 1. pasuxi<br />
miiReba Zvel cvladebze dabrunebiT: (3a; b), (2a; 2b), (a; 3b)<br />
(5-quliani) (y – x) (y2 + xy + x2 ) = 13 ⋅ 7 tolobis marcxena mxareSi Tanamamravlebi SeiZleba iyos 1<br />
da 91, –1 da –91 (oTxi varianti) an 13 da 7, –13 da –7 (kidev oTxi varianti) miRebuli sistemebidan<br />
mxolod orsa aqvs mTeli amonaxsnebi:<br />
y – x = 7<br />
y2 + xy + x2 sistemis amonaxsnebia wyvilebi (-3; 4), (-4; 3)<br />
= 13<br />
y – x = 1<br />
y2 + xy + x2 = 91<br />
sistemis amonaxsneba wyvilebi (-6; -5), (5; 6)<br />
§34<br />
34.1. (4-quliani) A da B _ araTavsebadi xdomilobebia.<br />
1 1<br />
A da B _ Tavsebadi xdomilobebia.<br />
2 2<br />
A da B _ Tavsebadia.<br />
3 3<br />
A = {TSSS an TTSS}, B = {SSST an SSSS}<br />
3 3<br />
(5-quliani) karadidan unda amoiRon 11 cali fexsacmeli. miTiTeba: unda ganvixiloT yvelaze<br />
cudi situacia, roca viRebT sul sxvadasxva zomas. me-11 cali aucileblad romelime calis wyvili<br />
aRmoCndeba.<br />
34.2. (3-quliani) a) A xdomilobas aqvs 9 xelSemwyobi<br />
A = { (1,4), (4, 1), (2, 3), (3, 2), (1, 5) (5, 1) (2, 4) (4, 2) (3, 3}.<br />
b) A xdomilobas aqvs 5 xelSemwyobi (18-dan).<br />
g) 36 elementaruli xdomiloba {(11) (12)... (65) (66)}.<br />
(4-quliani) A 1 -s aqvs 12 xelSemwyobi, A 2 -s _ xelSemwyob ,A 3 -s _16 xelSemwyobi.<br />
A = {sami kamaTlis gagorebisas jami udris 5} = {(113), (131) (311), (212), (221), (122)}.<br />
(5-quliani) A, C, E, G, H _ SemTxveviTi, F _ SeuZlebeli, B, D _ aucilebeli.<br />
34.3. (4-quliani) a) A = {4T, 3T1S, 2T2S, 1T3S}.<br />
1<br />
B = {4S, 3S1T, 2S2T, 1S3T}.<br />
1<br />
A ∩B = {3S1T, 2S2T, 1S1T}.<br />
1 1<br />
A ∪B = {4T, 4S, 3S1T, 2S2T, 1S1T}.<br />
1 1<br />
b) A = {1T3S, 2T2S, 3T1S, 4T}.<br />
2<br />
B = {1S3T, 2S2T, 3S1T, 4S}.<br />
2<br />
A ∩B = {1T3S, 2T2S, 3T1S}.<br />
2 2<br />
A ∪B = {1T3S, 2T2S, 3T1S, 4T, 4S}.<br />
2 2<br />
g) A = {2S 2T}<br />
3<br />
B = SeuZlebeli xdomiloba, radganac Tu 4 burTulaSi 1 Savi burTulaa, 2 TeTri unda iyos,<br />
3<br />
magram 1S + 2T = 3 ≠ 4.<br />
A ∩ B = Ø.<br />
3 3<br />
A ∪ B = A 3 3 3.<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
89
4<br />
1.<br />
10<br />
(4-quliani) quliani) a) Â ={monetis agdebisas mova `safasuri~}.<br />
1<br />
b) Â = {kamaTlis gagorebisas kenti ricxvi dajda}.<br />
2<br />
g) Â = {urnidan amoRebuli burTula ar aris TeTri}.<br />
3<br />
d) Â = {axalSobili gogonaa}.<br />
4<br />
35.1. (3-quliani)<br />
90 maTematika X maswavleblis wigni<br />
§35<br />
damoukidebeli saklaso samuSao #10-is pasuxebi da miTiTebebi<br />
I varianti<br />
98<br />
2.<br />
100<br />
3. albaToba imisa, rom monetis erTi agdebiT<br />
mova safasuri, -is tolia. albaToba imisa, rom<br />
safasuri meore agdebaze mova, anu ganxorci-<br />
eldeba xdomiloba {bs}, udris P{bs} = ;<br />
P{bbs}= .<br />
5<br />
=<br />
50<br />
1<br />
10<br />
(4-quliani) cifr `5~-s Seicavs 18 orniSna ricxvi: 15, 25, 35, 45, 50, 51, 52, 53, 54, 55, 56, 57,<br />
(5-quliani) IV, I I , I, I I I.<br />
35.2. (3-quliani) P (4 an 5, an 6) =<br />
82<br />
58, 59, 65, 75, 85, 95. P = .<br />
100<br />
3 1<br />
= .<br />
6 2<br />
(4-quliani) P (11, 22, 33, 44, 55, 66) =<br />
(5-quliani) avirCevdiT I rulets.<br />
6 1<br />
= .<br />
36 6<br />
4<br />
1.<br />
16<br />
3 8<br />
35.3. (3-quliani) a) ; b) P(Savi ar iqneba) = .<br />
15<br />
15<br />
I I varianti<br />
2. P(erTi gasroliT mizans ver moaxvedreben) =<br />
= 0,3.<br />
1<br />
3. P (6) = . ori gagorebiT rom boloSi dajdes<br />
6<br />
6, unda ganxorcieldes romelime xelSemwyobi<br />
5<br />
xdomiloba: (16), (26), (36), (46), (56). P = .<br />
36<br />
sami kamaTlis gagorebis 216 SesaZlo Sedegidan<br />
`eqvsiani~ SeiZleba movides 91 SemTxvevaSi, aqedan<br />
`eqvsiani~ boloSi dajdeba 25 SemTxvevaSi:<br />
(116, 126, 136, 146, 156, 216, 316, 416, 516, 226,<br />
236, 246, 256, 326, 426, 526, 336, 346, 356, 346, 365,<br />
25<br />
446, 456, 546, 556). P = .<br />
216
(4-quliani) P(A) = P (61, 62, 63, 64, 65, 66) =<br />
(5-quliani) A waxnags.<br />
1<br />
35.4. (3-quliani) a) P (4) = .<br />
6<br />
1<br />
P(B) = P (15, 25, 35, 45, 55, 65) = .<br />
6<br />
6 1<br />
= .<br />
36 6<br />
11<br />
P(C) = P (11, 12, 13, 14, 15, 16, 21, 31, 41, 51, 61) = .<br />
36<br />
11<br />
P(A∪B) = P (61, 62, 63, 64, 65, 66, 15, 25, 35, 45, 55) = .<br />
36<br />
b) P (mova aranakleb 3-isa) = P (3, 4, 5, 6) =<br />
g) P (mova luwi) =<br />
3 1<br />
= .<br />
6 2<br />
4 2<br />
= .<br />
6 3<br />
(4-quliani)<br />
1<br />
a) P (3,3,) = ;<br />
36<br />
5<br />
b) P (jami 8) = P (2,6), (62), (35), (53) (4,4)) = ;<br />
36<br />
g) P(qulaTa jami > 8-ze) = P (jami 10, jami 11, jami 12) =<br />
1<br />
(5-quliani) a)<br />
216<br />
35.5. (3-quliani) P (tuzi) =<br />
(4-quliani) P (jvriani) =<br />
10<br />
= P ((3,6) (63) (45) (54), (46) (64) (55) (56) (65) (66)) = .<br />
36<br />
4 1<br />
= ;<br />
36 9<br />
9 1<br />
= .<br />
36 4<br />
1<br />
b)<br />
216<br />
1<br />
(5-quliani) P = .<br />
36<br />
35.6. TiTo waxnagi eqneba SeRebili (100 – 36) . 6 = 384 kubiks; or-ori waxnagi aRmouCndeba im kubikebs,<br />
romlebic didi kubis patara wiboebs esazRvreba. maTi raodenoba iqneba 12 . 8 = 96. sami waxnagi<br />
SeRebili eqneba kubis wveroebTan mdebare kubikebs, e. i. sul 8 cals.<br />
384<br />
(3-quliani) P (erTi waxnagi SeRebili) = .<br />
1000<br />
96<br />
(4-quliani) P (ori waxnagi SeRebili) = .<br />
1000<br />
8<br />
(5-quliani) P (sami waxnagi SeRebili) = .<br />
1000<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
91
36.1. (3-quliani) d.<br />
(4-quliani) b.<br />
(5-quliani) b.<br />
36.2. (3-quliani) P = .<br />
92 maTematika X maswavleblis wigni<br />
§36<br />
(4-quliani) manZili 40 km-sa da 70 km-s Soris, anu 30 km, unda daiyos sam tol nawilad. radgan<br />
brigada 52-e km-ze imyofeba, ajobebs moZraoba 70 km-saken, radgan am ubanze dazianebis albaToba<br />
iqneba.<br />
(5-quliani) P =<br />
1<br />
36.3. (3-quliani) P = .<br />
2<br />
(4-quliani) P = 1.<br />
1<br />
(5-quliani) P = .<br />
16<br />
2π<br />
/ 3<br />
=<br />
2π<br />
1<br />
3<br />
.<br />
36.4. (3-quliani) amoRebuli TeTri burTula urnaSi ar daabrunes, urnaSi 10 burTulaa, iqidan 4<br />
4<br />
TeTria, amitom P = .<br />
10<br />
(4-quliani) urnaSi darCa 9 burTula P (Savi) =<br />
(5-quliani) P (9-ianSi an aTianSi) = 0,1 + 0,4 = 0,5.<br />
36.7. (3-quliani) P = 0.<br />
(4-quliani)<br />
2<br />
P =<br />
3<br />
P = 0.<br />
3<br />
37.1. (3-quliani) P (arastandartuli) = .<br />
80<br />
§37<br />
6 2<br />
= .<br />
9 3<br />
(4-quliani) `1~-is mosvlis albaTobas SevafasebdiT P ≈ 0,167.<br />
224 + 160<br />
(5-quliani) a) P (230000 km mets) = = 0,<br />
768 .<br />
500<br />
b) P = 1.<br />
37.2. (3-quliani) ar SeiZleba.<br />
(4-quliani) ori kamaTlis 10-jer gagorebisas qulaTa jami arc erTxel ar aRmoCnda 12-is<br />
toli, magram es ar gvaZlevs saSualebas vamtkicoT, rom jami 12-is mosvlis albaToba udris 0-s.<br />
Zalian cota iyo Catarebuli cda (mxolod 10). jamis SesaZlo mniSvneloba ki 11-ia (2, 3, 4, 5, 6, 7,
8, 9, 10, 11, 12). amitom sruliad mosalodnelia rom 10-jer gagorebisas romelime erTi ganxorcielda.<br />
3<br />
37.3. (3-quliani) _ daWerili markirebuli Tevzis fardobiTi sixSire.<br />
36<br />
48<br />
≈ markirebuli Tevzis daWeris albaToba, sadac N auzSi Tevzis raodenobaa. N ≈<br />
N<br />
48⋅<br />
36<br />
= 576 .<br />
3<br />
8 4<br />
(4-quliani) P (wunis) = 0,05 fn (wunis) = = = 0,16, rac gacilebiT metia 0,05-ze, amitom<br />
50 25<br />
aucileblad saWiroa sawarmo procesSi Careva da xelsawyoebis gamorTva.<br />
(5-quliani) ... kamaTlis gagorebis Sedegebs aRwers cxrili 1. asanTis kolofis agdebis Sedegebs<br />
cxrili 2.<br />
1359671<br />
37.4. (3-quliani) biWis dabadebis albaToba P ≈<br />
≈ 0, 51<br />
1359671+<br />
1285086<br />
(4-quliani) P (gogos dabadeba) = 1 _ 0.515 = 0, 475<br />
(5-quliani) firma A<br />
foTlebiani Reroebis diagrama<br />
8 5, 6<br />
9 7, 8, 7, 2<br />
10 2, 1, 7, 6, 2, 2<br />
11 3, 6, 2, 6<br />
12 0<br />
moda = 10,2.<br />
mediana = 10,2.<br />
diapazoni = 12 _ 8,5 = 3,5.<br />
saSualo = 10,7.<br />
7<br />
P (10,0mm ≤ sisqe ≤ 11,0) = .<br />
18<br />
firma B<br />
foTlebiani Reroebis diagrama<br />
6 4<br />
7 7<br />
8 2<br />
9 4, 5, 9, 7<br />
10 2, 5, 6<br />
11 5, 5<br />
12 6, 2<br />
13 0, 2, 5<br />
14 9<br />
moda = 11,5<br />
mediana = 10,5<br />
diapazoni = 14,9 _ 6,4 = 8,5<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
93
saSualo = 10,8<br />
3<br />
P (10,0 mm ≤ sisqe ≤ 11,0) = .<br />
18<br />
airCevdiT firma A-s minebs. monacemebis gabneva naklebia (d = 3,5). albaToba, rom minis sisqe<br />
7<br />
10,0 mm-sa da 11 mm-s Sorisaa, metia ( ).<br />
18<br />
37.5. (3-quliani) a) P (lambaqSi kenWis moxvedris albaToba) =<br />
94 maTematika X maswavleblis wigni<br />
2<br />
π 5<br />
π 25<br />
2<br />
25π<br />
= =<br />
625π<br />
1<br />
b) daaxloebiT 25 kenWi unda CaagdoT, rom prizi moigoT 4P = 25 ⋅ = 1<br />
25<br />
g) 250 kaci 1250 kenWs Caagdebs. unda velodoT rom miaxloebiT 1256 kenWi moxvdeba<br />
lambaqSi anu unda iyos momzadebuli ara nakleb 56 prizisa.<br />
38.1. (3-quliani) Tu m = 6 gantoleba ase Caiwereba: (n-3) (k-3) = 9, 6 ≤ n ≤ k;<br />
3 ≤ n – 3 ≤ k – 3 → n = 6, k = 6. pasuxi (6; 6; 6).<br />
(4-quliani) Tu m = 4 maSin (n-4) (k-4) = 16, 4 ≤ n ≤ k; 0 < n – 4 ≤ k – 4;<br />
n – 4 = 1, k – 4 = 16, e. i. n = 5, k = 20;<br />
n – 4 = 2, k – 4 = 8, e. i. n = 6, k = 12;<br />
n – 4 = 4, k – 4 = 4, e. i. n = 8, k = 8.<br />
pasuxi: (4; 5; 20), (4; 6; 12), (4; 8; 8).<br />
(5-quliani) Tu m = 5 maSin (3n – 10) (3k – 10) = 100, 5 ≤ n ≤ k; 15 ≤ 3n ≤ 3k;<br />
5 ≤ 3n – 10 ≤ 3k – 10;<br />
pasuxi: (5; 5; 10)<br />
38.2. (3-quliani) 4 ⋅ 6 ⋅ 12<br />
(4-quliani) 3 ⋅ 3 ⋅ 3 ⋅ 4 ⋅ 4<br />
(5-quliani) 3 ⋅ 3 ⋅ 4 ⋅ 3 ⋅ 4<br />
38.3. m ≤ n ≤ k da , romelTa gaTvaliswinebiT gantolebidan gveqneba , e. i. m ≤ 6.<br />
§38<br />
38.4. vTqvaT, kvanZTan Tavmoyrilia k cali wesieri mravalkuTxedi, Sesabamisad α 1 ,α 2 ,...,α k -s<br />
toli kuTxeebiT. maSin α 1 + α 2 + ...+ α k = 360 0 . magram TiToeuli am kuTxis sidide ≥ 60 0 . amitom k ⋅ 60 0<br />
≤ 360 0 da k ≤ 6.<br />
38.5. (3-quliani) n = 4<br />
(4-quliani) 3<br />
(5-quliani) 6<br />
1<br />
25<br />
.
38.6. (5-quliani) vTqvaT, aRniSnuli teselacia Sedgenilia n cali samkuTxediTa da m cali<br />
eqvskuTxediT. maSin n ⋅ 60 0 + m ⋅ 120 0 = 360 0 , n + 2m = 6 → n =4 , m = 1 da n = 2, m = 2.<br />
pasuxi: 3 ⋅ 3 ⋅ 3 ⋅ 3 ⋅ 6, 3 ⋅ 6 ⋅ 3 ⋅ 6<br />
baa<br />
1. a) wiTeli burTulas amoRebis albaTobaa<br />
VI Tavis damatebiTi savarjiSoebi<br />
3 21<br />
= , amitom urnaSi aranakleb 10 wiTeli burTulaa.<br />
5 35<br />
b) urnaSi aranakleb 21 TeTri burTulaa.<br />
2 10<br />
= , xolo TeTri burTulas amoRebis albaTo-<br />
7 35<br />
4<br />
g) urnaSi 35 _ (10 + 21) = 4 Savi burTula, Savi burTulas amoRebis albaTobaa .<br />
35<br />
1<br />
2. mease agdebaze safasuris mosvlis albaTobaa . yovel cdaSi borjRalos mosvlis albaToba<br />
2<br />
ar aris damokidebuli imaze, ra dajda wina cdaSi, Tu moneta simetriulia. radganac 99 cdaSi<br />
borjRalos da safasuris TiTqmis erTnairi sixSire dafiqsirda, SeiZleba CavTvaloT, rom<br />
moneta simetriulia.<br />
312<br />
3. A kandidati miiRebs xmebis miaxloebiT ⋅100% = 52%. B kandidati miiRebs xmebis miax-<br />
600<br />
loebiT<br />
240<br />
⋅ 100% = 40%. amomrCevelTa (100 _ 92)% = 8% ar miiRebs monawileobas arCevnebSi.<br />
600<br />
4. samniSna ricxvi, romelic iyofa 2-ze: 354, 534.<br />
samniSna ricxvi, romelic iyofa 3-ze: 345, 435, 534, 345, 453, 543.<br />
samniSna ricxvi, romelic iyofa 6-ze: 354, 534.<br />
samniSna ricxvi, romelic iyofa 5-ze: 345, 435.<br />
5. iyo gaTamaSebuli 15 partia<br />
12 13 14 15 16<br />
23 24 25 26<br />
34 35 36<br />
45 46<br />
56<br />
6. sityva `guli~-s anagramebi SeiZleba miviRoT xisebri diagramis gamoyenebiT.<br />
anagramebi: guli, guil, glui, gliu, giul, gilu, ugli, ugil, ulgi, ulig, uigl, uilg, lgui,<br />
lgiu, lugi, luig, liug, ligu, igul, iglu, iugl, iulg, ilgu.<br />
7. gamoviyenoT xisebri diagrama<br />
gzebi I1, I 2, I I 1, I I 2, I I I 1, I I I 2. A qalaqidan C qalaqamde B qalaqis gavliT arsebobs 6 sxvadasxva<br />
marSruti.<br />
8. unda iyidoT 18 bileTi.<br />
maTematika X maswavleblis wigni<br />
95
9. ganvixiloT yvelaze `cudi~ situacia, rodesac CanTidan sul TeTr burTulebs viRebT. maSin<br />
minimum 6 burTula unda amoviRoT, rom maT Soris erTi TeTri da erTi wiTeli burTula iyos.<br />
11. monakveTi AB davyoT oTx tol nawilad.<br />
SemTxveviT arCeuli wertili ufro axlos iqneba M-Tan, vidre A-sTan an B-sTan, Tu moxvdeba<br />
CD monakveTze P =<br />
12. P =<br />
CD 1<br />
= .<br />
AB 2<br />
daStrixuliarisfarTobi<br />
mTeli farTobi<br />
2 2<br />
πr − 2r<br />
π − 2<br />
13. P = = 2<br />
≈ 0,36.<br />
πr<br />
π<br />
14. a) P =<br />
2,<br />
25π<br />
2.<br />
25π⋅<br />
2<br />
=<br />
3⋅14⋅14⋅<br />
sin 60 3⋅196⋅<br />
3<br />
96 maTematika X maswavleblis wigni<br />
≈ 0,014.<br />
b) 200 ⋅ 0,014 ≈ 2,8. Tu wertils 200-jer airCeven, mosalodnelia, rom is 3-jer moxvdeba daStrixul<br />
areSi.<br />
g) albaToba oTxjer gaizrdeba: P ≈ 0,056.<br />
15. Tqven saxlSi ar iyaviT 17 00 sT-dan 17 10 sT-mde, anu 10 wuTi.<br />
P (amxanagis zars ascdiT) = =<br />
16. =<br />
19. P =<br />
20. a) P = = = 0,912.<br />
23. P = .