Untitled - tolerantoba.ge
Untitled - tolerantoba.ge Untitled - tolerantoba.ge
- Page 2 and 3: germaniaSi nacistebi rom komunisteb
- Page 4 and 5: 37 53 Rirseba 58 74 samoqalaqo kult
- Page 6 and 7: CvenTvis gansakuTrebiT sainteresoa
- Page 8 and 9: moiazreba, rogorc neitraluri pozici
- Page 10 and 11: mosaxleobis erTi nawili gamoTqvams
- Page 12 and 13: mrgvali magida Fluskfhf Àìãàð
- Page 14 and 15: nusebze, Tumca dadebiT mxareebzec S
- Page 16 and 17: ac Seexeba cinizms, xelisuflebis mx
- Page 18 and 19: ka, rac, samwuxarod, damkvidrda. ro
- Page 20 and 21: politikuri eqsplikaciebi NOWHERELAN
- Page 22 and 23: gnebavT, modernizaciis garkveul mim
- Page 24 and 25: is gamoTqma iyo SesaZlebeli da roml
- Page 26 and 27: damadasturebelia politikuri klipi `
- Page 28 and 29: sayovelTao isteriam da radikalizmma
- Page 30 and 31: aqve vityvi, rom, araferi imaze sam
- Page 32 and 33: ar warmoiSva, sadac verafris garant
- Page 34 and 35: zatorebma akaki baqraZezec gaiwies
- Page 36 and 37: versitetebi warmoadgens racionalizm
- Page 38 and 39: samoqalaqo kultura Fluskfhf Àìã
- Page 40 and 41: ufro utopiuri idealia, unda arsebob
- Page 42 and 43: gor uwyobs xels demokratiuli politi
- Page 44 and 45: Soris am sakiTxebis gaCeniT stimuli
- Page 46 and 47: gatarebas ganapirobebs xolme, romel
- Page 48 and 49: lia samoqalaqo kulturas, Cven TiTqm
- Page 50 and 51: isxi maRali ar aris. Tavs uflebas v
<strong>ge</strong>rmaniaSi nacistebi rom<br />
komunistebs miadgnen,<br />
xma ar amomiRia,<br />
radgan komunisti ar vyofilvar.<br />
ebraelebs miadgnen da<br />
xma ar amomiRia,<br />
radgan ebraeli ar vyofilvar.<br />
profkavSirebs miadgnen da<br />
xma ar amomiRia,<br />
radgan profkavSireli ar vyofilvar,<br />
kaTolikeebze gadavidnen da<br />
xma ar amomiRia,<br />
radgan kaTolike ar vyofilvar.<br />
Semdeg me momadgnen...<br />
da aRaravin iyo darCenili,<br />
rom xma amoeRo...<br />
martin niimioleri<br />
pastori, <strong>ge</strong>rmaniis<br />
evan<strong>ge</strong>lur- luTeruli eklesia
solidaroba<br />
#2(29)<br />
saqarTvelos saxalxo<br />
damcvelis Jurnali<br />
redaqtori: nino cincaZe<br />
stilis<br />
redaqtori: levan bregaZe<br />
dizaini: besik danelia<br />
foto: levan xerxeuliZe<br />
daviT xuciSvili<br />
redkolegia: sozar subari<br />
beqa mindiaSvili<br />
Tamar Samili<br />
sergo ratiani<br />
garekanze:<br />
levan xerxeuliZis foto<br />
Jurnali momzadebulia saxalxo<br />
damcvelTan arsebuli tolerantobis<br />
centris mier<br />
ibeWdeba gaeros ganviTarebis programis<br />
mxardaWeriT<br />
winamdebare gamocemaSi gamoTqmuli<br />
mosazrebebi ar asaxavs gaerTianebuli<br />
erebis organizaciis an gaeros<br />
ganviTarebis programis Tvalsazriss<br />
misamarTi: Tbilisi, maCablis 11,<br />
tel.: 92 24 81<br />
www.ombudsman.<strong>ge</strong><br />
saqarTvelos<br />
saxalxo<br />
damcveli<br />
gaeros<br />
ganviTarebis<br />
programa<br />
58<br />
11<br />
4 interviu<br />
interviu gaeros ganviTarebis<br />
programis mudmiv<br />
warmomad<strong>ge</strong>nelTan saqarTveloSi<br />
baton robert uoTkinsTan<br />
saqarTveloSi mimdinare procesebi<br />
eTnikuri umciresobebis<br />
warmomad<strong>ge</strong>nelTa TvaliT<br />
beqa mindiaSvili<br />
19 NOWHERELAND<br />
politikuri eqsplikaciebi<br />
zaal andronikaSvili<br />
26<br />
moamzada mariam RavTaZem<br />
mrgvali magida<br />
politikuri eqsplikaciebi<br />
9 aprilidan 9 aprilamde
37<br />
53 Rirseba<br />
58<br />
74<br />
samoqalaqo kultura<br />
samoqalaqo kultura da<br />
demokratiis stabiluroba<br />
gabriel almondi, sidnei verba<br />
ufleba<br />
adamianis uflebebsa da TavisuflebebTan<br />
dakavSirebuli ZiriTadi cnebebi<br />
fridon sayvareliZe<br />
LUMEN<br />
religiisa da demokratiis<br />
urTierTSeTavsebadobisSesaxeb<br />
alfred stefani<br />
66<br />
74<br />
84<br />
88<br />
orientiri<br />
magaliTi saepiskoposo<br />
msaxurebisa<br />
daviT TinikaSvili<br />
Cveni wre<br />
bavSvebi quCaSi<br />
naTia guliaSvili<br />
akrZaluli piradi cxovreba<br />
TamTa janaZe<br />
kvleva<br />
gamoxmaureba<br />
109<br />
116 Summary<br />
sabaziso kvleva saqarTveloSi<br />
adamianis uflebaTa cnobadobis<br />
donis Sesaxeb<br />
<strong>tolerantoba</strong> da media<br />
19
#2(29)<br />
Solidarität<br />
interviu<br />
interviu<br />
gaeros ganviTarebis<br />
programis<br />
mudmiv warmomad<strong>ge</strong>nelTan<br />
saqarTveloSi<br />
baton robert uoTkinsTan<br />
Interview with Robert Watkins,<br />
UNDP Resident Representative in Georgia<br />
moamzada mariam RavTaZem<br />
gaeros ganviTarebis programa ukve mravali welia muSaobs<br />
saqarTveloSi da sxvadasxva proeqts axorcielebs. ra gaxda Tqveni<br />
programebis prioritetuli sfero agvistos omis Semdeg?<br />
konfliqtis Semdeg gaeros ganviTarebis programis daxmarebis mTavar<br />
mimarTulebas adreuli reabilitacia warmoad<strong>ge</strong>ns. 2008 wlis seqtemberSi<br />
daiwyo proeqti Sida qarTlSi, regionSi, romelic yvelaze metad dazaralda<br />
konfliqtis Sedegad da romelsac yvelaze meti iZulebiT gadaadgilebuli<br />
piri hyavs. ianvarSi es proeqti ufro gafarTovda evrokavSiris axali<br />
dafinansebis wyalobiT da mcxeTa-mTianeTica da samegreloc moicva.<br />
es aris adreuli reabilitaciis iniciativa, romelmac xeli unda Seuwyos<br />
gadaadgilebul pirTa sakuTar saxlebSi dabrunebas an axal sacxovreblebSi<br />
maT Casaxlebas. iniciativa profesiuli gadamzadebis kursebis organizebasac<br />
iTvaliswinebs, raTa am adamianebs dasaqmebis ufro meti SesaZlebloba<br />
hqondeT. Sida qarTlSi gaeros ganviTarebis programa adamianis uflebebis<br />
dacvasac uwyobs xels. amisTvis gorSi gaixsna saxalxo damcvelis regionuli<br />
ofisi da <strong>ge</strong>nderuli Tanasworobis resurscentri, amave mizans isaxavs<br />
iusticiis saministros iuridiuli daxmarebis samsaxuris xelSewyobac.<br />
4<br />
}'vh'mksr<br />
Ñîëiäàðíiñòü
CvenTvis gansakuTrebiT sainteresoa<br />
gaeros ganviTarebis programis<br />
Zalisxmeva adamianis uflebaTa dacvisa<br />
da tolerantobis xelSewyobis<br />
sferoSi.<br />
Cemi azriT, adamianis uflebebis TvalsazrisiT,<br />
saqarTveloSi religiuri da eTnikuri tolerantobis<br />
sakiTxebze zrunva umniSvnelovanesia.<br />
sxva postsabWoTa qveynebis msgavsad, saqarTveloSi<br />
aris umciresobaTa mravali jgufi, rogorc<br />
religiuri, ise eTnikuri. vfiqrob, saqar-<br />
Tvelom meti unda gaakeTos intereTnikuri da<br />
interreligiuri tolerantobis xelSewyobis-<br />
Tvis.<br />
saerTaSoriso sazogadoeba mouwodebs saqar-<br />
Tvelos mTavrobas ufro konkretuli nabijebi<br />
gadadgas mesxebis dasabruneblad, romlebic<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
5<br />
solidaroba<br />
saqarTvelodan meore msoflio omis dros<br />
gaasaxles. samcxe-javaxeTSi aris aseve somxuri<br />
mosaxleoba, ufro meti unda gakeTdes, raTa<br />
regionis adgilobrivma mosaxleobam SeZlos<br />
sakuTari produqtiT vaWroba, miiRos ukeTesi<br />
ganaTleba, iswavlos qarTuli ena, rac ase<br />
mniSvnelovania sazogadoebriv cxovrebaSi am<br />
regionis mkvidrTa aqtiurad CabmisaTvis.<br />
wels saxalxo damcvelma gaeros<br />
ganviTarebis programis xelSewyobiT<br />
Caatara kvleva saqarTveloSi adamianis<br />
uflebaTa cnobadobis donis Sesaxeb.<br />
respondentebis umravlesobam SekiTxvas<br />
_ unda hqondeT Tu ara eTnikur da<br />
religiur umciresobebs da umravlesobas<br />
Tanabari uflebebi? _ dadebiTad<br />
upasuxa. magram momdevno kiTxvaze _
#2(29)<br />
Solidarität<br />
UNDP has been working in Georgia for years<br />
implementing a number of different projects in<br />
many areas. What are the priority areas since<br />
the August war?<br />
UNDP’s assistance since the conflict focused on early recovery<br />
initiatives. We have a project in the Shida Kartli region<br />
which is the area most affected by the conflict and which<br />
has the most IDPs. Since January, this project has been expanded<br />
with fresh funding from the European Union to include<br />
the Mtskheta-Mtianeti and Samegrelo regions.<br />
This is a recovery initiative to help people who were displaced<br />
to move back or resettle in the new homes, to <strong>ge</strong>t<br />
vocational training, and to start income <strong>ge</strong>nerating activities.<br />
In Shida Kartli, UNDP also helps to address human rights<br />
concerns. This implies setting up the regional branch of the<br />
Public Defender’s Office and the Gender Equality Resource<br />
centre in Gori, and providing support for the Legal Aid Service<br />
of the Ministry of Justice.<br />
We are particularly interested in UNDP’s efforts<br />
to support the protection of human rights and<br />
to enhance tolerance in Georgia.<br />
If you are asking about human rights challen<strong>ge</strong>s that Georgia<br />
faces today, I think religious and ethnic tolerance is on<br />
the list. Like many other post-Soviet countries, Georgia is<br />
comprised of many different minority groups, religious minorities<br />
and ethnic minorities. When it comes to minority<br />
interests, Georgia has to do more to encoura<strong>ge</strong> inter-ethnic<br />
and inter-religious tolerance.<br />
The international community has been encouraging the Georgian<br />
government to take more concrete steps towards resettlement<br />
of the Meskhetian population which was resettled<br />
during the World War II. There is also the Armenian minority<br />
in Samtskhe-Javakheti. More needs to be done to open<br />
up this region to allow people marketing their goods, to give<br />
them better education, to teach them Georgian langua<strong>ge</strong>,<br />
which is obviously essential to do well in the society.<br />
The Public Defender with the support of UNDP<br />
has recently conducted a survey on Human<br />
Rights awareness in Georgia. A high percenta<strong>ge</strong><br />
of respondents have answered positively to<br />
interviu<br />
6<br />
aqvT Tu ara umciresobebs gadawyvetilebis<br />
miRebis procesSi monawileobisa<br />
da maRali Tanamdebobebis dakavebis<br />
ufleba? _ gamokiTxulTa TiTqmis<br />
imave raodenobam uaryofiTi pasuxi<br />
gasca. ras ityviT amis Sesaxeb?<br />
vfiqrob, rom es aris aratolerantulobis<br />
SesaniSnavi magaliTi. me kanadeli var. Cems<br />
qveyanaSi Zalian bevri eTnikuri da religiuri<br />
umciresoba cxovrobs da yvela maTgani<br />
kanadelad iTvleba, yvelas Tanabari uflebebi<br />
aqvs, yvelas SeuZlia daikavos maRali Tanamdeboba,<br />
sul erTia, wlebis win Camosaxldnen<br />
kanadaSi Tu pirveli Taobis emigrantebi arian.<br />
saqarTveloSi umciresobebi mravali Taobis<br />
ganmavlobaSi cxovroben. maocebs, rom zogjer<br />
maT eTnikuri niSniT gamoarCeven, eTnikur<br />
somxebs, azerbaijanelebs, mesxebs, afxazebs an<br />
osebs. Cemi azriT, es problemebs iwvevs.<br />
vfiqrob, saqarTvelo acnobierebs, rom am<br />
problemis daZleva aucilebelia. bevri<br />
dadebiTi nabiji ukve gadaidga, magaliTad,<br />
Zalisxmeva, romelic mimarTulia evropis<br />
sabWos erovnul umciresobaTa dacvis CarCokonvenciis<br />
SesrulebisaTvis.<br />
rogor SeafasebT saqarTvelos<br />
saxalxo damcvelis saqmanobas?<br />
sazogadoebrivi azri umTavresi maCvenebelia<br />
im periodis ganmavlobaSi, rac me saqarTveloSi<br />
vmuSaob (samnaxevari weliwadia ukve), mowme var<br />
imisa, rom saxalxo damcveli sazogadoebis<br />
mxridan mowonebasa da pativiscemas imsaxurebs<br />
da es mowoneba da pativiscema sul ufro<br />
matulobs. man gadadga bevri Tamami nabiji<br />
patimrebis, eTnikuri da religiuri umciresobebis,<br />
demonstrantebis, politikuri opoziciis,<br />
Jurnalistebis uflebebis dasacavad. mas<br />
yovelTvis aqvs sakuTari pozicia da am<br />
pozicias didi gulwrfelobiTa da simtkiciT<br />
gamoxatavs. sruliad naTelia, rom igi didi<br />
sazogadoebrivi mxardaWeriT sar<strong>ge</strong>blobs.<br />
saxalxo damcvelma moaxerxa gamxdariyo neitraluri<br />
Suamavali bevr saqmeSi, iqneboda es xelisuflebis<br />
sasar<strong>ge</strong>blod Tu sawinaaRmdegod.<br />
rac yvelaze mniSvnelovania, igi yovelTvis<br />
}'vh'mksr<br />
Ñîëiäàðíiñòü
moiazreba, rogorc neitraluri poziciis<br />
mqone.<br />
gaeros ganviTarebis programa amayobs, rom<br />
exmareba saqarTvelos saxalxo damcvelis ofiss.<br />
migvaCnia, rom es aris saqarTveloSi demokratiis<br />
ganviTarebisTvis metad saWiro erT-erTi<br />
fundamenturi instituti. es instituti saWiroebs<br />
gaZlierebas; zogierT SemTxvevaSi mas<br />
sWirdeba meti resursi siRrmiseuli kvlevisa<br />
da analizisTvis. mimaCnia, rom es aris erTaderTi<br />
ram, ris naklebobasac ganicdis saxalxo<br />
damcveli.<br />
saxalxo damcvelis ofisi sxvadasxva<br />
saxis saganmanaTleblo proeqts<br />
axorcielebs, magram kidev ra saxis<br />
saganmanaTleblo proeqtebia saWiro<br />
da ra proeqtebs dauWerda mxars<br />
gaeros ganviTarebis programa?<br />
sazogadoebrivi ganaTleba Zalian mniSvnelovani<br />
procesia da mimaCnia, rom am mimarTulebiT kidev<br />
bevri ram unda gakeTdes. amas didi dro sWirdeba.<br />
erTi saxalxo damcveli Tavisi saqmianobis erT<br />
vadaSi ver SeZlebs yvelafris mogvarebas. es<br />
aris sazogadoebis Tanamedrove demokratiuli<br />
gardaqmnis Tanamdevi procesi. aq warmatebas 5<br />
an 10 weliwadSi ver miaRwev, amas sul cota<br />
ramdenime Taoba sWirdeba. magram Cven sul<br />
unda vmuSaobdeT saamisod, radgan sazogadoebrivi<br />
ganaTleba erT-erTi yvelaze didi<br />
gamowvevaa.<br />
ramdenad ganviTarebulia saqarTveloSi<br />
demokratia? romeli sferoebia am<br />
kuTxiT yvelaze problematuri?<br />
xSirad mekiTxebian, ra unda gakeTdes imisaTvis,<br />
rom reformebi, gansakuTrebiT ki demokratiuli<br />
reformebi, Seuqcevadi gaxdes. magram<br />
ganviTarebul demokratiul qveynebSic ki aris<br />
SemTxvevebi, rodesac demokratia safrTxis<br />
winaSe d<strong>ge</strong>ba; dasavlur demokratiaSi aris<br />
demokratiis xarisxis gauaresebis magaliTebi.<br />
saqarTveloSi axla demokratizaciis procesi<br />
mimdinareobs. ara mgonia, vinmem SeZlos am<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
7<br />
solidaroba<br />
the question whether the minorities (ethnic and<br />
religious) have equal rights with the majority<br />
groups. But when it came to another question<br />
whether the minorities could have the right to<br />
participate in decision-making or to hold high<br />
positions, almost the same number of people<br />
answered negatively. What do you think about<br />
this?<br />
I think this is a perfect case of intolerance. I am coming<br />
from Canada – the country which has so many ethnic and<br />
religious groups from all over the world. But yet everyone is<br />
considered a Canadian, everyone has the same rights, everyone<br />
can hold the highest office. It makes no difference<br />
whether you immigrated to the country years ago or represent<br />
the first <strong>ge</strong>neration. In Georgia the minorities have lived<br />
here for many <strong>ge</strong>nerations. It surprises me that people would<br />
make a distinction whether you are ethnic Armenian, Azeri,<br />
Meskhetian, Abkhaz or Ossetian. I think this causes problems<br />
at the end of the day. I think Georgia recognizes that it<br />
has to do something about it. Many positive steps have already<br />
been taken, such as the efforts to implement the Council<br />
of Europe’s Framework Convention for the Protection of<br />
National Minorities.<br />
How would you evaluate the work of the Public<br />
Defender?<br />
One of the most important indicators is public opinion. In<br />
the period that I have been in Georgia – 3.5 years, I have<br />
seen the Public Defender’s approval and respect by the population,<br />
and it has only grown with time. He has taken a number<br />
of coura<strong>ge</strong>ous steps to stand up for rights of people<br />
whether they be prisoners, or ethnic or religious minorities,<br />
demonstrators, political opposition, and journalists. He has<br />
always taken a position and he is very good at communicating<br />
that position with great sincerity and conviction. It is<br />
quite clear that he has a lot of public support.<br />
The Public Defender has been able to position himself as a<br />
neutral intermediary in most cases, whether it was against or<br />
in favour of the government. What is essential is that he is<br />
always perceived as taking neutral position.<br />
UNDP is proud to be supporting the office of the Public<br />
Defender. We think this is a fundamental institution for<br />
Georgia, for democracy. His office needs to be reinforced;
#2(29) interviu<br />
in some cases he needs more resources to make in-depth<br />
research and analysis. I think that is the only thing that the<br />
Public Defender is lacking.<br />
Solidarität<br />
There are some educational projects at the Public<br />
Defender’s Office, but in addition what kind<br />
of educational programs are needed and what<br />
kind of projects would UNDP support in this<br />
respect?<br />
Public education is very important and there has to be more<br />
work to be done. That takes a long time and this is not something<br />
that one Public Defender is going to be able to do<br />
during his term. It is part of a process of transforming the<br />
society into modern democracy. That does not happen in 5<br />
or 10 years, it takes at least a couple of <strong>ge</strong>nerations. But we<br />
have to work on that, it is a big challen<strong>ge</strong>.<br />
How developed is democracy in Georgia? What<br />
areas are most problematic in this respect?<br />
I often <strong>ge</strong>t asked about what has to be done so that reforms,<br />
and particularly democratic reforms, are made irreversible.<br />
But even in some of the most established democracies there<br />
are cases when democracy has been reversed; there are cases<br />
of western democracies which have gone back.<br />
Georgia is one of the countries in the process of democratisation.<br />
I don’t think one can give a score where it is on the<br />
scale from one to ten, but it is certainly moving very quickly.<br />
We have seen tremendous growth in democracy since 2003. It<br />
is not a perfect democracy; but there is no perfect democracy<br />
in principle.<br />
Georgia is still struggling to ensure that the reforms really<br />
<strong>ge</strong>t grounded into people’s consciousness. We continue to<br />
see some shortcomings, particularly in the area of openness<br />
of the media, which means to have a media which is totally<br />
objective and which is not controlled by any government,<br />
power or corporate interest. Even in the west this does not<br />
happen in 100 percent, but Georgia still has considerable<br />
progress to be made.<br />
In terms of the judiciary, there are still a lot of questions<br />
about how impartial the judiciary is.<br />
8<br />
demokratiis xarisxis gansazRvra aTbaliani<br />
skaliT, magram igi aSkarad Zalian swrafad<br />
viTardeba. Cven vixileT demokratiis Tvalsa-<br />
Cino zrda 2003 wlis Semdeg. es ar aris idealuri<br />
demokratia, magram praqtikulad,<br />
idealuri demokratia saerTod ar arsebobs.<br />
saqarTvelo jer kidev ibrZvis imisaTvis, rom<br />
reformebis saWiroeba adamianebis cnobierebaSi<br />
dainergos. jer isev vxvdebiT garkveul<br />
xarvezebs gansakuTrebiT mediis Tavisuflebis<br />
TvalsazrisiT. aucilebelia arsebobdes obieqturi<br />
media, romelic ar imarTeba xelisuflebis<br />
an romelime sxva Zalis mier, ar emsaxureba<br />
korporaciul interesebs. asi procentiT amis<br />
miRweva dasavleTSic ver xerxdeba, magram saqar-<br />
Tvelos kidev Zalian bevri aqvs am mxriv gasake-<br />
Tebeli.<br />
rac Seexeba sasamarTlos, jer kidev bevri<br />
kiTxva Cndeba, ramdenad miukerZoebelia<br />
saqarTveloSi sasamarTlo.<br />
Cven am mimarTulebiT araerT nabijs vdgamT da<br />
sazogadoebis ganaTlebis Sesaxeb msjelobas<br />
rom mivubrundeT, migvaCnia, rom swored es<br />
aris is saSualeba, romliTac SesaZlebelia<br />
sazogadoebis transformireba. unda Seicvalos<br />
institutebi, magram mentalitetic Sesacvlelia.<br />
amisTvis ki saWiroa ekonomikis ganviTareba.<br />
adamianebs unda hqondeT fizikuri da<br />
ekonomikuri usafrTxoebis minimumi mainc,<br />
vidre isini sakuTari samoqalaqo uflebebis<br />
realizebas SeZleben.<br />
es aris is ZiriTadi sferoebi, romlebSic<br />
xarvezebs vxedav. meore mxriv, saxezea didi<br />
progresi policiis saqmianobaSi. rodesac aq<br />
pirvelad Camovedi samnaxevari wlis win, xSiri<br />
iyo policiis mier Zalis gadameteba _ dakavebisas<br />
xalxs scemdnen. axla vxedav, rom amgvari<br />
ram sul ufro da ufro iSviaTad xdeba. mimaCnia,<br />
rom es Zalian kargi niSania, Tumca jer<br />
kidev aris garkveuli samuSao darCenili<br />
samarTaldamcav sferoSi.<br />
rogor SeafasebdiT dRes arsebul<br />
situacias, ras fiqrobT mimdinare<br />
saprotesto aqciebze da ra perspeqtivas<br />
xedavT am mxriv?<br />
}'vh'mksr<br />
Ñîëiäàðíiñòü
mosaxleobis erTi nawili gamoTqvams sakuTar<br />
azrs, radgan ukmayofiloa arsebuli viTarebiT.<br />
ar iqneboda swori, gveTqva, rom mTeli saqarTvelo<br />
ukmayofiloa, magram sazogadoebis<br />
didi nawili rom ukmayofilia, es naTelia.<br />
dadebiTi aq is aris, rom protestis Riad<br />
gamoxatva aris SesaZlebeli. mimaCnia, rom es<br />
Zlieri demokratiis niSania.<br />
es procesebi namdvili gamocda iqneba orive mxarisTvis<br />
_ ara mxolod xelisuflebisTvis, aramed<br />
demonstrantebisTvisac: xelisuflebam ar<br />
unda SezRudos gamoxatvis Tavisufleba, xolo<br />
demonstrantebma, ar unda daarRvion kanoni, ar<br />
gaanadguron sazogadoebrivi qoneba, xeli ar<br />
SeuSalon sazogadoebrivi transportis muSaobas.<br />
amJamad arcerT mxares ar surs pirvelma dauSvas<br />
Secdoma. magram mdgomareobis gasaumjobeseblad<br />
aucilebelia dialogi da dialogis Sedegad<br />
SeTanxmebis miRweva.<br />
ara mgonia, rom saqarTvelos an nebismieri sxva<br />
demokratiuli qveynisaTvis gamosavali demonstraciebis<br />
gziT mmarTvelobis Secvlaa. Tu xalxi<br />
ukmayofiloa mmarTvelebiT, maTi Secvla<br />
arCevnebis gziT aris SesaZlebeli. rodesac<br />
raRac problema warmoiSoba, unda gaaxmovano<br />
igi da daarwmuno meore mxare SenTan erTad<br />
ipovos gamosavali, magram gadaayeno erTi<br />
pirovneba yovel jerze, roca ki xelisufleba<br />
ar mo<strong>ge</strong>woneba da sxvebiT Caanacvlo, ar aris<br />
gamosavali. ase mankier wreSi moeqcevi da<br />
cvlilebebis procesi mxolod zedapiruli iqneba.<br />
da bolos, rogor fiqrobT, ra iqneba<br />
saqarTvelosTvis ganviTarebis sauke-<br />
Teso gza xuTwlian perspeqtivaSi?<br />
axla mdgomareoba sakmaod rTulia, ara mxolod<br />
demonstraciebis gamo, rac TavisTavad damafiqrebelia,<br />
aramed aseve ori ufro seriozuli<br />
garemoebis gamo. erTia gare safrTxe, ramac<br />
qveyana agvistoSi konfliqtamde miiyvana, xolo<br />
meore _ is globaluri safrTxe, rac msoflio<br />
ekonomikuri krizisis Sedegad warmoiqmna.<br />
donorTa konferenciaze, romelic seqtemberSi<br />
briuselSi Catarda gaerosa da evrokavSiris<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
9<br />
solidaroba<br />
We are taking a number of steps in this direction and, coming<br />
back to your early point of public education, we believe<br />
that this is the way you really transform a society. You have<br />
to chan<strong>ge</strong> the institutions but you also have to chan<strong>ge</strong> the<br />
mentality. In order to do that, you have to give people economic<br />
development. People have to believe in the minimum<br />
of physical and economic security before they can exercise<br />
their rights as citizens.<br />
Those are the main areas I see as weaknesses. On the other<br />
hand, we have seen a big progress in the ways the police<br />
have worked. When I first came here three and a half years<br />
ago there were many cases of the police working with impunity,<br />
arresting and beating people. And now I see that happening<br />
less and less. I think this is a very encouraging sign<br />
but there is still some progress to be made in the area of<br />
law-enforcement.<br />
Could you say a few words about the current situation<br />
in Georgia? What do you think about the<br />
ongoing public rallies and what do you see as a<br />
perspective of this processes?<br />
One part of the population has spoken and indeed there is a<br />
manifestation of discontent against the status quo. It would<br />
be misleading to say that all of Georgia is discontent. But<br />
there is no doubt that a lar<strong>ge</strong> section of society feels this<br />
discontent and the beauty is that they are able to express<br />
that in an open way. I think that is a symbol of strong democracy.<br />
The real test will be on both sides, not just the government<br />
but equally on the side of the demonstrators. The test on<br />
the government is that they do not repress the freedom of<br />
expression, and on the part of the demonstrators – that they<br />
do not take the law into their own hands, destroy public property,<br />
or undermine the functioning of transport system.<br />
Right now no one wants to be the first to make a mistake.<br />
But to improve things we have to sit down and have dialogue,<br />
and, hopefully, reach some conclusions.<br />
I don’t think that future of Georgia or any other democracy<br />
is in changing the leadership through popular demonstrations.<br />
If people are not happy with their leaders there is a<br />
process where they can be voted out of power. It is fair
#2(29) interviu<br />
enough to express issues when they come up and to compel<br />
the other side to sit down and try to find a solution in response.<br />
But it is not the solution to overthrow a person and<br />
put someone else every time you do not like a government.<br />
If you do that you are going into the cycle of cool and counter<br />
cool and then it means that the transformation is only superficial.<br />
Solidarität<br />
To conclude our interview, what do you think is<br />
the best way for the country’s development in a<br />
five-year perspective?<br />
The situation is quite difficult right now. Not just because of<br />
demonstrations on the streets, which is of course one reason<br />
for concern. But there are two much big<strong>ge</strong>r areas as well.<br />
One is external threats to the country which broke the conflict<br />
last August. On the other hand, we have global threats<br />
caused by the economic crisis in the world.<br />
Through the donor conference which we held in UN and EC<br />
in Brussels last September we were able to collect 4.5 billion<br />
dollars and this really came just at the perfect time for Georgia.<br />
It is ensuring that impact of the global economic and financial<br />
crisis is mitigated. But no matter how much Georgia<br />
believes that it is protected, it is going to affect Georgia anyway.<br />
It is already having an impact on Georgia’s economy and<br />
it is going to have worse impact in next 6 months to one year.<br />
If Georgia is able to <strong>ge</strong>t through this period without too<br />
many difficulties, whether economic or in terms of remaining<br />
true to the democratic spirit, then the next four years<br />
should be much easier.<br />
Of course, it is difficult to make an accurate forecast. No one<br />
imagined a year ago that there would be a war; no one imagined<br />
that there would be a meltdown in global economy. The<br />
way the country deals with those types of crisis determines<br />
how well it will handle future challen<strong>ge</strong>s. I am quite optimistic<br />
about Georgia. The chan<strong>ge</strong>s I have seen here have been very<br />
positive. A lot of work has to be done and it is essential for<br />
people to conceive the wisdom and work to<strong>ge</strong>ther to attain<br />
those objectives.<br />
10<br />
egidiT, 4,5 miliardi dolaris mogroveba movaxerxeT,<br />
ramac saqarTvelosTvis metad drouli<br />
iyo. es, ra Tqma unda, Seamcirebs globaluri<br />
ekonomikuri da finansuri krizisis gavlenas,<br />
magram, rogorc ar unda sjerodes saqarTvelos,<br />
rom igi am procesebisgan daculia, krizisi masac<br />
aucileblad Seexeba. kriziss ukve aqvs gavlena<br />
saqarTvelos ekonomikaze da misi Sede<strong>ge</strong>bi<br />
kidev ufro sagrZnobi gaxdeba uaxloesi 6-12<br />
Tvis ganmavlobaSi.<br />
Tu saqarTvelom am ekonomikur siZneleebs<br />
gauZlo da demokratiuli suliskveTebac<br />
SeinarCuna, maSin danarCeni oTxi weliwadi<br />
bevrad ufro nayofieri iqneba.<br />
ra Tqma unda, Znelia zusti prognozis gakeTeba.<br />
erTi wlis win veravin warmoid<strong>ge</strong>nda, rom omi<br />
iqneboda an aseTi krizisi daiwyeboda msoflio<br />
ekonomikaSi. is, Tu rogor gaumklavdeba qveyana<br />
am krizisebs, didwilad ganapirobebs imas,<br />
rogor daZlevs igi momavalSi gamowvevebs. me<br />
saqarTvelos momavals sakmaod optimisturad<br />
vuyureb. cvlilebebi, romelTa ganxorcielebis<br />
momswre gavxdi, erTob pozitiuria. gasakeTebeli<br />
kidev bevria. saWiroa adamianebma mouxmon<br />
sibrZnes da miznebis misaRwevad erTad imuSaon.<br />
}'vh'mksr<br />
Ñîëiäàðíiñòü
mrgvali magida<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
11<br />
solidaroba<br />
saqarTveloSi<br />
mimdinare procesebi<br />
eTnikuri umciresobebis<br />
warmomad<strong>ge</strong>nelTa TvaliT<br />
beqa mindiaSvili _<br />
sazogadoebriv diskusiebSi,<br />
faqtobrivad,<br />
ar gaismis eTnikuri<br />
umciresobebis warmomad<strong>ge</strong>nelTa<br />
xma. TiTqmis<br />
ar Cans maTi monawileoba<br />
politikur<br />
procesebSi, amitomac<br />
Cveni saubris Tema<br />
naklebad iqneba samoqalaqo<br />
integraciasa<br />
da eTnikur umciresobebTandakavSirebuli<br />
problemebis<br />
ganxilva. modiT pirdapir<br />
da gulwrfelad<br />
vimsjeloT saqarTvelos<br />
politikur da<br />
samoqalaqo sivrceSi<br />
mimdinare movlenebze,<br />
vinaidan realuri<br />
integraciis erTerT<br />
niSnad `centralur<br />
da cxel~ sakiTxebTan<br />
dakavSirebiT swored<br />
Tqveni Sefasebebi mesaxeba.<br />
rogor xedavT<br />
arsebul viTarebas.<br />
ra politikurma da<br />
sazogadoebrivma<br />
procesebma ganapirobes<br />
es realoba? opoziciuri<br />
speqtris didi<br />
nawili radikalurad<br />
ayenebs sakiTxs _<br />
xelisufleba unda<br />
Seicvalos, prezidenti<br />
upirobod unda gadad<strong>ge</strong>s.<br />
Tqveni azriT,<br />
ra Secdomebi dauSva<br />
xelisuflebam, ratom<br />
mivida saqme aqamde da<br />
ram ganapiroba opoziciis<br />
aseTi upirobo<br />
moTxovna?<br />
zaur xalilovi, samoqalaqo<br />
integraciis centris xelmZRvaneli<br />
_ qveyanaSi politikuri<br />
cvlilebebi arCevnebiT unda<br />
moxdes. dRes kidev erTxel<br />
gvaqvs SesaZlebloba mTel<br />
msoflios vaCvenoT, rom SegviZlia<br />
politikuri procesebis<br />
demokratiulad warmarTva.<br />
Tu kidev erTxel ganmeorda<br />
xelisuflebis cvlileba im
#2(29)<br />
xerxebiT, ra xerxebiTac es aqamde<br />
xdeboda, jobia yvelam erTxel<br />
da samudamod vTqvaT _ evropa<br />
ar aris CvenTvis misaRebi,<br />
SevTanxmdeT saxelmwifo mowyobis<br />
romelime sxva formaze<br />
da nu gveqneba imis ambicia, rom<br />
evropis nawilad CaviTvaloT.<br />
Tu saarCveno kodeqsia Sesacvleli,<br />
unda vimuSaoT amaze<br />
da SevcvaloT. adgilobrivi<br />
TviTmmarTvelobebi unda iyos<br />
Zlieri, rac nakleb problemebs<br />
Seqmnida, da kidev _<br />
saparlamento arCevnebi unda<br />
Catardes normalurad.<br />
arnold stefaniani, `mravalerovani<br />
saqarTvelos~ Tavmjdomare<br />
_ zaur, iziareb Tu<br />
ara im azrs, rom es xelisufleba<br />
am viTarebamde mkvlelobebis,<br />
teraqtebis, sazogadoebrivi<br />
cxovrebis sxvadasxva<br />
sferoSi araswori politikis<br />
gatarebis, afxazeTisa da<br />
samxreT oseTis dakargvis<br />
Sedegad mivida?<br />
zaur xalilovi _ ra Tqma unda,<br />
problemebi iyo, magram<br />
oseTs da afxazeTs rac Seexeba,<br />
erTi wlis win vTqvi, rom<br />
kosovos aRiareba cudi precedenti<br />
gaxdeboda CenTvis,<br />
rom amas oseTisa da afxazeTis<br />
aRiareba mohyveboda, ruseTis,<br />
nikaraguis Tu sxva qveynis<br />
mier, amas arsebiTi mniSvneloba<br />
ar aqvs. rac Seexeba oms _<br />
CemTvis mniSvnelovania, rac<br />
dRes ruseTma oficialurad<br />
ganacxada _ am problemas ver<br />
moagvarebT, Tu CemTan ar<br />
<strong>ge</strong>qneba urTierTobao...<br />
vital nabievi, saqarTvelos<br />
iezidTa kavSiris warmomad<strong>ge</strong>neli<br />
_ wlebis ganmavloba-<br />
Solidarität<br />
mrgvali magida<br />
Si xelisuflebam sxvadasxva<br />
mimarTulebiT araerTi Secdoma<br />
dauSva da amas dRes TviTonac<br />
aRiareben. wlebis ganmavlobaSi<br />
opozicia xelisuflebas<br />
dialogs sTavazobda, Tumca<br />
uSedegod. dRes rolebi<br />
Seicvala _ axla xelisufleba<br />
mouwodebs opozicias dialogisken,<br />
magram opozicia uarzea.<br />
Cemi azriT, swored am<br />
Secdomebma migviyvanes dRevandel<br />
situaciamde.<br />
opoziciam didi Secdoma dauSva,<br />
rodesac Tavis erTaderT<br />
moTxovnad prezidentis gadadgoma<br />
daasaxela, riTac man<br />
ukan dasaxevi gza ar daitova.<br />
aman CixSi Segviyvana. dialogs<br />
alternativa ar aqvs, rogorme<br />
unda moilaparakon dapirispirebulma<br />
mxareebma. axla<br />
rom opozicia dialogs daTanxmdes,<br />
albaT xalxSi daiwyeba<br />
laparaki, rom isini xelisuflebasTan<br />
gari<strong>ge</strong>baze wavidnen<br />
da a.S. magram, Tu am proceseb-<br />
Si saxalxo damcveli sozar subari<br />
da saxalxo damcvelis<br />
aparati, rogorc Suamavali,<br />
CaerTveba, maSin, me vfiqrob,<br />
es krizisuli mdgomareoba ganimuxteba<br />
da dialogi Sed<strong>ge</strong>ba.<br />
ala beJenceva, saqarTvelos<br />
rus qalTa asociaciis `iaroslavna~<br />
xelmZRvaneli _ me sruliad<br />
gansxvavebuli mosazreba<br />
maqvs. me dRes warmovad<strong>ge</strong>n<br />
rusul diasporas saqarTveloSi.<br />
rodesac qveynis mmarTveli<br />
xar, unda izruno Seni<br />
qveynis mosaxleobaze. dRes ki<br />
ise viqceviT, TiTqos rusuli<br />
diaspora saerTod ar aris<br />
saqarTveloSi. xSirad miwevs<br />
moskovSi Casvla Sexvedrebze da<br />
vici, iqac ase fiqroben: saqar-<br />
TveloSi arcerTi rusi aRar<br />
12<br />
}'vh'mksr<br />
darCao. es Zalian mtkivneulia.<br />
saqarTvelo ekonomikurad da<br />
politikurad ar iyo ise welgamarTuli,<br />
rom mezobel qveyanasTan<br />
urTierToba ase gaer-<br />
Tulebina. es ar aris mxolod<br />
Cemi mosazreba. TiTqmis yvela<br />
Sexvedraze am azrs afiqsireben<br />
pirvel yovlisa TviTon qarTvelebi.<br />
meore yvelaze didi<br />
Secdoma omi iyo. yvelaferi<br />
unda gakeTebuliyo saimisod,<br />
rom saomari qmedebebi Tavidan<br />
agvecilebina.<br />
rac Seexeba opozicias, raki<br />
arCevnebSi xmebis garkveuli<br />
raodenoba miiRes, parlamentSi<br />
Sesvlaze uari ar unda<br />
eTqvaT. unda darCeniliyvnen<br />
parlamentSi da maqsimalurad<br />
gamoeyenebinaT es SesaZlebloba.<br />
raki ase ar moiqcnen, me<br />
maT naklebad vendobi. dRes<br />
opozicia iTxovs xelaxal<br />
arCevnebs, prezidentis Secvlas<br />
da a.S. Cemi azriT, es kargs<br />
arafers moitans, radgan saqarTvelos,<br />
bolo dros ganviTarebuli<br />
movlenebis gamo,<br />
Seelaxa reputacia rogorc<br />
qveynis SigniT, aseve saerTa-<br />
Soriso sazogadoebis TvalSi.<br />
am TamaSebs, romlebic qveynis<br />
SigniT imarTeba, isev<br />
vimeoreb, saqarTvelosTvis<br />
kargi araferi moaqvs.<br />
arnold stefaniani _ me bevri<br />
rame ar momwons, rac dRes<br />
qveyanaSi xdeba. Cven yovelTvis<br />
virCevT belads da ara prezidents.<br />
xSirad maRali ndoba,<br />
romelsac xalxi ucxadebs<br />
mis mier arCeuli kandidats,<br />
maleve gadadis undoblobasa<br />
da imedebis gacruebaSi. am xelisuflebam<br />
TiTqmis yvela<br />
fenis warmomad<strong>ge</strong>nlebi gadaimtera.<br />
me axla vsaubrob mi-<br />
Ñîëiäàðíiñòü
nusebze, Tumca dadebiT mxareebzec<br />
SemiZlia vilaparako.<br />
xelisuflebis pirveli Secdoma<br />
konstituciuri cvlilebebi<br />
iyo. amiT xelisuflebam<br />
am dokuments avtoriteti<br />
daukarga. amieridan nebismier<br />
xelisuflebas SeuZlia konstitucia<br />
Tavis Tavze moirgos.<br />
amis Semdeg daiwyo saubari,<br />
rom xelisuflebaSi mosuli<br />
adamianebi liberaluri demokratiis<br />
momxreebi ki ara,<br />
ufro diqtatoruli ganwyobebis<br />
matareblebi iyvnen.<br />
ekonomikuri politika swori<br />
iyo, Tumca xelisufleba Sokur<br />
Terapias iyenebda ama Tu<br />
im siaxlis danergvisas, rac,<br />
Cemi azriT, ar iyo marTebuli.<br />
minda visaubro politpatimrebze<br />
_ Cveni informaciiT,<br />
dRes saqarTveloSi ocdaTeqvsmetze<br />
meti politpatimaria.<br />
Cemi azriT, es aris erT-erTi<br />
pirveli indikatori imisa, rom<br />
xelisuflebas, an, SegviZlia<br />
vTqvaT, qveyanas, garkveuli<br />
problemebi aqvs demokratiasTan<br />
mimarTebiT.<br />
Cemi azriT, omis aseTi katastrofuli<br />
Sede<strong>ge</strong>biT damTavrebis<br />
Semdeg xelisufleba<br />
unda gadamdgariyo. am xelisuflebam<br />
kargad icis, rom<br />
aRar aqvs iseTi saerTaSoriso<br />
mxardaWera, rogoric SarSandel<br />
agvistomde hqonda. saprezidento<br />
arCevnebma Zalian<br />
cudad Caiara, Cemi organizacia<br />
`mravalerovnuli saqar-<br />
Tvelo~ akvirdeboda am ar-<br />
Cevnebs da sakmarisze bevri<br />
faqti mogvepoveba saimisod,<br />
rom vTqvaT _ samcxe-javaxe-<br />
Tisa da qvemo qarTlis saar-<br />
Cevno Sede<strong>ge</strong>bi saerTod unda<br />
gauqmdes, radgan xmebis 90%ze<br />
meti gayalbebuli iyo. es<br />
aisaxa Cvens daskvnaSi.<br />
am xelisuflebis da misi aqtiuri<br />
mxardamWerebis mTavari<br />
problema cinizmia. adamianebi,<br />
romlebic dRes politikas qmnian,<br />
iqamde mividnen, rom xalxi<br />
maT aRar endoba. cinizmia, rodesac<br />
xelisuflebis warmomad<strong>ge</strong>nlebi<br />
Savze amboben TeTriao.<br />
cinizmia, rodesac diskusiis<br />
dros me vcdilob argumentebiT<br />
velaparako xelisuflebis<br />
warmomad<strong>ge</strong>nlebs, mivu-<br />
TiTo Secdomebze da vuTxra,<br />
modiT, iqneb rogorme gamovasworoT<br />
mdgomareoba, maT ki es<br />
ar ainteresebT. kargad ician,<br />
rom Secdomebi dauSves, magram<br />
ar undaT amis aRiareba. cinizmis<br />
piki iyo, rodesac saprezidento<br />
arCevnebis mo<strong>ge</strong>bis Taobaze<br />
naadrevad gaakeTes gancxadeba,<br />
cinizmis piki iyo,<br />
rodesac `imedSi~ Sevardnen,<br />
cinizmis piki iyo 7 noemberi,<br />
mediasaSulebebisTvis boiko-<br />
zaur xalilovi<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
13<br />
solidaroba<br />
tis gamocxadeba da gancxadebebi,<br />
qvemo qarTlsa da javaxeTSi<br />
yvelaferi kargad ariso.<br />
aqve vityvi, rom Cvenma arasam-<br />
Tavrobo organizaciam `mravalerovnuli<br />
saqarTvelo~ gaafarTova<br />
samoqmedo areali<br />
da eTnikur da sxva sakiTxebzec<br />
vmuSaobT. davafuZneT centri,<br />
romelic adamianis uflebebis<br />
monitorings Caatarebs<br />
rusTavelis prospeqtze. viwyebT<br />
agreTve mosaxleobis gamokiTxvas,<br />
rogor gamovideT<br />
Seqmnili situaciidan. mopovebuli<br />
monacemebis safuZvelze<br />
vapirebT SevimuSaoT rekomendaciebi,<br />
romlebsac orive<br />
mxares _ xelisuflebasac<br />
da opoziciasac _ mivawvdiT.<br />
Seiqmna eTnikuri umciresobebis<br />
sainiciativo jgufic, romlis<br />
wevrebi uaxloes momaval-<br />
Si qarTvelebTan erTad daafuZneben<br />
politikur partias<br />
da, vfiqrob, es partia Semdeg<br />
arCevnebSi ukve miiRebs<br />
monawileobas.
#2(29)<br />
Solidarität<br />
beqa mindiaSvili _<br />
vcadoT, obieqturad<br />
SevafasoT xelisuflebis<br />
mier bolo xuT<br />
weliwadSi gaweuli<br />
muSaoba. negatiurTan<br />
erTad, visaubroT imazec,<br />
rac kargi gakeTda.<br />
zaur xalilovi _ sworad<br />
moiqca xelisufleba, roca<br />
ganacxada, rom samoqalaqo<br />
sazogadoeba ar aris erTgvarovani,<br />
mravalferovania. kargi<br />
iyo, rom aqtiurad daisva<br />
eTnikuri umciresobebis<br />
integraciis sakiTxi.<br />
rac Seexeba regionebs, gavixsenoT,<br />
rom bolo 18 wlis ganmavlobaSi<br />
zviad gamsaxurdiam<br />
xmebis 98% miiRo qvemo qar-<br />
Tlidan, SevardnaZem _ 106%,<br />
xolo saakaSvilma _ 93%, axalqalaqSi<br />
ki _ 104%. es kidev<br />
erTxel adasturebs, rom Cven<br />
ar gagvaCnia imis kultura,<br />
rom arCevnebze mivideT da<br />
Cveni xmebi davicvaT. aseve didi<br />
problemaa erT pirovnebaze<br />
mor<strong>ge</strong>buli institutebi,<br />
rac qveynisTvis damRupvelia.<br />
Cven amis gamocdileba gvqonda.<br />
am xelisuflebis yvelaze<br />
didi danaSauli is aris, rom<br />
man ver SeZlo im ndobis SenarCuneba,<br />
romelic xalxs da<br />
saerTaSoriso sazogadoebas<br />
hqonda mis mimarT.<br />
xelisuflebam, samwuxarod,<br />
ver SeimuSava grZelvadiani<br />
<strong>ge</strong>gma. hqondaT TiTowliani<br />
an eqvsTviani strategia.<br />
omis dawyeba, sxvaTa Soris,<br />
sazogadoebrivi SekveTac<br />
iyo. sociologiuri jgufebis<br />
muSaobis Sedegad gamoikveTa,<br />
rom samxedro ritorikas, omis<br />
mrgvali magida<br />
propagandas didi gasavali<br />
hqonda sazogadoebaSi. amitom<br />
ar aris marTebuli, marto<br />
xelisuflebas davabraloT<br />
is, rac moxda, radgan sazogadoebis<br />
didi nawili darwmunebuli<br />
iyo, rom oseTi da afxazeTi<br />
iaraRiT unda dagvebrunebina.<br />
dakarguli teritoriebis<br />
ZaliT dabruneba CemTvis<br />
misaRebi ar aris, radgan<br />
aseT SemTxvevaSi im teritoriaze<br />
mxolod erTma eTnosma<br />
unda icxovros, Tu meore eTnosic<br />
darCa, misi uflebebi<br />
yovelTvis dakninebuli iqneba.<br />
cxinvalis macxovreblebs<br />
saomari ritorikis dawyebamde<br />
imis molodini hqondaT, rom<br />
es xelisufleba, wina xelisuflebisgan<br />
gansxvavebiT,<br />
iseT nabijebs gadadgamda,<br />
romlebsac am konfliqtis<br />
mogvareba mohyveboda.<br />
aseTive molodini hqondaT<br />
afxazebsac.<br />
did naklad unda CaiTvalos<br />
agreTve araswori sakadro<br />
politikac.<br />
opoziciaSi arsebuli dRevandeli<br />
saxeebis nawili ukve iyo<br />
xelisuflebaSi. dRes qveynis<br />
yofili meore piri gamodis da<br />
meubneba, me am xelisufleba-<br />
Si wlebis ganmavlobaSi nominalurad<br />
vasrulebdi Cems movaleobaso.<br />
es Zalian cudi ram<br />
aris, es upasuxism<strong>ge</strong>blobaa.<br />
dRes CemTvis kargad nacnobi<br />
adamianebi rusTavelze dganan<br />
da meubnebian, kidev erTxel<br />
movalT xelisuflebaSi da amjerad<br />
yvelafers kargad gavakeTebTo.<br />
me minda vkiTxo maT:<br />
xelisuflebaSi yofnis dros<br />
(ara aqvs mniSvneloba, ramdeni<br />
14<br />
}'vh'mksr<br />
xani iyavi) Tu veraferi gaakeTe,<br />
veraferi Secvale sasikeTod,<br />
ratom unda <strong>ge</strong>ndo meored?<br />
rac Seexeba sakonstitucio<br />
cvlilebebs, daTo usufaSvilis<br />
garda sxvas aravis amouRia<br />
xma, roca konstitucia<br />
TviTneburad Seaswores. 7 noembris<br />
movlenebis Semdeg<br />
respublikelebisgan ufro<br />
mets velodi, radgan maT<br />
arasamTavrobo organizaciebSi<br />
muSaobis mdidari gamocdileba<br />
aqvT da (aravis Seuracxyofas<br />
ar vayeneb!) sxveb-<br />
Tan SedarebiT met-naklebad<br />
inteleqtualebi arian. amitom<br />
maT SeeZloT am xelisuflebisTvis<br />
oponireba gaewiaT.<br />
7 noemberi zogma Sefasa rogorc<br />
qarTveli eris Cagvra,<br />
zogierTi politikuri partiis<br />
warmomad<strong>ge</strong>nelma isic<br />
ganacxada, rom specnazi eTnikurad<br />
araqarTvelebisgan<br />
iyo Sed<strong>ge</strong>nilio, darbevas eTnikurad<br />
araqarTvelebi axorcielebdneno<br />
(Tumca uaresebic<br />
gamigia!). es CemTvis Zalian<br />
didi Seuracxyofa iyo. am<br />
xelisuflebam Tavis Tavze<br />
aiRo pasuxism<strong>ge</strong>bloba da<br />
aRiara Secdomebi, rasac, Cemi<br />
azriT, adekvaturi nabijebi<br />
mohyva _ gadadga prezidenti<br />
da parlamenti daiSala.<br />
arno stefniani _ Tumca am<br />
fonze xalxs iWerdnen.<br />
zaur xalilovi _ Tu SegiZlia,<br />
damisaxele faqtebi, radgan<br />
zemoT naxseneb periodSi<br />
daWerili ramdenime adamianis<br />
saqmiT davinteresdi da<br />
aRmoCnda, rom isini sulac<br />
ar dauWeriaT maTi politikuri<br />
Sexedulebebis gamo.<br />
Ñîëiäàðíiñòü
ac Seexeba cinizms, xelisuflebis<br />
mxridan cinizmi<br />
moulodneli ar aris, radgan<br />
ar xdeba adekvaturi oponireba<br />
da qveynis yofili meore<br />
piri dRes acxadebs, xelisuflebaSi<br />
yofnis dros arafris<br />
sasikeTod Secvla ar SemeZloo.<br />
faqtia, rom arCevnebi Catarda,<br />
Tumca problemebi iyo. ratom<br />
ar gamovida opozicia saprezidento<br />
an saparlamento arCevnebis<br />
Semdeg da ar daayena Tavisi<br />
moTxovnebi? opozicias<br />
SeeZlo politikuri debatebi<br />
quCidan parlamentSi gadaetana.<br />
mitingze gamosvla, mandatis<br />
daxeva da gancxadebebi,<br />
parlamentSi ar SevalTo,<br />
miuRebeli qmedebebi iyo.<br />
ar maxsovs romelime politikosi<br />
gamosuliyos da eTqvas,<br />
omis ise gaSuqeba, rogorc es<br />
xdeboda saomari moqmedebebis<br />
pirveli sami dRis ganmavlobaSi,<br />
Secdoma iyoo.<br />
arno stefaniani _ opoziciam<br />
Tqva, rom isini saerTod<br />
ar ereodnen am procesebSi.<br />
zaur xalilovi _ ratom unda<br />
mivandoT Cveni bedi im adamianebs,<br />
romlebic am procesebSi<br />
ar iRebdnen monawileobas?<br />
im dros saqarTveloSi<br />
mcxovrebi eTnikuri rusebi<br />
seriozuli safrTxis winaSe<br />
idgnen, an me ar vicodi Cemi ojaxis<br />
bedi rogor warimarTeboda,<br />
Semomivardebodnen Tu<br />
ara saxlSi. ras niSnavs am<br />
dros ganze dgoma? rodesac<br />
Sen gaqvs politikuri ambicia,<br />
xar politikuri opozicia da<br />
aseT mZime wuTebSi taimauts<br />
iReb, garbixar saqarTvelodan<br />
somxeTSi, azrbaijanSi an<br />
ala beJenceva<br />
TurqeTSi, situaciis ase Tu<br />
ise daregulirebis Semdeg ki<br />
Camodixar da gaiZaxi, miSam<br />
Secdomebi dauSva, mTavrobam<br />
da jarma veraferi gaakeTes,<br />
devnilebs saWmeli akliaTo,<br />
es ras niSnavs?<br />
vitali nabievi _ rodesac bevri<br />
saqarTvelodan garboda,<br />
im dros Camovedi amerikidan<br />
_ yvelanairad vcdilobdi<br />
Cems qveyanaSi moxvedras. rac<br />
Seexeba sazogadoebaSi arsebul<br />
omis ritorikas, sazogadoebriv<br />
dakveTas dakarguli<br />
teritoriebis ZaliT dasabruneblad,<br />
amas xels uwyobda<br />
xelisuflebidan wamosuli<br />
militaristuli ritorika.<br />
Cemi azriT, xelisufalma arapopularuli<br />
nabijebic unda gadadgas,<br />
rom safrTxe aaridos<br />
qveyanas. me mgoni, axla ar unda<br />
visaubroT personebze da ama<br />
Tu im politikuri partiis qmedebebze.<br />
vfiqrob, Cveni sazogadoebis<br />
umTavresi problema<br />
mentaluri diskomfortia. Cven<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
15<br />
solidaroba<br />
ar gvaqvs samarTlianobis Segr-<br />
Zneba. 7 noembris aqciebze ganviTarebul<br />
movlenebs xelisufleba<br />
afasebs rogorc Secdomas.<br />
vfiqrob, es Secdomaze meti<br />
iyo, gansakuTrebiT telekompania<br />
`imedSi~ SeWra. sanam<br />
yvela es saqme obieqturad ar<br />
iqneba gamoZiebuli, sanam ar<br />
daisjebian damkveTnic da Semsruleblebic,<br />
manamde sazogadoebis<br />
mxriv yovelTvis mosalodnelia<br />
protesti. saprotesto<br />
ganwyobas arsebuli socialuri<br />
problemebic aZlierebs.<br />
samwuxarod, xelisuflebis<br />
mxridan ver vxedav<br />
mcdelobebs, rom Secdomebis<br />
gamosworebas apirebdnen. xom<br />
gaxsovT givi TargamaZis gamosvla:<br />
`Tqve naZirleboo!..~<br />
rigiTi moqalaqe givi TargamaZes<br />
dRes saqarTvelos<br />
xelisuflebasTan aigivebs.<br />
ala beJenceva _ mcire SeniSvna<br />
maqvs arCevnebTan dakavSirebiT.<br />
bolos Catarebuli saparlamento<br />
arCevnebi ar yofila<br />
falsificirebuli, is
#2(29)<br />
kargad organizebuli iyo. mTel<br />
qvemo qarTlze verafers vityvi,<br />
ar vici ra xdeboda, magram<br />
SemiZlia vTqva, rom walkasa<br />
da dmanisSi saerTod ar<br />
Camosula opozicia, albaT imitom,<br />
rom Zalian uyvarT komfortuli<br />
garemo. amis Sedegi<br />
is iyo, rom mosaxleobam araferi<br />
icoda opoziciuri partiebis<br />
Sesaxeb. am fonze Temis<br />
liderebi adgilobrivi TviTmmarTvelobidan<br />
iRebdnen mi-<br />
TiTebebs rogor moqceuliyvnen,<br />
visTvis unda miecaT xma.<br />
am faqtebs versad gaveqceviT.<br />
samwuxarod, Cvens opozicias<br />
ara aqvs mizanmimarTuli, normaluri<br />
politika, ar aqvs<br />
strategia. xalxi dabneulia<br />
da ambobs: opoziciaSi is<br />
xalxia, vinc xelisuflebaSi<br />
iyo da imas akeTebda, rasac<br />
daavalebdnen. axla wamovidnen<br />
xelisuflebidan da mTavrobis<br />
gadadgomas iTxoven...<br />
mogvwons Tu ara es, Cvens<br />
regionebSi saakaSvils kargi<br />
Solidarität<br />
mrgvali magida<br />
imiji aqvs. gaumjobesda infrastruqtura,<br />
gzebi, garemontda<br />
skolebi, gaizarda<br />
maswavleblebis xelfasi da<br />
mosaxleobas sxva arc araferi<br />
unda. yvelas eSinia areulobis<br />
da gaurkveveli momavlis.<br />
imisaTvis, rom opoziciam ise-<br />
Ti seriozuli moTxovna daayenos,<br />
rogoric mTavrobis gadadgomaa,<br />
mas xalxi unda uWerdes<br />
mxars. xalxi ki dabneulia<br />
da Znelia imis prognozireba,<br />
arCevnebis Catarebis SemTxvevaSi<br />
ra Sedegs miviRebT.<br />
opoziciam dakarga ndoba,<br />
radgan mas xalxi mxolod<br />
garkveuli TariRebis moaxloebisas<br />
axsendeba, sxva dros ki<br />
opoziciis xma ar ismis.<br />
beqa mindiaSvili _<br />
erT mxriv, marTlac<br />
arsebobs is safrTxe,<br />
rom situacia umarTavi<br />
gaxdes da saqarTvelo<br />
90-iani wlebis dasawyisis<br />
mdgomareobas<br />
16<br />
vitali nabievi<br />
}'vh'mksr<br />
daubrundes. es realuria,<br />
rodesac erTmaneTTan<br />
fizikurad ase<br />
axlos dgas ori radikaluraddapirispirebuli<br />
Zala. sazogadoebis<br />
Zalian did nawils<br />
eSinia movlenebis<br />
Semdgomi ganviTarebis...<br />
magram, modiT<br />
SevcvaloT saubris rakursi.<br />
rogor fiqrobT,<br />
ramdenad orientirebulia<br />
orive mxare _<br />
xelisufleba da opoziciuri<br />
speqtri _<br />
<strong>tolerantoba</strong>ze? mitin<strong>ge</strong>bze<br />
momismenia _<br />
ieRovelebisa da homoseqsualebis<br />
ar aris<br />
saqarTveloo da a.S.<br />
keTdeba armenofobiuri<br />
gancxadebebi, iyo<br />
gamoxdomebi Cinelebisa<br />
da arabebis winaaRmdeg,<br />
gaZlierda antiamerikuliritorikac.<br />
am mxriv xelisuflebis<br />
zogierTi warmomadenelic<br />
scodavs,<br />
opoziciac, mediac da<br />
sazogadoebac. vilaparakoT<br />
amaze da isic<br />
vTqvaT, rogor SeiZleba<br />
davaRwioT Tavi<br />
politikur kriziss?<br />
vitali nabievi _ rac Seexeba<br />
qsenofobiur ritorikas, Cemi<br />
azriT, es sakiTxi sakanonmdeblo<br />
doneze unda mogvardes.<br />
Cven yoveldRiurad gvesmis<br />
erTi da igive. Tu vcdebi, SemisworeT:<br />
roca osebze saubroben,<br />
laparakoben os separatistebze<br />
da os banditebze.<br />
igive exeba afxazebsa da rusebs.<br />
amiT eTnosis kriminalur<br />
damnaSaveebTan gaigiveba xdeba.<br />
es aris sazogado ritori-<br />
Ñîëiäàðíiñòü
ka, rac, samwuxarod, damkvidrda.<br />
rogor unda eSvelos amas,<br />
ar vici. minda Temas gadavuxvio<br />
da sazogadoebrivi mauwyebelis<br />
Sesaxeb vTqva: saqar-<br />
Tvelo patara qveyanaa, rodesac<br />
dedaqalaqSi gamodis 150<br />
aTasi Tu 60 aTasi adamiani, am<br />
procesebis gaSuqeba albaT<br />
sxvagvarad unda moxdes, unda<br />
iyos pirdapiri CarTvebi,<br />
risTvisac droc saTanadod<br />
unda SeirCes. opozicionerebi<br />
amboben, rom sazogadoebriv<br />
mauwyebelze xelisuflebis<br />
zewola xdeba. roca televizia<br />
xalxs informacias ar<br />
awvdis, maSin is xelisuflebas<br />
Zalian cud samsaxurs<br />
uwevs, radgan Tuki dainteresebulma<br />
adamianma televiziidan<br />
ver miiRo informacia,<br />
wava da aqcias SeuerTdeba.<br />
minda daafiqsiroT: weliwad-<br />
Si qurTuli diaspora mxolod<br />
erT did RonisZiebas atarebs<br />
_ 20 marts axali wlis dadgomas<br />
aRvniSnavT. mivwereT oficialuri<br />
werili levan yubaneiSvilis,<br />
`italiur ezos~. gvewvivnen<br />
xelisuflebisa da sazogadoebis<br />
warmomad<strong>ge</strong>nlebi,<br />
magram, samwuxarod, arcerTi<br />
televizia ar movida, Tumca<br />
me mxolod sazogadoebriv mauwyebelTan<br />
maqvs pretenzia,<br />
radgan msgavsi RonisZiebebis<br />
gaSuqeba misi movaleobaa.<br />
arno stefaniani _ samwuxarod,<br />
rodesac Cven erT mxareze vsaubrobT,<br />
am dros meore mxare<br />
gvaviwydeba. agresiuli nacionalizmi<br />
axasiaTebda vardebis<br />
revoluciasac. es aris<br />
erT-erTi xerxi, Tavi moawono<br />
masas. saakaSvilma azerbaijanelebis<br />
mimarTac gaakeTa<br />
vardebis revoluciamde Se-<br />
uracxmyofeli gancxadeba.<br />
Tumca xelisuflebaSi mosvlis<br />
Semdeg man es pozicia Secvala.<br />
me ar gamovricxav, rom, Tu<br />
opozicia mova xelisufleba-<br />
Si, SeiZleba manac Secvalos<br />
axlandeli nacionalisturi<br />
lozun<strong>ge</strong>bi, radgan sxvagvarad<br />
xelisuflebaSi damkvidrebis<br />
Sansi ar eqneba. Tu ase<br />
ar moiqcevian, igive mouvaT,<br />
rac zviad gamsaxurdias<br />
daemarTa, da, rac kidev ufro<br />
uaresia, SeiZleba damatebiT<br />
daikargos teritoriebi.<br />
me erT-erTi pirdapiri eTeris<br />
dros msmenelma damisva<br />
kiTxva _ Tqven stumrebi xarT<br />
da rodis waxvalT aqedano?<br />
afxazebs da osebs vuTxariT,<br />
wadiTo da wavidnen. axla vis<br />
veubnebiT amas? iqneb davakonkretoT,<br />
rom xalxma gaigos<br />
rogor da sad wavidnen,<br />
forma mivceT yvelafers.<br />
erTad yofna Tu aRar gvinda,<br />
modiT, vifiqroT rogor movaxerxoT<br />
cal-calke cxovreba.<br />
yovelive amaSi didi wili<br />
udevT politikur Zalebs.<br />
isini am TemiT TamaSoben, ra-<br />
Ta xelisuflebaSi movidnen.<br />
sazogadoebasa da xelisuflebas<br />
Soris am sakiTxze Tanxmoba<br />
sufevs. me vici, rom xelisuflebis<br />
bevr mxardam-<br />
Wers aRar unda revoluciebi.<br />
axla opoziciamac unda gaigos,<br />
rom aRar aris revoluciebis,<br />
agresiuli nacionalizmis<br />
dro. revolucia dabla<br />
scems ekonomikuri ganvi-<br />
Tarebis temps, radgan arastabilur<br />
qveyanaSi aravin<br />
Cadebs investicias, investorebis<br />
ndobis mopovebas didi<br />
dro sWirdeba. Tundac axlandeli<br />
politikuri krizisis<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
17<br />
solidaroba<br />
gamoc investori CvenTan aRar<br />
Semova da kapitals politikurad<br />
ufro stabilur qveyanaSi<br />
daabandebs. minda vTqva,<br />
rom ara mxolod revolucia<br />
ar moitans sikeTes, aramed<br />
arCevnebis gayalbebac ar SeiZleba,<br />
radgan arCvenebis gayalbeba<br />
revoluciis tolfasia.<br />
zaur xalilovi _ sazogadoebaSi<br />
SemorCenilia 90-iani<br />
wlebis ritorika da es Ziri-<br />
Tadad politikuri liderebidan<br />
modis, romlebic dRes<br />
xalxis saxeliT laparakoben.<br />
sabednierod (es Cemi piradi<br />
dakvirvebis Sedegia), xalxSi<br />
es muxti bevrad naklebia,<br />
vidre zogierTi politikuri<br />
partiis warmomad<strong>ge</strong>neli isurvebda.<br />
faqtia, rom es Zalian<br />
saSiSi TamaSia, iseve rogorc<br />
religiuri aqcentebis gake-<br />
Teba. es Tematika bevrisTvis<br />
SeiZleba misaRebia, magram,<br />
Cemi azriT, saqarTvelosnairi<br />
qveynisTvis aseTi aqcentebis<br />
gakeTeba damRupvelia.<br />
es uamravjer damtkicda bolo<br />
Tvrameti wlis ganmavlobaSi.<br />
am Temaze dawyebuli saubari<br />
nebismieri xelisuflebisTvis<br />
sabediswero gaxdeba.<br />
adre Tu gvian yvela socialuri<br />
jgufi mixvdeba, rom, Tu<br />
dRes konkretulad ama Tu im<br />
eTnikur jgufzea saubari<br />
(vgulisxmob, bolo ori wlis<br />
ganmavlobaSi warmoebul antisomxur<br />
isterias), xval igive<br />
problemebi masac Seeqmneba.<br />
aseTi sakiTxebis win wamoweva<br />
Cveni qveynisTvis ukan gadadgmuli<br />
nabijia. vardebis revolucia,<br />
iseve rogorc<br />
manamde zviad gamsaxurdias<br />
xelisuflebaSi mosvla, maSindeli<br />
sazogadoebisTvis misa-
#2(29)<br />
Rebi iyo, magram dRes nebismieri<br />
politikosi, romelic<br />
religiur da eTnikur Temebze<br />
negatiur planSi daiwyebs<br />
laparaks, sisxlis samarTlis<br />
pasuxism<strong>ge</strong>blobaSi unda mieces.<br />
samwuxarod, saakaSvils dResac<br />
ayvedrian, rom is araqar-<br />
Tvelebis prezidentia, radgan<br />
man borCalodan miRebuli<br />
xmebiT gaimarjva.<br />
Cemi azriT, sazogadoebasac<br />
ekisreba pasuxism<strong>ge</strong>bloba<br />
imis gamo, rom viRac-viRaceebi<br />
amboben, miSa somxebisa da<br />
TaTrebis prezidentiao. gayalbda<br />
Tu ara arCevnebi, amas<br />
ufro naklebi mniSvneloba<br />
aqvs, vidre imas, rom eTnikuri<br />
niSniT gamoarCev regionebs.<br />
religiuri da eTnikuri sakiTxebi<br />
Zalian mtkivneuli Temaa.<br />
Jurnalistma 99,9% simarTle<br />
rom Tqvas da erT meaTedSi<br />
religiuri an eTnikuri niSniT<br />
raime Seuracxyofa miayenos<br />
vinmes, CaTvaleT, rom man<br />
yvelaferi arasworad gaakeTa.<br />
Solidarität<br />
mrgvali magida<br />
arnold stefaniani<br />
adamianebi, romlebic am Temas<br />
politikuri dividendebis mosapoveblad<br />
iyeneben, xelisuflebaSi<br />
mosvlis Semdeg am mimarTulebiT<br />
konkretul nabijebsac<br />
gadadgamen, rac Zalian<br />
saxifaTo da CemTvis miuRebelia.<br />
dRes Cven gvaqvs SesaZlebloba,<br />
mTel msoflios da, pirvel<br />
yovlisa, sakuTar Tavs<br />
davanaxoT, rom SegviZlia procesebis<br />
sworad, demokratiulad<br />
warmarTva. opoziciam<br />
da xelisuflebam erTad unda<br />
Camoayalibos xedva, Tu rogor<br />
imuSavebs ukeTesad esa<br />
Tu is instituti, rac saboloo<br />
jamSi qveyanas fexze daayenebs.<br />
ala beJenceva _ xelisuflebis<br />
mxridan yovelTvis keTdeboda<br />
nacionalisturi gancxadebebi.<br />
CemTvis Zalian mZimea<br />
imis cqera, Tu rogor warmoebs<br />
antirusuli propaganda<br />
xelisuflebis maRal eSelonebSi.<br />
sazogadoeba ase ar fiq-<br />
18<br />
}'vh'mksr<br />
robs. jer kidev omis dros,<br />
samarSuto taqsSi Sematyves,<br />
rom rusi viyavi da mTxoves<br />
rusulad melaparaka. es faqti<br />
adasturebs, rom xalxi sxvagvarad<br />
fiqrobs.<br />
samwuxarod, TviTon ruseTSi<br />
aris Cven mimarT araadekvaturi<br />
damokidebuleba _ Cven, saqarTveloSi<br />
mcxovreb eTnikur<br />
rusebs, rusebi ar gviReben.<br />
kidev erT sakiTxze minda yuradReba<br />
gavamaxvilo da vTxovo<br />
saxalxo damcvels amaze<br />
monitoringi daawesos. saqme<br />
is gaxlavT, rom ekonomikuri<br />
krizisis gamo axla xSiria<br />
Semcirebebi da, samwuxarod,<br />
SemcirebebSi yvelaze xSirad<br />
eTnikur umciresobaTa warmomad<strong>ge</strong>nlebi<br />
xvdebian. xSirad<br />
mommarTaven amiT Sewuxebuli<br />
adamianebi da Semom-<br />
Civian: rodesac daTxovnis<br />
mizezis dasaxelebas vTxoulobT,<br />
gveubnebian, Tqveni<br />
profesionaluri done aradamakmayofilebelia<br />
da amitom<br />
giSvebT samsaxuridano.<br />
arada, wlobiT muSaobdnen im<br />
adgilze da axla SeamCnies<br />
maTi araprofesionalizmi?!<br />
rac Seexeba am mdgomareobidan<br />
gamosavals, me, simarTle<br />
giTxraT, dabneuli var, Zalian<br />
daviRale revoluciebiT,<br />
sxvadasxva gau<strong>ge</strong>bari svlebiT,<br />
gau<strong>ge</strong>bari gamoTqmebiT,<br />
me, adamiani, romelsac ase Tu<br />
ise raRac mesmis, dabneuli<br />
var. rogor gamovideT am<br />
mdgomareobidan? Tu iqnebian<br />
namdvili liderebi, Tu iqneba<br />
normaluri politika, maSin<br />
SeiZleba rame sasikeTod Seicvalos,<br />
Tumca aqamde jer ver<br />
mivediT.<br />
Ñîëiäàðíiñòü
politikuri eqsplikaciebi<br />
NOWHERELAND<br />
zaal andronikaSvili<br />
I.<br />
interviuSi ani epelbuanTan<br />
(„filosofiis adgili sab-<br />
WoTa sistemaSi~) merab mamardaSvili<br />
ambobda, oqtombris<br />
revolucia da misi Semdgomi<br />
movlenebi sabWoTa kavSiris<br />
qveynebisaTvis droidan, istoriidan<br />
da cxovrebidan<br />
gasvlas niSnavdao, „amJamindeli<br />
problema~ ki is aris,<br />
„cxovrebas daubrundeo~.<br />
cxovrebidan da droidan amovardna,<br />
razedac mamardaSvili<br />
saubrobda, misi azriT,<br />
utopiaSi, sabWoTa proeqtSi<br />
CaTreviT iyo gamowveuli da<br />
paraleluri samyaros Seqmnas<br />
niSnavda, romelic „sarkis<br />
miRma~, „miRma samyaro~, „sikvdilis<br />
samyaro~ iyo. mamardaSvilisTvis<br />
istoriidan da<br />
droidan amovardna pirvel<br />
yovlisa socialuri da politikuri<br />
ki ara, aramed metafizikuri<br />
problemaa _ adamiani,<br />
romelmac totalitarul saxelmwifoSi<br />
cxovrebis, ufro<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
19<br />
solidaroba<br />
sworad ki, cxovrebis arqonis<br />
gamocdileba miiRo, Tavidan<br />
unda iSvas, man „xelmeored<br />
unda iswavlos cxovreba~. `es<br />
dabadeba ki imyofeba im velSi,<br />
romelSic SesaZlo adamiani<br />
simbolos uerTdeba da am<br />
SeerTebis daZabulobisagan,<br />
anu Tavis Tavze Zalisxmevis<br />
Sedegad, adamianSi adamiani<br />
ibadeba~. iyo cocxali, mamardaSvilis<br />
ganmartebiT, niSnavs<br />
sakuTari cxovrebis<br />
yvela gamovlinebaSi, imaSi,<br />
rasac ambob, fiqrob an akeTeb,<br />
SeinarCuno erTgvari fundamenturi<br />
kavSiri Sens TavTan.<br />
es metafizikuri aqti aris<br />
safuZveli imisa, rom arsebobdes<br />
normaluri socialuri<br />
kavSirebi da Seiqmnas<br />
politikuri sivrce.<br />
am interviudan 20 wlis Semdeg<br />
problemis arsi ar Secvlila.<br />
saqarTvelom jer ver<br />
moaxerxa dabruneboda cxovrebas,<br />
Tumca moaxerxa dab
#2(29)<br />
runeboda istorias, globalur<br />
procesSi CarTulobis<br />
TvalsazrisiT. ai es mdgomareoba,<br />
rodesac saqarTvelo<br />
formalurad Tanamedrove<br />
istoriis nawilia, xolo „Sinaarsobrivad~<br />
_ ara, tranzituli<br />
mdgomareobaa. sabWoTa<br />
saqarTvelo utopiuri proeqtis<br />
nawils warmoad<strong>ge</strong>nda. am<br />
utoposis lokalizacia mainc<br />
SesaZlebeli iyo. mas gaaCnda<br />
sivrce da dro, romlis aRwera<br />
xerxdeboda Tundac im uaryofiTi<br />
kategoriebiT, romliTac<br />
mas mamardaSvili aRwers<br />
_ oRond, cxadia, <strong>ge</strong>ografiul<br />
kategoriebs ar vgulisxmob.<br />
saqarTvelo am sivrcidan gamovida,<br />
oRond Tavisi „adgili~<br />
jer ver ipova. ai am mdgomareobas<br />
_ <strong>ge</strong>opolitikur,<br />
ekonomikur da droiT salxinebels<br />
_ sociolo<strong>ge</strong>bisa da<br />
politolo<strong>ge</strong>bis enaze tranzituloba<br />
ewodeba. tranzitulobis<br />
sociologiur an<br />
politologiur ganmartebas<br />
Tavi rom davaneboT, tranzituloba<br />
drosa da sivrceSi<br />
lokalizaciis, adgilmdebareobis<br />
dad<strong>ge</strong>nis SeuZleblobas<br />
Tu ara, ukidures sirTules<br />
gulisxmobs. sivrce da<br />
dro marto <strong>ge</strong>ografiuli<br />
koordinatebiT da kalendariT<br />
ar ganisazRvreba. Cemi<br />
mokrZalebuli mosazreba ki<br />
is gaxlavT, rom saqarTvelo,<br />
rogorc tranzituli anu gardamavali<br />
qveyana arc aranair<br />
drosa da sivrceSi ar imyofeba.<br />
tranzituli adgili arsad<br />
aris _ atopiuria. Sesabamisad,<br />
arc tranzitis dro aris<br />
gansazRvruli _ is aqroniaa.<br />
wesrigi, romelic aq unda<br />
sufevdes, aseve ganusazRvrelia,<br />
amrigad, atopiaSi,<br />
aqroniaSi da anomiaSi vcxov-<br />
Solidarität<br />
politikuri eqsplikaciebi<br />
robT. es uadgiloba, udrooba<br />
da anomiuroba iseTi bunebisaa,<br />
rom Tavis TavSi bevr<br />
sxvadasxva (magram ara usasrulod<br />
bevr) sivrces, drosa<br />
da wesrigs moicavs. saqme isaa,<br />
sad, ra droSi, ra sivrceSi da<br />
ra wesrigSi amovyofT Tavs.<br />
saqarTvelos lokalizacia<br />
drois sivrceSi pirdapir iqneba<br />
dakavSirebuli mis sivrcul<br />
lokalizaciasTan. maga-<br />
20<br />
}'vh'mksr<br />
liTad: saqarTvelom ki gaake-<br />
Ta arCevani evrokavSirisa da<br />
natos sasar<strong>ge</strong>blod, magram<br />
evrokavSirsa da natos saqar-<br />
Tvelos sasar<strong>ge</strong>blod arCevani<br />
ar gaukeTebiaT, Cven ar varT<br />
dRes im wesrigis nawili, romlis<br />
arsebobis garantiasac<br />
evrokavSiri an nato iZleva,<br />
magram Cveni arCevani evrokav-<br />
Sirisa da natos sasar<strong>ge</strong>blod,<br />
rogorc nebismieri sxva arCevani,<br />
Cveni transformaciis,<br />
Ñîëiäàðíiñòü
gnebavT, modernizaciis garkveul<br />
mimarTulebas gulisxmobs,<br />
iseve rogorc garkveul<br />
konstitucias _ ZiriTad<br />
kanons, romelic Cveni cxovrebisa<br />
da erTmaneTTan da gare<br />
samyarosTan urTierTobis<br />
safuZveli gaxdeba. („konstitucia~<br />
am SemTxvevaSi mxolod<br />
samarTlebrivi mniSvnelobis<br />
dokumentad ki ar unda<br />
gavigoT, aramed dawerili<br />
da dauwereli kanonebis<br />
erTobliobadac). Cven unda<br />
gadavwyvitoT, aris Tu ara es<br />
kanoni Cveni, imaze damyarebuli,<br />
rasac Cvens faseulobebs<br />
veZaxiT, SegviZlia da gvinda<br />
Tu ara am kanoniT cxovreba?<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
II.<br />
„gameoreba codnis dedaa~ _<br />
sabWoTa skolis erT-erTi<br />
maqsima iyo. ganaTlebis sistemaSi,<br />
romelic mza codnis<br />
21<br />
solidaroba<br />
dazepirebaze iyo orientirebuli<br />
da ara azrovnebis<br />
waxalisebaze, gameoreba<br />
mniSvnelovani pedagogiuri<br />
instrumenti gaxldaT. sab-<br />
WoTa sistemaSi gazrdilebi<br />
rom varT, albaT amitom gviyvars<br />
erTi da imave Secdomebis<br />
gameoreba, kargad rom<br />
gagvijdes Zvalsa da rbilSi.<br />
codnis ar iyos, sabWoTa mecnierebasa<br />
da ganaTlebas kulturazec<br />
statikuri Sexeduleba<br />
hqonda. istoriis saxelmZRvaneloebSi<br />
„kultura~ ama<br />
Tu im Tavis bolos iyo moqceuli<br />
da mogviTxrobda, rom<br />
ama da am saukuneSi aSenda esa<br />
Tu is eklesia, daiwera esa Tu<br />
is wigni da daixata esa Tu is<br />
naxati. kultura an samuzeumo<br />
eqsponati iyo, an rezervacia,<br />
romelTanac Cveulebriv<br />
moqalaqes pirdapiri Sexeba<br />
ar hqonia. aqedan gamomdinare,<br />
vinmem Tavisuflad<br />
SeiZleba unitazi Caurecxavi<br />
datovos da amave dros Tavi<br />
rusTavelis memkvidred miiCnios.<br />
sabWoTa kavSirSi kultura<br />
Tu samuzeumo eqsponati iyo,<br />
kanoni „ucxo~ iyo. heteronomiulad,<br />
sxvis mier dawesebuli<br />
kanoniT vcxovrobdiT. amitomac<br />
kanoni SeiZleba daar-<br />
Rvio, vinaidan is Seni ar aris.<br />
sabWoTa kavSiris dangrevis<br />
Semdegac gadmogvyva kanonisadmi<br />
aseTi damokidebuleba.<br />
jer ver mivxvdiT, rom kanoni,<br />
ginda dawerili, ginda dauwerili,<br />
Cven TviTon unda<br />
gamovimuSaoT, Cven TviTon<br />
unda SevTanxmdeT masze, vaRiaroT,<br />
rom es kanoni Cvenia,<br />
rom es aris Cveni cxovrebis<br />
wesi, rom Cvenve unda mivceT
#2(29)<br />
Cvens Tavs kanoni, anu avtonomiurebi<br />
gavxdeT.<br />
sinamdvileSi ki kultura ufro<br />
wesrigia, kanoni, romlis meSveobiTac<br />
sazogadoeba Tavisi<br />
Tavis organizebas axerxebs.<br />
politika, literatura, arqiteqtura<br />
am „organizaciis~,<br />
Sinagani kanonis gamoxatulebaa.<br />
rodesac ar aris Sinagani<br />
kanoni, rodesac am kanonis<br />
adgili carielia, rodesac<br />
sazogadoebis damakavSirebeli<br />
Zafebi dawyvetilia, am sicarielis<br />
xelovnurad Sevsebas<br />
vcdilobT. „gardamavali periodi~<br />
swored is droa, rodesac<br />
Zveli „kanoni~ mkvdaria,<br />
axali ki jer kidev ar arsebobs.<br />
samagierod arsebobs Zveli,<br />
mkvdari formebis inercia.<br />
am Zvel formebTan dabruneba<br />
SeiZleba martiv gamosavlad<br />
mogveCvenos, magram am simartivem<br />
ar unda mogvatyuos.<br />
modiT, vnaxoT rogori damokidebuleba<br />
aqvs warsulTan<br />
da momavalTan Tanamedrove<br />
qarTul kulturas: amis magaliTad<br />
ki Tanamedrove arqiteqturis<br />
or nimuSs, wminda<br />
samebis taZars da avlabris<br />
Sadrevans gadavavloT Tvali.<br />
erTi SexedviT am or arqiteqturul<br />
na<strong>ge</strong>bobas erTmaneT-<br />
Tan saerTo araferi aqvs _<br />
drosTan damokidebulebis<br />
garda. avlabris Sadrevani<br />
puSkinis skveris Sadrevnis<br />
orjer gazrdili aslia, samebis<br />
taZari ki klasikuri<br />
periodis qarTuli arqiteqturis<br />
aseve gazrdili versiaa.<br />
rogorc Tavad arqiteqtori<br />
ambobs, „gavaanalizeT<br />
TiTqmis yvela didi qarTuli<br />
taZari: oSki, bana, bagrati,<br />
xaxuli, sveticxoveli, <strong>ge</strong>la-<br />
Solidarität<br />
politikuri eqsplikaciebi<br />
Ti da maT sinTezze gavakeTe<br />
Cemi proeqti~ (stili daculia).<br />
arqiteqtors Tavisi argumentic<br />
aqvs: `marTlmadidebloba<br />
orTodoqsaluri<br />
religiaa da igi Tavis TavSi<br />
pirvels, tradiciuls atarebs...<br />
bevrad iolia absoluturad<br />
axals miagno da Seqmna,<br />
vidre Zvelsa da tradiciulze<br />
aago axali. rogor SeiZleba<br />
pop musikiT gadmosce<br />
sagalobeli, igi verasdros<br />
iqneba galobis niSnis matarebeli~<br />
(stili aqac daculia).<br />
Tuki marTlmadidebloba<br />
`orTodoqsaluri religiaa~<br />
da `Tavis TavSi pirvels da<br />
tradiciuls atarebs~, maSin<br />
ratom airCia avtorma modelad,<br />
vTqvaT, bana da sveticxoveli<br />
da ara anCisxati an<br />
bolnisis sioni? am logikiT<br />
es Zeglebi xom ufro axlos<br />
unda mdgariyo `pirvelTan~<br />
da `tradiciulTan~? pasuxi<br />
martivia: misTvis, iseve rogorc<br />
misi damkveTisaTvis,<br />
dro qarTuli klasikuri arqiteqturis<br />
aRmavlobis xanas-<br />
Tan erTad gaCerda, romelic<br />
amavdroulad politikuri<br />
aRmavlobis xanac iyo. orive<br />
SemTxveva warmoaCens Cvens<br />
damokidebulebas warsulTan<br />
da momavalTan: idealuri<br />
forma warsulSia darCenili,<br />
axlis saZebnelad arc survili<br />
arc inteleqtualuri<br />
resursi ar arsebobs, momavali<br />
ki gadidebuli warsulia.<br />
aqedan gamomdinare, momavali<br />
CvenTvis aris warsuli formebis<br />
uSinaarsod, refleqsiis<br />
gareSe gadmoReba.<br />
III.<br />
erT qarTul anekdotSi mTis<br />
soflis macxovreblebi axal<br />
22<br />
}'vh'mksr<br />
mersedess moi<strong>ge</strong>ben. mTian sofelSi<br />
mersedess verc sadme<br />
gaatareben, verc sadme gaa-<br />
Cereben, amitom mWedels sqel<br />
jaWvs SeukveTaven da manqanas<br />
qarafSi gadahkideben. ramdenime<br />
xnis Semdeg jaWvi gawydeba.<br />
ra vqnaTo? _ ikiTxaven<br />
manqanis gabrazebuli patronebi.<br />
ra unda vqnaT da mWedeli<br />
movklaTo, ityvis erT-er-<br />
Ti. ar gamovao, ityvis meore.<br />
ratomo? erTia mTaSio. cota<br />
xnis Semdeg erT-erTi Tofs<br />
aiRebs da wasvlas daapirebs.<br />
sad midixaro _ hkiTxaven.<br />
dalaqi unda movklao. dalaqi<br />
ratomo? _ oria mTaSio. qarTuli<br />
politikuri azrovneba am<br />
anekdots hgavs. raRac xdeba,<br />
rac adekvatur reagirebas<br />
moiTxovs. problemis gadawyvetis<br />
nacvlad ki politikosebi<br />
nebismier moqmedebas<br />
gvTavazoben (nebismiers ara<br />
voluntaristulis, aramed<br />
arbitraluris ga<strong>ge</strong>biT). am<br />
problemis mizezi, Cemi azriT,<br />
politikuri sivrcis `struqturaa~.<br />
ufro sworad, is, rom<br />
struqtura, romelsac saqar-<br />
TveloSi politikur sivrces<br />
aqvs, politikur `kanons~,<br />
nomoss, ar eqvemdebareba.<br />
warsuli formebis gauazreblad<br />
gadmoReba qarTuli politikuri<br />
kulturisTvisac<br />
gaxlavT damaxasiaTebeli. demokratiul<br />
qveyanaSi politikuri<br />
sivrce sxvanairi struqturis<br />
matarebelia, vidre avtoritarul<br />
qveyanaSi. sabWoTa<br />
kavSirSi es sivrce daxuruli<br />
iyo. politikuri gadawyvetilebis<br />
miRebis procesSi mosaxleobas<br />
aranairi wvlili ar<br />
miuZRoda. sabWoTa saqarTveloSi<br />
ramdenime sivrce arsebobda,<br />
sadac Tavisufali az-<br />
Ñîëiäàðíiñòü
is gamoTqma iyo SesaZlebeli<br />
da romlebmac politikuri sivrce<br />
Caanacvles. guram doCanaSvili<br />
moTxrobaSi `kaci, romelsac<br />
literatura Zlier uyvarda~<br />
wers, rom Tavisuflebis<br />
aseTi `oazisebi~ sufra da<br />
literatura iyo. sufra da literatura<br />
iyo is `sivrce~, romlis<br />
struqtura ar yofila<br />
gansazRvruli sabWoTa nomosis<br />
mier da sakuTar nomoss,<br />
sakuTar kanons emorCileboda,<br />
rac sabWoTa azrovnebisagan<br />
gansxvavebuli azris aramarto<br />
gamoTqmis saSualebas<br />
iZleoda, aramed am gansxvavebuli<br />
azris warmoSobis winapirobac<br />
ki gaxldaT. sufris<br />
nomosze sityvas didad ar gavagrZeleb,<br />
es calke saubris<br />
Temaa, magram imas mainc vityvi,<br />
rom sufruli Tavisufleba<br />
sabWoTa periodSi ar yofila<br />
Tavisufleba raRacisTvis, es<br />
iyo Tavisufleba raRacisgan.<br />
sakuTari tyveobis daviwyebis<br />
saSualeba da sakuTari Tavis<br />
inscenirebis saSualeba. sabWo-<br />
Ta tyveobaSi moxvedrili qar-<br />
Tvelebi sakuTari warsulisa<br />
da sakuTari Tavis idealuri<br />
xatis inscenirebas axdendnen.<br />
sufruli Tavisuflebis siu-<br />
Jeti mokled SeiZleba aRvweroT<br />
rogorc `me kargi var~<br />
an, ufro agresiuli formiT,<br />
`rac kar<strong>ge</strong>bi varT, qarTvelebi<br />
varT~. aqedan gamomdinare,<br />
sufra politikuri azris<br />
gamoTqmis sivrcidan (rogorc<br />
es, mag., Wabua amirejibis `daTa<br />
TuTaSxiaSia~ aRwerili) afeqturi<br />
aRmafrenis mwvervalze<br />
sakuTari Tavis Sesaxeb idealuri<br />
warmod<strong>ge</strong>nis inscenirebis<br />
sivrced gadaiqca.<br />
kidev erTi aseTi `Tavisufali~<br />
sivrce paradoqsulad<br />
cixe iyo. Wabua amirejibis<br />
romanSi `daTa TuTaSxia~ aRwerilia<br />
Tbilisis cixis bunti,<br />
romelic represiuli imperiis<br />
SigniT demokratiis<br />
oazisad iqceva. nodar dumbaZe<br />
`TeTr bairaRebSi~ cixes<br />
sazogadoebis modelad warmoad<strong>ge</strong>ns,<br />
romelic ufro<br />
`namdvili~ da `Tavisufalia~,<br />
vidre cixis gareTa samyaro.<br />
avtoritarul saxelmwifoSi<br />
sivrculi inversia xdeba: ara-<br />
Tavisufali sivrce Tavisuflebis<br />
oazisad iqceva, `Tavisufali~<br />
sivrce ki tyveobad<br />
(<strong>ge</strong>nealogiurad qarTul inteleqtualur<br />
sivrceSi am<br />
siuJetis `fuZemdebeli~ puSkinis<br />
`kavkasiis tyve~ gaxlavT).<br />
avtoritaruli, represiuli<br />
saxelmwifos msxverpli,<br />
misi tyve ki a priori _ ganur-<br />
Cevlad politikuri Tu sisxlissamarTlebrivi<br />
devnisa,<br />
maRali zneobis adamianad<br />
mogvevlineba. Wabua amirejibis<br />
`daTa TuTaSxia~ swored<br />
imis magaliTia, rom abragsa da<br />
politikur mebrZols Soris<br />
zRvari iSleba _ saxelmwifos-<br />
Tan dapirispirebuli daTa<br />
TuTaSxia sikeTis matarebelia,<br />
misi biZaSvili imperiis<br />
msaxuri muSni zarandia ki _<br />
bortebisa. sabWoTa kavSirSi<br />
qurdebis samyaros romantizacias<br />
swored amgvari azrovneba<br />
kvebavda: sistemasTan dapirispirebuli<br />
qurdi ufro<br />
`alalia~, vidre sistemis nebismieri<br />
msaxuri. swored<br />
sabWourma sistemam Sva iseTi<br />
garemo, iseTi sivrce, sadac<br />
zneobriobisaTvis zneobrivi<br />
aqti, raime Zalisxmeva ki ar<br />
iyo saWiro, aramed reJimisagan<br />
devniloba xdeboda sakmarisi.<br />
isev guram doCanaSvilis<br />
`kaci, romelsac litera-<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
23<br />
solidaroba<br />
tura Zlier uyvarda~ rom gavixsenoT,<br />
cixis motivs iqac<br />
mivagnebT. `karceri-luqsi~,<br />
romelic keTilmowyobil samkiTxvelos<br />
gvagonebs, `cota<br />
karcericaa~ _ araTavisufali<br />
sivrcea, romelmac Semdeg<br />
mkiTxveli, inteli<strong>ge</strong>nti, `romelime<br />
klimi~ unda Svas. sab-<br />
WoTa inteli<strong>ge</strong>nti araTavisufali<br />
sivrcis produqtia.<br />
paradoqsulad, mas mxolod<br />
araTavisufal sivrceSi SeuZlia<br />
iyos Tavisufali. ara-<br />
Tavisufali sivrce xdeba Tavisufali,<br />
gansxvavebuli azris<br />
gamoTqmis adgili da qmnis am<br />
azris gamoTqmis winapirobasac.<br />
sabWoTa xelovnebisaTvis<br />
amgvari araTavisufleba arsebobis<br />
modusi iyo. bevri mwerali,<br />
Teatris an kinos reJisori<br />
SegviZlia gavixsenoT, romelic<br />
sabWoTa kavSiris daSlis<br />
Semdeg SemoqmedebiTi krizisis<br />
msxverpli gaxda, anu ver<br />
SeZlo gaTavisuflebul sivrceSi<br />
azris gamoTqma. am<br />
azris gamosaTqmelad sabWo-<br />
Ta xelovans, sabWoTa inteli<strong>ge</strong>nts<br />
araTavisufali<br />
sivrce esaWiroeboda.<br />
sabWoTa kavSiris daSlamde<br />
cota xniT adre politikuri<br />
azris gamoTqmis sivrced quCa<br />
gadaiqca, am azris gamoxatvis<br />
formad ki mitingi mogvevlina.<br />
oRond am pirobebSi azris<br />
gamoTqmas Tavisi problemac<br />
sdevda Tan: quCa ar aris is<br />
sivrce, sadac politikuri<br />
azris <strong>ge</strong>nerireba SeiZleba<br />
moxdes, rac, Sesabamisad,<br />
politikuri azris gamoxatvis<br />
saSualebebzec axdens<br />
gavlenas. aqedan gamomdinare,<br />
politikuri sivrcis adgils<br />
saqarTveloSi Teatralizebuli<br />
sivrce anacvlebs, sivr-
#2(29)<br />
ce, sadac pirvel adgilze<br />
emociis gamoxatva dgas da<br />
ara azris gamotana an gadawyvetilebis<br />
miReba. oTxmociani<br />
wlebis bolodan politikur<br />
artikulacas gansazRvravda<br />
afeqti, romelic periodulad<br />
isteriaSi gadadioda.<br />
quCis am Teatralizebul sivrceSi<br />
erTi da igive siuJeti<br />
_ sikeTis borotebasTan brZolis<br />
siuJeti TamaSdeba. personaJebi<br />
ki icvlebian, magram<br />
siuJeti rCeba _ brZola raime<br />
problemis gadasaWrelad<br />
ki ar mimdinareobs, aramed<br />
Solidarität<br />
politikuri eqsplikaciebi<br />
sakuTari Tavis sikeTis gansaxierebad,<br />
xolo mowinaaRmdegis<br />
jojoxeTis mociqulad<br />
inscenirebisaTvis (xelisuflebis<br />
mxardamWerTa da mis<br />
mowinaaRmde<strong>ge</strong>Ta mitin<strong>ge</strong>bs<br />
erTi sturqtura aqvs).<br />
am mxriv sufras, cixes da mitings<br />
sabWoTa realobidan<br />
gadmoyolili saerTo siuJeti<br />
aqvs, romelic dRevandeli<br />
politikuri sivrcis struqturirebas<br />
axdens. misi Sinaarsi<br />
politikuri gadawyvetilebebis<br />
miReba an miznebis miR-<br />
24<br />
}'vh'mksr<br />
weva ki ar aris, aramed afeqtur<br />
talRaze sakuTari Tavis<br />
idealurad warmod<strong>ge</strong>nis inscenireba.<br />
Sesabamosad, misi<br />
`kanoni~ politikuri ar aris<br />
_ Teatralizebulia da garkveuli<br />
siuJetis arsebobas<br />
gulisxmobs. imisaTvis, rom<br />
Tavisufali azri gamoiTqvas,<br />
saWiroa politikuri sivrcis<br />
imgvarad struqturireba,<br />
rom es sivrce jer araTavisufali<br />
gaxdes, raTa masSi<br />
Tavisufali azri iSvas da am<br />
azris gamomTqmels zneobrivi<br />
avtoriteti SesZinos. (amis<br />
Ñîëiäàðíiñòü
damadasturebelia politikuri<br />
klipi `Rirseuli xar~,<br />
romelSic paradoqsulad politikuri<br />
azri ki ar gamoiTqmeba,<br />
aramed aqcenti konkretuli<br />
politikuri poziciis<br />
da ara azris zneobriobaze<br />
keTdeba). imisaTvis, rom Seni<br />
Tavi Rirseulad warmoidgino,<br />
siuJetis logika oponentis<br />
sisxlismsmelad da jala-<br />
Tad warmod<strong>ge</strong>nas moiTxovs.<br />
(amave logikiT xelmZRvanelobdnen<br />
2008 wlis 12 agvistos<br />
mitingis monawileebi).<br />
amgvar Teatralizebas ki Zalauneburad<br />
_ siuJetis logikidan<br />
gamomdinare _ aqcenti<br />
konkretuli politikuri<br />
problemidan inscenirebul<br />
problemaze gadaaqvs. ukve<br />
oci welia, rac qarTuli<br />
politika erTsa da imave Secdomas<br />
imeorebs. dRevandel<br />
qarTul politikaSi politikuri<br />
sivrcis struqturireba<br />
isev Zveli saazrovno formebiT<br />
xdeba. 2009 wlis gamosvlebma<br />
sami sivrce _ quCa, cixe<br />
da sufra _ daukavSira erTmaneTs,<br />
sikeTis borotebasTan<br />
brZolis siuJeti ki igive datova.<br />
am sivrceTa damakav-<br />
Sirebeli figura `ucnobi~ da<br />
misi sakani #5 gaxda.<br />
dRevandeli saqarTvelos politikuri<br />
sivrce met gasaqans<br />
iZleva, vidre sabWoTa<br />
kavSiris politikuri sivrce<br />
iZleoda. amitom am sivrcis<br />
Zveli modelebiT struqturireba<br />
saboloo jamSi kontrproduqtiulia,<br />
vinaidan ganaxlebis<br />
saSualebas ki ar<br />
mogvcems, aramed erTisa da<br />
imaves usasrulod gameorebis<br />
winapiroba iqneba. xelisuflebis<br />
kritikas, garda legitimurobis,<br />
saWiroebisa da<br />
samarTlianobisa, Sesabamisi<br />
politikuri enac sWirdeba,<br />
romelic sufris, cixisa da<br />
mitingis ena ar iqneba. (xelisuflebis<br />
ena, rogorc ukve<br />
vTqvi, opoziciis enisagan am<br />
TvalsazrisiT ar gansxvavdeba<br />
_ is ena, romelzedac xelisufleba<br />
qveynis SigniT laparakobs,<br />
gansxvavdeba qveynis<br />
gareT salaparako enisagan _<br />
qarTuls da inglisurs ar<br />
vgulisxmob. qveynis SigniT ki<br />
xelisufleba da opozicia<br />
erTsa da imave enaze laparakoben).<br />
iseve, rogorc yvela<br />
sxva enas, am enasac swavla<br />
sWirdeba. rac ar unda swori<br />
iyos azri, romlis gamoTqmac<br />
gvinda, es azri ar SeiZleba<br />
iyos marTali, adekvaturi<br />
Sesabamis enaze misi artikulirebis<br />
gareSe. sanam am enaze<br />
laparaks ar viswavliT, manamde<br />
is sivrce, romelic politikuri<br />
unda iyos, politikuri<br />
ver gaxdeba. 80-iani wlebis<br />
bolodan arasworad dafuZnebuli<br />
politikuri sivrce<br />
dRemde ver `Sedga~. is Teatralizebuli<br />
sivrce ki, romelic<br />
saqarTveloSi politikur<br />
sivrces anacvlebs, politikur<br />
problemebze adekvaturi<br />
reagirebis saSualebas<br />
verc iZleva da arc SeiZleba,<br />
rom mogvces.<br />
es ori, gansxvavebuli sferodan<br />
motanili magaliTi, Cemi<br />
azriT, imis maCvenebelia, rom<br />
Cven damoukideblobidan 20<br />
wlis Semdegac ver vipoveT<br />
adekvaturi formebi `axali<br />
saqarTvelos~ gamosaxatavad<br />
(sasixarulo gamonaklisebs<br />
isev literaturaSi Tu<br />
vipoviT). Zveli formebi yovelTvis<br />
warsulSi dagvabrunebs,<br />
axali formebis gareSe<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
25<br />
solidaroba<br />
ki, mamardaSvilis Tqmisa ar<br />
iyos, ver movaxerxebT `cxovrebis<br />
xelaxla swavlas”. am<br />
axali cxovrebis, axali kanonis,<br />
axali gamoxatvis gareSe<br />
saqarTvelo tranzitul<br />
atopiaSi darCeba, Seumdgari<br />
saxelmwifo iqneba rogorc<br />
politikuri, ise metafizikuri<br />
ga<strong>ge</strong>biT.
#2(29)<br />
Solidarität<br />
politikuri eqsplikaciebi<br />
9aprilidan<br />
aprilamde<br />
2009 wlis 8 aprils biolis fondSi gamarTuli<br />
diskusiis Tema im ganvlili gzis Sefaseba iyo,<br />
romelic Cvenma sazogadoebam 1989 wlis<br />
9 aprilidan 2009 wlis 9 aprilamde gaiara. gTavazobT<br />
diskusiis stumrebis ivliane xaindravas, naira<br />
<strong>ge</strong>laSvilisa da emzar j<strong>ge</strong>renaias moxsenebebs.<br />
`1989-2009: sazogadoebis da saxelmwifos<br />
transformacia - erovnuli moZraobidan<br />
samoqalaqo protestamde~<br />
dRevandeli diskusiis organizatorTa<br />
mier aTvlis wertilad<br />
SemoTavazebulia 1989<br />
wlis 9 aprili; amitom ar visaubreb,<br />
Tu ra xdeboda Cvens<br />
qveyanaSi manamde, Tumca bevri<br />
saintereso ram xdeboda da<br />
bunebrivia, esec calke gansjis<br />
da analizis Temaa. rac Seexeba<br />
9 aprilis Rames, man gansxvavebuli<br />
gancdebi gamoiwvia<br />
qarTul sazogadoebaSi.<br />
zogi am movlenas erTmniSvnelovnad<br />
dadebiTad afasebs im<br />
TvalsazrisiT, rom es iyo<br />
erovnuli erTianobis, konsolidaciis,<br />
Tavganwirvis<br />
26<br />
}'vh'mksr<br />
dRe da man saqarTvelos gauxsna<br />
gza damoukideblobisken.<br />
me amgvari erTmniSvnelovani<br />
damokidebuleba am TariRis<br />
mimarT ar maqvs; is Zalian<br />
winaaRmdegobrivia da garda<br />
imisa, rom samwuxarod, adamianuri<br />
msxverpli moitana, Cemi<br />
azriT, sxva mxrivac uaryofi-<br />
Ti daRi daasva movlenaTa Semdgom<br />
ganviTarebas qveyanaSi.<br />
amboben, rom am dRes xalxma<br />
gaiRviZa, Tumca, gamoRviZebul-<br />
Ta Soris bevri iseTic aRmoCnda,<br />
visac jobda, saerTod ar<br />
gaRviZeboda. 9 aprilis Sedegad<br />
saqarTvelo moicva lamis<br />
Ñîëiäàðíiñòü<br />
ivliane xaindrava
sayovelTao isteriam da radikalizmma.<br />
minimum erTi wlis<br />
ganmavlobaSi, SeiZleba met<br />
xansac, eri daicikla imis<br />
moTxovnaze, rom kremls sakuTari<br />
Tavi daesaja 9 aprilis<br />
namoqmedarisTvis. am dros,<br />
vTqvaT, igive baltielebi bevrad<br />
ufro seriozuli, realisturi<br />
da Sedegis momtani<br />
saqmeebiT iyvnen dakavebulni.<br />
Seqmnil radikalur-isteriul<br />
fonze gamsaxurdias gaxelisufleba<br />
ara mxolod samwuxaro,<br />
aramed kanonzomieri faqtic<br />
gaxda. samwuxaros imitom<br />
vambob, rom gamsaxurdia xelisuflebaSi<br />
movida nacionalisturi,<br />
ufro zustad _ eTnonacionalisturi<br />
proeqtiT da,<br />
amdenad, saqarTvelo momavlisken<br />
ki ara, warsulisken<br />
aRmoCnda mimarTuli. sazogadoebrivi<br />
diskusiis centrSi<br />
moeqca kiTxva `jer damoukidebloba<br />
Tu jer demokratia?~.<br />
Riad Tu ara, gulis siRrmeSi<br />
umravlesobis pasuxi iyo: `ra<br />
Tqma unda, jer damoukidebloba~.<br />
TiTqos erTi meores ki<br />
ar avsebdes, aramed gamoricxavdes.<br />
cneba da gansazRvreba<br />
`liberali~ faqtobrivad salanZRavi<br />
gaxda, Tumca swored<br />
liberalebi iyvnen da arian<br />
nebismieri juris, maT Soris<br />
_ sabWoTa totalitarizmis _<br />
yvelaze Seuri<strong>ge</strong>beli alternativa.<br />
maSin erovnuli moZraobis<br />
sxvadasxva segmentSi gaCnda<br />
dRevandeli gadasaxedidan<br />
komikuri (zogisTvis ki ukve<br />
maSinac komikuri lozun<strong>ge</strong>bi):<br />
`Zirs saqarTvelos fineTizacia~,<br />
`Zirs litvis gza~ da sxv.<br />
sad arian dRes litva da fine-<br />
Ti (amas mainc raRas erCodnen?)<br />
da sad aris saqarTvelo,<br />
yvelasTvis gasa<strong>ge</strong>bia.<br />
SeiZleba iTqvas, rom damoukideblobis<br />
aRd<strong>ge</strong>nis periodSi<br />
qarTuli sazogadoebis udidesma<br />
nawilma gamoamJRavna,<br />
rom is ar iyo mzad evropuli<br />
liberaluri demokratiis<br />
faseulobebis gasaTaviseblad.<br />
amis Sedegad Cven dRemde avtoritarul-totalitarul-nacionalisturi<br />
midrekilebebis<br />
tyveobaSi vimyofebiT da<br />
aTasgvari mizeziT vimarTlebT<br />
Tavs imis gamo, Tu ratom ver<br />
Sedga CvenSi liberaluri<br />
demokratia.<br />
gamsaxurdias Caenacvla SevardnaZe,<br />
romelsac aranairi<br />
konkretuli proeqti ar hqonia<br />
arsenalSi. mas Tavad ver<br />
warmoedgina mkafiod, Tu rogori<br />
saxelmwifo unda aeSenebina,<br />
saiT waeyvana xalxi da<br />
qveyana. is ZiriTadad viTarebis<br />
mixedviT moqmedebda (xSirad<br />
_ arasworad), Tumca, SeiZleba<br />
iTqvas, rom mas Semdeg,<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
27<br />
solidaroba<br />
rac sabolood gawbilda ruseTis<br />
midgomaSi saqarTvelosa<br />
da piradad mis mimarT,<br />
mas Semdeg, rac ruseTi mas<br />
demonstraciulad daundoblad<br />
moeqca afxazeTis sakiTx-<br />
Si, SevardnaZem qarTul politikaSi<br />
dasavluri veqtori<br />
gaaCina. gagaxsenebT, rom<br />
swored SevardnaZis periodSi<br />
gaxda saqarTvelo evrosabWos<br />
wevri, Sedga navTobisa da gazis<br />
transportirebis proeqtebi,<br />
gaformda stambolis<br />
1999 w. xelSekruleba saqar-<br />
Tvelodan ruseTis samxedro<br />
bazebis gayvanis Sesaxeb da<br />
ori bazis gayvana SevardnaZis<br />
periodSic moeswro; sxvaTa<br />
Soris, 2002 wlis natos praRis<br />
samitze swored SevardnaZem<br />
ganacxada oficialurad, rom<br />
saqarTvelos surs am organizaciasTan<br />
SeerTeba. imavdroulad<br />
aRsaniSnavia, rom es<br />
dasavluri veqtori sakmaod<br />
amorfuli iyo, radganac ar
#2(29)<br />
gamagrebula qveynis SigniT<br />
Sesabamisi progresuli<br />
gardaqmnebiT. dajereba imisa,<br />
rom SevardnaZis periodSi,<br />
gansakuTrebiT mas Semdeg,<br />
rac man Tavis piks gadaabija _<br />
es ki Cemi (da ara mxolod Cemi<br />
azriT) 1998 wels moxda, es ganxorcieldeboda,<br />
rTuli iyo.<br />
1995-97 wlebi SevardnaZis<br />
aqtivSi SeiZleba Caiweros im<br />
TvalsazrisiT, rom cxovreba<br />
da ara arseboba, am qveyanaSi<br />
SesaZlebeli gaxda, Tumca<br />
amas Tan axlda uamravi naklovani<br />
mxarec. pikis gadavlis<br />
Semdeg, mas Semdeg rac SevardnaZem<br />
praqtikulad amowura<br />
Tavisi SesaZleblobebi<br />
rogorc saxelmwifo moRvawem<br />
da qveynis meTaurma, saqarTvelo<br />
logikurad da bunebrivad<br />
Caeflo stagnaciisa da<br />
korufciis WaobSi.<br />
Semdeg movida saakaSvili<br />
qveynisa da eris moderniza-<br />
Solidarität<br />
politikuri eqsplikaciebi<br />
ciis proeqtiT. Tavisi arsiT<br />
am proeqts me pozitiurad<br />
vafaseb, magram saakaSvilis da<br />
misi gundis SesrulebiT is<br />
ganwiruli aRmoCnda warumateblobisTvis<br />
ramdenime<br />
Tandayolili mankis gamo.<br />
pirvel yovlisa, proeqtis<br />
ideolo<strong>ge</strong>bis mier misi vulgaruli,<br />
meqanisturi ga<strong>ge</strong>bis<br />
gamo. meore _ imis gamo, rom<br />
eris jansaRi nawilis (romelic<br />
Cvens da ara mxolod<br />
Cvens SemTxvevaSi mniSvnelovan<br />
umciresobas warmoad<strong>ge</strong>ns)<br />
proeqtis garSemo konsolidaciis<br />
nacvlad, xelisuflebam<br />
daiwyo sazogadoebis daqucmaceba<br />
iseTi iarliyebis<br />
mikerebiT, rogorebicaa<br />
`Carecxilebi~, `retrogradebi~,<br />
`antireformatorebi~,<br />
`qurduli mentalitetis matareblebi~<br />
da sxv. amiT saakaSvilis<br />
xelisuflebam<br />
isedac sakmaod mwiri<br />
progresuli resursi kidev<br />
28<br />
}'vh'mksr<br />
ufro Seamcira da sazogadoebis<br />
nawili gadaimtera. inteleqtualuri<br />
da sakadro deficiti<br />
saakaSvilis xelisuflebaSi<br />
gamomdinareobda ara<br />
ubralod mcdari, aramed<br />
saxifaTo midgomidan `Cven<br />
TviTon viciT, ra da rogor<br />
vakeToT da sxvas arafers<br />
SevekiTxebiT; arc angariSs<br />
aravis CavabarebT~. es xom<br />
zedmiwevniT totalitaruli<br />
yaidis postulatia! am midgomas<br />
daefuZna mmarTveli<br />
gundis saqmianoba. am (da sxva)<br />
garemoebaTa gamo saakaSvili<br />
Tavis gundTan erTad<br />
ubralod ver moereoda im<br />
amocanas, romelic daisaxa.<br />
Zalian mniSvnelovani mgonia<br />
agreTve is garemoeba, rom modernizaciis<br />
yvela SesaZlo<br />
nairsaxeobidan (vesternizacia,<br />
evropeizacia, amerikanizacia)<br />
`nacionalurma moZraobam~<br />
saakaSvilis xelmZRvanelobiT<br />
airCia amerikanizacia,<br />
romelsac, Cemi azriT, saqar-<br />
Tvelosnair qveyanaSi perspeqtiva<br />
ar gaaCnia.<br />
gavixsenoT isic, rom pirveli<br />
prezidentis dros faqtobrivad<br />
daiwyo pirveli omi samxreT<br />
oseTSi; meore prezidentis<br />
dros _ omi afxazeTSi; xolo<br />
mesame prezidentis dros<br />
_ axali omi samxreT oseTSi,<br />
romelic ruseTTan omSi gadaizarda.<br />
esec 1989 wlis 9 aprilidan<br />
fesvgamjdari radikalizmis<br />
pirdapiri Sedegia;<br />
imis Sedegia, rom sazogadoeba-<br />
Si dialogi ver Camoyalibda,<br />
rogorc, erTis mxriv, problemebis<br />
mogvarebis civilizebuli<br />
forma da, meores mxriv,<br />
rogorc pozitiuri cvlilebebis<br />
mamoZravebeli Zala.<br />
Ñîëiäàðíiñòü
aqve vityvi, rom, araferi<br />
imaze samarcxvino ar Cagvidenia<br />
qarTvelebs gansaxilvel<br />
periodSi, vidre osebis devna<br />
iyo 80-iani da 90-iani wlebis<br />
mijnaze, roca adamianebs eTnikuri<br />
niSniT saxlebidan<br />
yridnen da samsaxurebidan<br />
aTavisuflebdnen. es ufro<br />
amazrzenia Cemi azriT, vidre<br />
maTTan omis gamarTva.<br />
axla _ oci wlis Semdeg _ kvlav<br />
dagvidga 9 aprili da kvlav<br />
davicikleT am TariRze;<br />
amjerad, 1989 wlisgan gansxvavebiT,<br />
davicikleT winaswar<br />
da ara postfaqtum. ra arCevanis<br />
winaSe vdgavarT realurad?<br />
1. xelisuflebis saTaveSi<br />
kvlav darCeba saakaSvili,<br />
romelsac Sevadareb<br />
`koWl ixvs~. aris aseTi<br />
termini amerikis SeerTebul<br />
StatebSi da asaxavs<br />
jer kidev moqmedi prezidentis<br />
mdgomareobas, rodesac<br />
Semdegi prezidenti<br />
ukve arCeulia, magram arsebuli<br />
jer kidev ganagr-<br />
Zobs Tavis saqmianobas<br />
xelisuflebis gadacemamde.<br />
buSi iyo `koWli ixvi~<br />
noembridan ianvramde _<br />
obamas inauguraciamde. am<br />
periodSi moqmed prezidents<br />
ukve arc politikuri<br />
da arc moraluri Zala<br />
Seswevs, raTa wamoayenos<br />
da ganaxorcielos ramdenadme<br />
seriozuli proeqtebi<br />
da programebi. Cemi azriT,<br />
saakaSvili koWli<br />
ixvia orive fexiT, radganac<br />
moklebulia rogorc<br />
Sida, ise gare legitimacias<br />
da Tundac misi am mTavari<br />
proeqtis _ amerikanizaciis<br />
proeqtis _ ganxorci-<br />
elebis Sansi da unari mas<br />
aRar SerCenia. metic _ samwuxarod,<br />
man mniSvnelovanwilad<br />
sakuTriv modernizaciis<br />
ideis diskreditaciac<br />
moaxdina.<br />
2. saakaSvilis Secvlis Sem-<br />
TxvevaSi sami SesaZlebloba<br />
Cans:<br />
a) xelisuflebaSi gamsaxurdiasnairi,<br />
anu nacionalisturi<br />
tipis proeqtis matarebeli<br />
xalxis mosvla;<br />
b) SevardnaZisnairi xelisuflebis<br />
miReba, anu xelisuflebisa<br />
mkafio proeqtis<br />
gareSe;<br />
g) evropeizaciis tipis modernizaciuli<br />
proeqtis<br />
mqone politikuri Zalis<br />
gaxelisufleba, romelsac<br />
gacilebiT ufro uaresi<br />
sastarto poziciebi eqneba,<br />
vidre saakaSvils hqonda<br />
prezidentobis pirvel<br />
wlebSi.<br />
aq ar Sevafaseb, Tu romeli am<br />
SesaZleblobaTagani mimaCnia<br />
ufro realisturad.<br />
dasasruls ki vityvi, rom xalxi<br />
am qveyanaSi Tavisufali<br />
arCevanis SesaZleblobas<br />
kvlavindeburad moklebulia.<br />
amdenad, Tavisufali arCevanis<br />
uflebis mopovebasTan<br />
erTad gasakeTebeli iqneba<br />
sakuTriv arCevanic.<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
29<br />
solidaroba<br />
9 aprilidan<br />
9 aprilamde<br />
naira <strong>ge</strong>laSvili<br />
dRevandeli saubari minda<br />
saqarTveloSi me-19 saukuneSi<br />
mcxovrebi erTi araqarTveli<br />
adamianis sityvebiT daviwyo.<br />
es gaxlavT vladimir veliCko,<br />
gazeT `kavkazis~ redaqtori,<br />
eTnografi, dakvirvebisa<br />
da ganzogadoebis unaris mqone,<br />
niWieri adamiani. ainteresebda<br />
kavkasieli xalxebi da<br />
maTi gulSematkivari gaxldaT.<br />
iyo imperiis adepti, magram<br />
imperiis pozitiuri ga<strong>ge</strong>ba<br />
hqonda. swamda, rom imperiis<br />
funqcia dapyrobil xalxebs<br />
Soris ganaTlebis, saxelmwifo<br />
institutebisa da progresis<br />
gavrcelebaa. mas Zalian uyvarda<br />
qarTvelebi da icavda<br />
maT sxvadasxvagvari Tavdasxmebisagan,<br />
magaliTad, roca<br />
saqrTvelos istorias ayalbebdnen,<br />
an qarTuli kulturis<br />
rols akninebdnen da a.S. amitom<br />
misi naTqvami keTilismsurvelis<br />
sityvebia da ara<br />
mtrisa. misi TqmiT, `qarTvelebi<br />
arapolitikuri xalxia,<br />
magram aqvT nerviuli midrekileba<br />
politikuri cxovrebis<br />
Teatraluri da sportuli<br />
formebisaken~. es sityvebi<br />
1900 wels gamocemul wignSi<br />
amovikiTxe da Cveni fsiqikis<br />
amaze zusti Sefaseba mas Semdeg<br />
arsad Semxvedria. yovel-<br />
Tvis mikvirda, ris safuZvelze<br />
gamoitana aseTi daskvna am<br />
adamianma. igi eswreboda xolme<br />
krebebs, romlebic im periodSi<br />
sxvadasxva sakiTxebTan<br />
dakavSirebiT imarTeboda. am<br />
krebebs eswrebodnen ilia Wav-
#2(29)<br />
WavaZec, ivane maCabelic da<br />
sxvebic. vfiqrob, es Sexeduleba<br />
v. veliCkos gauCnda am<br />
krebebis STabeWdilebiT,<br />
sadac iseTi isteriuli atmosfero<br />
sufevda Turme, rom<br />
veravin gai<strong>ge</strong>bda, ra xdeboda.<br />
(sxvaTa Soris, ilia WavWavaZe<br />
misTvis did avtoritets<br />
warmoad<strong>ge</strong>nda).<br />
am adamians ekuTvnis kidev erTi<br />
gamonaTqvami qarTvelebis<br />
Sesaxeb. is ambobs, qarTvelebi<br />
imdenad niWieri xalxia, SeuZliaT<br />
ruseTis imperiaSi imaze<br />
meti adgili daikavon, vidre<br />
axla ukaviaTo. magram misive<br />
TqmiT, es an iaraRiT miiRweva<br />
an sikeTiT. sikeTeSi is gonebas,<br />
azrovnebas, keTil nebas<br />
gulisxmobs. ese igi, an rogorc<br />
mebrZol xalxs unda<br />
gqondes gansakuTrebuli mniSvneloba,<br />
an rogorc keTilgoniers.<br />
magramo, ambobs veliCko,<br />
samwuxarod, qarTvelebi<br />
âñåãäà âûáèðàþò ÷òî-òî<br />
òðåòüå:…îíè âåñüìà íåóäà÷íî<br />
ôðîíäèðóþò è äóþòñÿ. e.i. sul<br />
ibutebian da verbalur janys<br />
axorcielebeno. ese igi, gabutva,<br />
gafxorva da verbaluri<br />
janyi, anu sxvisi gaTaTxviT<br />
gulis mofxana, v. veliCkos<br />
azriT, aris qarTvelTa warumateblobis<br />
mizezi. aqedan gamomdinare<br />
am adamianma daaskvna,<br />
rom qarTvelebi ar varT<br />
politikuri xalxi. vakvirdebi<br />
am oc wels da vfiqrob, rogori<br />
Wkviani kaci unda yofiliyo,<br />
rom ase male gamoetana<br />
aseTi daskvna, Tan im period-<br />
Si, rodesac ar yofila politikuri<br />
Jami. imperiaSi, iseve<br />
rogorc totalitarizmis<br />
dros, dapyrobili xalxebisaTvis<br />
ar arsebobs politikuri<br />
Jami.<br />
Solidarität<br />
politikuri eqsplikaciebi<br />
1989-90 wlebi, maxsovs, didi<br />
enTuziazmiTa da imedebiT iyo<br />
damuxtuli. im periodSi merab<br />
mamardaSvilic optimistur<br />
werilebs werda da optimistur<br />
azrebs gamoTqvamda,<br />
imedi hqonda, rom rusebisgan<br />
gansxvavebiT qarTvelebs jansaRi<br />
mimarTeba hqondaT sicocxlesTan.<br />
es marTlac<br />
arsebiTi Tvisebaa, magram gana<br />
ase aRmoCnda? am jansaR mimar-<br />
Tebas sicocxlesTan xom sicocxle,<br />
adamianebi unda gadaerCina!<br />
kidev ambobda, rom<br />
Cven imitom unda viyoT damoukideblebi,<br />
imitom unda SevideT<br />
istoriul JamSi, rom<br />
gavigoT vin varT, ra SegviZlia<br />
da ra ar SegviZlia, saku-<br />
Tari Secdomebi unda davuSvaT<br />
da istoriis SigniT moveqceT.<br />
es xdeba maSin, rodesac<br />
damoukidebel gadawyvetilebebs<br />
iReb. es gamocdileba<br />
ki aucileblad migviyvanda<br />
damoukideblobamde. damoukidebloba,<br />
cxadia, merab<br />
mamardaSvils ar esmoda ise,<br />
rogorc es esmoda `xalxs~ Tu<br />
masas. Tumca, sxvaTa Soris,<br />
arc aravis gaurkvevia, Tu ras<br />
gulisxmobda absoluturi<br />
umravlesoba Tavisuflebasa<br />
da damoukideblobaSi. Tu<br />
Sedegis mixedviT vimsjelebT,<br />
aRmoCnda, rom Turme damoukideblobaSi<br />
nakleb Sromasa<br />
da swavlas gulisxmobdnen.<br />
Tqven rom SeadaroT disertaciebi,<br />
romlebsac adre moskovSi<br />
amtkicebdnen, Semdgom<br />
periodSi daculebTan, naxavT,<br />
rom es ukanasknelebi<br />
ufro metad waagavs Cvens mier<br />
ufros klasebSi daweril Temebs,<br />
vidre samecniero naSromebs.<br />
damoukideblobaSi<br />
Turme imas gulisxmobdnen,<br />
rom cxovrebas ufro naklebi<br />
30<br />
}'vh'mksr<br />
Sromis fasad ufro meti<br />
sar<strong>ge</strong>bloba unda moetana.<br />
aRmoCnda, rom didi mniSvneloba<br />
aqvs im epoqas, romelSic<br />
iwyeb saxelmwifos aSenebas da<br />
damoukideblobis mopovebas.<br />
Cveni epoqa, iseve rogorc mTel<br />
kacobriobas, Cvenc TiTqmis<br />
gadauWreli, globaluri<br />
problemebis winaSe gvayenebs<br />
da aqamde gaugonari imperatiulobiT<br />
iTxovs zrdasrul<br />
inteleqts, codnis umaRles<br />
xarisxs da Sinagani Zalebis<br />
srul mobilizacias. amitom<br />
igi SeiZleba momakvdinebelic<br />
aRmoCndes imaTTvis, vinc<br />
axla swavlobs siaruls.<br />
diax, Cven aRmovCndiT istoriis<br />
SigniT, Tavze davimxeT<br />
yvelaferi da rac mTavaria,<br />
SevqmeniT iseTi oci weli, romelic<br />
verc aqamde gavaanalizeT<br />
da romelsac verc axla<br />
vusworebT Tvals. da aRarc<br />
gvsurs masze vifiqroT. amazec<br />
wers merab mamardaSvili,<br />
rom arsebobs istoriis iseTi<br />
monakveTebi, romelTa analizic<br />
ar Rirs, radgan isini nulovan<br />
gamocdilebas iZleva.<br />
da saSinelia es gancda. da isev<br />
kiTxulob, mainc rogor daitia<br />
es oci weli erTma adamianurma<br />
cxovrebam. iqneb, es yvelaferi<br />
marTlac is negatiuri<br />
da nulovani gamocdilebaa,<br />
razec veraferi ver aSendeba,<br />
samwuxarod, es SesaZleblobac<br />
arsebobs.<br />
adamianurad, rac yvelaze<br />
metad mtanjavs, is aris, rom<br />
Cemi Svilisa da SviliSvilis,<br />
axalgazrdebis winaSe maqvs<br />
danaSaulis gancda, rom ufrosma<br />
Taobam isini iseT sivrceSi<br />
moviyvaneT, sadac sivrce<br />
Ñîëiäàðíiñòü
ar warmoiSva, sadac verafris<br />
garantias ver vaZlevT, sadac<br />
Zlivs vsunTqavT. Tumca ki,<br />
iseT sazogadoebriv fenas,<br />
iseT adamianebs vekuTvnodi<br />
da vekuTvni, romlebic<br />
ocdaoTxi saaTi muSaobdnen,<br />
wignidan Tavi ar auRiaT da<br />
rac SeeZloT, akeTebdnen.<br />
magram ra unda vupasuxo axla<br />
Cems aTi wlis SviliSvils,<br />
romelic amaswinaT dedamisma<br />
mirza Safis quCis dangrevas-<br />
Tan dakavSirebul saprotesto<br />
aqciaze waiyvana da sadac<br />
man Zalian inerviula. Tumca,<br />
Tan moqalaqedac igrZno Tavi.<br />
manamde leoniZis quCis dasawyisSi<br />
Zveli da lamazi Senobis<br />
dangreva ganicada, gaxsovT,<br />
rogor undodaT axalgazrdebs<br />
am Senobis gadarCena. mere, rodesac<br />
internetiT am Senobis<br />
suraTebi gavrcelda, ucxoeli<br />
arqiteqtorebic CaerTnen,<br />
msoflios sxvadasxva qveynebidan<br />
mogvdioda `kavkasiur<br />
saxlSi~ werilebi. gvwerdnen,<br />
rom es Senoba araCveulebrivia,<br />
igi unda SekeTdes, restavracia<br />
unda Cautardes. nuTu,<br />
yovelTvis ase unda gadaugrixo<br />
xelebi, zurgiT dasce<br />
Seni axalgazrdebi da araferi<br />
gaatanino? hoda, Cemi SviliSvili<br />
ekiTxeba dedamiss, amden<br />
rames rom aprotestebT, erTxel<br />
mainc Tu gaimarjveTo? ra<br />
unda gvepasuxa, unda gveTqva,<br />
rom verc erTxel ver gavimarjveT,<br />
veraferi gadavarCineT<br />
da ver davicaviT?<br />
roca gulwrfelad vekiTxebi<br />
Cems Tavs, am oci wlis manZilze<br />
ra ufro metia, danakargi<br />
Tu SenaZeni, ver vpasuxob. Tundac<br />
ganaTlebis donis katastrofuli<br />
dacema aviRoT. sab-<br />
WoTa ganaTlebac Zalian nak-<br />
lulovani iyo, magram mainc<br />
Seiqmna im periodSi maRali<br />
donis samecniero da kulturuli<br />
elita, msoflio mniSvnelobis<br />
adamianebi gvyavda<br />
mraval sferosa da dargSi.<br />
da ra aris is safuZvlebi,<br />
romlebzec Sendeba saxelmwifo,<br />
sazogadoeba da saerTod<br />
cxovreba? Tu arc erTi safuZveli<br />
aRar gvaqvs, raze avaSenoT?<br />
Tu ar aris ganaTleba da<br />
codnis kvlavwarmoeba, saxelmwifos<br />
aSenebis yvelanairi<br />
perspeqtiva ikar<strong>ge</strong>ba. ra aris<br />
evropuli sazogadoebis Ziri-<br />
Tadi niSani? is mecnierebis da<br />
codnis kvlavwarmoebis safuZvelze<br />
viTardeba. rodesac<br />
Cavdivar <strong>ge</strong>rmaniaSi, yovel-<br />
Tvis Sevdivar wignebis maRaziaSi<br />
da vakvirdebi, ras gamoscemen,<br />
ra wignebi gamodis<br />
sxvadasxva sferoSi. ikvleven<br />
imasac ki, vTqvaT, bolo or<br />
weliwadSi ramdeni konfliqti<br />
iyo or sawarmos, or Se-<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
31<br />
solidaroba<br />
nobas Tu or organizacias<br />
Soris. ikvleven konfliqtis<br />
Zirebs da dadebulia daskvnebi<br />
amis Sesaxeb. es aris dakvirveba,<br />
TviTkritika da TviTrefleqsia.<br />
Cven risi aSenebis<br />
imedi unda gvqondes, rodesac<br />
perspeqtivac ki ar Cans imisa,<br />
rom zust saxelebs davarqmevT<br />
warsulisa da awmyos movlenebs,<br />
raimes movuxerxebT<br />
ganaTlebas, janmrTelobas da<br />
rac Zalian mniSvnelovania,<br />
soflis meurneobas.<br />
1988-89-90 wlebi marTlac sabediswero<br />
aRmoCnda. am samma<br />
welma iseTi mrude mentaluri<br />
kalapoti gaWra, rom mTeli<br />
cxovreba ukuRmarTad wavida<br />
da oci wlis ganmavlobaSi<br />
veRarc cnobiereba da cxadia,<br />
veRarc yofa veRar gavasworeT.<br />
am wlebma daamkvidra arasaxelmwifoebrivi,avadmyofuri<br />
da destruqciuli cnobiereba.<br />
da Sinaganad Tu ar<br />
Seicvala adamiani, ise ra
#2(29)<br />
Secvlis cxovrebas? bibliaSi<br />
RmerTi eubneba adamianebs,<br />
rom maT amoaclis qvis guls<br />
da axal guls da axal suls<br />
Caudebs, fsalmunSic vkiTxulobT:<br />
`sufTa guli Sehqmeni<br />
CemSi, RmerTo, da wrfeli<br />
suli ganaaxle Cems sxeulSi~.<br />
`erovnuli moZraoba~ daerqva<br />
mxolod quCis egzaltirebul<br />
moZraobas, uwyvet da upasuxism<strong>ge</strong>blo<br />
saprotesto aqciebs.<br />
ara gonebriv muSaobas,<br />
ara ganviTarebis koncefciisa<br />
da sxvadasxva proeqtebis SemuSavebas,<br />
aramed mxolod da<br />
mxolod quCis uTavbolo janys.<br />
cxovrebis asparezze saidan-<br />
Rac gamomxtarma Zalebma, yofilma<br />
disidentebma Tu fsevdodisidentebma<br />
sruli marginalizacia<br />
moaxdines da<br />
daiqvemdebares inteleqtualuri<br />
elita da yvelanairad<br />
Seecadnen moespoT arCevnebis<br />
Catarebis SesaZlebloba. situacias<br />
gadaarCenda sazogadoebrivi<br />
SeTanxmeba, SeTanxmeba<br />
maSindel xelisuflebasTan.<br />
isinic adamianebi iyvnen da<br />
guli SestkiodaT. Zalian<br />
krtikulad var ganwyobili<br />
jumber patiaSvilis mimarT,<br />
magram ver vityvi, rom sisxlis<br />
msmelia da axalgazrdebis amo-<br />
JuJvaze ocnebobda. SeiZleboda<br />
SeTanxmeba adamianur,<br />
saerTo interesebis safuZvelze,<br />
imaze, rom Cven erTi<br />
samSoblo gvqonda da is erTad<br />
unda gadagverCina. gadarCena<br />
ki iqneboda mravalpartiuli<br />
da demokratiuli arCevnebis<br />
daniSvna, romelSic aucileblad<br />
gaimarjvebda kulturuli<br />
da inteleqtualuri elita,<br />
romelic Semdeg zomieri da<br />
TandaTanobiTi gziT Tan<br />
Solidarität<br />
politikuri eqsplikaciebi<br />
gaiyolebda xalxs. es Zalian<br />
kargad icodnen quCis politikosebma,<br />
romlebsac maSin<br />
`araformalebi ewodebodaT,<br />
da swored amitom moawyves 9<br />
aprilic, rom sisxlisa da ubedurebis<br />
talRaze mosuliyvnen<br />
xelisuflebaSi. amiT gamoiricxa<br />
arCevnebi da inteleqtualuri<br />
da zomieri gza. imTaviTve<br />
vambobdi, rom 9 aprili<br />
iyo danaSauli zneobrivi da<br />
iuridiuli TvalsazrisiT, da<br />
misi moTaveebi unda dasjiliyvnen.<br />
ra pasuxi unda mogveTxova<br />
rodionovisTvis, romelsac<br />
Tavad viwvevdiT mitingis daSlisken,<br />
da Cvens qalebs da bav-<br />
Svebs tankebs win vuyenebdiT?<br />
9 aprilis Sesaxeb kritikuli<br />
werili im periodSi versad<br />
gamovaqveyne, 1992 wels Zlivs<br />
davbeWde. masSi maqvs aRwerili,<br />
rom im RamiT, rodesac ukve<br />
saavadmyofoebs da mor<strong>ge</strong>bs<br />
amzadebdnen, radgan ukve cnobili<br />
iyo, rom sisxlisRvra moxdeboda,<br />
erTi Cemi axlobeli<br />
eqimi aramiancis saavadmyofodan<br />
patriarqTan gaiqca am<br />
ambis Sesatyobineblad, magram<br />
aRmoCnda, rom patriarqTan<br />
ukve daereka xelisuflebas.<br />
mas Turme daurekes da sTxoves,<br />
rogorme daeSala es mitingi.<br />
es saocrad simboluri,<br />
SeiZleba iTqvas, arqetipuli<br />
scenaa, asakovani adamiani,<br />
patriarqi (Tan mitingi sul<br />
qristianul ritorikad iRvreboda)<br />
RamiT midis momitin<strong>ge</strong>ebTan<br />
da amcnobs, rom safrTxe<br />
realuria da iqve, eklesiis<br />
ezoSi gadanacvlebas<br />
sTxovs. amave dros mouwodebs<br />
zviad gamsaxurdias daSalos<br />
mitingi. is ki pasuxobs, rom<br />
amas ver gaakeTebs, imitom rom<br />
moRalated gamoacxadeben,<br />
TiTqos es yofiliyo mTavari!<br />
32<br />
}'vh'mksr<br />
(1978 Tu 79 wels, rodesac moinania<br />
disidentoba da daabezRa<br />
amerikeli Jurnalistebi,<br />
ratomRac ar eSinoda moRalated<br />
gamocxadebis). me vici<br />
is adamianebi, romlebic dResac<br />
amayoben imiT, rom rodesac<br />
patriarqma maT daSla<br />
sTxova, pirvelebma daiyvires<br />
uaris niSnad. imaT, vinc ase<br />
SebRaoda patriarqs, erTi<br />
nakawric ki ar daCnevia, rogorc<br />
mitingis arc erT moTaves.<br />
ufro sustebma brbo ver<br />
gaarRvies da isini gadaje<strong>ge</strong>s<br />
ufro Zlierebma, sxvebi moiwamlnen,<br />
daavadda uamravi<br />
adamiani, magram isini ori wlis<br />
Semdeg aRaravis gaxsenebia.<br />
wamali enatrebodaT da marto<br />
darCnen. momdevno sami wlis<br />
manZilze kidev Tvrameti<br />
adamiani daiRupa.<br />
mere ki daiwyo glovis arnaxuli,<br />
pompezuri rituali.<br />
saidanRac gamoCndnen Zalian<br />
ucnauri da manamde ucnobi<br />
masis nawilakebi da daikaves<br />
is adgili, sadac ewyo samgloviaro<br />
gvirgvinebi. romelma<br />
bnelma siRrmem amoanTxia es<br />
adamianebi, Seucnobeli darCa.<br />
maT moipoves monopolia glovaze.<br />
Wirisuflebi viRas axsovda.<br />
eklesia da inteli<strong>ge</strong>ncia<br />
axla maT sTxovda daSlas,<br />
imitom rom mowamluli iyo<br />
iqauroba, yvelaferi, gvirgvinebi,<br />
xeebi, buCqebi gaJRen-<br />
Tili iyo im saSineli gaziT,<br />
magram arc maSin daujeres<br />
vinmes. daukvirdiT iracionalizmisa<br />
da suiciduri instinqtis<br />
dones! am dros miTxra<br />
akaki baqraZem, megona mTeli<br />
cxovreba sinaTles vaRviZebdi,<br />
magram Turme sibnele gamomiRviZebiao!<br />
sxvaTa Soris,<br />
glovis im agresiulma organi-<br />
Ñîëiäàðíiñòü
zatorebma akaki baqraZezec<br />
gaiwies fizikurad.<br />
maSindel mitin<strong>ge</strong>bSi me monawileoba<br />
ar mimiRia, imitom<br />
rom CemTvis sruliad miuRebeli<br />
iyo is lozun<strong>ge</strong>bi. 9 aprilis<br />
mitingi daiwyo afxazeTis<br />
avtonomiis gauqmebis moTxovnis<br />
lozungiT. Semdeg erovnuldemokratiulma<br />
partiam da<br />
sxvebma, am moTxovnas sabWoTa<br />
kavSiridan gamoyofis moTxovna<br />
daumates. aseTi sakiTxebi<br />
CvenTan mitin<strong>ge</strong>bze `wydeboda~!<br />
mogvianebiT me da b-nma<br />
akaki baqraZem erTad vnaxeT iq<br />
gadaRebuli Seumcirebeli,<br />
sruli videomasala. mTlianobaSi<br />
es yvelaferi iseT sigi-<br />
Jed Canda, rom veliCkos naTqvami<br />
amasTan SedarebiT Zalian<br />
rbilad mo<strong>ge</strong>CvenebodaT. b-nma<br />
akakim miTxra maSin, rom mTeli<br />
cxovreba vfiqrobdi, ratom<br />
SeuerTa mefe ereklem saqar-<br />
Tvelo ruseTs da vera vxvdebodio.<br />
veravin ityoda, rom<br />
patrioti ar iyo da saqarTvelo<br />
ar uyvarda, mTeli cxovreba<br />
xmali ar Caugia qarqaSSi,<br />
asi WrilobiT Cavida saflav-<br />
Si, da mxolod axla mivxvdi<br />
amis mizezs, es gareSe mtrebis<br />
SiSiT ki ara, qarTvelebs rom<br />
erTmaneTi ar amoewyvitaT,<br />
imitom gaakeTao. ai, aseTi<br />
daskvnebi Cndeboda ukve,<br />
iseTi saxe miiRo realobam.<br />
am egzaltirebuli da iracionaluri<br />
gziT ganviTarda<br />
azrovneba. 9 aprilma aiRo ise-<br />
Ti isteriuli nota, romelic<br />
msjelobas da refleqsias<br />
gamoricxavda. politikuri<br />
TviTdamkvidrebisaTvis aucilebeli<br />
gaxda nacionaluri<br />
boRmis vinmeze gadanTxeva,<br />
mtris xatebis Seqmna, ruseTis<br />
avadmyofuri lanZRva-gineba<br />
da umciresobaTa dateroreba.<br />
dResac is isteriuli registri<br />
msWvalavs atmosferos. es<br />
aris gagrZeleba im destruqciuli<br />
registrisa, romelic<br />
ar gaZlevs mSvidad azrovnebisa<br />
da yofnis saSualebas. mekiTxebian<br />
xolme, riTi gansxvavdeba<br />
es ori 9 aprili erTmaneTisagan.<br />
1989 wlis aprili<br />
maSindeli aqtivistebis mier<br />
dadgmuli sisxliani speqtakli<br />
gaxldaT, romlis Tavidan<br />
acileba araTu SeiZleboda,<br />
aramed aucilebeli iyo. dRes<br />
ki, xalxis udidesi nawilis<br />
mdgomareoba imdenad autanelia,<br />
situacia daZabulobis<br />
iseT xarisxSia asuli, rom 9<br />
aprili, anu saprotesto aqciebi<br />
ukve gardauvali gaxda.<br />
ise, CemTvis rom ekiTxaT, saproteto<br />
aqciebis dawyebas 9<br />
aprils ki ara, 14 aprils davam-<br />
Txvevdi, radgan es dRe marTla<br />
gamarjvebis dRed iqca. sab-<br />
WoTa kavSiris istoriaSi arnaxuli<br />
masStabis manifestacia<br />
iyo da mSvidobianad da<br />
warmatebiT damTavrda.<br />
sad varT Cven<br />
Cemi dRevandeli moxsenebis<br />
saTauria: `sad varT Cven?~ am<br />
kiTxvas ramdenime pasuxi aqvs.<br />
pirveli: Tamaz wivwivaZis statiis<br />
saTaurs gagaxsenebT _<br />
`gaiRviZe griSa biZia, depoSi<br />
varT!~. magram me maqvs meore<br />
pasuxic, da radgan axla <strong>ge</strong>rmanulis<br />
Semdeg inglisuris<br />
Seswavlac daviwye, inglisu-<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
33<br />
solidaroba<br />
da bolos, minda wagikiTxoT<br />
nawyveti 1989 wels gamoqveynebuli<br />
Cemi erTi werilidan<br />
da amiT davasrulo saubari.<br />
vfiqrob es nawyveti kargad<br />
gviCvenebs, rom cnobierebis<br />
sferoSi ra problemebis<br />
winaSec maSin videqiT, dResac<br />
im problemebis winaSe vdgavarT:<br />
`maSasadame, ukve ramdenime<br />
saxis terori davasaxeleT.<br />
terori xelisuflebis<br />
mxridan, terori e.w. erovnuli<br />
moZraobis mxridan, terori<br />
masis mxridan, terori teqnokratiuli<br />
wreebis mxridan.<br />
arsebobs kidev religiuri<br />
terori. amaze ityvis swored<br />
kaci, es ubedurebaRa gvakldao!<br />
diax, Cven qristianobas<br />
Tavidan viwyebT, magram amjerad<br />
warmarTuli religiis<br />
mdidar tradiciebze ki ar<br />
vaSenebT, aramed urwmunoebaze<br />
da ukulturobaze, materializmiTa<br />
da diqtaturiT gadaxriokebul<br />
sulze. umetesad<br />
mitin<strong>ge</strong>bze atacebuli, lozunguri<br />
qristianoba swrafad<br />
daqorwinda neobolSevizmze<br />
da ras gviqadis es arnaxuli<br />
simbiozi, kacma ar icis.~<br />
emzar j<strong>ge</strong>renaia<br />
rad <strong>ge</strong>tyviT, varT `TraqSi~<br />
(sityvidan truck, rac niSnavs<br />
biliks/gzas),. uzrdelobaSi<br />
nu CamomarTmevT, evfemizmad<br />
CamiTvaleT.<br />
axla, rodesac Cemi studentebis<br />
wyalobiT xelaxla miwevs<br />
im teqstebis gadakiTxva,<br />
romlebsac studentobis dros
#2(29)<br />
vkiTxulobdi, erT mosazrebamde<br />
mivedi. konkretuli avtoris<br />
teqstis ga<strong>ge</strong>ba, avtoris<br />
azris ukeT wvdoma da interpretacia<br />
aramarto Cveni asakiT,<br />
gamocdilebiT an, gnebavT,<br />
interesiT aris gansazRvruli,<br />
aramed im socialuri realobiTac,<br />
romelSic cxovreba<br />
gvixdeba. Tu socialuri da<br />
politikuri realoba avtoris<br />
mier gamoTqmuli mosazrebebis<br />
sajarod gamoyenebis SesaZleblobas<br />
ar iZleva, mkiTxveli<br />
brma xdeba arakonteqstualuri<br />
ideebis mimarT. ukeTes Sem-<br />
TxvevaSi ideebi samzareuloebSi<br />
saubrebisa da salonuri<br />
da snoburi `bazarisTvis~ arian<br />
ganwirulni. gasul kviras<br />
Cems studentebs vTxove waekiTxaT<br />
<strong>ge</strong>rmaneli filosofosis<br />
imanuel kantis mcire naSromi<br />
`ra aris ganmanaTlebloba~,<br />
raTa dasavleTze, ganmanaTleblobis<br />
ideebze da qarTuli<br />
sazogadoebis dRevandel viTarebaze<br />
gvemsjela, gagverkvia,<br />
Solidarität<br />
politikuri eqsplikaciebi<br />
miuaxlovda Tu ara qarTuli<br />
sazogadoeba am naSromSi gamoTqmul<br />
ideebs. marTlac,<br />
varT Tu ara 21-e saukuneSi?<br />
ramdenime Tvis win mravali<br />
qarTveli Tu ucxoeli eqsperti<br />
da politikosi kiTxulobda,<br />
SeiZleboda Tu ara 21-e<br />
saukuneSi momxdariyo is, risi<br />
momswrenic aRmovCndiT 2008<br />
wlis agvistos cxel dReebSi.<br />
ras niSnavs cxovrobde 21-e saukuneSi?<br />
nuTu adamiani icvleba<br />
da viTardeba? nuTu saukuneebs<br />
da gamocdilebas SeuZlia<br />
adamianebs daaZlevinos sixarbe,<br />
egoizmi, Zalauflebisaken<br />
veluri, uganaCeno (merab mamardaSvilis<br />
terminia) ltolva,<br />
uari aTqmevinos maT verbalur<br />
Tu fizikur Zaladobaze?<br />
SesaZlebelia axali adamiani,<br />
axali politika, axali morali?<br />
qristianuli pasuxi am kiTxvaze<br />
dadebiTia. Cven yvelani<br />
axali ebraelebi varT, Zvel<br />
tikebSi aRar vasxamT Zvel<br />
34<br />
}'vh'mksr<br />
Rvinos. magram es mxolod<br />
morwmune adamianisTvis SeiZleba<br />
ase iyos. dRevandeli<br />
Sizofreniuli adamiani, romlis<br />
Tavi harmoniulad itevs<br />
Tanamedrove racionalur<br />
mecnierebas, okultizmsa Tu<br />
magias, mxolod erT goniT<br />
realobaSi rodi cxovrobs.<br />
Cemi megobari zaza SaTiriSvili<br />
amaze moswrebulad xumrobda,<br />
rom Tanamedrove profesori<br />
dRis pirvel naxevarSi<br />
mecnieria, xolo saRamos Cakrebis<br />
gaxsniT da aRmosavluri<br />
spiritualizmiT aris dakavebuli.<br />
arada, TiTqos racionalizmis<br />
epoqaSi vcxovrobT,<br />
epoqaSi, rodesac pragmatuli<br />
filosofiis, mecnierebis,<br />
sakuTari yoveldRiuri<br />
cxovrebis da<strong>ge</strong>gmvisa da analizis<br />
gareSe Sors ver waxval.<br />
profesorma giga zedaniam<br />
akademikos guram TevzaZisadmi<br />
miZRvnil laudacioSi aRniSna,<br />
rom `Tanamedrove uni-<br />
Ñîëiäàðíiñòü
versitetebi warmoad<strong>ge</strong>ns racionalizmis<br />
anklavebs~. am mosazrebas,<br />
mgoni, yvela Cvengani<br />
daeTanxmeba, magram universitetebma<br />
racionalizmis anklavis<br />
funqcia rom Seasrulon,<br />
amisaTvis aucilebelia arsebobdes<br />
universitetebi da xangrZlivi<br />
sauniversiteto tradicia.<br />
magram saqme is aris, arsebobs<br />
Tu ara saqarTveloSi<br />
iseTi tradicia, instituciuri<br />
mexsiereba, cxovrebis<br />
praqtika, romelic dasavluri<br />
Rirebulebebis danergvas Tu<br />
ara, adaptacias mainc Seuwyobda<br />
xels. aqvs Tu ara safuZveli<br />
frazas `me var qarTveli<br />
da maSasadame, var evropeli~,<br />
Tu saqmis viTarebas ufro<br />
adekvaturad moer<strong>ge</strong>ba gamonaTqvami<br />
_ `me var qarTveli<br />
da araviTari maSasadame~. an<br />
iqneb orive es gamonaTqvami<br />
mxolod ideologiuri kliSea<br />
da araferi aqvs saerTo realobasTan,<br />
romelSic vcxovrobT?<br />
ukve Zalian bevri kiTxva davsvi,<br />
ara mgonia, romelime maTganze<br />
amomwuravad gipasuxoT,<br />
magram, modiT, erTad vcadoT<br />
pasuxis gacema. davubrundeT<br />
kantis zemoT naxseneb naSroms<br />
`ra aris ganmanaTlebloba~,<br />
romelic 1784 wels gamoqveynda.<br />
is dResac iqcevs yuradRebas.<br />
ramdenime citatas wagikiTxavT:<br />
`gvqondes gambedaoba,<br />
es aris ganmanaTleblobis mowodeba~.<br />
iqve, momdevno abzac-<br />
Si, kanti wers: sizarmace da<br />
mSiSroba, gaubedaoba warmoad<strong>ge</strong>ns<br />
mizezs imisas, rom adamianTa<br />
didi umravlesoba, romelic<br />
bunebam ukve didi xania<br />
gaaTavisufla sxvebis xelmZ-<br />
Rvanelobisgan, mTeli cxovrebis<br />
manZilze arasrulwlovan,<br />
umwifar adamianebad rCebian.<br />
adamianma aravis ar unda Caabaros<br />
Tavisi azrovneba. axalgazrdebsac<br />
TavianTi azrovneba<br />
unda hqondeT. rogorc<br />
kanti fiqrobs, ganmanaTlebloba<br />
azrovnebis sajaro gamoyenebasac<br />
gulisxmobs. ganmanaTleblobisaTvis<br />
saWiroa<br />
mxolod Tavisufleba da Tanac<br />
yvelaze uwyinari Tavisufleba,<br />
saxeldobr _ kacma<br />
yvela SemTxvevaSi sajarod<br />
gamoiyenos sakuTari goneba.<br />
modiT, axla SeveSvaT kantis<br />
ideebis mimoxilvas da vnaxoT<br />
ra xdeba 1784 wlisTvis saqar-<br />
TveloSi, ra ideebi moZraoben<br />
aq, raze bWoben am dros qarTveli<br />
inteleqtualebi da ra<br />
warmoad<strong>ge</strong>ns refleqsiis sagans.<br />
qarTul me-18 saukunes<br />
evropul me-18 saukunes Tu<br />
SevadarebT, saqarTveloSi<br />
evropulisagan sruliad gansxvavebul<br />
saazrovno situacias<br />
aRmovaCenT. es aris vaxtang<br />
meeqvsis, vaxuSti batoniSvilis,<br />
Teimuraz meoris, besikis<br />
epoqa. pirveli, rac TvalSi<br />
<strong>ge</strong>cemaT, aris am epoqis qarTvelTa<br />
(ramdenime gamonaklisis<br />
garda) orientacia literaturaze,<br />
mxatvrul Semoqmedebaze<br />
da ara socialur filosofiaze.<br />
qarTuli azri<br />
uaRresad mwiria pirovnebis<br />
Tavisuflebis, saxelmwifos<br />
raobis, Tavisuflebis sazRvrebis<br />
kvleviT. Teimuraz<br />
meore am dros wers `xilTa<br />
qebas~: `marwyvman Tqva: `moval<br />
pirvelad, me ver momiswrebs<br />
xilia, / ferad msgavsi var<br />
lalisa, merme saWmelad<br />
tkbilia, / win rasa miswrobs<br />
tyemali, mJave aris da<br />
grilia, / misgan Civian yvelani<br />
_ `vWame, momkveTa kbilia. /<br />
tyemalma uTxra: `Segarcxvens<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
35<br />
solidaroba<br />
eg Seni saubaria, / uaresi xar<br />
yvelasa, ara xar xilTa daria,<br />
/ Tavsa mogWamen Wiani, _ Ziri<br />
gaqvs metad mwaria, / uCemod<br />
lxini ar varga, arcara<br />
sanukvaria~. es aris qarTuli<br />
socialuri filosofia. aqve<br />
gagaxsenebT Teimurazis kidev<br />
erT nawarmoebs _ `gabaaseba<br />
rusTvelTan~, sadac rusi<br />
qalbatonis silamaziT (es qalbatoni<br />
gaxlavT butulina)<br />
moxibluli poeti rusTavels<br />
mimarTavs da ambobs, rusi<br />
qalbatonis silamazesTan<br />
nestan-darejanis mSveneba ra<br />
mosataniao, da butulinas<br />
uxsnis, rom rusTaveli cud<br />
droSi daibada, xuTasi wlis<br />
win cxovrobda da nestandarejani<br />
amitom gamoigona,<br />
Torem is rom enaxa, amas aRar<br />
gaakeTebda. besiki am dros<br />
wers `rZal-dedamTilians~<br />
(Tumca misi `tano tatano~<br />
Sedevria, me poeziis mimarT<br />
pretenzia ar maqvs). amiT imis<br />
Tqma msurs, rom qarTuli azri<br />
arasodes muSaobda im Temebze,<br />
romlebic evropam wamoWra.<br />
CvenTan ar Camoyalibebula<br />
arc pirovnebis Tavisuflebis,<br />
arc wesrigis, arc biurokratiis,<br />
saxelmwifos Teoriebi.<br />
Sesabamisad, Cvens kulturas<br />
ar esmis arc Tavisuflebis da<br />
arc wesrigis kategoria.<br />
mxolod me-19 saukuneSi Cndeba<br />
am Temebze pirveli warmod<strong>ge</strong>nebi.<br />
qarTuli nacionalizmi<br />
ayalibebs gmiris ideas, romelsac<br />
bazaleTis tbis Ziras sZinavs<br />
da romlis gaRviZebasac<br />
xalxi elis. es gmiri jer zviad<br />
gamsaxurdias mesianistur ideaSi<br />
povebs Tavis gamoxatulebas,<br />
Semdeg eduard Sevardna-<br />
Zis qarizmaSi. dRes mixeil saakaSvilis<br />
wesrigSia es ganiv-
#2(29)<br />
Tebuli. amitom, qarTuli sazogadoeba<br />
mudmivad meryeobs<br />
monur morCilebasa da amboxs<br />
Soris. gmirebs ar SeuZliaT<br />
rutina. maTTvis ucxoa profanuli<br />
yoveldRiuroba. qarizmis<br />
rutinizeba, anu misi<br />
yoveldRiurobaSi gadasvla,<br />
institucionalizacia advili<br />
amocana ar aris. rutinizeba<br />
niSnavs institucionalizmis<br />
mSeneblobas, mkafio regulaciebis<br />
Semotanas, Semdeg _<br />
procedurebis mkacr dacvas.<br />
aseTi gamocdileba Cvens kulturaSi<br />
ar aris, amitom Cvens<br />
sinamdvileSi qarizma, madli,<br />
gmiruli paTosi upiratesobs<br />
muxlCauxrel Sromaze, instituciebze,<br />
procedurebze. Sesabamisad,<br />
politikuri sistema<br />
CvenTan batonobs sxva sistemebze<br />
da, faqtobrivad, socialur<br />
sivrceSi ar rCeba politikisagan<br />
Tavisufali arcer-<br />
Ti avtonomiuri adgili.<br />
sainteresoa kidev ramdenime<br />
sakiTxi, magaliTad, wesrig-<br />
Tan damokidebuleba. CvenTan<br />
wesrigi yovelTvis garedan<br />
aris Semotanili. es imas niSnavs,<br />
rom Cven arasodes ar varT<br />
Cveni wesrigis Semoqmedebi,<br />
Semomtanebi. saSualo statistikuri<br />
qarTvelisTvis ras<br />
niSnavs evropuli wesrigi? evropa<br />
esmiT, rogorc mxolod<br />
homoseqsualizmi, mxolod Savkanianis<br />
uflebebi, marginalur<br />
jgufebze saubari. amitom aseTi<br />
evropa Cven ar gvinda da igi<br />
Cveni kulturis mteri gvgonia.<br />
Cvens warsulSi Tavisuflebis,<br />
saxelmwifos, wesrigis, pasuxism<strong>ge</strong>blobis<br />
socialuri da<br />
filosofiuri refleqsiebi<br />
rom yofiliyo, TanamedroveobisaTvis<br />
misi efeqti mainc<br />
umniSvnelo iqneboda da, ai,<br />
Solidarität<br />
politikuri eqsplikaciebi<br />
ratom _ yovel ideas misi gadamtani<br />
institutebi, e.w. socializaciis<br />
a<strong>ge</strong>ntebi sWirdeba.<br />
aseTi a<strong>ge</strong>ntebi ki, Cvens warsul-<br />
Si ar arsebobda. evropaSi am<br />
funqcias universitetebi asrulebdnen.<br />
me-12 saukunidan<br />
moyolebuli evropas uwyveti<br />
sauniversiteto tradicia aqvs.<br />
evropeli inteleqtualebi<br />
universitetidan universitetSi<br />
moZraoben. isini ideebs<br />
werilobiT cvlian, imarTeba<br />
diskusiebi, da rac mTavaria,<br />
universitetebi didi avtonomiiT<br />
sar<strong>ge</strong>bloben. saqarTveloSi<br />
mxolod me-19 saukuneSi<br />
qmnis ilia WavWavaZe `qarTvel-<br />
Ta Soris wera-kiTxvis gamavrcelebel<br />
sazogadoebas~ da am<br />
instituciis zegavleniT<br />
iqmneba qarTuli nacionalizmi.<br />
qarTuli universiteti 1918<br />
wels Camoyalibda, magram mis<br />
damoukideblobas bolo moeRo<br />
qveynis damoukideblobis<br />
dakargvasTan erTad.<br />
Semdegi Tezisi: Cven gvaqvs<br />
Zveli kultura, magram varT<br />
axalgazrda saxelmwifo. Sesabamisad,<br />
arsebobs dapirispireba<br />
Zvel kulturasa da axalgazrda<br />
saxelmwifos Soris.<br />
Zveli kultura ar icnobs<br />
moqalaqis cnebas. igi Zmobis<br />
eTikas (transformirebuli<br />
saxiT es SeiZleba iyos `qurduli<br />
ga<strong>ge</strong>ba~ an aristokratizmi,<br />
snobizmi) emyareba. saxelmwifo,<br />
mxedvelobaSi maqvs respublika,<br />
orientirebulia<br />
moqalaqis nebaze. moqalaqeoba<br />
gulisxmobs moqalaqis mxridan<br />
saxelmwifos kontrols,<br />
moqalaqeebis urTierTkontrols,<br />
kanonis uzenaesobas,<br />
siuzerenisadmi moralur<br />
erTgulebas, aq ki, kulturaSi,<br />
sakonstitucio patriotizmis<br />
36<br />
}'vh'mksr<br />
magivrad gvaqvs qveSevrdomis<br />
monuri morCileba misi siuzerenis<br />
mimarT. Cven damZimebulebi<br />
varT kulturiT, upiratesad<br />
mxatvruli literaturiT.<br />
mxatvruli literatura,<br />
poezia, refleqsia ar aris.<br />
refleqsia SeiZleba arsebobdes<br />
literaturis kritikis saxiT,<br />
magram ra saxis literaturuli<br />
kritikac gvaqvs, es<br />
yvelam kargad viciT. baltiispireTis<br />
qveynebi, romlebic<br />
ase damZimebulebi ar iyvnen<br />
TavianTi warsuliT da literaturiT,<br />
dasavleTis dauflebasa<br />
da saxelmwifos formirebis<br />
saqmeSi bevrad win aRmoCndnen,<br />
vidre Sumeris kulturis<br />
memkvidre qarTvelebi.<br />
da bolos, minda visaubro imaze,<br />
Tu sad varT, an ra hqvia im<br />
mdgomareobas, romelSic vimyofebiT.<br />
me aq moviyvan <strong>ge</strong>rmaneli<br />
sociologis, helmut<br />
plesneris cnebas `dagvianebuli<br />
eri~. is cdilobda aexsna, rogor<br />
mivida <strong>ge</strong>rmania nacionalsocializmamde.<br />
misi TqmiT,<br />
<strong>ge</strong>rmaniaSi ar moxda ganmanaTleblobis<br />
ideebis internalizacia,<br />
aTviseba <strong>ge</strong>rmanelebis<br />
mier, <strong>ge</strong>rmaniaSi daigviana industrializaciis<br />
procesma,<br />
<strong>ge</strong>rmaniam ver Seqmna saxelmwifo<br />
ise, rogorc misma mezobelma<br />
safran<strong>ge</strong>Tma Tavis droze,<br />
da yovelive amis Sedegad<br />
nacionalizmi uceb daatyda Tavs<br />
am qveyanas, uceb gaerTiandnen,<br />
da am nacionaluri ideiT gaujerebloba<br />
im formiT moxda,<br />
rasac nacizmi hqvia. anu, Cven<br />
varT dagvianebuli eri. Cveni<br />
matarebeli didi xania wavida,<br />
Cven dagvagvianda da rodis<br />
daveweviT am matarebels,<br />
jerjerobiT CemTvis ucnobia.<br />
didi madloba yuradRebisTvis.<br />
Ñîëiäàðíiñòü
samoqalaqo kultura<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
37<br />
solidaroba<br />
samoqalaqo kultura<br />
da<br />
arsebobs Tu ara demokratiuli<br />
politikuri kultura,<br />
anu iseTi tipi politikuri<br />
poziciebisa, romelic xels<br />
uwyobs demokratiul stabilurobas,<br />
an xatovnad Tu vityviT,<br />
demokratiul politikur<br />
sistemazea met-naklebad<br />
`mor<strong>ge</strong>buli~? kiTxvaze sapasuxod<br />
or SedarebiT stabilur<br />
da warmatebul demokratias<br />
_ did britaneTsa da<br />
amerikis SeerTebul Statebs<br />
unda mivmarToT. maTi politikuri<br />
kultura daaxloebiT<br />
miesada<strong>ge</strong>ba samoqalaqo kulturis<br />
arsebul ga<strong>ge</strong>bas. politikuri<br />
poziciebis es tipi<br />
samoqalaqo kulturis `racionalur-aqtivisturi~modelisgan<br />
(anu iseTi politikuri<br />
kulturisgan, romelic warmatebul<br />
demokratiebSi demokratiuli<br />
ideologiis normebze<br />
dayrdnobiT ukve unda<br />
demokratiis stabiluroba<br />
gTavazobT (SemoklebebiT) cnobili amerikeli<br />
politolo<strong>ge</strong>bis <strong>ge</strong>briel almondisa da sidnei verbas<br />
wignis `samoqalaqo kultura~ (1963) bolo, me-15 Tavs.<br />
naSromi, romelic samoqalaqo kulturis kvlevis<br />
sferoSi klasikurad aris aRiarebuli,<br />
xuTi qveynis _ aSS-s, didi britaneTis, <strong>ge</strong>rmaniis,<br />
italiisa da meqsikis samoqalaqo kulturis istoriul-<br />
SedarebiT analizzea dafuZnebuli.<br />
gabriel almondi, sidnei verba<br />
yofiliyo gavrcelebuli) garkveulwilad<br />
gansxvavebulia.<br />
magram politikuri qcevis<br />
sferoSi ganxorcielebulma<br />
kvlevebma gviCvena, rom racionalur-aqtivisturi<br />
modelis<br />
adekvaturoba saeWvoa, rom<br />
demokratiuli qveynebis moqalaqeebi<br />
am modelis Sesabamisad<br />
iSviaTad Tu axerxeben<br />
cxovrebas. Cven ver vityviT,<br />
rom isini kargad informirebulebi<br />
arian da verc politikaSi<br />
Rrmad Cabmulebad an<br />
gansakuTrebiT aqtiurebad<br />
miviCnevT maT. eleqtoraluri<br />
gadawyvetilebis miRebis process<br />
ki yvelaferi SeiZleba<br />
daerqvas, racionaluri gaTvlis<br />
garda. mocemuli modeli<br />
arc im samoqalaqo kulturas<br />
asaxavs, romelic Cveni kvlevis<br />
Sedegad gamovlinda did<br />
britaneTsa da aSS-Si.
#2(29)<br />
samoqalaqo kultura Sereuli<br />
politikuri kulturaa. mis<br />
sazRvrebSi mraval moqalaqes<br />
SeuZlia politikurad aqtiuri<br />
iyos, magram mravali sxva<br />
qveSevrdomis pasiur rols<br />
asrulebs. kidev ufro mniSvnelovania,<br />
rom aqtiuri samoqalaqo<br />
rolis Semsrulebel-<br />
Tac mrevlisa da qveSevrdomis<br />
Tvisebebi srulad ar daukargavT.<br />
monawilis roli, ubralod,<br />
avsebs am or rols. es<br />
imas niSnavs, rom aqtiuri<br />
moqalaqe misTvis tradiciul,<br />
arapolitikur kavSirebsac<br />
inarCunebs da verc qveSevrdomis<br />
ufro pasiur rols eleva.<br />
ra Tqma unda, racionaluraqtivisturi<br />
modeli sulac<br />
ar gulisxmobs, rom monawilis<br />
orientacia qveSevrdomisa da<br />
mrevlis orientaciebs enacvleba,<br />
magram am SemTxvevaSi,<br />
ramdenadac ori ukanaskneli<br />
tipi mkafiod ar gamoixateba<br />
xolme, gamodis rom isini<br />
demokratiuli politikuri<br />
kulturis miRma rCebian.<br />
sinamdvileSi orientaciis es<br />
ori saxe aramarto SenarCunebulia,<br />
aramed samoqalaqo<br />
kulturis mniSvnelovan nawilsac<br />
warmoad<strong>ge</strong>ns. upirveles<br />
yovlisa mrevlisa da qveSevrdomis<br />
orientaciebi individis<br />
politikuri CarTulobisa<br />
da aqtiurobis intensivobas<br />
cvlis. politikuri saqmianoba<br />
moqalaqis interesebis<br />
mxolod nawilia, Tanac, rogorc<br />
wesi, _ naklebad mniSvnelovani.<br />
sxva orientaciebis<br />
SenarCuneba politikur saqmianobaSi<br />
moqalaqis monawileobis<br />
xarisxs zRudavs da<br />
demokratiul politikas<br />
misTvis Sesabamis sazRvrebSi<br />
akavebs. metic, mrevlisa da<br />
Solidarität<br />
samoqalaqo kultura<br />
qveSevrdomis orientaciebi<br />
monawilis orientaciasTan<br />
aramarto Tanaarsebobs, aramed<br />
msWvalavs da iersaxesac<br />
ucvlis mas. magaliTad, pirveladi<br />
kavSirebi (mrevlis<br />
orientacia) samoqalaqo gavlenis<br />
warmosaqmnelad mniSvnelovan<br />
faqtorad gvevlineba.<br />
garda amisa, sazogadoebrivi<br />
da pirovnuli kavSirebis<br />
urTierTzemomqmedi<br />
struqturebi avlenen tendencias,<br />
rom politikuri orientaciebis<br />
xasiaTzec iqonion<br />
gavlena _ aqcion isini aramwvave<br />
da gamijvnisken naklebad<br />
midrekil movlenebad.<br />
politikuri orientaciebi,<br />
imdenad, ramdenadac gamsWvalulni<br />
arian pirveladi jgufuri<br />
da aseve zogadsocialuri,<br />
pirovnebaTSorisi orientaciebiT,<br />
sulac ar warmoiqmnebian<br />
mkafiod gamoxatuli<br />
principebisa da racionaluri<br />
gaTvlebis niadagze.<br />
ra aris imis mizezi, rom racionalur-aqtivisturi<br />
modelis<br />
idealebsa da politikuri<br />
kavSirebis tipebs Soris arsebobs<br />
Seusabamoba, rasac, faqtobrivad,<br />
yvelaze stabilur<br />
da warmatebul demokratieb-<br />
Si vawydebiT? erT-erTi SesaZlo<br />
axsna, romelic yvelaze<br />
xSirad gvxvdeba samoqalaqo<br />
aRzrdis Sesaxeb arsebul literaturaSi,<br />
imas gveubneba, rom<br />
es Seusabamoba demokratiis<br />
cud funqcionirebas mowmobs.<br />
ra gamodis _ im xarisxiT, ra<br />
xarisxiTac adamianebi aqtiuri<br />
moqalaqis idealis gauTvaliswineblad<br />
moqmedeben,<br />
demokratia ar Sedga?<br />
Tu imasac davijerebT, rom<br />
politikuri cxovrebis rea-<br />
38<br />
}'vh'mksr<br />
liebi ama Tu im politikuri<br />
TeoriiT unda iZendes formas,<br />
maSin amgvarma axsnam SeiZleba<br />
dagvakmayofilos kidec. magram,<br />
Tuki im mosazrebas gaviziarebT,<br />
rom politikuri<br />
Teoriebi politikuri cxovrebis<br />
realiebidan unda aRmocendes,<br />
rac garkveulwilad<br />
ufro martivi da SesaZloa,<br />
ufro sasar<strong>ge</strong>blo amocanacaa<br />
_ am SemTxvevaSi racionaluraqtivistur<br />
modelsa da demokratiul<br />
realiebs Soris arsebuli<br />
Seusabamobis moxmobili<br />
ganmarteba naklebad misaRebi<br />
aRmoCndeba. mocemul Tvalsazrisze<br />
myofT es Seusabamoba<br />
SeuZliaT imiT axsnan,<br />
rom Tamasa metismetad maRlaa<br />
aweuli. magram, mxedvelobaSi<br />
rom miviRoT politikuri<br />
sakiTxebis sirTule da<br />
sxva problemebic, romlebic<br />
individs dros arTmevs, da<br />
amasTanave informaciis mouxelTeblobacgaviTvaliswinoT<br />
(informirebuloba racionaluri<br />
politikuri gadawyvetilebis<br />
misaRebad aucileblobas<br />
warmoad<strong>ge</strong>ns), maSin<br />
savsebiT cxadi gaxdeba, ratom<br />
ar aris Cveulebrivi adamiani<br />
idealuri moqalaqe. individis<br />
arapolitikuri interesebis<br />
fonze SeiZleba aRmoCndes,<br />
rom erTob araracionaluria<br />
im droisa da Zalisxmevis<br />
politikur saqmianoba-<br />
Si xarjva, rac, racionaluraqtvisturi<br />
modelis mixedviT,<br />
cxovrebisa da saqmianobisTvisaa<br />
saWiro. SesaZloa<br />
es srulebiTac ar Rirdes<br />
imad, rom iyo aserigad kargi<br />
moqalaqe.<br />
Tumca, miuxedavad imisa, rom<br />
aqtivisturi politikuri kultura<br />
mTlianobaSi albaT<br />
Ñîëiäàðíiñòü
ufro utopiuri idealia,<br />
unda arsebobdes sxva, ufro<br />
safuZvliani mizezi imis asaxsnelad,<br />
rom yvelaze warmatebul<br />
demokratiebSi ucnaurad<br />
CaxlarTuli, Sereuli samoqalaqo<br />
kultura arsebobs.<br />
gveCveneba, rom amgvari kultura,<br />
romelic zogjer saku-<br />
Tar wiaRSive urTierTSeu-<br />
Tavsebel politikur orientaciebs<br />
Seicavs, demokratiuli<br />
politikuri sistemis<br />
moTxovnilebebs yvelaze<br />
metad Seesatyviseba, vinaidan<br />
Tavad es sistemaa winaaRmdegobaTa<br />
rTuli kvanZi.<br />
Zalaufleba da<br />
pasuxism<strong>ge</strong>bloba<br />
saxelisuflebo Zalasa da<br />
pasuxism<strong>ge</strong>blobas Soris saWiro<br />
wonasworobis SenarCuneba<br />
demokratiis erT-erTi yvelaze<br />
mniSvnelovani da Zneli<br />
amocanaa. im SemTxvevaSi, Tu<br />
araelitas ar gaaCnia saxelisuflebo<br />
elitaze kontrolis<br />
raime forma, Znelia politikur<br />
sistemas demokratia<br />
daerqvas. meore mxriv, araelitas<br />
ar SeuZlia iTavos<br />
marTva. politikuri sistema<br />
rom efeqturi iyos, hqondes<br />
unari SeimuSaos da gaataros<br />
esa Tu is politika, moergos<br />
ama Tu im viTarebasa da saSinao<br />
Tu sagareo sakiTxebze<br />
pasuxism<strong>ge</strong>bloba itvirTos,<br />
aucilebelia arsebobdes<br />
meqanizmi, romlis saSualebi-<br />
Tac samTavrobo moxeleebi<br />
gadawyvetilebaTa miRebis<br />
uflebamosilebiT aRiWurvebian.<br />
saxelisuflebo Zalauflebisa<br />
da pasuxism<strong>ge</strong>blobidan<br />
gamomdinare winaaRmdegobrivi<br />
amocanebis gadaWris auci-<br />
leblobiT wamoqmnili daZabuloba<br />
yvelaze mkafiod krizisebisas<br />
iCens xolme Tavs.<br />
sakiTxavia, rogor unda aigos<br />
marTvis imgvari sistema, rom<br />
ar dairRves aucilebeli balansi<br />
Zalasa da pasuxism<strong>ge</strong>blobas<br />
Soris. e. e. Satneiderma<br />
sakiTxi ase dasva: problema<br />
is ki ar aris, ra mouxerxos<br />
180 milionma aristotelem<br />
demokratias, aramed is, rom<br />
180 milioni Cveulebrivi<br />
adamianisgan Semdgari sazogadoeba<br />
ise iyos organizebuli,<br />
rom man imavdroulad<br />
sakuTari moTxovnilebebisadmi<br />
mgrZnobiaroba SeinarCnos.<br />
es liderobis, organizaciis,<br />
alternativebis, Sesabamisobisa<br />
da ndobis sistemaTa<br />
problemaa. misi gadaWris<br />
mcdelobisas politolo<strong>ge</strong>bi,<br />
wesisamebr, eleqtoraluri<br />
konfliqtis struqturis enas<br />
mimarTaven. eleqtoralur<br />
sistemas, romelic isea konstruirebuli,<br />
rom man SezRuduli<br />
droiT romelime elitas<br />
uboZos Zalaufleba, Zalasa<br />
da pasuxism<strong>ge</strong>blobas Soris<br />
balansis uzrunvelyofa<br />
SeuZlia: elitebi Zalauflebas<br />
iReben, magram es Zalaufleba<br />
SezRudulia. am zRudeebs<br />
arCevnebis perioduloba,<br />
momdevno arCevnebis sazrunavi<br />
da sxva formaluri Tu<br />
araformaluri kontrolis<br />
sistemebis mTeli wyeba qmnis.<br />
amgvari sistemis qmedunarianobisTvis<br />
aucilebelia partiebis<br />
simravle (an ukidures<br />
SemTxvevaSi, ramdenime konkurentuli<br />
elituri jgufis<br />
arseboba, romlebsac potenciurad<br />
Zalauflebis miReba<br />
SeeZlebaT), _ sapirispiro<br />
SemTxvevaSi elitebs Soris<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
39<br />
solidaroba<br />
dava yovelgvar azrs iqneba<br />
moklebuli; amavdroulad<br />
unda arsebobdes raRac meqanizmi,<br />
romelic elitur jgufs<br />
Zalauflebis efeqturad<br />
ganxorcielebis SesaZleblobas<br />
miscems. es SeiZleba iyos<br />
arCevnebze gamarjvebuli partiis<br />
bolomde aRWurva ZalauflebiT<br />
(orpartiul sistemaSi)<br />
an partiaTa jgufis<br />
mier qmedunariani koaliciis<br />
Seqmna.<br />
saxelisuflebo Zalasa da<br />
pasuxism<strong>ge</strong>blobas Soris winaaRmdegobas<br />
Tavisi Sesatyvisi<br />
aqvs urTierTsapirispiro moTxovnebSi,<br />
romlebsac demokratiul<br />
qveynebSi moqalaqes<br />
warud<strong>ge</strong>nen. elita Cveulebrivi<br />
moqalaqis winaSe angariSvaldebuli<br />
rom gaxdes, am<br />
ukanasknels ramdenime ram<br />
moeTxoveba: man unda SeZlos<br />
Tavisi Sexedulebis ise gamoxatva,<br />
rom elitam gaigos ra<br />
surs mas, moqalaqe ise unda<br />
iyos CarTuli politikaSi,<br />
rom icodes, elitebi mis<br />
winaSe angariSvaldebulni<br />
arian Tu ara. igi unda iyos<br />
sakmarisad gavleniani, raTa<br />
elitas Tavs moaxvios pasuxism<strong>ge</strong>blobiT<br />
nakarnaxevi qceva.<br />
sxva sityvebiT, elitis<br />
pasuxism<strong>ge</strong>bloba imTaviTve<br />
gulisxmobs, rom Cveulebrivi<br />
moqalaqis qmedeba racionalur-aqtivisturi<br />
modelis<br />
Sesabamisia. magram demokratiis<br />
sxva komponentis misaRwevad<br />
aucilebelia moqalaqeebi<br />
sruliad gansxvavebul<br />
poziciebs iziarebdnen da<br />
maTi mixedviT moqmedebdnen.<br />
demokratiis kidev erTi Semad<strong>ge</strong>nlis<br />
_ elitis Zalauflebis<br />
_ uzrunvelsayofad<br />
elitas Zala da saxelisuf-
#2(29)<br />
lebo gadawyvetilebis miRebis<br />
SesaZlebloba unda hqondes,<br />
rac moqalaqeebis monawileobis,<br />
aqtiurobisa da<br />
gavlenis SezRudvas moiTxovs.<br />
maT Zalaufleba elitas<br />
unda gadascen da misi gamoyenebis<br />
nebac darTon. elitis<br />
moTxovnileba Zalauflebaze<br />
imas niSnavs, rom Cveulebrivi<br />
moqalaqe SedarebiT pasiuri,<br />
politikisgan met-naklebad<br />
distancirebuli da arsebuli<br />
mmarTveli elitisadmi loialuri<br />
xdeba. ase rom, demokratiul<br />
sazogadoebaSi moqalaqes<br />
erTimeoris sawinaaRmdego<br />
ram moeTxoveba: is unda<br />
iyos aqtiuri, magram amavdroulad<br />
pasiuric, proces-<br />
Si CarTuli, magram `arc imdenad~,<br />
gavleniani da amavdroulad<br />
xelisuflebis pativismcemeli.<br />
normebi,<br />
aRqma da moqmedeba<br />
Cvens xelT arsebuli monacemebi<br />
gvafiqrebinebs, rom arsebobs<br />
ori mTavari nakadi, romelSic<br />
samoqalaqo kultura<br />
pirobebs uqmnis mis subieqts,<br />
Seasrulos rogorc aqtiuri<br />
da gavleniani, aseve SedarebiT<br />
ufro pasiuri roli: erTi<br />
mxriv, sazogadoebaSi individebi<br />
nawildebian da isini oridan<br />
erT, erTmaneTTan dapirispirebul<br />
samoqalaqo mizans<br />
misdeven; meore mxriv, individis<br />
poziciebSi arsebuli<br />
garkveuli araTanmimdevruloba<br />
SesaZlebels xdis, rom<br />
man am, TiTqosda SeuTavsebel,<br />
miznebs erTdroulad misdios.<br />
magram, modiT, jer individis<br />
araTanmimdevrulobis sakiTxi<br />
ganvixiloT.<br />
Solidarität<br />
samoqalaqo kultura<br />
kvleva gviCvenebs, rom arsebobs<br />
manZili, erTi mxriv, gamokiTxulTa<br />
politikur qcevasa<br />
da, meore mxriv, samoqmedo<br />
valdebulebisa da SesaZleblobebis<br />
aRqmas Soris.<br />
aSS-sa da did britaneTSi<br />
respondentebma didi alba-<br />
TobiT warmoaCines is, rasac<br />
Cven subieqturi politikuri<br />
kompetenturoba davarqviT.<br />
gamokiTxulTa arcTu mcire<br />
nawils miiCnia, rom SeuZlia<br />
adgilobriv xelisuflebaze<br />
iqonios gavlena. SedarebiT<br />
ufro mcire nawili ki centralur<br />
xelisuflebasTan<br />
mimarTebiTac analogiurad<br />
afasebs Tavis SesaZleblobebs.<br />
magram, amis miuxedavad,<br />
sakuTari samoqalaqo kompetenturobis<br />
es sakmaod maRali<br />
Sefaseba (`SemiZlia movaxdino<br />
zegavlena~) aqtiuri<br />
politikuri qceviT saerTod<br />
ar aris gamagrebuli.<br />
msgavsi daSoreba politikur<br />
cxovrebaSi Cabmis aucileblobis<br />
gancdasa da realur<br />
monawileobas Sorisac gamovlinda.<br />
gamokiTxulTa is raodenoba,<br />
romelmac ganacxada,<br />
rom adamiani movalea Caebas<br />
adgilobrivi Temis cxovrebaSi,<br />
sagrZnoblad aRemateba<br />
imaT raodenobas, vinc realurad<br />
monawileobs masSi. es<br />
tendencia yvelaze aSkarad<br />
isev aSS-sa da did britaneT-<br />
Si Cans: erT-erTma respondentma<br />
is amgvarad ganmarta:<br />
`me imaze vlaparakob, ra unda<br />
gaakeTos adamianma, da ara imaze<br />
_ ras vakeTeb me~. mogvepoveba<br />
mtkicebulebebi, rom amgvari<br />
pozicia iSviaTi sulac<br />
ar aris. eWvs ar iwvevs isic,<br />
rom sakuTari Temis saqmeebSi<br />
Tundac raimenairi monawile-<br />
40<br />
}'vh'mksr<br />
obis aucileblobis Segneba<br />
ufro farTodaa gavrcelebuli,<br />
vidre Tavad monawileobis<br />
mniSvnelobis gancda.<br />
gamokiTxulebi, romlebic<br />
acxadeben, rom adamians aseTi<br />
movaleoba akisria, yvela qveyanaSi<br />
raodenobrivad gacilebiT<br />
aRematebian maT, romlebic<br />
kiTxvaze _ riTi xar dakavebuli<br />
Tavisufal dros? _<br />
saTemo saqmeebs asaxeleben.<br />
magaliTad, amerikelebis<br />
51%-ma gviTxra, rom, maTi<br />
azriT, moqalaqe ama Tu im<br />
saxiT aqtiurad unda iyos<br />
Cabmuli Temis cxovrebaSi.<br />
magram kiTxvaze _ ras akeTeb<br />
Tavisufal dros? _ respondentTa<br />
mxolod 10%-ma upasuxa,<br />
rom saTemo saqmiTaa dakavebuli.<br />
es yvelaferi gvavaraudebinebs,<br />
rom, erTi<br />
mxriv, norma, romelic adamianisgan<br />
sazogadoebriv cxovrebaSi<br />
monawileobas iTxovs,<br />
farTodaa gavrcelebuli,<br />
magram, meore mxriv, adamian-<br />
Ta umravlesobisTvis sazogadoebriv<br />
cxovrebaSi aqtiuri<br />
monawileoba sulac ar<br />
aris saqmianobis mniSvnelovani<br />
mxare. Tavisufal dros<br />
is arc ZiriTadi saqmianobaa<br />
da arc kmayofilebis, sixarulisa<br />
da sxva emociebis mTavari<br />
wyaro.<br />
aqedan gamomdinare, sakuTari<br />
potenciuri gavlenis maRal<br />
Sefasebasa da realuri gavlenis<br />
ufro dabal dones<br />
Soris gamovlenili distancia,<br />
iseve, rogorc monawileobis<br />
valdebulebis sityvieri<br />
aRiarebis gavrcelebis<br />
xarisxsa da realuri CarTulobis<br />
moculobas Soris arsebuli<br />
gansxvaveba, SesaZleblobas<br />
gvaZlevs gavigoT, ro-<br />
Ñîëiäàðíiñòü
gor uwyobs xels demokratiuli<br />
politikuri kultura<br />
saxelisuflebo elitis Zalauflebasa<br />
da mis pasuxism<strong>ge</strong>blobas<br />
Soris balansis Senar-<br />
Cunebas (an balanss araelituri<br />
gavleniani jgufebis<br />
aqtiurobasa da pasiurobas<br />
Soris). politikaSi Cabmulobis<br />
SedarebiT dabali xarisxi,<br />
individisaTvis politikuri<br />
monawileobis fardobiTi<br />
umniSvneloba da Cveulebrivi<br />
moqalaqis obieqturi sisuste<br />
saxelisuflebo elitas moqmedebis<br />
SesaZleblobas aZlevs.<br />
adamianis umoqmedoba da misi<br />
uRonoba, gavlena iqonios<br />
gadawyvetilebaze, saxelisuflebo<br />
elitis ZalauflebiT<br />
uzrunvelyofas exmareba,<br />
rac gadawyvetilebis misaRebad<br />
aucilebeli pirobaa. magram<br />
es yvelaferi demokratiis<br />
ori urTierTsawinaaRmdego<br />
amocanidan mxolod erTis<br />
warmatebuli gadawyvetis garantias<br />
qmnis. elitis Zalaufleba<br />
unda izRudebodes.<br />
moqalaqis sapirispiro roli,<br />
rogorc aqtiurobisa da gavlenis<br />
faqtori, elitas anga-<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
41<br />
solidaroba<br />
riSvaldebulebisa da pasuxism<strong>ge</strong>blobisken<br />
ubiZ<strong>ge</strong>bs.<br />
aqtiuri samoqalaqo normebisadmi<br />
individis Rrma erTgulebiT<br />
miiRweva elitis pasuxism<strong>ge</strong>blobis<br />
SenarCuneba,<br />
iseve, rogorc misi dabejiTebuli<br />
rwmeniT, rom mas gavlenis<br />
moxdena SeuZlia.<br />
amdenad, moqalaqe, romelic<br />
samoqalaqo kulturis sazRvrebSia<br />
moqceuli, gavlenis<br />
rezervs flobs. politikaSi<br />
is gamudmebiT Cabmuli ar<br />
aris da aqtiurad ar adevnebs
#2(29)<br />
Tvals xelisufalTa qcevas.<br />
zemoqmdebis rezervi _ potenciuri,<br />
inertuli da politikur<br />
sistemaSi gamouvlinebeli<br />
gavlenis SesaZlebloba _<br />
yvelaze ukeT ilustrirdeba<br />
monacemebiT, romlebic asaxavs<br />
moqalaqeTa unars _ aucileblobis<br />
SemTxvevaSi Seqmnan<br />
politikuri struqturebi.<br />
moqalaqe politikuri procesis<br />
mudmivi monawile ar<br />
aris. politikuri jgufebisken<br />
is iSviaTad mimarTvas Tavis<br />
aqtiurobas. magram igi miiCnevs,<br />
rom aucileblobis Sem-<br />
TxvevaSi, politikuri miznebiT,<br />
SeuZlia Tavisi bunebrivi<br />
socialuri garemos mobilizacia.<br />
ase rom, mas ar SeiZleba<br />
aqtiuri moqalaqe ewodos.<br />
igi potenciurad aqtiuri<br />
moqalaqea.<br />
unda iTqvas, rom moqalaqis<br />
politikuri aqtiurobisa da<br />
Cabmulobis araTanmimdevruli<br />
da potenciuri xasiaTi politikuri<br />
qcevis ufro mdgrad<br />
da mudmiv tipebzea damokidebuli.<br />
Cveulebrivi adamiani,<br />
ramdenadac samoqalaqo<br />
kulturaSi cxovrobs, ufro<br />
maRali xarisxiT, vidre sxva<br />
situaciisas, midrekilia myarad<br />
SeinarCunos politikuri<br />
kavSirebi, gawevriandes romelime<br />
organizaciaSi da<br />
araformalur politikur<br />
diskusiebSi miiRos monawileoba.<br />
qmedebaTa es saxeebi<br />
TavisTavad ar mianiSneben<br />
sazogadoebriv procesSi<br />
aqtiur Cabmulobaze, magram<br />
amiT ufro savaraudo xdeba<br />
amgvari monawileoba. yovelive<br />
es individs politikur garemoSi<br />
SeWrisTvis amzadebs,<br />
romelSic moqalaqis CarTva<br />
Solidarität<br />
samoqalaqo kultura<br />
da monawileoba ufro da ufro<br />
metad xdeba SesaZlebeli.<br />
politikas moqalaqeebis cxovrebaSi,<br />
sxva sferoebTan SedarebiT,<br />
arcTu didi adgili<br />
aqvs miCenili da swored es<br />
warmoad<strong>ge</strong>ns im meqanizmis<br />
umniSvnelovanes nawils, romlis<br />
meSveobiTac winaaRmdegobrivi<br />
pilitikuri poziciebis<br />
sistema politikur elitas<br />
imdenad ar zRudavs, rom<br />
mas efeqturoba daakargvinos.<br />
urTierTsapirispiro<br />
orientaciebis balansis Senar-<br />
Cuneba, cxadia, gacilebiT Zneli<br />
iqneboda, politikuri sakiTxebi<br />
moqalaqeebs yovelTvis<br />
mniSvnelovan ramed rom<br />
miaCndeT. Tuki Cndeba sakiTxi,<br />
romelsac moqalaqe seriozulad<br />
aRiqvams, an xelisuflebisadmi<br />
Rrma ukmayofileba<br />
warmoiSveba, maSin mas<br />
(moqalaqes) am Temaze Cafiqrebis<br />
survili uCndeba. Sesabamisad<br />
Zlierdeba zewola,<br />
romelic individs araTanmimdevrulobis<br />
daZlevisken, anu<br />
poziciebis, normebisa da<br />
aRqmis harmonizaciisken ubiZ<strong>ge</strong>bs,<br />
erTi sityviT, mis gaaqtiurebas<br />
moiTxovs. ase da amgvarad,<br />
poziciebsa da qceviT<br />
aqtebs Soris Seusabamoba politikuri<br />
gavlenisa da aqtiurobis<br />
farul, potenciur<br />
wyarod gvevlineba.<br />
Tezisi, rom samoqalaqo kultura<br />
Zalauflebasa da pasuxism<strong>ge</strong>blobas<br />
Soris balanss<br />
inarCunebs, demokratiuli<br />
politikis kidev erT momentze<br />
migvaniSnebs. is SesaZleblobas<br />
gvaZlevs gavigoT,<br />
ra ganapirobebs, rom gadauWrelad<br />
datovebuli umniSvne-<br />
42<br />
}'vh'mksr<br />
lovanesi politikuri sakiTxebi,<br />
saboloo jamSi, demokratiul<br />
politikur sistemaSi<br />
arastabilurobas warmoSobs.<br />
aqtiurobasa da pasiurobas<br />
Soris balansi mxolod maSin<br />
SeiZleba iyos daculi, roca<br />
politikuri sakiTxebi gansakuTrebul<br />
simwvaves ar iZens.<br />
Tu politikuri cxovreba<br />
iZabeba da yuradRebis centrSi<br />
moqceuli romelime problemis<br />
gadauWrelobis gamo<br />
ar ganimuxteba, poziciebsa<br />
da qcevas Soris Seusabamobis<br />
simyarec ikar<strong>ge</strong>ba. am Seusabamobis<br />
nebismier, SedarebiT<br />
xangrZliv ryevas ki, maRali<br />
albaTobiT, negatiuri Sede<strong>ge</strong>bi<br />
moaqvs. Tuki qmedeba<br />
daemTxveva orientaciebs,<br />
maSin kontrolis moculoba,<br />
romelsac araelitebi Seecdebian<br />
Tavs moaxvion elitebs,<br />
mmarTvelobas araefeqtursa<br />
da arastabilurs gaxdis. meore<br />
mxriv, Tu poziciebis<br />
veqtori pasiurobisken iqneba<br />
mimarTuli, amis Sedegad<br />
moqalaqeebSi gaCenilma uZlurebisa<br />
da gariyulobis SegrZnebam<br />
demokratiul politikur<br />
sistemaze damRupvelad<br />
SeiZleba imoqmedos.<br />
magram es sulac ar niSnavs,<br />
rom demokratiuli politikuri<br />
sistemisTvis yvela mniSvnelovani<br />
sakiTxi TavisTavad<br />
Seicavs safrTxes. mxolod<br />
maSin SeiZleba sistema<br />
arastabuluri gaxdes, roca<br />
problema mwvavdeba da ar xdeba<br />
misi ganmuxtva. Tu mniSvnelovani<br />
sakiTxebi mxolod<br />
sporadulad daismis da xelisuflebasac<br />
ZaluZs upasuxos<br />
moTxovnebs, samoqalaqo da<br />
saxelisuflebo gavlenebs<br />
Ñîëiäàðíiñòü
Soris am sakiTxebis gaCeniT<br />
stimulirebuli wonasworoba<br />
SeiZleba SenarCundes. Cveulebriv<br />
viTarebaSi moqalaqeebs,<br />
wesisamebr, naklebad ainteresebT,<br />
ras akeTeben saxelisuflebo<br />
gadawyvetilebaTa<br />
mimRebni, xolo es ukanasknelni<br />
moqmedebis TavisuflebiT<br />
imgvarad sar<strong>ge</strong>bloben,<br />
rogorc es maT miaCniaT saWirod.<br />
magram, roca romelime<br />
sakiTxi zedapirze amodis,<br />
Tanamdebobis pirebs moqalaqeebi<br />
meti moTxovniT mimar-<br />
Taven. Tuki xelisuflebas<br />
ZaluZs upasuxos moTxovnebs,<br />
politikuri cxovreba normalur<br />
kalapots ubrundeba.<br />
metic, es cikli, romelic<br />
moqalaqeebis gaaqtiurebiT,<br />
elitebis pasuxisa da politikisgan<br />
moqalaqeebis xelaxali<br />
distancirebiT ikvreba,<br />
Seicavs tendencias demokratiisTvis<br />
aucilebeli winaaRmdegobebi<br />
gaaZlieros. yoveli<br />
aseTi ciklisas moqalaqeebs<br />
uZlierdebaT sakuTari gavlenis<br />
gancda; imavdroulad<br />
sistema cdilobs axal moTxovnebs<br />
moergos da amgvarad<br />
axdens efeqturobis demonstrirebas.<br />
xolo loialurobas,<br />
rasac, erTi mxriv, monawileoba<br />
da, meore mxriv, xelisuflebis<br />
efeqturi qmedeba<br />
iwvevs, mTlianobaSi ufro<br />
stabiluri SeuZlia gaxados<br />
sistema.<br />
monawileobis es ciklebi mniSvnelovani<br />
saSualebaa aqtiurobasa<br />
da pasiurobas Soris<br />
dabalansebuli winaaRmdegobis<br />
SesanarCuneblad. rogorc<br />
gamudmebuli Cabmuloba da<br />
aqtiuroba, ganpirobebuli<br />
yuradRebis centrSi moxved-<br />
rili sadiskusio sakiTxebiT,<br />
saboloo jamSi, gaarTulebda<br />
balansis dacvas, aseve imave<br />
Sedegs gamoiRebda CarTulobisa<br />
da aqtiurobis sruli<br />
mineleba. xangrZlivi balansi<br />
mxolod maSin SeiZleba iyos<br />
daculi, Tu aqtiurobasa da<br />
pasiurobas Soris manZili<br />
zRvars ar gadadis. Tuki adamianis<br />
politikuri SesaZleblobebisadmi<br />
rwmena drodadro<br />
ar iqna gamyarebuli, is,<br />
savaraudod, daikar<strong>ge</strong>ba kidec.<br />
meore mxriv, Tuki es rwmena<br />
mxolod da mxolod ritualur<br />
saxes SeiZens, igi gavlenis<br />
potenciur wyarod da gadawyvetilebis<br />
mimRebTa Sekavebis<br />
saSualebad veRar gamod<strong>ge</strong>ba.<br />
aqamde Cven moqalaqeebisTvis<br />
damaxasiaTebeli aqtiurobisa<br />
da pasiurobis gamawonasworebel<br />
gzebze vmsjelobdiT.<br />
magram amgvari wonasworoba<br />
aramarto arsebuli poziciebiT<br />
myardeba, aramed politikuri<br />
procesis monawileTa<br />
gansxvavebul tipebs Soris am<br />
poziciebis gadanawilebiTac:<br />
erT nawils sjera sakuTari<br />
kompetenturobis, meores _<br />
ara; zogierTi aqtiuria,<br />
zogi _ pasiuri. warmod<strong>ge</strong>nebsa<br />
da aqtiurobis xarisxs<br />
Soris aseTi ganSla, amavdroulad,<br />
xelSemwyobi faqtoria<br />
Zalasa da pasuxism<strong>ge</strong>blobas<br />
Soris balansis gasamyareblad.<br />
es TvalsaCino gaxdeba,<br />
Tu balansis dacvis zemoT<br />
aRweril meqanizms gavaanalizebT:<br />
romeliRac sakiTxi<br />
simwvaves iZens da Zlierdeba<br />
aqtiuroba, xolo xelisuflebis<br />
pasuxiT, romelic simZafres<br />
acxrobs, isev xdeba balansis<br />
aRd<strong>ge</strong>na. erTi mizezi, ris<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
43<br />
solidaroba<br />
gamoc romelime sakiTxis<br />
mniSvnelobis gamwvavebasa da<br />
politikuri aqtiurobis<br />
gazrdas politikuri sistemis<br />
gadawva ar mosdevs, isaa, rom<br />
ama Tu im problemis mniSvneloba<br />
yvela moqalaqisTvis<br />
erTdroulad da Tanabrad<br />
metismetad iSviaTad Tu iwevs<br />
xolme maRla. realoba ufro<br />
ase gamoiyureba: calkeuli<br />
jgufebi politikuri aqtivobis<br />
gazrdis demonstrirebas<br />
axdenen, maSin, roca danarCeni<br />
moqalaqeebi inertulni rCebian.<br />
amitomac samoqalaqo aqtivobis<br />
moculoba yovel konkretul<br />
drosa da sivrceSi<br />
arc imdenad izrdeba, rom<br />
sistema moiSalos.<br />
yvelaferi, rac zemoT iTqva,<br />
Cveulebrivi moqalaqeebis<br />
poziciaTa Sesaxeb arsebul<br />
monacemebzea dafuZnebuli.<br />
magram meqanizmi, romlis arsebobis<br />
postulirebac movaxdineT,<br />
qmedunariani rom iyos,<br />
araelitebis poziciebs elitebis<br />
poziciebic unda daematos.<br />
saWiroa gadawyvetilebis<br />
mimRebsac swamdes demokratiuli<br />
miTi _ sjerodes,<br />
rom Cveulebrivi moqalaqeebi<br />
unda monawileobdnen politikaSi<br />
da realur gavlenas<br />
flobdnen. Tuki xelisufali<br />
moqalaqis rolis Sesaxeb am<br />
azrs iziarebs, maSin misi<br />
gadawyvetilebebi saxelisuflebo<br />
Zalasa da pasuxism<strong>ge</strong>blobas<br />
Soris balanss ar daar-<br />
Rvevs.<br />
meore mxriv, gadawyvetilebis<br />
mimRebs SeuZlia Tavisi arCevanisda<br />
mixedviT moqmedeba,<br />
vinaidan Cveulebrivi moqalaqe<br />
mis kars muStebs ar uSens
#2(29)<br />
moTxovniT, rom man raime<br />
moimoqmedos. xelisufals<br />
moqalaqis inertuloba icavs.<br />
magram Tuki gadawyvetilebis<br />
mimRebi iziarebs moqalaqis<br />
potenciuri gavlenis rwmenas,<br />
misi moqmedebis Tavisufleba<br />
SeizRudeba imiT, rasac is am<br />
SemTxvevaSi iTvaliswinebs:<br />
Tu moqalaqeTa survilis<br />
Seusabamod imoqmedeb, maSin<br />
kars muStebis braxuniT CamoiReben.<br />
metic, Tuki oficialuri<br />
piri im azrzea, rom<br />
gadawyvetilebis miRebaSi<br />
Cveulebrivi adamianic unda<br />
Caebas, am SemTxvevaSi pasuxism<strong>ge</strong>blobiT<br />
moqmedebas mas<br />
imis rwmenac aiZulebs, rom<br />
moqalaqeTa amgvari gavlena<br />
kanonieri da gamarTlebulia.<br />
miuxedavad imisa, rom Cveni<br />
monacemebidan es daskvna pirdapir<br />
ar gamomdinareobs,<br />
gvaqvs varaudis safuZveli,<br />
rom politikuri elitebi<br />
araelitebis politikur<br />
struqturas iTaviseben, rom<br />
sazogadoebaSi, sadac arsebobs<br />
samoqalaqo kultura,<br />
isini, araelitebis kvaldakval,<br />
maTTan dakavSirebul poziciebs<br />
emxrobian. saboloo<br />
jamSi, elitebi araelitebTan<br />
erTad erTi da igive politikuri<br />
sistemis nawils warmoad<strong>ge</strong>nen<br />
da maT didwilad<br />
politikuri socializaciis<br />
erTnairi gza aqvT gavlili.<br />
analizic gviCvenebs, rom politikur<br />
da sazogadoebriv liderebs,<br />
iseve, rogorc maRali<br />
statusis mqone moqalaqeebs,<br />
ufro meti mzaoba aqvT,<br />
gaiziaron demokratiuli normebi,<br />
vidre dabali socialuri<br />
statusis mqone moqalaqeebs.<br />
elitebis poziciaTa kvlevas<br />
kidev erTi meqanizmis arse-<br />
Solidarität<br />
samoqalaqo kultura<br />
bobis gamovlenamde mivyavarT.<br />
es meqanizmi SesaZlebels<br />
xdis gaZlierdes pasuxism<strong>ge</strong>bloba<br />
maSin, roca aqtiuroba<br />
da Cabmuloba umniSvneloa.<br />
moqalaqis gavlena araTu<br />
yovelTvis, umetes SemTxvevaSic<br />
ki ar warmoad<strong>ge</strong>ns stimuls,<br />
romelsac pasuxi mosdevs<br />
(moqalaqe an jgufi moqalaqeebisa<br />
wamowevs moTxovnas<br />
_ saxelisuflebo elita<br />
ki misi dakmayofilebis mizniT<br />
moqmedebas iwyebs). aq ufro<br />
`mosalodneli reaqciis~ kargad<br />
cnobili kanoni muSaobs.<br />
saxelisuflebo elitaze samoqalaqo<br />
gavlenis faqtori<br />
xSirad aqtiuri qmedebis gareSec<br />
axdens gavlenas. metic,<br />
moqalaqeTa gaazrebuli miswrafebis<br />
gareSec ki xdeba<br />
xolme zemoqmedeba. elitas<br />
savaraudo moTxovnebisa da<br />
qmedebis ganWvreta da amisdakvalad<br />
sapasuxo nabijis<br />
gadadgma SeuZlia. elita<br />
pasuxism<strong>ge</strong>blobiT imitom ki<br />
ar moqmedebs, rom moqalaqeebi<br />
amas aqtiurad moiTxoven,<br />
aramed imitom, rom maT gaaqtiurebis<br />
sababi ar misces.<br />
ase rom, samoqalaqo kulturis<br />
sazRvrebSi sulac ar aris<br />
aucilebeli individi racionaluri<br />
da aqtiuri moqalaqe<br />
iyos. misi aqtiurobis tipi<br />
ufro Sereuli xasiaTisaa da<br />
Serbilebulia. es mas SesaZleblobas<br />
uqmnis garkveuli<br />
xarisxis kompetenturoba,<br />
Cabmuloba da aqtiuroba<br />
SeuTavsos pasiurobasa da Caubmelobas.<br />
ufro metic, xelisuflebasTan<br />
misi damokidebuleba<br />
wmindad racionaluri<br />
ar aris, radgan maTi (moqalaqisa<br />
da gadawyvetilebis<br />
mimRebTa) urTierTmimarTeba<br />
44<br />
}'vh'mksr<br />
Seicavs imas, rasac Cven moqalaqis<br />
kompetenturobis<br />
demokratiuli miTi vuwodeT.<br />
rac ginda vTqvaT, amgvari<br />
miTis arsebobas mniSvnelovani<br />
Sede<strong>ge</strong>bi moaqvs. upirveles<br />
yovlisa es marto miTi<br />
rodia: moqalaqis potenciuri<br />
gavlenis rwmenas garkveuli<br />
safuZvlebi aqvs da is realur<br />
qceviT potencialze<br />
migvaniSnebs. rac mTavaria,<br />
imisgan damoukideblad, Seesabameba<br />
es miTi sinamdviles<br />
Tu ara _ misi swamT.<br />
emociebis marTvis unari<br />
arsebobs ramdenime mizezi,<br />
romelTa gamo pragmatizmi an<br />
grZnobaTa siWarbe ki ara, swored<br />
pragmatuli da emociuri<br />
orientaciebis balansia aucilebeli<br />
demokratiis efeqturi<br />
funqcionirebisTvis.<br />
pirvel yovlisa, politikur<br />
momxres rom daeyrdno, igi<br />
emociisgan mTlianad daclili<br />
ar unda iyos. s. lifsetis<br />
daskvniT, politikuri sistemisadmi<br />
loialoba, Tuki mas<br />
mxolod da mxolod pragmatuli<br />
mosazrebebi asazrdoebs,<br />
erTob myife iqneba, ramdenadac<br />
igi metismetadaa sistemis<br />
funqcionirebis xarisxze<br />
damokidebuli. xangrZlivi<br />
stabilurobisTvis sistema<br />
politikur momxreebs saWiroebs.<br />
sistemisadmi mxardaWera<br />
ufro zogadi xasiaTis mimar-<br />
Tebas efuZneba, romelic<br />
SeiZleba daxasiaTdes rogorc<br />
`sistemuri grZnoba~. g.<br />
ekSteinis mosazrebas Tu gavimeorebT,<br />
SegviZlia SevniSnoT,<br />
rom mxolod pragmatuli,<br />
araemociuri monawileoba<br />
oportunistuli politikis<br />
Ñîëiäàðíiñòü
gatarebas ganapirobebs xolme,<br />
romelsac arcTu iSviaTad<br />
cinizmamde mivyavarT.<br />
meore mxriv, Tu politikas-<br />
Tan an konkretul jgufTan<br />
emociuri mibma zomaze metad<br />
Zlierdeba, aman SeiZleba dam-<br />
Rupveli Sedegi moutanos<br />
demokratias. pirvel yovlisa,<br />
politikaSi Zlieri emociuri<br />
monawileoba aqtiurobasa da<br />
pasiurobas Soris balanss<br />
uqmnis safrTxes, vinaidan am<br />
balansis SenarCuneba imazea<br />
damokidebuli, Tu ramdenad<br />
did mniSvnelobas aniWeben<br />
politikas. garda amisa, Zlieri<br />
politikuri `CaWideba~ `politikuri<br />
fsonebis~ awevas iwvevs,<br />
rac xelsayrel niadags umzadebs<br />
mesianistur masobriv<br />
moZraobebs, romlebic arRveven<br />
demokratiis stabilurobas.<br />
metic, gamZafrebuli<br />
emociuri damokidebulebis<br />
Sede<strong>ge</strong>bi damRupveli im SemTxvevaSic<br />
SeiZleba gaxdes, roca<br />
is mTel sistemasTan da legitimur<br />
elitasTanaa dakavSirebuli,<br />
da maSinac, roca ama<br />
Tu im jgufs miemarTeba. cxadia,<br />
rom calkeul politikur<br />
partiebTan da jgufebTan<br />
metismetad Zlieri mijaWva,<br />
sistemis fragmentizaciis<br />
meSveobiT, destabilizaciis<br />
faqtoria. magram maSinac Tu<br />
es jaWvebi politikur sistemasTan<br />
da legitimur elitas-<br />
Tanaa gabmuli, Sede<strong>ge</strong>bi<br />
albaT arasasurveli iqneba.<br />
garkveuli xarisxiT mainc<br />
rom SeZlon moqalaqeebma<br />
politikuri elitebis kontroli,<br />
maTi erTguleba sistemisa<br />
da elitebisadmi<br />
saboloo da upirobo ar unda<br />
iyos. garda amisa, samoqalaqo<br />
kultura, moqalaqis rolTan<br />
erTad, mrevlis ufro tradiciuli<br />
rolis SenarCunebasac<br />
gulisxmobs. politikis miRma<br />
arsebuli samoqmedo sferos<br />
SenarCuneba erTob mniSvnelovan<br />
faqtors warmoad<strong>ge</strong>ns<br />
im SemTxvevaSi, Tu samoqalaqo<br />
kulturis dabalansebuli<br />
gavlenisken miviwevT.<br />
aqedan gamomdinare, politikaSi<br />
monawileoba arc instrumentaluri<br />
da arc mxolod<br />
emociuri ar unda iyos. adamianma<br />
amisgan rogorc pragmatuli,<br />
aseve emociuri dakmayofileba<br />
unda miiRos. sabolood<br />
ki imis Tqma SeiZleba,<br />
rom politikaSi dabalansebuli<br />
monawileoba mxolod<br />
warmatebuli demokratiebis<br />
samoqalaqo kulturisTvisaa<br />
damaxasiaTebeli.<br />
Taxmoba da uTanxmoeba<br />
socialuri ndobisa da<br />
TanamSromlobis, rogorc<br />
samoqalaqo kulturis komponentis,<br />
mniSvneloba SeuZlebelia<br />
saTanadod ar iqnes<br />
Sefasebuli. garkveuli azriT,<br />
es umTavresi rezervuaria,<br />
saidanac demokratiuli wyoba<br />
iRebs funqcionirebis unars.<br />
konstituciebis Semqmnelebma<br />
politikuri cxovrebis formaluri<br />
struqturebi gamoigones,<br />
romlebic ndobis<br />
gamomwvevi qcevis gaZlierebiskenaa<br />
mowodebuli. magram<br />
realuri ndobis gareSe msgavsi<br />
institutebi, Cans, didad<br />
ar fasobs. socialuri ndoba<br />
moqalaqeTa politikur Tanam-<br />
Sromlobas uwyobs xels. amgvari<br />
TanamSromlobis gareSe ki<br />
demokratiuli politika,<br />
ubralod, ar SeiZleba arse-<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
45<br />
solidaroba<br />
bobdes. socialuri ndoba,<br />
savaraudod, moqalaqeebsa da<br />
politikur elitas Soris<br />
urTierTobebis nawils Sead<strong>ge</strong>ns.<br />
Cven ukve vTqviT, rom<br />
demokratia elitebis Zalauflebis<br />
SenarCunebas moiTxovs.<br />
axla amas unda davamatoT<br />
isic, rom politikuri elitasadmi<br />
ndobis SegrZneba, imis<br />
rwmena, rom is mtruli da<br />
gare Zala ki ara, imave politikuri<br />
sazogadoebis nawilia,<br />
moqalaqeebs misTvis Zalauflebis<br />
gadasacemad ganawyobs.<br />
amasTanave, zogadnacionaluri<br />
miznebis arseboba amcirebs<br />
safrTxes, rom ama Tu im politikur<br />
jgufTan emociuri<br />
mijaWva politikur fragmentacias<br />
gamoiwvevs.<br />
zemoTqmuli safuZvels gviqmnis<br />
imis gasa<strong>ge</strong>badac, rom<br />
demokratiul sistemaSi kidev<br />
erTi balansi unda iyos daculi<br />
_ wonasworoba Tanxmobasa<br />
da uTanxmoebas Soris. t. parsonss<br />
rom davesesxoT, sazogadoeba<br />
`SezRudulad unda<br />
iyos polarizebuli~. Tu ar<br />
aris Tanxmoba, politikuri<br />
debatebis (rac demokratiul<br />
procesTanaa asocirebuli)<br />
mSvidobianad dasrulebis<br />
Sansi naklebia. Tuki, magali-<br />
Tad, saxelisuflebo elita<br />
CaTvlis, rom opoziciuri<br />
elita zedmetad saxifaToa,<br />
mmarTveli elitis statusis<br />
mosapoveblad wamowyebul<br />
brZolaSi is mSvidobian konkurencias<br />
Znelad Tu dauSvebs.<br />
samoqalaqo kulturaSi Tanxmobasa<br />
da uTanxmoebas Soris<br />
balansis SenarCunebas is<br />
meqanizmi emsaxureba, romelic<br />
aqtiurobasa da pasiurobas
#2(29)<br />
Soris balansis faqtoris analogiuria:<br />
Seusabamoba normasa<br />
da qcevas Soris. es mxolod<br />
erT-erTi gzaa, riTac<br />
samoqalaqo kultura sazogadoebaSi<br />
arsebul uTanxmoebebs<br />
aTvinierebs. mTlianobaSi<br />
am process Tan sdevs<br />
konfliqtebis politikuri<br />
Srisadmi damorCileba,<br />
ganpirobebuli ufro Rrma da<br />
yovlismomcveli orientaciiT<br />
`erTobaze~ _ iqneba es<br />
`TamaSis demokratiul weseb-<br />
Tan~ dakavSirebuli normebi<br />
Tu rwmena, rom sazogadoeba-<br />
Si arsebobs solidaroba, rac<br />
politikuri Tanamoazreobis<br />
kriteriumebs ki ara, partiul<br />
interesebze maRla dgomas<br />
efuZneba.<br />
xsenebuli balansi rogorc<br />
moqalaqeebis, aseve elitebis<br />
donezec unda iyos daculi.<br />
magaliTad, aSS-sa da didi<br />
britaneTis sakanonmdeblo<br />
organoebSi etiketis rTuli,<br />
formaluri da araformaluri<br />
saxeebi aramarto waaxaliseben,<br />
aramed moiTxoven kidec<br />
erTmaneTTan opoziciurad<br />
ganwyobili partiebis wevrTa<br />
Soris megobrul urTier-<br />
Tobas (an Tundac saubrisas<br />
keTilganwyobas). es garkveulwilad<br />
`akeTilSobilebs~<br />
mxolod politikur momxreebze<br />
orientirebulobas, rac,<br />
ra Tqma unda, sulac ar niSnavs,<br />
rom amiT `Cvenianebisadmi~<br />
erTguleba knindeba _ is,<br />
ubralod, adamianuri urTierTobebis<br />
ufro zogadi normebis<br />
meSveobiT dasaSveb<br />
farglebSi eqceva.<br />
Sesajameblad SeiZleba iTqvas,<br />
rom samoqalaqo kulturis<br />
yvelaze mkafio Tvisebas misi<br />
Solidarität<br />
samoqalaqo kultura<br />
xasiaTis mravalgvarovneba<br />
warmoad<strong>ge</strong>ns. pirvel yovlisa,<br />
igi mrevlis, qveSevrdomisa<br />
da moqalaqis orientaciebis<br />
nazavia. pirvelad kavSirebze<br />
mrevlis orientacia, qveSevrdomis<br />
pasiuri politikuri<br />
pozicia da moqalaqis aqtiuroba<br />
samoqalaqo kulturaSi<br />
erTmaneTs Seerwya. amis<br />
Sedegad miviReT damorCilebuli<br />
an dabalansebuli politikuri<br />
orientaciebis mTeli<br />
wyeba: masSi aris politikuri<br />
aqtiuroba, magram arc imdenad<br />
farTo, rom SesaZlebeli<br />
gaxdes saxelisuflebo Zalauflebis<br />
morRveva; aris monawileobac<br />
da erTgulebac,<br />
magram _ pragmatuli; aris<br />
uTanxmoebebic, magram _ zomieri<br />
xasiaTisa. amas garda,<br />
politikuri orientaciebi,<br />
romlebic samoqalaqo kulturas<br />
qmnis, mWidrod ukav-<br />
Sirdeba zogadsocialur da<br />
pirovnul orientaciebs.<br />
samoqalaqo kulturis farglebSi<br />
pirovnuli urTierTobebis<br />
normebi, saerTo da<br />
sakuTari socialuri garemosadmi<br />
ndobiT msWvalavs politikur<br />
poziciebs da arbilebs<br />
maT. samoqalaqo kulturis-<br />
Tvis damaxasiaTebeli poziciebis<br />
aRreva mravali parametriT<br />
yvelaze ukeT miesada<strong>ge</strong>ba<br />
iseT Sereul politikur<br />
sistemas, rogoricaa<br />
demokratia.<br />
samoqalaqo kulturis<br />
wyaroebi<br />
saxelmwifo moRvaweni, romlebic<br />
politikuri demokratiis<br />
Seqmnisken iswrafian, xSirad<br />
Zalisxmevis koncentracias<br />
demokratiuli samTav-<br />
46<br />
}'vh'mksr<br />
robo institutebis formaluri<br />
nakrebisa da konstituciis<br />
SemuSavebaze axdenen.<br />
isini politikuri partiebis<br />
formirebazec amaxvileben<br />
yuradRebas, raTa masebi<br />
monawiloebisaTvis ganawyon.<br />
magram efeqturi da stabiluri<br />
demokratiuli wyobisTvis<br />
ufro metia saWiro, vidre es<br />
politikuri da mmarTvelobiTi<br />
struqturebia. misi ganviTareba<br />
orientaciebzea damokidebuli,<br />
romlebic adamianebs<br />
politikur procesTan<br />
dakavSirebiT uyalibdebaT.<br />
Tuki moqalaqeebs politikuri<br />
sistemis mxardaWeris Zala<br />
ar SeswevT, am ukanasknelis<br />
warmatebis Sansi metismetad<br />
sustia.<br />
samoqalaqo kultura demokratiuli<br />
kulturis erTaderTi<br />
forma ar aris, magram<br />
igi misi iseTi nairsaxeobaa,<br />
romelic, rogorc iTqva, yvelaze<br />
maRali xarisxiT Seesatyviseba<br />
stabilur demokratiul<br />
sistemas. amitom ar<br />
iqneboda urigo gvenaxa, samoqalaqo<br />
kultura rogor gadaecema<br />
Taobidan Taobas. pirveli,<br />
rac amasTan dakavSirebiT<br />
SeiZleba iTqvas, is aris, rom<br />
mas, pirdapiri mniSvnelobiT,<br />
skolaSi ar aswavlian. aSS-Si<br />
samoqalaqo swavleba qcevis<br />
iseT tipzea aqcentirebuli,<br />
romelic samoqalaqo kulturaze<br />
metad mis racionaluraqtivistur<br />
modelTanaa daaxloebuli.<br />
aRniSnuli qcevis<br />
tipi samoqalaqo kulturis<br />
mniSvnelovan komponents<br />
warmoad<strong>ge</strong>ns, magram is mxolod<br />
da mxolod komponentia<br />
_ meti araferi. did britaneTSi,<br />
romlis politikuri<br />
kultura erTob mimgvanebu-<br />
Ñîëiäàðíiñòü
lia samoqalaqo kulturas,<br />
Cven TiTqmis ver vxvdebiT<br />
aSkara mcdelobas, rom bav-<br />
Svebs samoqalaqo kulturas-<br />
Tan asocirebuli qcevis normebis<br />
sistema Caunergon. arc<br />
imis danergva xdeba, rasac<br />
aqtivistur-racionaluri<br />
modeli vuwodeT. britaneT-<br />
Si, faqtobrivad, ar arsebobs<br />
mkafiod formulirebuli<br />
Teoria `kargi britaneli<br />
moqalaqis~ raobis Sesaxeb;<br />
arc raime saxelmZRvanelo<br />
principi _ rogor moamzado<br />
bavSvi moqalaqeobisaTvis. es<br />
sulac ar gulisxmobs, rom<br />
skolaSi samoqalaqo kulturis<br />
gamosamuSaveblad uSualo<br />
swavleba arafers niSnavs _<br />
Cven ufro imisken vixrebiT,<br />
rom misi roli meorexarisxovania.<br />
gasakviri ar aris, rom samoqalaqo<br />
kultura mxolod pirdapiri<br />
swavlebiT ar gadaicema.<br />
misi Semad<strong>ge</strong>neli orientaciebi<br />
da qcevebi rTulad<br />
da abneuladaa urTierTSerwymuli,<br />
vinaidan esaa kultura,<br />
romelic, garkveulwilad,<br />
araTanmimdevrulobiTa da<br />
gawonasworebuli winaaRmdegobebiT<br />
xasiaTdeba.<br />
samoqalaqo kulturis erTerTi<br />
umniSvnelovanesi nawili<br />
is poziciebia, romlebic<br />
sxvisadmi ndobas ukavSirdebian<br />
_ mravalplastiani, zogjer<br />
winaaRmdegobebis Semcveli<br />
kompleqsi, rac erTob<br />
Znelia pirdapiri swavlebis<br />
meSveobiT iqnes gaziarebuli.<br />
maS, rogorRa gadaecema samoqalaqo<br />
kultura Taobidan<br />
Taobas?<br />
dasmul kiTxvaze pasuxs politikur<br />
socializaciaSi vpo-<br />
ulobT. samoqalaqo kulturis<br />
gadacemis procesi rTulia<br />
da socialur institutebSi<br />
_ ojaxSi, TanatolTa<br />
jgufSi, skolaSi, samsaxurSi,<br />
agreTve politikur sistema-<br />
Si _ gawvrTnas moicavs. am<br />
institutebSi mopovebuli<br />
gamocdilebis tipebi urTierTgansxvavebulia.individebi<br />
mizanmimarTuli swavliT,<br />
magaliTad, specialur gakve-<br />
Tilebze samoqalaqo safuZvlebis<br />
gacnobiT, politikur<br />
orientacias iZenen; magram<br />
isini maSinac swavloben,<br />
roca politikur gamocdilebas<br />
waawydebian, rac sulac<br />
ar aris saimisod gamiznuli,<br />
rom misi meSveobiT raime<br />
Seiswavlo, _ magaliTad,<br />
bavSvi ismens rogor davoben<br />
politikur sakiTxebze<br />
mSoblebi anda politikuri<br />
sistemis subieqtebis qcevas<br />
adevnebs Tvals. politikuri<br />
orientaciebis swavleba da<br />
ganviTareba mizanmiumarTavi<br />
da Tavisi xasiaTiT arapolitikuric<br />
SeiZleba iyos, rogorc<br />
es xdeba im dros, roca<br />
individi Zalauflebis Sesaxeb<br />
Seityobs ojaxis an skolis<br />
saZalauflebo struqturebSi<br />
monawileobis Sedegad, an,<br />
roca is ufrosebTan Tavisi<br />
adreuli kontaqtebis wyalobiT<br />
i<strong>ge</strong>bs, imsaxureben Tu ara<br />
adamianebi ndobas.<br />
politikuri socializaciis<br />
aseTi mravalwaxnagianoba<br />
SesaniSnav SesaZleblobas<br />
gvTavazobs CavwvdeT im<br />
Taviseburebebs, romlebzec<br />
dafuZnebulia samoqalaqo<br />
kultura. rakiRa swavlebis<br />
esa Tu is saxe mkafiod gamoxatuli<br />
ar aris, orientaciuli<br />
winaaRmdegobebi SeiZleba<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
47<br />
solidaroba<br />
SeumCneveli darCes. politikuri<br />
swavleba erTdroulad<br />
ramdenime arxiT xorcieleba<br />
da, Sesabamisad, adamians<br />
politikuri kulturis ama<br />
Tu im aspeqtis aRqma sxvadasxva<br />
wyarodan SeuZlia. swavlebis<br />
amgvari xasiaTi SesaZlebels<br />
xdis im daZabulobis<br />
maqsimalur ganmuxtvas, romelic<br />
gaCndeboda, Tuki<br />
aqtiurobisa da pasiurobis<br />
orientaciebi (rogorc samoqalaqo<br />
kulturaSi Semaval<br />
politikur mimarTebaTa<br />
winaaRmdegobriobis erTi<br />
nimuSi) erTi da igive wyarodan<br />
iqneboda aRmocenebuli.<br />
ase da amgvarad, ojaxisa da<br />
skolis cxovrebaSi piradi<br />
monawilebiT, iseve, rogorc<br />
politikuri monawileobis<br />
normebis aRqmis Sedegad,<br />
bavSvi, savaraudod, swavlobs,<br />
rom igi gadawyvetilebis<br />
miRebis realur Tanamonawiled<br />
SeiZleba iqces. imavdroulad<br />
ojaxsa da skolaSi<br />
ierarqiul ZalauflebasTan<br />
gardauvali Sexeba sakuTar<br />
politikur garemocvaze dominirebis<br />
ganwyobas asustebs.<br />
analogiurad, is, rac politikuri<br />
aqtiurobisa da<br />
idealizmis aucileblobis<br />
Sesaxebaa wignebSi amokiTxuli,<br />
ufrosebis faqtobriv politikur<br />
qcevasa da orientaciebze<br />
dakvirvebiT dabalansdeba.<br />
bavSvobisas gamomuSavebuli<br />
es nairgvari orientaciebi,<br />
politikasTan Semdgomi<br />
Sexebis uSualo gamocdilebis<br />
gavleniT, kidev daeqvemdebareba<br />
modifikacias.<br />
politikaSi monawileobasTan<br />
dakavSirebuli molodinebi<br />
da normebi, urTierTqmedeba-<br />
Si mova monawileobis im faqtobriv<br />
SesaZleblobebTan,
#2(29) samoqalaqo kultura<br />
romlebsac politikuri sistema<br />
gvTavazobs, im azrTan<br />
da mniSvnelobasTan, rasac<br />
adamiani Tavad aniWebs ama Tu<br />
im sakiTxs, da im moTxovneb-<br />
Tan, romlebic sxva rolebis<br />
Sesrulebidan gamomdinare<br />
d<strong>ge</strong>ba mis winaSe.<br />
politikuri socializacia<br />
didwilad adamianze samoqalaqo<br />
kulturisa da uSualod<br />
demokratiuli saxelmwifos<br />
pirdapir zemoqmedebamde<br />
daiyvaneba. yoveli axali Taoba<br />
winamorbedi Taobebis politikur<br />
orientaciebsa da qcevas<br />
aRiqvams da, Sesabamisad,<br />
samoqalaqo kulturiT imsWvaleba.<br />
is, rac TaobebSi samoqalaqo<br />
kulturis gadacemis Sesaxeb<br />
iTqva, umTavresad ukavSirdeba<br />
erebs, romlebsac amgvari<br />
kultura ukve aqvT. axal saxelmwifoebs,<br />
saimisod, rom<br />
samoqalaqo kultura ganavi-<br />
Taron, jer misi Seqmna mouwevT.<br />
rogor aris es SesaZlebeli?<br />
am kiTxvaze pasuxi<br />
scdeba Cveni kvlevis sazRvrebs.<br />
magram samoqalaqo kulturis<br />
zogierTi Tavisebureba<br />
da im qveynebis politikuri<br />
istoria, romlebSic amgvari<br />
kultura Camoyalibda,<br />
uflebas gvaZlevs ori mosazreba<br />
gamovTqvaT. pirvel yovlisa,<br />
dasavleTis qveynebSi<br />
samoqalaqo kulturis gaCena<br />
SedarebiT ukriziso, mSvidi<br />
da bunebrivi, Tanmimdevruli<br />
politikuri ganviTarebis Sedegi<br />
iyo. da meore: is Serwymis<br />
procesSi iqmneboda: poziciebis<br />
axali tipebi Zvelebs<br />
ki ar devnidnen, aramed<br />
uzavdebodnen maT.<br />
Solidarität<br />
mizezebi, romelTa gamo istoriuli<br />
ganviTarebis amgvari<br />
modeli samoqalaqo kulturis<br />
gaCenas uwyobda xels,<br />
aSkaraa. samoqalaqo kultura<br />
xom zomierebis politikuri<br />
kulturaa. igi politikis<br />
48<br />
}'vh'mksr<br />
Temebis cnobas moiTxovs,<br />
magram es Temebi Ceulebrivi<br />
adamianis gansakuTrebuli<br />
yuradRebisa da interesis<br />
sagans ar warmoad<strong>ge</strong>ns; igi<br />
gulisxmobs politikaSi Cabmas,<br />
magram monawileobis xa-<br />
Ñîëiäàðíiñòü
isxi maRali ar aris. Tavs<br />
uflebas vaZlevT vamtkicoT,<br />
rom msgavsi politikuri<br />
poziciebi mxolod SedarebiT<br />
mSvidi politikuri ganviTarebis<br />
pirobebSi SeiZleba aRmocendes,<br />
anu iq, sadac poli-<br />
tikuri fsonebi sakmarisad<br />
maRalia, raTa ufro da ufro<br />
met adamians edos politikur<br />
procesSi Tavisi wili, magram<br />
arc imdenad maRali, rom moqalaqe<br />
sakuTari interesebis<br />
dasacavad aiZulos politi-<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
49<br />
solidaroba<br />
kaSi ise `gadaeSvas~, rogorc<br />
saxifaTo oponentTan omSi.<br />
ufro rTulia orientaciebis<br />
Serwymis gziT ganviTarebis<br />
mizezebis ga<strong>ge</strong>ba, Tumca eWvs<br />
ar iwvevs, rom maT samoqalaqo<br />
kulturis bunebaSi aqvT fesvebi<br />
gadgmuli. es Sereuli kultura,<br />
romelic mrevlis, qve-<br />
Sevrdomisa da monawilis orientiaciebs<br />
aerTianebs, imgvarad<br />
unda ganviTarebuliyo,<br />
rom axali mimarTeba _ orientacia<br />
politikur monawileobaze<br />
_ or ufro Zvel tips<br />
Serwymoda, magram ise, rom ar<br />
gaeriya da ganedevna isini.<br />
rogorc davinaxeT, amgvari<br />
Serwymis ori aspeqti arsebobs.<br />
erTi mxriv, tradiciuli Zalauflebis<br />
gafantul tipTan<br />
dakavSirebul orientaciebs<br />
mTlianad ar enacvleba politikuri<br />
orientaciis axali,<br />
ufro diferencirebuli tipi.<br />
meore mxriv ki, monawilis<br />
ufro aqtiuri roli mrevlisa<br />
da qveSevrdomis ufro pasiur<br />
rolebs ar cvlis. amis Sedegia<br />
samoqalaqo kulturis is<br />
forma, romelsac aSS-sa da<br />
did britaneTSi vxvdebiT, sadac<br />
politikuri sistema yovlismomcveli<br />
socialuri faseulobebiTaa<br />
gajerebuli.<br />
saimisod, rom es urTierT-<br />
Sezaveba ar Sewydes, Tanamedrove<br />
politikis ganviTarebam<br />
(misTvis damaxasiaTebeli funqcionaluri,<br />
specializebuli<br />
politikuri erTeulebiTa da<br />
politikuri konkurenciis<br />
struqturirebuli tipiT) ar<br />
unda SeiZinos iseTi formebi,<br />
romlebsac Tavdapirveli er-<br />
Tobis Sesusteba SeeZlebaT.<br />
es ufro Zveli orientaciebi
#2(29)<br />
Tanamedrove sistemaSi unda<br />
iqnes gadmotanili.<br />
msgavsadve, saimisod, rom samoqalaqo<br />
kultura aRmocendes,<br />
politikuri demokratiis ganviTarebam,<br />
rasac Tan sdevs<br />
gadawyvetilebis miRebis<br />
procesSi monawileobis SesaZleblobaTa<br />
gafarToeba, mTlianad<br />
ar anda moSalos qveSevrdomis<br />
orientacia. politikuri<br />
gadawyvetilebis miRebis<br />
axali gza _ moqalaqeebis<br />
Tanamonawileoba _ marTvis<br />
procesis Zvel meTods ki ar<br />
cvlis, aramed avsebs mas.<br />
albaT ase SeiZleba Seiqmnas<br />
aqtiurobisa da pasiurobis<br />
nazavi, riTac samoqalaqo<br />
kultura xasiaTdeba.<br />
samoqalaqo kulturis<br />
momavali<br />
orientaciebis SerwmiT samoqalaqo<br />
kultura, Cveulebriv,<br />
Tanmimdevrulad maSin viTardeba<br />
xolme, rodesac politikuri<br />
sistemis winaSe arsebuli<br />
problemebis mogvareba<br />
droSi aris gawelili. axlad<br />
warmoqmnili esa Tu is jgufi<br />
sruli monawilebis SesaZleblobis<br />
mopovebisken miiwevs,<br />
magram es procesi xangrZlivia<br />
da nabij-nabij xorcieldeba.<br />
politikuri cvlilebebis<br />
aseTi Tanmimdevruloba<br />
britanuli da (SedarebiT<br />
naklebad) amerikuli politikuri<br />
istoriisTvisaa damaxasiaTebeli.<br />
problema, rasac<br />
axali saxelmwifoebi awydebian,<br />
isaa, rom maT arc Tanmimdevruli<br />
ganviTarebis gamocdileba<br />
da arc saamiso obieqturi<br />
pirobebi ar gaaCniaT.<br />
am qveynebSi politikaSi<br />
Solidarität<br />
samoqalaqo kultura<br />
CarTvis moTxovnas yvelaze<br />
radikalurad xSirad isini<br />
gamoxataven xolme, visac<br />
axlo warsulSi mrevlis<br />
pasiuri roli akmayofilebda.<br />
socialuri cvlilebebiT<br />
gamowveuli yvela umsxvilesi<br />
problema ki aq erTdroulad<br />
moiTxovs gadawyvetas. da, rac<br />
albaT yvelaze ufro Znelia,<br />
nacionaluri sazRvrebis Semowerac<br />
da identobis formirebac<br />
erTsa da imave period-<br />
Si unda ganxorcieldes.<br />
marTalia, neli politikuri<br />
ganviTareba samoqalaqo<br />
kulturisTvis xelsayrelia,<br />
magram swored dro, ase<br />
aucilebeli rom aris<br />
Tanmimdevrobis dacvisTvis,<br />
ara aqvT axal saxelmwifoebs.<br />
es qveynebi xanmokle drois<br />
ganmavlobaSi imis gakeTebas<br />
cdiloben, rasac dasavleTma<br />
aswleulebi moandoma. miznis<br />
misaRwevad SesaZlebelia Tu<br />
ara urTierSerwymaze damyarebuli<br />
Tanmimdevruli socialuri<br />
cvlilebebis magivrad<br />
raime sxva meqanizmi iqnas<br />
gamonaxuli? mocemul kiTxvaze<br />
pirdapiri pasuxi ar arsebobs<br />
da es Tema mxolod da<br />
mxolod fantaziis sferos<br />
unda mivakuTvnoT. Tuki ram<br />
gamomdinareobs Cveni kvlevidan,<br />
pirvel yovlisa is,<br />
rom politikuri kulturis<br />
ganviTarebis martivi, demokratiisTvis<br />
gamosadegi formula<br />
ar moipoveba. amis miuxedavad<br />
Cven ramdenime<br />
daskvna mainc gamovitaneT,<br />
romlebic SesaZloa, gansaxilvel<br />
sakiTxze msjelobisas<br />
gamogvad<strong>ge</strong>s.<br />
dro mniSvnelovania, magram<br />
SesaZlebelia Tu ara swavle-<br />
50<br />
}'vh'mksr<br />
bis gza mis saukeTeso Semcvlelad<br />
iqnas gamoyenebuli?<br />
Cveni monacemebi gviCvenebs,<br />
rom ganaTleba aris mniSvnelovani<br />
faqtori, romelic<br />
politikur poziciebs gansazRvravs.<br />
swavlebis sagrZnobi<br />
upiratesoba isaa, rom<br />
unarebs, romelTa gamomuSavebas<br />
dasavleTi wlebs andomebda,<br />
axla ufro martivad<br />
nergaven, radgan ukve arseboben<br />
am unarebis mqone adamianebi.<br />
Cveni monacemebi mowmobs,<br />
rom swavlebiT SesaZlebelia<br />
samoqalaqo kulturis<br />
mniSvnelovani komponentebi<br />
ganviTardes, mas ZaluZs<br />
politikuri monawileobis<br />
unarebiT aRWurvos individi.<br />
adamianebma SeiZleba iswavlon<br />
saWiro informaciis<br />
mopoveba; gaecnon masobrivi<br />
informaciis saSualebebs;<br />
miiRon codna formaluri<br />
politikuri struqturebis<br />
Sesaxeb da samTavrobo da<br />
politikuri institutebis<br />
daniSnulebasa da Sinaarszec<br />
SeiZinon warmod<strong>ge</strong>na. swavlebis<br />
saSualebiT SeiZleba demokratiul<br />
monawileobasa da<br />
pasuxism<strong>ge</strong>blobasTan dakav-<br />
SirebiT formulirebuli<br />
normebic iqnas gadacemuli..<br />
magram Cveni monacemebi imasac<br />
gviCvenebs, rom swavlebiT<br />
mxolod da mxolod samoqalaqo<br />
kulturis calkeuli<br />
komponentebis warmoqmna SeiZleba.<br />
skola gvawvdis politikasTan<br />
dakavSirebul SemecnebiT<br />
unarebs, magram ramdenad<br />
aqvs mas saimiso SesaZlebloba,<br />
rom samoqalaqo<br />
kulturis umniSvnelovanesi<br />
komponentis _ socialuri<br />
orientaciebis _ SemuSavebaSi<br />
Seitanos wvlili? aris Tu<br />
Ñîëiäàðíiñòü
ara SesaZlebeli swavlebis<br />
meSveobiT gaCndes socialuri<br />
ndoba da pativiscema?<br />
xelewifeba Tu ara specialur<br />
ganaTlebas xeli Seuwyos politikuri<br />
procesis socialuri<br />
orientaciebiT gamsWvalvas?<br />
an moaxerxebs Tu ara<br />
swavlebis sistema gaavrcelos<br />
aqtiurobisa da pasiurobis,<br />
CarTulobisa da indiferentulobis<br />
es ucnauri nazavi?<br />
SeZlebs Tu ara igi ganapirobos<br />
mrevlis, qveSevrdomisa<br />
da monawilis orientaciebis<br />
Serwyma? politikuri socializaciisa<br />
da samoqalaqo<br />
kulturis kavSiris Cveneuli<br />
analizi, gvafiqrebinebs, rom<br />
samoqalaqo kulturis am komponentebis<br />
warmoqmnis kuTxiT<br />
formaluri swavleba drois<br />
faqtoris adekvatur Semcvlelad<br />
ver gamod<strong>ge</strong>ba formaluri<br />
swavlebis procesis Sevsebis<br />
erT-erTi gza SeiZleba<br />
politikuri socializaciis<br />
sxva arxebis ganviTareba gaxdes.<br />
rogorc aRvniSnavdiT,<br />
aseTi arxebis simravle xelsayrel<br />
garemos qmnis poziciebis<br />
Sereuli tipis danergvisTvis.<br />
is politikur orientaciciebs<br />
amravalferovnebs.<br />
kidev ufro mniSvnelovania,<br />
rom individis mier socializaciis<br />
safexurebis gavlam<br />
SeiZleba mas erTdroulad<br />
ramdenime gansxvavebuli<br />
rolis Sesruleba aswavlos.<br />
es misi politikuri orientaciis<br />
sistematizebisa da dabalansebis<br />
SesaZleblobas warmoSobs.<br />
erTdroulad ramdenime<br />
rolis Sesrulebis unari<br />
samoqalaqo kulturis Ziri-<br />
Tad komponents warmoad<strong>ge</strong>ns.<br />
socializaciis umniSvnelovanesi<br />
areebia ojaxi, samuSao<br />
adgili, Tavisufali asoci-<br />
aciebi. msgavsi institutebis<br />
saxecvlilebisa da ganviTarebis<br />
kvaladakval, axal qveynebSi,<br />
iq arsebuli socializaciis<br />
arxebi, SesaZloa samoqalaqo<br />
kulturis mimarTulebiT<br />
gafarTovdes. imave xarisxiT,<br />
ra xarisxiTac politikuri<br />
procesisadmi ojaxi<br />
ufro aqtiuri da Ria gaxdeba<br />
(Cveni monacemebi mowmobs,<br />
rom swored esaa modernizaciis<br />
erT-erTi funqcia), gaCndeba<br />
kidec orientaciebis<br />
danergvis axali SesaZleblobebi.<br />
analogiurad, socializaciis<br />
arxebis gafarToeba<br />
industrializaciis Tanamdevma<br />
profesiulma cvlilebebmac<br />
da Tavisufali asociaciebis<br />
struqturis ganviTarebamac<br />
SeiZleba gamoiwvios.<br />
magram Cans, rom miznis misaRwevad<br />
socializaciis arxebis<br />
gaWra arasakmarisia. ra Tqma<br />
unda, am gzebiT SeiZleba monawileobaze<br />
orientirebuli<br />
poziciebi gamomuSavdes,<br />
magram maTi meSveobiT socialuri<br />
ndobis warmoqmnisa da<br />
sistemasTan emociuri CaWidebis<br />
unaris gaCena eWvs badebs.<br />
Tu, magaliTad, Semad<strong>ge</strong>nel<br />
nawilebad gaxleCil politikur<br />
sistemaSia gaWrili es<br />
arxebi, maSin maTi meSveobiT<br />
am sistemisadmi gamomuSavebuli<br />
damokidebuleba SeiZleba<br />
sulac gaucxoeba aRmoCndes,<br />
xolo pirovnuli urTierTndobis<br />
politikuri ndobis<br />
enaze Targmna ki sruliad<br />
SeuZlebeli gaxdes. es imas<br />
niSnavs, rom saWiroa garkveuli<br />
procesi, romliTac individebs<br />
saerTo politikuri<br />
identobis grZnoba gauCndebaT,<br />
romelic, erTi mxriv,<br />
moqalaqeebs sistemisadmi<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
51<br />
solidaroba<br />
miimxrobda, meore mxriv ki,<br />
sxva moqalaqeebTan identobis<br />
grZnobiT gaaerTianebda.<br />
monawileoba da SemecnebiTi<br />
unarebi sakmarisi araa iseTi<br />
politikuri sivrcis Sesaqmnelad,<br />
sadac moqalaqeebi<br />
erTmaneTs endobian, Tanam-<br />
Sromlobis unari aqvT da Rrma<br />
da emociuria politikur<br />
sistemasTan damokidebuleba.<br />
amgvarad, sakiTxavi isaa, monawileobis<br />
unarTan erTad,<br />
rac skolisa da socializaciis<br />
sxva arxebis saSualebiT<br />
SeiZleba warmoiSvas, rogor<br />
unda ganviTardes politikuri<br />
sistemisadmi emociuri<br />
mimarTeba da politikuri er-<br />
Tobis gancdac? am kiTxvaze<br />
sapasuxod <strong>ge</strong>rmaniisa da meqsikis<br />
politikuri kulturis<br />
modelebs unda mivmarToT.<br />
gansaxilvel konteqstSi maTi<br />
gamocdileba gansakuTrebiT<br />
sainteresoa. <strong>ge</strong>rmaniaSi politikurigaTvicnobierebulobis<br />
xarisxi sakmaod maRalia.<br />
magram sistemuri grZnoba da<br />
moqalaqeTa urTierTanamSromlobis<br />
unari SedarebiT<br />
moikoWlebs. meqsikaSi saganmanaTleblo<br />
da kognituri<br />
komponentebi, marTalia, sustia,<br />
magram sistemuri grZnobac<br />
da moqalaqeobis, rogorc<br />
meqsikelobis, gancda, <strong>ge</strong>rmaniasTan<br />
SedarebiT ufro metadaa<br />
ganviTarebuli. es TviT-<br />
Segneba politikur TanamSromlobas<br />
an TanamSromlobisken<br />
miswrafebas erwymis da sistemuri<br />
grZnobis maRal dones<br />
uzrunvelyofs. meqsikis istoriaSi<br />
aris simboluri, moqalaqeTa<br />
gamaerTianebeli movlena<br />
_ meqsikuri revolucia.<br />
is am qveynis politikuri kulturis<br />
ganviTarebis gadamwy-
#2(29) samoqalaqo kultura<br />
veti momentia, vinaidan misi<br />
meSveobiT nacionaluri<br />
identobis gancda da politikuri<br />
sistemisadmi erTguleba<br />
Camoyalibda.<br />
axal saxelmwifoebSi samoqalaqo<br />
kulturis Seqmnas das-<br />
Wirdeba rogorc moqalaqeTa<br />
gamaerTianebeli simboloebi<br />
da sistemuri grZnoba, rac<br />
meqsikas misma revoluciam<br />
misca, aseve <strong>ge</strong>rmaniisaTvis<br />
damaxasiaTebeli kognituri<br />
da saganmanaTleblo unarebi.<br />
am qveynebisTvis, aucilebelia<br />
simbolur doneze raRac<br />
movlenis an simbolod qceuli<br />
qarizmatuli lideris<br />
arseboba anda kidev sxva ram<br />
saSualeba _ ndobisa da erTianobis<br />
gancdis gasaCenad.<br />
magram aseve didi mniSvneloba<br />
aqvs ganaTlebis SesaZleblobaTa<br />
gafarToebas, industriuli<br />
cxovrebis reJims,<br />
masobrivi informaciis saSualebebTan,<br />
politikur partiebTan<br />
da Tavisufal asociaciebTan<br />
urTierTobis gamocdilebis<br />
SeZenas. samoqalaqo<br />
kulturis asamaRleblad<br />
gadamwyveti iqneba isic, rom<br />
xelisuflebam Tavisi movaleobebis<br />
Sesruleba SeZlos.<br />
rogorc <strong>ge</strong>rmaniisa da meqsikis<br />
magaliTi gviCvenebs, myari<br />
politikuri ndobis ganviTareba<br />
SesaZloa politikurma<br />
sistemam gansazRvros (gansakuTrebiT<br />
misi Camoyalibebis<br />
stadiaze) im SemTxvevaSi,<br />
Tuki mas eqneba mzaoba, aCvenos<br />
Sede<strong>ge</strong>bi, romlebic sistemis<br />
wevrTa molodins Seesabameba.<br />
mxolod ase SeiZleba<br />
aRmocendes, ganviTardes da<br />
SenarCunebul iqnes sistemisadmi<br />
mxardaWeris mdgradi<br />
da dabalansebuli grZnoba.<br />
Solidarität<br />
msoflios ganviTarebad regionebSi<br />
efeqturi demokratiuli<br />
procesis dawyebisa da<br />
orientaciebis Camoyalibebis<br />
mcdelobebTan dakavSirebuli<br />
sirTuleebi, SeiZleba erTi<br />
SexedviT dauZleveli Candes.<br />
ra unda gakeTdes aq? migvaCnia,<br />
rom axal qveynebSi erTdroulad<br />
unda ganviTardes<br />
nacionaluri identobis grZnoba,<br />
kompetenturoba (rogorc<br />
qveSevrdomis, aseve<br />
monawilis aspeqtiT) da, aseve,<br />
socialuri ndoba da samoqalaqo<br />
TanamSromlobis unari.<br />
am qveynebis elitebis gankargulebaSi<br />
saamisod saSualebaTa<br />
erTob mwiri da umniSvnelo<br />
maragia, xolo maTi unari<br />
swrafad da efeqturad gamoiyenon<br />
es arsenali _ dasaz-<br />
Rvrulia. garda amisa, maT winaSe<br />
sxva amocanebic dgas, romelTa<br />
gadaWra imave resursebs<br />
moiTxovs. amdenad, Cven<br />
ar gvaqvs arsebiTad imis ufleba,<br />
rom ganvsajoT liderebi,<br />
romlebic am mwir resursebs<br />
socialuri sferos ganviTarebas,industrializaciasa<br />
da soflis meurneobis<br />
srulyofas axmaren. amitom<br />
ver ganvikiTxavT maT verc<br />
saprotesto moZraobebis Cax-<br />
Sobisa da demokratiuli tendenciebis<br />
ignorirebis gamo.<br />
magram Cveni kvleva uflebas<br />
gvaZlevs vamtkicoT, rom<br />
SeniSvna<br />
52<br />
}'vh'mksr<br />
modernizaciisadmi nebismieri<br />
midgoma Tavis TavSi samoqalaqo<br />
kulturis marcvlebs<br />
Seicavs. modernizaciis romel<br />
aspeqtsac ar unda mieni-<br />
Wos upiratesoba, nebismier<br />
SemTxvevaSi mkveTrad gaizrdeba<br />
ganaTlebis moTxovnileba.<br />
xolo ganaTlebis<br />
donis amaRleba aucileblad<br />
gamoiwvevs samoqalaqo kulturis<br />
zogierTi komponentis<br />
warmoqmnas. ganaTlebis sferoSi<br />
politikis savaraudo<br />
gaumjobeseba ki damatebiT<br />
socialur dividendebs moitans.<br />
didia imis albaTobac,<br />
rom modernizaciisas sazogadoebis<br />
im nawilis xvedri-<br />
Ti wona moimatebs, romelic<br />
qalaqur mewarmoebasTan aris<br />
dakavSirebuli. urbanuli<br />
tipis ojaxi, mewarme da Sesabamisi<br />
saqmianoba Tavis TavSi<br />
samoqalaqo potencialis<br />
matarebelia.<br />
da bolos, SegviZlia ganvacxadoT,<br />
rom modernizaciis<br />
gulisguli _ ganaTleba da<br />
industrializacia, demokratiisTvis<br />
aucilebel garemopirobebs<br />
warmoqmnis. am SemTxvevaSi<br />
ki sakiTxi Semdegnairad<br />
daismeba: ra damatebiTi<br />
Zalisxmeva, energia, resursebi<br />
da fantaziis unaria saWiro,<br />
rom amgvari tendenciebi<br />
da SesaZleblobebi gaZlierdes?<br />
da kidev: ra dajdeba yovelive<br />
es?<br />
g. almondisa da s. verbas wignSi politikuri kulturis sami<br />
ZiriTadi tipia gamoyofili: mrevlis, romlis politikuri roli da<br />
orientacia ar aris dakonkretebuli; qveSevrdomis, romlis<br />
politikuri sistemisadmi damokidebuleba pasiuria, da monawilis,<br />
romelic mkveTradaa orientirebuli mTlianad sistemaze da<br />
aqtiuria. rogorc wignSia aRniSnuli, moqalaqe gulisxmobs<br />
`monawilis~, `qveSevrdomisa~ da `mrevlis~ erTgvar jams, xolo<br />
samoqalaqo kultura _ CamoTvlili sami orientaciis mTlianobas.<br />
Ñîëiäàðíiñòü
ufleba<br />
Rirseba<br />
adamianis uflebebsa da<br />
TavisuflebebTan dakavSirebuli<br />
ZiriTadi cnebebi<br />
(Rirseba, Tavisufleba,<br />
Tanasworoba)<br />
fridon sayvareliZe<br />
am werilis mizania mogiTxroT<br />
im fundamentur cnebebsa da<br />
Rirebulebebze, razedac dafuZnebulia<br />
adamianis uflebebi,<br />
romlebic werilis saTaurSia<br />
gamotanili. Tumca manamde,<br />
Cveni azriT, aucilebelia<br />
ramdenime zogadi xasiaTis<br />
ganmarteba. adamianis<br />
uflebebi saxelmwifosagan<br />
damoukideblad arsebobs,<br />
misi wyaro ar aris saxelmwifo,<br />
kanonmdebloba an sazogadoeba;<br />
es uflebebi Tandayolilia.<br />
isini gvekuTvnis<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
53<br />
nawili I<br />
`adamianTa ojaxis yvela wevrisaTvis damaxasiaTebeli<br />
Rirsebis da Tanaswori da ganuyofeli uflebebis<br />
aRiareba warmoad<strong>ge</strong>ns Tavisuflebis, samarTlianobisa<br />
da sayovelTao mSvidobis safuZvels~.<br />
adamianis uflebaTa deklaracia, preambula<br />
`yvela adamiani ibadeba Tavisufali da Tavisi<br />
RirsebiTa da uflebebiT Tanaswori. maT momadlebuli<br />
aqvT goneba da sindisi da erTmaneTs Zmobis<br />
suliskveTebiT unda epyrobodnen~.<br />
adamianis uflebaTa deklaracia, muxli 1<br />
solidaroba<br />
Cven swored imitom, rom adamianebad<br />
davibadeT. aqedan<br />
gamomdinare araviTari mniSvneloba<br />
ara aqvs, dafiqsirebulia<br />
Tu ara es uflebebi<br />
konstituciaSi Tu sxva sakanonmdeblo<br />
aqtebSi, radganac<br />
Cveni kuTvnili uflebebi da<br />
Tavisuflebebi yvela konstituciasa<br />
da kanonmdeblobaze<br />
maRla dgas.<br />
adamianis uflebebi da Tavisuflebebi<br />
waruvali da uzenaesi<br />
adamianuri Rirebule
#2(29)<br />
bebia. isini zRudavs saxelmwifos<br />
xelisuflebis ganxorcielebisas;<br />
sxvanairad rom<br />
vTqvaT, xelisuflebas imdeni<br />
ufleba aqvs, ramdensac mas kanoni<br />
aniWebs (SezRuduli Zalauflebis<br />
principi), xolo adamians<br />
aqvs yvelafris ufleba,<br />
rasac kanoni ar ukrZalavs.<br />
adamianis uflebebi ar aris<br />
kavSirSi politikur procesebTan<br />
(sxva saqmea, Tu rogor<br />
iyeneben amas politikosebi),<br />
isini politikuri procesis<br />
gareT arsebul Rirebulebebs<br />
exeba.<br />
adamianis uflebebi ar aris<br />
absoluturi; SeiZleba xdebodes<br />
da xdeba kidec maTi<br />
Selaxva sxva RirebulebaTa<br />
sanacvlod. patimroba pirad<br />
Tavisuflebas ewinaaRmde<strong>ge</strong>ba,<br />
rasizmis propagandis akrZalva<br />
ki _ azris gamoTqmis Tavisuflebas;<br />
policielTa da<br />
gamomZiebelTa zogi qmedeba<br />
piradi cxovrebis xelSeuxeblobis<br />
uflebas arRvevs da a.<br />
S. magram mTavari is aris, rom<br />
adamianis uflebaTa sferoSi<br />
SeWra TviTneburad ar xdeba<br />
da winaswar gansazRvruli<br />
viTarebiTa da Sesabamisi<br />
samarTlebrivi proceduriTaa<br />
SezRuduli.<br />
demokratiul saxelmwifoSi<br />
Tavad konstituciaSivea deklarirebuli<br />
is pirobebi, rodesac<br />
SesaZlebelia SeizRudos<br />
adamianis uflebebi;<br />
aqvea ganmartebuli sazogadoebisaTvis<br />
prioritetuli<br />
interesebis sanacvlod sakanonmdeblo<br />
gziT romeli ufleba<br />
SeiZleba SeizRudos da<br />
ra xarisxiT. da, bolos, konstituciaSi<br />
daTqmulia is<br />
Solidarität<br />
ufleba<br />
gansakuTrebuli viTarebebi<br />
da procedurebi, rodesac<br />
sagan<strong>ge</strong>bo situaciebis dros<br />
SesaZlebelia zogierTi uflebis<br />
SeCereba. adamianis uflebaTa<br />
fundamentaloba niSnavs,<br />
rom am uflebaTagan TiToeul<br />
gadaxras konstituciuri<br />
gamarTleba unda hqondes.<br />
adamianis uflebebi da Tavisuflebebi<br />
mxolod da mxolod<br />
adamianisa da saxelmwifos<br />
urTierTobis sferos<br />
miekuTvneba. amas adamianis<br />
uflebaTa vertikalur moqmedebas<br />
uwodeben. da Tumca<br />
siyvaruli, ojaxi, megobrebi<br />
an urTierToba mezoblebs<br />
Soris mTel rig uflebaTa da<br />
movaleobaTa wyaroa, adamianis<br />
uflebaTa cneba maT mimarT<br />
ar gamoiyeneba.<br />
adamianis uflebebi individualuria<br />
da ara koleqtiuri.<br />
es adamianis uflebaTa sfero-<br />
Si erT-erTi principuli da<br />
fundamenturi sakiTxia. adamianis<br />
uflebaTa subieqti adamiania,<br />
amitomac ar SeiZleba<br />
saubari umciresobaTa (rogorc<br />
jgufis) uflebebis<br />
Sesaxeb adamianis uflebaTa<br />
CarCoebSi _ es politikis<br />
enaa da misi sagania (koleqtiuri<br />
uflebebis aseTi tipuri<br />
magaliTia avtonomiis<br />
Seqmnis ufleba). adamianis<br />
uflebaTa CarCoebSi gulisxmoben<br />
im pirTa uflebebs<br />
cal-calke, romlebic erovnul<br />
umciresobebs ganekuTvnebian,<br />
invalidTa ara rogorc<br />
jgufis uflebebs, aramed<br />
TiToeuli invalidisa<br />
cal-calke da a.S.<br />
isic unda iTqvas, rom adamianis<br />
uflebebi da demokratia<br />
54<br />
}'vh'mksr<br />
erTi da igive ar aris. adamianis<br />
uflebebi ver iZleva cxovrebiseuli<br />
bednierebis, samarTlianobis,<br />
TviT minimaluri<br />
keTildReobis garantiebsac<br />
ki; isini mxolod gvicaven<br />
Cveni Rirsebis damcirebisa da<br />
xelyofisagan da Tanac mxolod<br />
erTi, magram yvelaze<br />
Zlieri damrRvevis _ saxelmwifo<br />
xelisuflebis mxridan.<br />
adamianis uflebebis wyalobiT<br />
adamiani inarCunebs Tavis<br />
pirovnebas, Tavis ganumeoreblobas,<br />
vinaidan, arc Cvenamde<br />
da arc Cven Semdgom aravin<br />
iqneba Cveni msgavsi, Cveni<br />
piradi gamocdilebiT, mogonebebiT,<br />
grZnobebiTa Tu azrebiT<br />
(TiToeuli Cvenganis<br />
ganumeoreblobisa da individualobis<br />
pativismcemeli<br />
saxelmwifo wyobis sapirispiroa<br />
totalitaruli wyoba,<br />
romelic cdilobs diqtatoris<br />
mier Cafiqrebuli etalonis<br />
_ `axali adamianis~ _ formirebas;<br />
amgvar `idealur~ adamianebs<br />
erTnairi azrebi aqvT,<br />
erTnairad laparakoben da<br />
erTnairad acviaT, erTnairad<br />
fiqroben da erTnairad<br />
adideben `mama-marCenals~).<br />
Rirsebis cneba<br />
Tu adamians ar SeuZlia imis<br />
Tqma, rasac fiqrobs, an, gacilebiT<br />
uaresi, Tu mas aiZuleben<br />
Tqvas is, rasac ar eTanxmeba,<br />
amiT Seuracxyofen mis<br />
Rirsebas. Tu adamians dausabuTebel<br />
uars eubnebian gadaadgilebis<br />
Tavisuflebaze, es<br />
aseve Seuracxyofs mis Rirsebas.<br />
rodesac adamians ayuradeben<br />
an videoTvaliT akvirdebian<br />
mis pirad cxovrebas,<br />
Ñîëiäàðíiñòü
esec adamianis Rirsebis Selaxvaa.<br />
RirsebaSelaxulia<br />
Rataki, ganaTlebasa da mkurnalobis<br />
saxsrebs moklebuli<br />
adamianic. isic unda iTqvas,<br />
rom Znelia Ratak da mSier<br />
adamians misi samoqalaqo da<br />
politikuri uflebebisaTvis<br />
brZola mosTxovo. gagviWirdeba<br />
adamianis iseTi uflebis<br />
magaliTad moyvana, romlis<br />
darRveva ar Seuracxyofs<br />
adamianur Rirsebas. aqedan<br />
gamomdinare, adamianuri<br />
Rirseba adamianis uflebebis<br />
safuZvelTa safuZvelia. misgan<br />
gamomdinareobs adamianis<br />
uflebebisaTvis sakvanZo ori<br />
ZiriTadi cneba: Tanasworoba<br />
da Tavisufleba (maT Sesaxeb<br />
momaval werilebSi dawvrilebiT<br />
gveqneba saubari).<br />
mainc ra aris Rirseba?<br />
didi <strong>ge</strong>rmaneli moazrovne<br />
imanuil kanti Rirsebas afuZnebda<br />
adamianis gonierebaze,<br />
rogorc adamianis Tvisebaze.<br />
mas miaCnda, rom TiToeuli<br />
adamiani flobs Rirsebas<br />
Tavisi gonierebisa da adamianTa<br />
modgmisadmi misi kuTvnilebis<br />
gamo. Semecnebis,<br />
miznis dasaxvis, `zneobrivi<br />
kanoniT~ siarulis unari is<br />
Tvisebebia, rac adamianebs<br />
bunebisagan ganasxvavebs da<br />
aamaRlebs kidec bunebaze,<br />
romelic mxolod stiqiuri<br />
midrekilebebiT cxovrobs da<br />
aucileblobis marwuxebSia<br />
moqceuli. amitom adamians<br />
gansakuTrebuli adgili uWiravs<br />
samyaroSi. TiToeuli<br />
Cvengani Tvlis, rom is Rirsia<br />
sxvebisagan WeSmaritad<br />
adamianuri damokidebulebisa.<br />
amasTanave adamians unda<br />
hqondes sakuTari Tavis Rrma<br />
pativiscemac. da, rac mTavaria,<br />
didi moralisti amtkicebs,<br />
rom TiToeuli unda<br />
cnobdes da pativs scemdes<br />
sxvis Rirsebasac. yvela adamiani<br />
Tanasworia sakuTari<br />
RirsebiT da am azriT maT Soris<br />
ar arian metad an naklebad<br />
mniSvnelovani adamianebi.<br />
kantisgan gansxavebiT, mTeli<br />
dasavleTevropuli religiur-filosofiuri<br />
tradicia<br />
adamianis Rirsebas RmerTTan<br />
mis msgavsebaSi xedavs. RmerTma<br />
Seqmna adamiani saxed Tvisa,<br />
man suli STabera mas da es<br />
suli SezRudul miwier gonierebaze<br />
gacilebiT maRla dgas.<br />
da Tumca adamiani codviT daeca,<br />
man SeinarCuna Tavisi<br />
siRrmiseuli kavSiri RmerTTan.<br />
Rirseba universaluri cnebaa.<br />
es aris zeideologiuri, zena-<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
55<br />
solidaroba<br />
cionaluri,zesaxelmwifoebrivi cneba. Rirseba kacobriobis<br />
faseulobaTa RerZia. es<br />
aris raRac Sinagani, aramaterialuri<br />
adamianSi, romelsac<br />
aqvs Sinagani ltolva sxva<br />
adamianebisaken, siyvarulisaken,<br />
mSvidobisaken, keTili<br />
saqmeebisaken, romelsac ar<br />
surs agresia da mtroba.<br />
yovel adamians aqvs garkveuli<br />
sakiTxebis momcveli<br />
suverenuli sfero, romelic<br />
mxolod mas eqvemdebareba.<br />
swored es sferoa adamianis<br />
Rirseba. masSi, rogorc Cans,<br />
Sedis yvelaferi is, rac<br />
sWirdeba adamians sakuTari<br />
azris, damokidebulebebisa<br />
da gadawyvetilebebis gamosamuSaveblad.<br />
Rirsebis sferoSi<br />
mudam igulisxmeba adamianis<br />
piradi cxovreba, aseve<br />
misi erovnuli, religiuri<br />
Tu sxva TviTidentifikacia.
#2(29)<br />
Rirsebis sfero xelSeuxebelia,<br />
misi sazRvrebi ar unda<br />
dairRves. Rirsebis sferoSi<br />
SeWrad iTvleba nebismieri<br />
qmedeba, romelic aiZulebs<br />
adamians iqonios garkveuli<br />
azri, damokidebuleba an ganaxorcielos<br />
raime qmedeba. Rirsebis<br />
sferoSi SeWraa azris<br />
nebismieri Tavs moxveva, adamianis<br />
poziciaze zewola,<br />
ultimatiuroba. Rirsebis<br />
sfero ar eqvemdebareba<br />
angariS<strong>ge</strong>bas. ar arsebobs<br />
instancia, sakuTari gonebisa<br />
da sindisis garda, romlis<br />
winaSec adamianma angariSi<br />
unda waradginos im sakiTxebze<br />
an qmedebebze, romlebic<br />
am sferos Seexeba. Rirseba,<br />
rogorc Cans, adamianis, rogorc<br />
biologiuri arsebis, is<br />
absoluturi Rirebulebaa,<br />
romelic saerToa adamianTa<br />
mTeli modgmisaTvis. fizikuri<br />
Zaladoba, Cagvra bRalavs<br />
adamianur Rirsebas (iseve,<br />
rogorc amgvari mopyroba<br />
abrazebs cxovels da mas<br />
winaaRmdegobis gawevisken<br />
ubiZ<strong>ge</strong>bs). magram yvelasTvis<br />
Solidarität<br />
ufleba<br />
saerTo am sferos garda Ti-<br />
Toeul adamianSi arsebobs<br />
adamianis Sinagani samyaros<br />
met-naklebad gamoxatuli<br />
sfero. diax, adamiani biologiuri<br />
arsebaa (Homo Biologicus),<br />
aqedan gamomdinareobs misi<br />
ufleba sazrdoze, sicocxleze,<br />
nivTier moTxovnileba-<br />
Ta dakmayofilebaze. es pirveladi<br />
bunebrivi mocemulobaa,<br />
sadac adamiani ar aris<br />
bolomde Tavisufali. magram<br />
adamiani aris aseve sulieri<br />
arseba da am sferoSi is sworedac<br />
rom Tavisufali (Homo<br />
Liber) unda iyos, anu _ mudam<br />
sxvisagan gansxvavebuli.<br />
adamiani ver itans moralur<br />
Zaladobas, Zaladobas mis<br />
Sinagan samyaroze, sadac is<br />
axorcielebs sakuTar Tavisuflebas<br />
da amiT, sul cota,<br />
sakuTar unikalurobas icavs.<br />
adamianis sulieri ganviTarebis<br />
raRac etapze wina planze<br />
gamodis intimurobis, piradi<br />
cxovrebis, sakuTari <strong>ge</strong>movnebis<br />
kategoriebi. yvelaferi,<br />
rac adamianis Sinagan samya-<br />
gansxvavebuli da unikaluri<br />
56<br />
}'vh'mksr<br />
ros exeba, rac sxvisas ar hgavs<br />
da ucxo TvalisTvis gau<strong>ge</strong>bari,<br />
amoucnobi da erTi SexedviT<br />
gaumarTlebeli an arafris<br />
maqnisia, Tavad am adamianisaTvis,<br />
erTi mxriv, wminda<br />
da xelSeuxebelia, meore<br />
mxriv ki, rogorc zemoT ukve<br />
aRvniSneT, ar eqvemdebareba<br />
kontrolsa da angariSvaldebulebas.<br />
adamianuri da piradi<br />
Rirsebis cneba<br />
`Cven yvelaferi davkar<strong>ge</strong>T<br />
Rirsebis garda 1 ~<br />
francisk I<br />
adamianis Rirseba, rogorc<br />
yvela uflebaTa da TavisuflebaTa<br />
wyaro, yovelTvis sworad<br />
ar esmiT. es imasTanaa<br />
dakavSirebuli, rom arsebobs<br />
Rirsebis ori saxe: piradi da<br />
adamianuri. adamianuri Rirseba<br />
Tavad kacobriobis bunebidan<br />
gamomdinareobs, is erTnairad<br />
aqvs rogorc axalSobils,<br />
amqveynad jer rom araferi<br />
gaukeTebia, ise TavzexelaRebul<br />
borotmoqmeds.<br />
mis dasabuTebas sxvadasxva<br />
aRmsareblobasa da filosofiur<br />
TeoriaSi SevxvdebiT.<br />
rogorc zemoT ukve aRvniSneT,<br />
qristianebisaTvis adamianuri<br />
Rirseba imiT ganisazRvreba,<br />
rom RmerTma Seqmna<br />
adamiani `saxed da xatad<br />
Tvisa~, amitom adamianSi uflis<br />
Rirsebis nawilic aris.<br />
Tumca sakiTxi imis Sesaxeb,<br />
Tu riT vasabuTebT adamianuri<br />
Rirsebis arsebobas, ro-<br />
1 es sityvebi safran<strong>ge</strong>Tis mefem<br />
francisk I-ma (1494-1547) 1525 wels<br />
espanelebTan franguli armiis<br />
gamanadgurebeli marcxisa da sakuTari<br />
datyvevebis Semdeg warmoTqva.<br />
Ñîëiäàðíiñòü
mel religiasa Tu filosofiur<br />
mimdinareobaSi veZebT<br />
mis wyaroebs, arc ise mniSvnelovania.<br />
ufro sayuradRebo,<br />
vfiqrob, sxva ramaa: xSirad<br />
mogvismenia aramarto ubralo<br />
moqalaqeebis, aramed politikosebisganac,<br />
rom `damna-<br />
Savis Rirseba ar SeiZleba<br />
namdvili adamianis Rirsebas<br />
gauTanabrdes~. arada yvelaferi,<br />
rac ZiriTadi samoqalaqo<br />
uflebebisa da Tavisuflebebis<br />
CamonaTvalSi Sevida,<br />
Rirsebidan gamomdinareobs,<br />
romelic yvelas Tanasworad<br />
gaaCnia rogorc adamians.<br />
adamianuri Rirsebisagan gansxvavdeba<br />
pirovnuli Rirseba<br />
_ cneba, romelic ufro axlos<br />
pativisa da keTilSobilebis<br />
cnebasTan dgas. piradi Rirseba<br />
keTilSobiluri saqcieliT,<br />
keTili saqmeebiT miiRweva<br />
da ikar<strong>ge</strong>ba, Tu sulmdablad<br />
moviqceviT. rogorc<br />
adamianis uflebaTa sayovel-<br />
Tao deklaraciaSi weria, yvela<br />
adamiani Tanasworia Tavisi<br />
RirsebiT. igi Tan axlavs<br />
adamianTa ojaxis yvela wevrs,<br />
xolo saxelsa da mdgomareobas<br />
sazogadoebaSi TiToeuli<br />
adamiani Tavad moipovebs.<br />
swored zemoTqmulidan gamomdinare,<br />
adamianis ufleba-<br />
Ta koncefciisaTvis ZiriTadia<br />
ganuyofeli, dabadebiTi<br />
adamianuri Rirsebis cneba.<br />
Tuki Rirseba uflebebisa da<br />
Tavisuflebebis safuZvelia,<br />
marTlac Rirs dafiqreba<br />
imaze, Tu rodis ilaxeba is<br />
gansakuTrebiT. moqalaqeebs<br />
rom SevekiTxoT, Tu rodis<br />
grZnoben isini sakuTari<br />
Rirsebis Zlier Selaxvas,<br />
pasuxebi TiTqmis erTnairi<br />
aRmoCndeba: Cveni Rirseba<br />
gansakuTrebiT maSin ilaxeba,<br />
rodesac saxelmwifo dawesebulebebs<br />
mivmarTavT da Cinovnikebis<br />
uxeSobas wavawydebiT,<br />
rodesac yvelaze dabal<br />
safexurze mdgomi mosamsaxurec<br />
xazs usvams, rom Cven mis<br />
gankargulebaSi varT, rom Cven<br />
arafers warmovad<strong>ge</strong>nT, igi ki<br />
saxelmwifos warmomad<strong>ge</strong>nelia.<br />
arsebobs Rirsebis kidev erTi<br />
aspeqti, romelic arcTu naklebad<br />
mniSvnelovania. saxelmwifoSi<br />
moqalaqeebs SeuZliaT<br />
moiTxovon sakuTari uflebebis<br />
dakmayofileba,<br />
ganacxadon es uflebebi.<br />
magaliTad, Tu erTsaaTian<br />
leqciaSi mekuTvnis garkveuli<br />
Tanxa, me mas ki ar viTxov,<br />
ki ar vixvewebi mis mocemas,<br />
aramed uflebas vacxadeb<br />
masze. samsaxuris momcemi<br />
valdebulia gadamixados<br />
swored imdeni, ramdenic me<br />
mekuTvnis. uflebis gacxadebis<br />
arsi xSirad swored<br />
adamianis RirsebasTanaa dakavSirebuli.<br />
adamiani, romelsac<br />
ar SeuZlia uflebis gacxadeba,<br />
garkveulwilad moklebulia<br />
Rirsebas. xolo adamiani,<br />
romelic gawvdili xeliT<br />
ki ar ixveweba, momeciTo,<br />
aramed acxadebs Tavis uflebas<br />
imaze, rac mas ekuTvnis _<br />
Rirseulad iqceva. vfiqrob,<br />
rom yvela sakanonmdeblo da<br />
politikuri sistema, romelic<br />
iZleva konstituciuri<br />
uflebebis garantias, magram<br />
ar gviCvenebs uflebebis gacxadebis<br />
meqanizmebsa da SesaZleblobebs<br />
am uflebebis ganxorcielebis<br />
moTxovniT,<br />
gvarTmevs adamianuri Rirsebis<br />
gamovlenis SesaZleblo-<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
57<br />
komentaris gareSe<br />
solidaroba<br />
bas; amavdroulad ki araRirseuli<br />
saqcielisaken gvibiZ<strong>ge</strong>bs,<br />
romelic bRalavs rogorc<br />
Cvens sakuTar, agreTve<br />
sxvaTa Rirsebas.<br />
diax, adamianebi gansxvavdebian<br />
erTmaneTisagan da adamianis<br />
Rirseba swored imasTan aris<br />
Zalian mWidrod dakavSirebuli,<br />
rom yoveli Cvengani ganumeorebelia,<br />
rom mTeli kacobriobis<br />
istoriis manZilze ar<br />
yofila da arc iqneba zustad<br />
iseTive adamiani, iseTive<br />
Sinagani samyaroTi, iseTive<br />
azrebiTa Tu iseTive gamocdilebiT,<br />
rogoric TiToeuli<br />
Cvengania.<br />
faqtia, rom Rirsebis cneba<br />
adamianis uflebebis sayovelTao<br />
deklaraciis preambulaSi<br />
gamotanili umaRlesi<br />
faseuloba da yvela sxva<br />
uflebisa da Tavisuflebis<br />
safuZvelia.
#2(29)<br />
religiisa da<br />
Solidarität<br />
LUMEN<br />
demokratiis<br />
urTierTSeTavsebadobis<br />
Sesaxeb<br />
alfred stefani<br />
msoflios yvela religiur<br />
sistemas Tu mxolod zogierT<br />
maTgans SeuZlia politikurad<br />
SeTavsebadi iyos demokratiul<br />
wyobasTan? swored<br />
es sakiTxi gaxlavT Cveni<br />
drois umniSvnelovanesi da<br />
mwvave debatebis sagani. Cemi<br />
mizania wvlili Sevitano am<br />
debatebSi SedarebiTi<br />
politologiuri analizis<br />
daxmarebiT. ufro zustad ki,<br />
me, rogorc politikuri<br />
institutebisa da demokratizaciis<br />
sakiTxebis specialists,<br />
ganzraxuli maqvs sami<br />
Temis ganxilva, romlebze<br />
pasuxebic dagvexmareba am<br />
rTuli sakiTxebis gaazrebaSi.<br />
pirveli: rogoria minimaluri<br />
institucionaluri da politikuri<br />
moTxovnebi, romlebsac<br />
unda akmayofilebdes politikuri<br />
sistema, sanam mas<br />
demokratiad ganvixilavT?<br />
amgvari analizis safuZvelze<br />
rogor unda ganvixiloT<br />
58<br />
}'vh'mksr<br />
demokratiuli wyobisa da<br />
religiis urTierTSeTavsebadobis<br />
saWiroeba, anu ra saxiT<br />
unda Camoyalibdes politikur<br />
institutTa moqmedebis<br />
Tavisuflebis minimaluri<br />
sazRvrebi religiur xelisuflebasTan<br />
mimarTebaSi da<br />
piriqiT _ religiuri jgufebisa<br />
Tu calkeul individTa<br />
politikur institutebTan<br />
mimarTebaSi.<br />
meore: rogor akmayofileben<br />
am moTxovnebs demokratiis<br />
xangrZlivi gamocdilebis<br />
mqone evrokavSiris wevri<br />
qveynebi da romeli araswori<br />
interpretaciebi unda aviciloT<br />
Tavidan religiisa da<br />
demokratiis urTierTobaTa<br />
dasavleTevropuli gamocdilebidan?<br />
mesame: rogori mniSvneloba<br />
aqvT zemoT dasmuli ori sakiTxis<br />
pasuxebs im politikuri<br />
sistemebisTvis, romlebic,<br />
Ñîëiäàðíiñòü
magaliTad, konfucianizmis 1 ,<br />
islamisa da aRmosavlur-or-<br />
Todoqsuli qristianobis kulturul-religiuritradiciebis<br />
Zlieri gavlenis qveS imyofebian<br />
da romlebsac zogier-<br />
Ti analitikosi mniSvnelovan<br />
dabrkolebebad warmogviCens<br />
demokratiis gzaze?<br />
sanam am sam sakiTxs ganvixilav,<br />
neba miboZeT samuel han-<br />
TingTonis naSromidan `civilizaciaTa<br />
Sejaxeba da msoflio<br />
wesrigis xelaxali Camoyalibeba~<br />
mokle citatebi Semog-<br />
TavazoT. es naSromi Zalian<br />
gavlenian gancxadebas warmoad<strong>ge</strong>ns<br />
civilizaciuri kvlevebis<br />
mimarTulebiT da igi<br />
mTavari konkurenti Tval-<br />
sazrisia Cems poziciasTan<br />
mimarTebaSi.<br />
hanTingToni upirveles adgils<br />
aniWebs qristianobas, rogorc<br />
gamokveTilad pozitiuri<br />
gavlenis mqone faqtors dasavluri<br />
civilizaciis Camoyalibebis<br />
procesSi: `qristianoba...<br />
istoriulad erTaderTi<br />
mniSvnelovani damaxasiaTebeli<br />
niSania dasavluri civilizaciisa~.<br />
2 misi azriT, saxelmwifosa<br />
da eklesiis erTmaneTisgan<br />
gamijvna, rac dasavluri<br />
kulturis mTavari dadebiTi<br />
niSani iyo, ucxo movlenaa<br />
msoflios sxva religiuri<br />
sistemebisTvis. `islamSi Rmer-<br />
Ti aris keisari; konfucianizmSi<br />
keisaria RmerTi; marTlma-<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
59<br />
solidaroba<br />
dideblobaSi ki RmerTi keisris<br />
Semwea~. misi azriT, `mona-<br />
Tesave kulturebi~ civilizaciuri<br />
xasiaTis konfliqtebSi<br />
erTmaneTis mzardi mxardaWeriT<br />
gamoirCevian. amis aRniSvnis<br />
Semdeg hanTingToni religiurad<br />
ganpirobebuli mesame<br />
msoflio omis scenars<br />
warmogvid<strong>ge</strong>ns. is gvafrTxilebs:<br />
`dasavleTisTvis mTavari<br />
problema aris ara islamuri<br />
fundamentalizmi, aramed<br />
Tavad islami~. konfucianizmTan<br />
dakavSirebiT ki<br />
amtkicebs, rom Tanamedrove<br />
CineTis `konfuciuri memkvidreoba<br />
Tavisi wyobiT, avtoritarizmiT,<br />
ierarqiiTa da<br />
individualurTan SedarebiT<br />
ufro metad koleqtiurobis
#2(29)<br />
xazgasmiT, dabrkolebas warmoad<strong>ge</strong>ns<br />
demokratiis gzaze~.<br />
postkomunisturi evropis<br />
ganxilvisas ki aRniSnavs, rom<br />
`mTavari gamyofi xazi axla<br />
erTmaneTisgan yofs, erTis<br />
mxriv, dasavlur qristianobas,<br />
meores mxriv ki, muslimur da<br />
marTlmadideblur samyaros~.<br />
igi ritorikul SekiTxvas svams:<br />
`sad mTavrdeba evropa?~,<br />
romelsac pasuxobs: `iq, sadac<br />
dasavluri qristianoba<br />
mTavrdeba da islami da<br />
marTlmadidebloba iwyeba~. 3<br />
hanTingTonis azriT, axla<br />
mTavar erTeulebs civilizaciebi<br />
warmoad<strong>ge</strong>ns da ara saxelmwifoebi.<br />
igi amtkicebs,<br />
rom `monaTesave kulturebis~<br />
erTobisa da civilizaciuri<br />
xasiaTis konfliqtebis mzardi<br />
mniSvnelobis gamo msoflios<br />
religiuri civilizaciebi,<br />
romlebsac cvlilebebis<br />
mimarT Zlieri rezistentuloba<br />
axasiaTebT, erTmaneT-<br />
Tan mtkiced arian SekavSirebulni.<br />
amrigad, hanTingTonis<br />
ganacxadis ZiriTadi birTvi<br />
ara mxolod imis aRiarebaSi<br />
mdgomareobs, rom demokratia<br />
pirvelad dasavluri civilizaciis<br />
wiaRSi warmoiSva, aramed<br />
is imasac gvauwyebs, rom<br />
msoflios danarCen religiurkulturul<br />
civilizaciebs<br />
akliaT is unikaluri maxasiaTeblebi,<br />
romlebic aucilebelia<br />
dasavluri yaidis<br />
demokratiis mxardasaWerad.<br />
Tuki aRniSnul sakiTxs institucionaluri<br />
midgomiT<br />
ganvixilavT, migviyvans Tu<br />
ara es demokratiis SesaZlo<br />
kulturuli sazRvrebis<br />
gansxvavebul xedvamde?<br />
Solidarität<br />
LUMEN<br />
demokratia da misi<br />
mTavari institutebi<br />
demokratizaciis yvela mniSvnelovani<br />
Teoretikosi eTanxmeba<br />
im azrs, rom demokratiaze<br />
warmatebuli gadasvlis<br />
aucilebeli piroba Tavisufali<br />
da konkurentuli arCevnebia,<br />
ris Sesaxebac robert<br />
dali saubrobs Tavis klasikur<br />
naSromSi `poliarqia~. demokratiis<br />
moTxovnaTa Soris dali<br />
asaxelebs rva institucionaluri<br />
garantiis arsebobis<br />
aucileblobas. esenia:<br />
1. organizaciebis Seqmnisa<br />
da maTSi gawevrianebis<br />
Tavisufleba;<br />
2. gamoxatvis Tavisufleba;<br />
3. arCevnebSi monawileobis<br />
ufleba;<br />
4. sajaro samsaxuris xelmisawvdomoba;<br />
5. politikur liderTa mier<br />
erTmaneTisTvis konkurenciis<br />
gawevis ufleba xalxis<br />
mxardaWerisa da xmebis<br />
mosapoveblad;<br />
6. informaciis alternatiuli<br />
wyaroebis xelmisawvdomoba;<br />
7. Tavisufali da samarTliani<br />
arCevnebi;<br />
8. institutebis arseboba<br />
xmis micemisa da sxva msgavsi<br />
aqciebis saSualebiT<br />
samTavrobo politikis<br />
Camosayalibeblad. 4<br />
Cemi da Cemi kolegis j. linzis<br />
mosazrebiT, dalis mier warmod<strong>ge</strong>nili<br />
es rva garantia<br />
aucilebeli, magram arasakmarisi<br />
safuZvelia demokratiisTvis.<br />
arasakmarisia, radgan<br />
araviTari mniSvneloba ar<br />
aqvs Tavisufal da samarTli-<br />
60<br />
}'vh'mksr<br />
an arCevnebs, Tuki Tavad konstitucia<br />
ar iqneba demokratiuli<br />
da adamianis fundamenturi<br />
uflebebis pativismcemeli,<br />
umciresobebis damcveli<br />
da a.S. demokratiulad<br />
arCeulma mTavrobam qveyana<br />
unda marTos konstituciis<br />
farglebSi, vertikaluri da<br />
horizontaluri institutebis<br />
meSveobiT, rac xels uwyobs<br />
pasuxism<strong>ge</strong>blobis uzrunvelyofas.<br />
Tu SevajamebT am kriteriumebs,<br />
naTeli xdeba, rom demokratia<br />
ar unda ganixilebodes<br />
konsolidirebulad im<br />
qveyanaSi, sadac ar arsebobs<br />
SesaZlebloba Zlieri da mtkice<br />
samoqalaqo sazogadoebis<br />
Camoyalibebisa, romelic saxelmwifos<br />
unda akontrolebdes<br />
da mudmivad warmoSobdes<br />
alternativebs. aseTi alternativebis<br />
Segrovebisa da implementaciis<br />
saqmeSi politikur<br />
sazogadoebas, metadre<br />
politikur partiebs, samoqalaqo<br />
sazogadoebasTan Seuz-<br />
Rudavi (unfettered) urTierTobebis<br />
saSualeba unda mieceT.<br />
demokratia konfliqtebis<br />
regulirebis iseTi sistemaa,<br />
romelic im Rirebulebebs<br />
Soris Ria konkurenciis saSualebas<br />
iZleva, romelTa damkvidrebac<br />
mocemuli qveynis<br />
moqalaqeebs surT. es ki,<br />
mkacri demokratiuli ga<strong>ge</strong>biT,<br />
imas niSnavs, rom sxvadasxva<br />
jgufebi ar iyeneben Zaladobas,<br />
ar arRveven sxva moqalaqeebis<br />
uflebebsa da demokratiuli<br />
TamaSis wesebs, yvela<br />
jgufi sar<strong>ge</strong>blobs uflebiT,<br />
lobireba gauwios saku-<br />
Tar interesebs, rogorc<br />
Ñîëiäàðíiñòü
politikur, ise samoqalaqo<br />
sazogadoebaSi. es aris demokratiuli<br />
wyobis minimaluri<br />
institucionaluri moTxovna. 5<br />
ras niSnavs amgvari institucionaluri<br />
`bazisi~ religiis, politikis,<br />
demokratiisa da maTi<br />
urTierTSeTavsebadobis sakiTxTan<br />
mimarTebaSi? rogori unda<br />
iyos Tavisuflebis aucilebeli<br />
sazRvrebi religiuri gaerTianebebis<br />
mxridan arCeuli mTavrobis<br />
mimarT da mTavrobis<br />
mxridan religiuri jgufebisa<br />
da individebis mimarT?<br />
demokratiuli institutebi<br />
politikis Camoyalibebisa da<br />
SemuSavebis dros Tavisufalni<br />
unda iyvnen konstituciisa<br />
da adamianis uflebebis Sesaxeb<br />
koncefciis farglebSi. religiur<br />
institutebs ar unda gaaCndeT<br />
konstituciurad mini-<br />
Webuli prerogativebi, rac<br />
maT uflebas miscemda ekarnaxaT<br />
demokratiulad arCeul<br />
mTavrobebisTvis, Tu rogori<br />
unda iyos maTi sajaro politika.<br />
amavdroulad religiuri<br />
jgufebi da individebi, romlebic<br />
ar arian winaaRmdegobaSi<br />
Cven mier zemoT warmod<strong>ge</strong>nil<br />
demokratiis institucionalur<br />
gansazRvrebasTan,<br />
unda flobdnen srul Tavisuflebas<br />
kerZo RvTismsaxurebis<br />
aRsrulebis dros. garda<br />
amisa, maT unda SeeZloT saku-<br />
Tari Rirebulebebis sajaro<br />
propaganda, organizaciebisa<br />
da moZraobebis dafinanseba<br />
politikur arenaze, magram<br />
mxolod im SemTxvevaSi, Tuki<br />
maTi qmedebebi ar arRvevs sxva<br />
moqalaqeTa Tavisuflebas da<br />
ar ewinaaRmde<strong>ge</strong>ba demokratiul<br />
kanonebs. demokratiisad-<br />
mi amgvari institucionaluri<br />
midgoma aucileblad gulisxmobs,<br />
rom arcerT jgufs (religiuri<br />
jgufebis CaTvliT)<br />
ar unda ekrZalebodes a priori<br />
politikuri partiis Seqmna.<br />
SezRudvebi politikur partiebs<br />
SeiZleba dauwesdeT mxolod<br />
Camoyalibebis Semdeg, maT mier<br />
demokratiuli normebis dar-<br />
Rvevis Sesabamisad. magram politikuri<br />
partiis mier am normebis<br />
darRvevis Sesaxeb<br />
gadawyvetileba sxva partiebma<br />
ki ara, sasamarTlom unda<br />
gamoitanos.<br />
axla gadavideT meore sakiTxze.<br />
analitikosebi, aradasavlur,<br />
`araqristianul~ civilizaciebSi<br />
demokratiis<br />
perspeqtivebze saubris dros<br />
xSirad miuTiTeben, rom saxelmwifosa<br />
da eklesias Soris<br />
separacia mTavari damaxasiaTebeli<br />
niSnebia ara mxolod<br />
dasavluri demokratiisa,<br />
aramed sazogadod demokratiisa.<br />
maTTvis iseTi religiuri<br />
sistema, rogoricaa<br />
aRmosavluri marTlmadidebloba,<br />
sadac xSirad eklesias<br />
saxelmwifo statusi aqvs<br />
(established church), warmoad<strong>ge</strong>ns<br />
mniSvnelovan problemas<br />
demokratiis konsolidaciis-<br />
Tvis. magram aq, upirveles<br />
yovlisa, unda mivuTiToT,<br />
rom evrokavSiris wevr oTx<br />
qveyanaSi _ daniaSi, fineTSi,<br />
saberZneTsa da britaneTSi<br />
(mxolod inglissa da SotlandiaSi)<br />
_ eklesiebs saxelmwifo<br />
statusi aqvT. marTalia,<br />
norvegia ar aris evrokavSiris<br />
wevri, magram warmoad<strong>ge</strong>ns<br />
kidev erT evropul<br />
qveyanas, sadac eklesias<br />
saxelmwifo statusi aqvs.<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
61<br />
solidaroba<br />
niderlandebSi arcerT eklesias<br />
ar aqvs saxelmwifo statusi,<br />
magram ganaTlebis sferoSi<br />
eklesiis rolis Sesaxeb<br />
kaTolikeebs, kalvinistebsa da<br />
sekularul mTavrobas Soris<br />
mimdinare cxare diskusiis Sedegad<br />
1917 wels miRweul iqna<br />
SeTanxmeba, romlis Tanaxmad,<br />
am qveyanaSi umravlesobaSi<br />
myof religiur Tems ufleba<br />
aqvs daarsos kerZo kaTolikuri<br />
an kalvinisturi skola<br />
da amisaTvis saxelmwifosgan<br />
miiRos daxmareba.<br />
<strong>ge</strong>rmaniasa da avstrias konstituciebSi<br />
aqvT Cawerili<br />
debulebebi, romlebic religiur<br />
jgufebs uflebas aZlevs<br />
gansazRvron religiis roli<br />
ganaTlebis sferoSi. <strong>ge</strong>rmaniaSi<br />
ar arsebobs saxelmwifo<br />
statusis mqone eklesia, magram<br />
protestantizmi da kaTolicizmi<br />
oficialur religiebad<br />
(official religions)<br />
aris aRiarebuli.<br />
TurqeTSi religiurad ganwyobili<br />
politikuri partiebi<br />
marTaven sekularul demokratias.qristianul-demokratiuli<br />
partiebi xSirad mmar-<br />
Tvel politikur partiebad<br />
gvevlinebian <strong>ge</strong>rmaniaSi, avstriaSi,<br />
italiaSi, belgiasa<br />
da niderlandebSi. evrokav-<br />
Siris erTaderTi wevri saxelmwifo,<br />
romelic konstituciiT<br />
krZalavs politikuri partiebis<br />
mier religiuri afiliaciisa<br />
da simboloebis mi-<br />
Rebas, aris portugalia. magram<br />
msurs oriode SeniSvna<br />
gamovTqva am aSkara anomaliis<br />
Sesaxeb. pirveli: muxli,<br />
romelic portugaliaSi krZalavs<br />
religiuri simboloebis
#2(29)<br />
gamoyenebas politikuri<br />
partiebis mier, arademokratiuli<br />
normaa. meore: portugalias<br />
de facto hyavs qristianul-demokratiuli<br />
partia,<br />
romelic sruli politikuri<br />
TavisuflebiT moqmedebs da<br />
saerTaSoriso qristianuldemokratiul<br />
organizaciebs<br />
Soris kargi reputaciiT<br />
sar<strong>ge</strong>blobs.<br />
me-20 s-Si ori yvelaze `agresiuli~<br />
separacia saxelmwifosa<br />
da eklesias Soris moxda 1931<br />
wels espaneTSi da 1905 wels<br />
safran<strong>ge</strong>TSi. Tumca amJamad<br />
orive qveyanaSi saxelmwifosa<br />
da eklesias Soris `megobruli~<br />
separacia arsebobs. 1958<br />
wlidan, magaliTad, safran<strong>ge</strong>Ti<br />
mniSvnelovani moculobiT<br />
afinansebs kaTolikuri<br />
eklesiis dawyebiTi ganaTlebis<br />
skolebs (elementary school,<br />
6-12 wlamde bavSvebisTvis. _<br />
mTargm.). amJamad faqtiurad<br />
arcerT dasavleTevropul<br />
qveyanaSi aRar aris mkacri da<br />
agresiuli separacia saxelmwifosa<br />
da eklesias Soris. ase<br />
rom, dasavleTevropuli gamocdilebidan<br />
`gakveTilis~<br />
miReba gulisxmobs ara eklesiasa<br />
da saxelmwifos Soris<br />
`separaciis kedlis~ aRmarTvas,<br />
aramed religiisa da demokratiisurTierTSeTavsebadobis,<br />
mudmivi politikuri<br />
konstruqciisa da rekonstruqciis<br />
gacnobierebas. amrigad,<br />
seriozul analitikosebs<br />
mouwevT imis aRiareba,<br />
rom sekularizmi da separacia<br />
(eklesiasa da saxelmwifos<br />
Soris) ar aris demokratias-<br />
Tan Tvisebrivad dakavSirebuli,<br />
da, rom maTi mWidrod<br />
dakavSireba arademokratiul<br />
formebTan marTlac SesaZle-<br />
Solidarität<br />
LUMEN<br />
belia, rac sistematurad arRvevs<br />
religiasa da demokratias<br />
Soris urTierTSeTavsebadobis<br />
princips.<br />
axla ki es zogadi principebi<br />
im kulturebis konteqstSi<br />
ganvixiloT, romlebic konfucianizmis,<br />
islamisa da aRmosavluri<br />
orTodoqsiis Zlieri<br />
gavlenis qveS imyofebian.<br />
konfucianizmi:<br />
keisari RmerTia?<br />
konfucianizmis mkvlevarTa<br />
umravlesoba aRiarebs, rom<br />
taivanSi, samxreT koreasa da<br />
singapurSi konfucianuri kulturis<br />
mniSvnelovani komponentebi<br />
arsebobs. maTive azriT,<br />
konfucianuri memkvidreoba<br />
ufro Zlieri taivanSi<br />
da koreaSia, vidre singapurSi.<br />
demokratizaciis TeoretikosTa<br />
umravlesoba aRiarebs,<br />
rom taivani da samxreT korea<br />
amJamad akmayofileben demokratiis<br />
im minimalur pirobebs,<br />
romlebic zemoT vaxseneT. Tumca,<br />
Cemi azriT, demokratizaciis<br />
arcerTi mniSvnelovani<br />
mkvlevari ar daiwyebda imis<br />
mtkicebas, rom singapuri akmayofilebs<br />
dalis zemoT dasaxelebuli<br />
rva pirobis Tundac<br />
naxevars. amrigad, Cven SegviZlia<br />
vTqvaT, rom samxreT korea<br />
da taivani `bazisuri~ moTxovnebis<br />
zemoT myofad, xolo singapuri<br />
maT qvemoT myofad<br />
moiazreba, maTi rogorc demokratiul<br />
qveynebad gansaz-<br />
Rvris dros.<br />
adre me vakritikebdi mosazrebas,<br />
romlis mixedviTac<br />
msoflios mTavari religi-<br />
62<br />
}'vh'mksr<br />
uri tradiciebi sruliad<br />
gansxvavdebian erTmaneTisgan.<br />
Tu es marTalia, maSin<br />
gasarkvevia ra mniSvnelobas<br />
vdebT gamoTqmaSi `monaTesave<br />
kulturebi~, romelsac<br />
hanTingToni iyenebs. rodesac<br />
singapuris yofili premierministri,<br />
li kiuen iuvi<br />
cdilobda `aziuri Rirebulebebi~<br />
Tavisi reJimis Ziri-<br />
Tad sayrdenad warmoeCina,<br />
mas koreis prezidenti kim<br />
dae jungi da taivanis prezidenti<br />
li Tenghiu daupirispirdnen,<br />
romlebmac ganacxades:<br />
`Cven demokratebi varT<br />
da mniSvnelovan demokratiul<br />
Rirebulebebs veyrdnobiT,<br />
romlebic konfucianur<br />
tradiciaSi moipoveba. magram<br />
Sen ar gaqvs demokratia singapurSi<br />
da am mdgomareobis<br />
gamarTlebas konfucianobis<br />
zogierT arademokratiul<br />
Rirebulebaze dayrdnobiT<br />
cdilob. Cven ukeTesi demokratebi<br />
da amitom ukeTesi<br />
konfucianelebi varT, vidre<br />
Sen. ase rom, nurc cdilob<br />
CvenTvis e. w. `aziuri Rirebulebebis~<br />
Tavs moxvevas~. 6<br />
kim dae jungis pasuxi naTlad<br />
warmoaCens winamdebare narkvevis<br />
mTavar azrs. misi mtkicebiT,<br />
aziuri Rirebulebebis<br />
li kiuen iuviseuli versia cota<br />
ufro metia, vidre mxolod<br />
avtoritaruli mmarTvelobis<br />
gamarTleba da mTel<br />
or gverds konfucianuri da<br />
neokonfucianuri principebis<br />
citirebas andomebs, romlebic<br />
demokratiisa da gansxvavebuli<br />
Sexedulebebis gamoxatvis<br />
uflebis mxardamWeri<br />
principebia. Semdeg kim dae<br />
jungi saubrobs gansxvavebuli<br />
Sexedulebebisadmi l. k. iuvis<br />
Ñîëiäàðíiñòü
absolutur Seuwynareblobaze<br />
da miuTiTebs, rom misi singapuri<br />
`axlos dgas totalitaruli<br />
wyobis saxelmwifos-<br />
Tan~. pasuxs igi Semdegi sityvebiT<br />
amTavrebs: `is faqti, rom<br />
demokratia sxva adgilas warmoiSva<br />
da ganviTarda, sruliad<br />
ar niSnavs imas, rom igi (demokratia)<br />
ver imuSavebs aziaSi~.<br />
amrigad, samxreT koreisa da<br />
taivanis prezidentebma imgvari<br />
normatiul-empiriuli miniSnebebi<br />
gaakeTes, romlebic<br />
Zalze mniSvnelovania Tanamedrove<br />
demokratiuli TeoriisTvis.<br />
Cven ar unda viyoT<br />
relativistebi. nebismieri<br />
qveyana nebismier kulturul<br />
garemoSi erTsa da imave institucionalur<br />
moTxovnebs unda<br />
akmayofilebdes. Tumca isic<br />
unda vaRiaroT, rom demokratiul<br />
samyaroSi arsebobs mravali<br />
qvesistema konkretulad<br />
maTTvis damaxasiaTebeli meorexarisxovani<br />
niSnebiT: zogi<br />
saxelmwifo didia, zogic patara;<br />
zogi saxelmwifo individualur<br />
uflebebs ufro metad<br />
aniWebs upiratesobas, vidre<br />
koleqtiurs; zogi maTgani ki<br />
orive saxis uflebebs uWers<br />
mxars. mravali meorexarisxovani<br />
Rirebuleba, romelic<br />
koreul da taivanur demokratiebs<br />
amerikuli demokratiisgan<br />
ganasxvavebs, eyrdnoba<br />
konfucianur tradicias,<br />
magram es `aziuri Rirebulebebi~<br />
aucileblad antidemokratiuli<br />
rodia.<br />
islami da `Tavisufali<br />
arCevnebis maxe~<br />
arsebobs mravali gamokvleva,<br />
romlebic amtkiceben, rom<br />
islamur tradicias aklia<br />
demokratiis mTavari aspeqtebi.<br />
religiasa da saxelmwifos<br />
Soris gaumijnaoba winaswarmetyvel<br />
muhamedis mier samxedro<br />
da sasuliero Zalauflebis<br />
gaerTianebidan momdinared<br />
ganixileba. kanonebis<br />
Seqmnis procesSi sazogadoebrivi<br />
azris demokratiuli<br />
monawileobis nakleboba ki<br />
yuranidan momdinared miiCneva,<br />
romlis mixedviTac Rmer-<br />
Ti karnaxobda muhameds im<br />
kanonebis Sinaarss, romelTa<br />
dacvac savaldebuloa legitimuri<br />
islamuri politikis-<br />
Tvis. inkluziuri samoqalaqo<br />
sazogadoebis nakleboba ki<br />
yuranis interpretaciebidan<br />
momdinared iTvleba, romel-<br />
Ta Tanaxmadac erTaderTi<br />
WeSmariti politika islamSi<br />
erTiani religiur-politikuri<br />
Temia (arab. ummah), sadac<br />
ar unda arsebobdes kanonieri<br />
adgili sxva religiisTvis.<br />
islamuri fundamentalizmis<br />
aRzevebasTan erTad aseTi<br />
mowodebebi xSirad gaismoda<br />
zogierTi muslimi<br />
aqtivistis mier.<br />
yovelive amis gamo amtkiceben,<br />
rom islami da demokratia Seu-<br />
Tavsebelia. dasavleTis zogierT<br />
periodul gamocemaSi sul<br />
ufro xSirad ismis gafrTxilebebi<br />
`islamuri Tavisufali<br />
arCevnebis maxesTan~ dakavSirebiT.<br />
am azris mixedviT,<br />
msgavsi arCevnebi xels uwyobs<br />
xelisuflebaSi im politikuri<br />
Zalis demokratiul mosvlas,<br />
romelic Semdgom TviT<br />
demokratias anadgurebs.<br />
ra SeiZleba iTqvas? erTi ram<br />
naTelia: aravis SeuZlia imis<br />
uaryofa, rom mravali dana-<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
63<br />
solidaroba<br />
Sauli islamis saxeliT xdeba<br />
zogierT qveyanaSi. alJirSi<br />
samxedro xelisufleba da<br />
muslimi fundamentalistebi<br />
udanaSaulo adamianebs xocaven.<br />
avRaneTSi Talibebis mier<br />
uxeSad irRveva qalTa uflebebi.<br />
islamis saxeliT sudanis<br />
zogierTi nawili sikvdilis<br />
zonebad aris gamocxadebuli.<br />
msoflioSi politikuri<br />
Tavisuflebebisa da samoqalaqo<br />
uflebebis daculobis<br />
xarisxis gamosavlenad Catarebuli<br />
erT-erTi bolo gamokvleva<br />
amgvar daskvnas<br />
gvTavazobs: `islamuri samyaro<br />
jer kidev Zlier dabrkolebad<br />
rCeba demokratiis<br />
gavrcelebisTvis~. 7<br />
swored am konteqstSi ambobda<br />
hanTingTonic, rom dasavle-<br />
TisTvis problemas warmoad<strong>ge</strong>ns<br />
`ara islamuri fundamentalizmi,<br />
aramed Tavad<br />
islami~. islamis momavalTan<br />
dakavSirebiT hanTingToniseuli<br />
xedva adgils ar tovebs<br />
zogierT islamur qveyanaSi<br />
demokratiuli Zalebis dawinaurebisTvis.<br />
demokratiis<br />
marcxi TiTqmis sabolood<br />
aris determinirebuli `mona-<br />
Tesave kulturebis~ avtoritarul<br />
samyaroSi, romelsac<br />
igi aRwers. rogor unda pasuxobdes<br />
amas empiriuli demokratizaciis<br />
Teoretikosi?<br />
vfiqrob, rom msjeloba unda<br />
daviwyoT hipoTeziT, romlis<br />
mixedviTac yvela didi religiuri<br />
civilizacia multivokaluria.<br />
islamur samyaroSi<br />
garda fundamentalistTa mowodebebisa,<br />
arsebobs agreTve<br />
gansxvavebuli xmebic, iqneba<br />
es Tavad yurani, misi interpretaciebi<br />
Tu zogierTi Tana-
#2(29)<br />
medrove muslimi politikuri<br />
lideri. magaliTad, yuranSi<br />
erT adgilas weria: `araviTari<br />
iZuleba ar unda arsebobdes<br />
sarwmunoebis sakiTxebSi~<br />
(yurani 2:257). es gafrTxileba<br />
myar safuZvels warmoad<strong>ge</strong>ns<br />
religiuri tolerantobisTvis.<br />
8<br />
politikosebi, Jurnalistebi<br />
da profesorebic ki zogjer<br />
mcdarad aigiveben erTmaneT-<br />
Tan islamsa da arabul kulturas.<br />
isini marTebulad miuTiTeben,<br />
rom arabuli samyaros<br />
islamur qveynebSi ar<br />
aris demokratia, magram imavdroulad<br />
qmnian mcdar STabeWdilebas,<br />
TiTqos muslimebs<br />
ar SeuZliaT demokratiul<br />
sistemebSi cxovreba. Tumca<br />
msoflios muslimTa daaxloebiT<br />
naxevari, 435 milioni<br />
adamiani (Tu indoneziasac<br />
mivumatebT, 600 milionze<br />
meti) demokratiul, naxevrad<br />
demokratiul an sporadulad<br />
demokratiuli wyobis mqone<br />
qveynebSi cxovrobs.<br />
amrigad, Cemi Rrma rwmeniT,<br />
Tuki islamuri samyaros zogierT<br />
qveyanaSi (mag., pakistan-<br />
Si, indoneziaSi) arsebobs<br />
dabrkoleba demokratiisTvis,<br />
es dabrkoleba ara Tavad islamisgan,<br />
aramed am qveynebis<br />
samxedro da uSiSroebis samsaxurebisgan<br />
momdinareobs.<br />
aRmosavluri orTodoqsia<br />
unda vaRiaroT, rom kaTolicizmma<br />
da protestantizmma<br />
ufro mniSvnelovani wvlili<br />
Seitana samoqalaqo winaaRmdegobis<br />
moZraobebSi, gansakuTrebiT<br />
komunistur evro-<br />
Solidarität<br />
LUMEN<br />
paSi, vidre marTlmadideblobam.<br />
ratom? ras niSnavs an<br />
ar niSnavs es yovelive demokratiis<br />
momavlisTvis im qveynebSi,<br />
sadac marTlmadidebloba<br />
dominanti religiaa? am<br />
gansxvavebas ver avxsniT<br />
marTlmadidebluri religiuri<br />
doqtriniT, radgan pirveli<br />
aTaswleulis Semdegac<br />
ki aRmosavlur da dasavlur<br />
qristianobas TiTqmis erTi<br />
da igive religiuri doqtrina<br />
aqvT. saxelmwifosTvis winaaRmdegobis<br />
gawevis TvalsazrisiT,<br />
mTavari gansxvaveba<br />
marTlmadideblobasa da romaul<br />
kaTolicizms Soris ufro<br />
metad organizaciul formeb-<br />
Si da maTTvis saerTo multivokaluri<br />
doqtrinis zogierT<br />
nawilSi unda veZioT.<br />
modiT komparatiulad (SedarebiTad)<br />
gavaanalizoT samoqalaqo<br />
winaaRmdegobis moZraobasTan<br />
dakavSirebuli<br />
sakiTxi. rogorc transnacionalur,<br />
ierarqiul organizacias,<br />
romaul kaTolicizms<br />
SeuZlia lokaluri kaTolikuri<br />
eklesiis materialuri<br />
da doqtrinaluri mxardaWera<br />
saxelmwifos mxridan Cagvris<br />
winaaRmdeg. ramdenadac kaTolikur<br />
eklesias SeuZlia saxelmwifosTvis<br />
winaaRmdegobis<br />
gaweva, imdenadve SeuZlia mas<br />
ufro metad avtonomiuri da<br />
mtkice samoqalaqo sazogadoebis<br />
mxardaWera. rogorc<br />
me da j. linzma adre mivuTi-<br />
TeT, kaTolikurma eklesiam<br />
mxari dauWira aseT moZraobebs<br />
poloneTSi, litvaSi,<br />
CileSi, braziliaSi da (frankos<br />
bolo wlebSi) espaneTSi.<br />
protestantizmma individualur<br />
sindisze misTvis damaxasiaTebeli<br />
gamokveTili xaz-<br />
64<br />
}'vh'mksr<br />
gasmiT da sakuTari saerTaSoriso<br />
qselis meSveobiT agreTve<br />
mniSvnelovani roli Seasrula<br />
samoqalaqo winaaRmdegobis<br />
mxardaWeris saqmeSi aRmosavleT<br />
<strong>ge</strong>rmaniisa da estoneTis<br />
represiuli saxelmwifoebis<br />
winaaRmdeg. 1960-80-ian wlebSi<br />
protestantizmma da vatikanis<br />
meore krebis Semdgomma kaTolicizmma<br />
gansakuTrebuli<br />
aqcenti `profetuli misiis~<br />
mniSvnelobaze gadaitana, romelic<br />
adamianebs socialuri<br />
usamarTlobis winaaRmdeg<br />
brZolisken mouwodebs.<br />
saxelmwifosadmi winaaRmdegobis<br />
gawevis fenomenisadmi<br />
pativiscemis miuxedavad<br />
aRmosavluri marTlmadidebluri<br />
qristianoba (rumineTi,<br />
saberZneTi, serbeTi, bulgareTi,<br />
ruseTi, saqarTvelo)<br />
SedarebiT sust poziciaze<br />
dgas organizaciulad da<br />
ideologiurad, radgan marTlmadidebeli<br />
eklesiebi Ziri-<br />
Tadad nacionalur eklesiebs<br />
warmoad<strong>ge</strong>ns am qveynebSi. amgvar<br />
`cezaropapistul~ sistemebSi<br />
saxelmwifo xSirad<br />
mniSvnelovan rols asrulebs<br />
eklesiis dafinansebasa da<br />
ierarqiul postebze Sesabamisi<br />
kandidatebis daniSvnaSi.<br />
aseTi eklesiebi marTlac ar<br />
warmoad<strong>ge</strong>nen met-naklebad<br />
avtonomiur nawilebsac ki<br />
samoqalaqo sazogadoebisa,<br />
radgan, veberis sityvebi rom<br />
gavimeoroT, arsebobs maRali<br />
xarisxi `sasuliero Zalauflebis<br />
subordinaciisa sekularuli<br />
xelisuflebisadmi~.<br />
sabWoTa kavSirSi sekularuli<br />
xelisuflebis roli gulisxmobda<br />
kgb-s monawileobas marTlmadidebeli<br />
eklesiis umaR-<br />
Ñîëiäàðíiñòü
lesi sakanonmdeblo organoebis<br />
(sinodebis) saqmianobaSi.<br />
rogorc veberi da aseve sxvebic<br />
aRniSnaven, marTlmadidebloba<br />
ufro liturgikul<br />
da mWvretelobiT cxovrebazea<br />
orientirebuli, vidre<br />
garegnul socialur-politikur<br />
aqtivobebze. cezaropapizmis<br />
struqturul da kvietizmis<br />
liturgikul konteqstSi<br />
iSviaTad hqonda adgili<br />
`profetul~ reaqcias socialuri<br />
usamarTlobis winaaRmdeg.<br />
Tumca amgvar mowodebas<br />
orTodoqsuli multivokaluri<br />
tradiciac Seicavs.<br />
miuxedavad amisa, me mainc ar<br />
mjera, rom aRmosavluri or-<br />
Todoqsia Tvisebrivad antidemokratiul<br />
Zalas warmoad<strong>ge</strong>ns.<br />
Tu saxelmwifos mmarTveli<br />
elita da politikuri<br />
sazogadoeba erTgulad da Tanmimdevrulad<br />
daicavs demokratiul<br />
Rirebulebebs, es xels<br />
Seuwyobs marTlmadidebeli<br />
eklesiis loialurobis gamovlenas<br />
demokratiis mimarT<br />
sakuTari cezaropapistuli<br />
struqturisa da demokratiisadmi<br />
SeTavsebadi multivokaluri<br />
doqtrinis wyalobiT,<br />
rogorc es, magaliTad, saber-<br />
ZneTSi moxda 1975 wels. magram<br />
Tu saxelmwifos mmarTveli<br />
politikuri elita Tavisi<br />
arsiT anti-demokratiulia,<br />
maSin samoqalaqo sazogadoebis<br />
brZola antidemokratiuli<br />
xelisuflebis winaaRmdeg,<br />
rogorc wesi, ver povebs<br />
mniSvnelovan mxardaWeras<br />
nacionaluri marTlmadidebeli<br />
eklesiis mxridan.<br />
saberZneTis marTlmadidebel<br />
eklesias saxelmwifo statusi<br />
aqvs. magram, rogorc zemoT<br />
aRvniSneT, aseTive viTarebaa<br />
daniaSi, fineTSi, norvegiaSi,<br />
inglissa da SotlandiaSi.<br />
rodesac 1974 wels demokratiuli<br />
wyoba damyarda saberZneTSi<br />
(sxvaTa Soris, am cvlilebebisTvis<br />
araviTari winaaRmdegoba<br />
ar gauwevia eklesias,<br />
piriqiT, mxarsac ki uWerda),<br />
moxda ara eklesiis gansaxelmwifoebrioba(disestablishment),<br />
aramed eklesiaSi im<br />
arademokratiuli elementebis<br />
gauqmeba, rac demokratiuli<br />
politikis gatarebas<br />
uSlida xels. saberZneTis<br />
demokratiulma Zalebma ganaxorcieles<br />
es, marTlmadidebelma<br />
eklesiam ki miiRo<br />
igi (es cvlileba. _ mTargm.).<br />
demokratia ara mxolod ar<br />
iTxovs eklesiis gamijvnas<br />
saxelmwifosgan, aramed igi<br />
yvelanair dabrkolebas uxsnis<br />
eklesias sajaro sivrceSi<br />
gamosasvlelad. berZnulma<br />
demokratiam pativi sca religiis<br />
legitimur avtonomiurobas.<br />
gatarda saTanado cvlilebebi<br />
rogorc saxelmwifosa<br />
da sazogadoebas Soris ur-<br />
TierTobebSi, aseve Tavad<br />
eklesiaSi, ramac gaaadvila<br />
religiisa da demokratiuli<br />
sistemis urTierTSeTavseba. 9<br />
mcireodeni SemoklebiT<br />
inglisuridan Targmna<br />
daviT TinikaSvilma<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
65<br />
SeniSvnebi:<br />
solidaroba<br />
1 konfucianizmi ufro kulturuli da<br />
filosofiuri tradiciaa, vidre<br />
religiuri. ar hyavs samRvdeloeba da<br />
arc raime saeklesio struqtura<br />
gaaCnia. miuxedavad amisa, bevri<br />
avtori, maqs veberiT dawyebuli da<br />
samuel hanTingToniT damTavrebuli,<br />
konfucianizms ganixilavs rogorc<br />
msoflios erT-erT mniSvnelovan<br />
religiur-civilizaciur tradicias.<br />
amitom mec amgvarad ganvixilav mas<br />
winamdebare narkvevSi.<br />
2 Samuel P. Huntington, The Clash of Civilizations<br />
and the Remaking of World Order (New York:<br />
Simon and Schuster, 1996), 70.<br />
3 iqve, pp. 70, 217, 238, 28 da 158,<br />
Tanmimdevrulad.<br />
4 See Robert A. Dahl, Polyarchy: Participation and<br />
Opposition (New Haven: Yale University Press,<br />
1971), 1-3.<br />
5 am damatebiTi kriteriumebis Sesaxeb<br />
ufro vrceli msjelobisa da bibliografiisTvis<br />
ix. Juan J. Linz and Alfred Stepan,<br />
Problems of Democratic Transition and Consolidation:<br />
Southern Europe, South America and Post-Communist<br />
Europe (Baltimore and London: The Johns<br />
Hopkins University Press, 1996), ch. 1.<br />
6 John Rawls, Political Liberalism (New York:<br />
Columbia University Press, 1993), 151.<br />
7 Adrian Karatnycky, “The 1998 Freedom House<br />
Survey: The Decline of Illiberal Democracy,”<br />
Journal of Democracy 10 (January 1999): 121.<br />
8 aseTi gansxvavebuli xmebis meti magaliTebisTvis<br />
ix. winamdebare narkvevis<br />
vrceli versia: “The World’s Religious<br />
Systems and Democracy: Crafting the ‘Twin<br />
Tolerations’,” in Alfred Stepan, Arguing Comparative<br />
Politics (Oxford: Oxford University Press,<br />
forthcoming 2001).<br />
9 marTlmadideblobis demokratiasTan<br />
SeTavsebadobis (hanTingTonis<br />
Teoriis sawinaaRmdegod) da mis mier<br />
Sida cvlilebebis ganxorcielebis<br />
unaris Sesaxeb mocemuli mSvenieri<br />
analizi ix. Elizabeth H. Prodromou,<br />
“Paradigms, Power, and Identity: Rediscovering<br />
Orthodoxy and Regionalizing Europe,” European<br />
Journal of Political Research 30 (September 1996):<br />
125-54.
#2(29)<br />
Solidarität<br />
magaliTi<br />
saepiskoposo<br />
Jak gaio<br />
orientiri<br />
msaxurebisa<br />
daviT TinikaSvili<br />
`erTma SemTxvevam damafiqra.<br />
monrealSi erT-erTma samrevlom<br />
mimiwvia. metros sadguridan<br />
rom amovedi, kokispirulad<br />
wvimda. me ki am viTarebisTvis<br />
sruliad moumzadebeli,<br />
samRvdelo Sesamoslis<br />
amara, qolgisa da sawvimris<br />
gareSe gaxldiT. uceb<br />
erTi kaci momiaxlovda da<br />
meubneba: `SemiZlia sawvimari<br />
gaTxovoT, monsionior! 1 ~ RimiliT<br />
mivu<strong>ge</strong>: `ki magram,<br />
Tqvenc xom iseve gWirdebaT<br />
igi, rogorc me?~ aRmoCnda,<br />
rom iqve axlos cxovrobda.<br />
Cemi daJinebuli moTxovniT<br />
SevTanxmdiT, rom manZils mis<br />
saxlamde erTi sawvimris qveS<br />
gavivlidiT, Semdeg ki raRacas<br />
movaxerxebdi. gzaSi oriode<br />
sityva gavcvaleT. gamoirkva,<br />
rom ebraeli iyo. rodesac<br />
Tanamgzavris gareSe<br />
ganvagrZe gza, erTi wuTic ar<br />
iyo gasuli, rom viRac qalbatonis<br />
xma momesma: `moicadeT,<br />
66<br />
}'vh'mksr<br />
mamao, qolgas gadagafarebT!~.<br />
`diax, gmadlobT. ai, cotaRa<br />
damrCa da mival~. `iciT,<br />
mamao, qali, romelsac axla<br />
qolga uWiravs, muslimia...~.<br />
CemTvis vfiqrobdi: `es ra<br />
ekumenuri dRe gamiTenda! Zalianac<br />
kargi, rom arc qolga<br />
da arc sawvimari ar wamoviRe,<br />
Torem xom amcdeboda am keTil<br />
adamianebTan Sexvedra~. asea,<br />
roca Sen arafris saWiroebas<br />
ar ganicdi da yvelafriT<br />
uzrunvelyofili xar, maSin<br />
arc sxva adamianebs saWiroeb,<br />
magram roca gasaWirSi xar,<br />
maSin Cndebian saWiro adamianebi.<br />
ase xdeba adamianebis<br />
erTmaneTTan SekavSireba da<br />
am dros maTi gansxvavebuli<br />
religiuri mrwamsi yovelgvar<br />
mniSvnelobas kargavs. da<br />
kidev erTi: Cven SeiZleba yvelafris<br />
yidva movaxerxoT,<br />
magram erTmaneTis mimarT amgvari<br />
Tanadgoma da solidaroba<br />
sxva gziT moipoveba~. 2<br />
Ñîëiäàðíiñòü
Jak gaio (Jacques Gaillot) 1935<br />
wlis 11 seqtembers safran<strong>ge</strong>-<br />
Tis Crdilo-aRmosavleT provinciaSi<br />
_ SampanSi _ daibada<br />
(RvinoebiT saxelganTqmuli<br />
swored am regionis saxeli<br />
hqvia Sampanurs).<br />
mas ymawvilobidanve surda<br />
mRvdloba. saSualo skolis<br />
damTavrebis Semdeg igi sasuliero<br />
seminariaSi agrZelebs<br />
swavlas. 1957-1959 wlebSi al-<br />
Jiris omSi monawileobs, sadac<br />
sakuTari TvaliT ixila omis<br />
saSineleba. amis Semdeg masSi<br />
araZaladobis filosofiis<br />
gacnobis Zlieri interesi<br />
Cndeba. 1960 wels igi romSi<br />
miemgzavreba Teologiuri<br />
ganaTlebis misaRebad. 1961<br />
wels mRvdlad akurTxes.<br />
1962-1964 wlebSi parizis<br />
liturgikul institutSi<br />
moRvaweobs, paralelurad<br />
leqciebs kiTxulobs Sampanis<br />
sasuliero seminariaSi.<br />
1965 wlidan mama Jak gaio reimsis<br />
regionaluri sasuliero<br />
seminariis profesori xdeba.<br />
xelmZRvanelobs sxdomebs,<br />
romlebzec vatikanis meore<br />
krebaze miRebuli gadawyvetilebebis<br />
praqtikuli ganxorcielebis<br />
gzebi ganixileba.<br />
1973 wels Tavis mSobliur<br />
qalaqSi, sen dizierSi, samrevlos<br />
xelmZRvanelad iniSneba,<br />
imavdroulad parizis samRvdelo<br />
kadrebis wvrTnisa da<br />
gadamzadebis institutis TanaxelmZRvanelad<br />
iwyebs muSaobas.<br />
1982 wlidan ki mama Jaki<br />
evres eparqiis kaTedris episkoposia.<br />
episkoposobis pirvelive dReebidan<br />
Jak gaiom imgvari sazogadoebrivi<br />
aqtivoba wamoiw-<br />
yo, romelic mas sakuTari<br />
kaTedris fasad daujda.<br />
Tavis pirvel saaRdgomo<br />
epistoleSi igi wers: `qriste<br />
kedlebs miRma mokvda. dabadebiTac<br />
kedlebs gareT daibada.<br />
amitom, Tuki gvsurs<br />
aRdgomis naTeli vixiloT,<br />
Cvenc kedlebs gareT unda<br />
gavideT... me ar var eklesiaSi<br />
imisTvis, rom qristes rwmena<br />
vuqadago ukve morwmuneebs<br />
da keTildReobaSi mcxovreb<br />
adamianebze vizruno. me mowodebuli<br />
var xeli gavuwodo<br />
yvela dacemuls da sxvisi<br />
tkivili Cems tkivilad vaqcio.<br />
sad unda trialebdes episkoposi,<br />
Tavis sakaTedro taZar-<br />
Si Tu quCaSi?.. me gavakeTe<br />
Cemi arCevani~ 3 .<br />
amis Semdeg Jak gaio mis mier<br />
gamoTqmuli am Sexedulebis<br />
mixedviT iwyebs moqmedebas.<br />
aq albaT ar iqneba uadgilo,<br />
Tu kidev erT kaTolike episkoposs,<br />
braziliis erT-erT<br />
uRaribes regionSi (sadac man<br />
mTeli sicocxle imsaxura)<br />
mivlinebul mRvdelmTavars,<br />
pedro kasaldaligasac vaxsenebT,<br />
romelmac igive mizani<br />
dausaxa sakuTar Tavs: `emsaxuro<br />
adamianebs, es iyo iesos<br />
mizani da Cemi mizanic es unda<br />
iyos. gana RmerTis survili<br />
ar aris adamianebi erTmaneTs<br />
emsaxurebodnen?~ 4 qvemoT,<br />
saTanado adgilebze, kvlav<br />
davimowmebT am moRvawis<br />
cxovrebis epizodebs, romlebic<br />
episkopos gaios moRvaweobasTan<br />
paralelebis gasavlebad<br />
gamogvad<strong>ge</strong>ba.<br />
1983 wels Jak gaio sasamarTlo<br />
procesze gamodis im kaTolikes<br />
dasacavad, romelmac saku-<br />
Tari sindisisa da religiuri<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
67<br />
solidaroba<br />
Sexedulebebis safuZvelze<br />
uari ganacxada jarSi samsaxurze.<br />
episkoposTa yovelwliur<br />
krebaze Jak gaio im or<br />
episkoposTagan erT-erTi iyo,<br />
romlebmac gaaprotestes danarCen<br />
episkoposTa (108 episkoposis)<br />
mier damtkicebuli<br />
dokumenti. es dokumenti mxars<br />
uWerda birTvuli iaraRis,<br />
rogorc legitimuri Tavdacvis<br />
saSualebis, gamoyenebis<br />
SesaZleblobas.<br />
1985 wels man mxari dauWira<br />
palestinelTa ajanyebas dapyrobil<br />
teritoriebze da iasir<br />
arafats Sexvda tunisSi. 1987<br />
wels igi gaerom niu-iorkSi<br />
miiwvia specialur sxdomaze<br />
dasaswrebad, romelic birTvul<br />
ganiaraRebas eZRvneboda.<br />
franguli mediis yuradReba<br />
episkoposma Jak gaiom pirvelad<br />
1985 wels miipyro, rodesac<br />
man kaTolikuri skolebis<br />
arasakmarisad anazRaurebadi<br />
maswavleblebis saxeliT<br />
Sed<strong>ge</strong>nil mimarTvas moawera<br />
xeli. mas xeli moawera agreTve<br />
safran<strong>ge</strong>Tis komunisturi<br />
partiis lidermac. am faqtis<br />
gamo memarjvene saeklesio<br />
wreebma gaios winaaRmdeg kampania<br />
wamoiwyes. sakuTar eparqiaSi<br />
presa mas uwodebda<br />
`iaraRs eklesiis dauZinebeli<br />
mtrebis xelSi~. 5<br />
1987 wels Jak gaio samxreT<br />
afrikaSi miemgzavreba im gogonas<br />
sanaxavad, romelic evres<br />
eparqiidan samxreT afrikaSi<br />
aparteidis winaaRmdeg<br />
mowyobil demonstraciaSi monawileobis<br />
misaRebad Cavida<br />
da iq mas amisTvis oTxi wliT<br />
patimroba miusajes. iqve episkoposi<br />
gaio Tavadac iRebs
#2(29)<br />
monawileobas demonstraciaSi,<br />
romelSic komunisti aqtivistebic<br />
monawileobden. aRsaniSnavia,<br />
rom samxreT afrikaSi<br />
gamgzavrebis gamo man uari<br />
ganacxada eparqiis sasuliero<br />
pirebTan erTad q. lurdSi<br />
mosalocad gamgzavrebaze.<br />
misma am qmedebam mkacri<br />
kritika daimsaxura saeklesio<br />
wreebSi.<br />
episkoposi Jak gaio xmamaRla<br />
acxadebs, rom frangi episkoposebi<br />
`zedmetad arian dakavebulni<br />
eklesiisa da misi<br />
struqturebis sworad funqcionirebaze<br />
zrunviT~. 6 am<br />
gancxadebam kidev ufro gaam-<br />
Zafra manamde mis mimarT arsebuli<br />
isedac mwvave kritikuli<br />
ganwyoba. aqve davimowmebT<br />
episkopos gaios mier sxva<br />
viTarebaSi da sxva mizeziT<br />
gamoTqmul sityvebs. igi ambobs,<br />
sakmarisia gaWirvebuli<br />
adamianebis yofas axlos gavecnoT<br />
da gaviziaroT maTi<br />
sawuxari, rom `Cveni eklesiis<br />
bevri problema maSinve fardobiTad,naklebmniSvnelovnad<br />
mogveCveneba!~. 7<br />
1988 wels q. lurdSi, episkoposTa<br />
daxurul sxdomaze, man<br />
daojaxebuli mamakacebis<br />
mRvdlad xeldasxmas dauWira<br />
mxari. 8 sxdomis damTavrebis<br />
Semdeg gaiom presas uambo<br />
krebaze mimdinare diskusiis<br />
Sesaxeb da gaimeora mis mier<br />
am Sekrebaze gamoTqmuli<br />
Sexedulebebi. samRvdeloTa<br />
celibatis (dauqorwineblobis),<br />
qalTa mRvdlobisa da<br />
kondomis gamoyenebasTan dakavSirebuli<br />
poziciebis reviziisken<br />
mowodebis gamo seriozuli<br />
daZabuloba warmoiSva<br />
massa da safran<strong>ge</strong>Tis episko-<br />
Solidarität<br />
orientiri<br />
posTa kolegias Soris. mdgomareoba<br />
kidev ufro gaamwvava<br />
im faqtma, rom sxdomis Sinaarsis<br />
mediisTvis gacnobiT gaiom<br />
daarRvia SeTanxmeba imis<br />
Taobaze, rom amgvar krebebze<br />
ganxiluli sakiTxebi ar unda<br />
gaxmaurebuliyo. krebaze ganxiluli<br />
erT-erTi sakiTxis<br />
gamo igi aRniSnavs: `me Tavad<br />
arasodes damirRvevia celibatis<br />
aRTqma... me mxolod<br />
eWvis qveS davayene misi mar-<br />
Tebuloba. es ki gacilebiT<br />
uaresia pirvelze~. 9 analogiuri<br />
xedva hqonda episkopos<br />
kasaldaligas, romelic sakmaod<br />
damajerebeli da angariSgasawevi<br />
argumentebiT<br />
aris gamyarebuli: `yovelTvis<br />
vfiqrobdi da axlac mimaCnia,<br />
rom kaTolike mRvdlebisTvis<br />
savaldebulo celibati absurduli<br />
da usamarTloa. Cemi<br />
survilia momavalma papma es<br />
gaauqmos, vinaidan mas mxolod<br />
maSin aqvs fasi, Tu is<br />
Tavisufali arCevanis Sedegia.<br />
(...) Tuki celibatis arCeva<br />
Tavisufali iqneba, maSin daojaxebul<br />
mamakacebs SeeZlebaT<br />
mRvdlad ekurTxon da<br />
aRar gveqneba pedofiliis<br />
saSineli SemTxvevebi~. 10 qalTa<br />
mRvdlobis sakiTxze ki Semdegs<br />
ambobs: `...qali yoveld-<br />
Riurad ufro Zlierdeba,<br />
ufro kargad aris momzadebuli<br />
eklesiaSi msaxurebisTvis.<br />
miuxedavad amisa, misi xeldasxma<br />
akrZalulia. rogor<br />
SeuZlia eklesias isaubros<br />
adamianis uflebebze, rodesac<br />
is aris erTaderTi instituti,<br />
romelic agrZelebs<br />
qalebis diskriminacias...~ 11<br />
swored kontraceptivebia<br />
erT-erTi im sakiTxTagan, romelTa<br />
gamoc vatikans akri-<br />
68<br />
}'vh'mksr<br />
tikebs sxva saxelganTqmuli<br />
kaTolike Teologi _ hans kiungi.<br />
kidev SeiZleboda msgavsi<br />
poziciis mqone naklebad<br />
cnobil kaTolike TeologTa<br />
Tu ierarqTa dasaxelebac,<br />
romlebsac, samwuxarod, am<br />
etapze ar ZaluZT kaTolikuri<br />
eklesiis oficialuri poziciis<br />
Secvla. ufro metic: miuxedavad<br />
imisa, rom TviT<br />
vatikanis mesveurTa Sorisac<br />
ki ar arsebobs erTgvarovani<br />
pozicia kanonikuri da eTikuri<br />
sakiTxebis Taobaze, am<br />
mimarTulebiT raime cvlilebebis<br />
perspeqtiva mainc ar SeimCneva.<br />
12<br />
aqve unda avRniSnoT, rom<br />
romis papisgan gansxvavebiT,<br />
amJamindeli msoflio patriarqis,<br />
barTlomeosis pozicia<br />
kontraceptivebis gamoyenebasTan<br />
dakavSirebiT srulad<br />
emTxveva am `disidenti~ kaTolike<br />
moRvaweebis pozicias.<br />
olivie klemani miuTiTebs,<br />
rom patriarq barTlomeoss,<br />
misi winamorbedis, aTenagoras<br />
msgavsad, sakmaod liberaluri<br />
damokidebuleba aqvs aRniSnul<br />
problemasTan: `...Tu qalsa<br />
da vaJs WeSmariti siyvaruliT<br />
uyvarT erTmaneTi, maSin<br />
me araferi mesaqmeba maT sawol<br />
oTaxSi! Sobadobis kontrolis<br />
meTodebTan dakavSirebiT<br />
ki maT, dae, sakuTari<br />
sindisiTa da eqimis rCeviT<br />
ixelmZRvanelon. es Cemi saqme<br />
ar aris~. 13<br />
1989 wels Jak gaiom monawileoba<br />
miiRo episkopos b. h. gregoris<br />
(1750-1831) neStis safran<strong>ge</strong>Tis<br />
erovnul gmirTa<br />
panTeonSi gadmosvenebis ceremonialSi.<br />
gregoris mniSvnelovani<br />
wvlili hqonda Seta-<br />
Ñîëiäàðíiñòü
nili monobis institutis<br />
gauqmebasa da SavkanianTa da<br />
ebraelTa diskriminaciis Se-<br />
CerebaSi franguli revoluciis<br />
dros. kaTolikuri eklesiis<br />
ierarqiam dagmo episkoposi<br />
gregori samRvdeloebis<br />
samoqalaqo konstituciis<br />
(Civil Constitution of the Clergy) mi-<br />
RebisTvis. gaio erTaderTi<br />
frangi episkoposi iyo, romelmac<br />
monawileoba miiRo am<br />
ceremonialSi. amis Semdeg igi<br />
kidev ufro STambeWdav reputacias<br />
iZens, rogorc uaryofiTi,<br />
aseve dadebiTi azriT.<br />
1989 wlis ganmavlobaSi imdenad<br />
izrdeba safran<strong>ge</strong>Tis episkoposTa<br />
kolegiis ukmayofileba<br />
`sxvagvarad moazrovne~<br />
episkoposis mimarT, rom ukve<br />
mTeli episkopati, gamonaklisis<br />
gareSe, oficialurad<br />
gmobs mas. amgvari reaqcia,<br />
ZiriTadad, gamoiwvia misi<br />
intervius gamoqveynebam<br />
Jurnal Lui-Si (Playboy-s franguli<br />
ekvivalentSi). episkoposi<br />
gaio wamyvan <strong>ge</strong>i-Jurnalebsac<br />
aZlevs interviuebs<br />
da sajarod akritikebs kaTolikur<br />
ierarqias adamianis<br />
seqsualuri cxovrebis sakiTxebSi<br />
umecrebis gamo.<br />
1989 wlis damlevs gaio cdilobs<br />
`moWkviandes~, awers ra<br />
xels gancxadebas, sadac ierarqias<br />
romis papisadmi `loialobasa~<br />
da morCilebas hpirdeba.<br />
Tumca `Seri<strong>ge</strong>bis aqti~ didxans<br />
ar gagrZelebula. erT<br />
kviraSi gaio televiziiT gamodis,<br />
sadac kvlav emijneba<br />
episkoposTa ZiriTad nawils.<br />
igi aRniSnavs, rom `eklesiis<br />
SigniT TiTqmis ar arsebobs<br />
debatebi~ da mwuxarebas<br />
gamoxatavs imis gamo, rom<br />
vatikanis meore krebis Semdeg<br />
eklesiaSi araviTari progresi<br />
ar SeimCneva. 14 cvlilebebisa<br />
da ganaxlebis saWiroebaze<br />
saubrobs episkoposi kasaldaligac:<br />
`eklesia valdebulia<br />
xels uwyobdes cvlilebebs,<br />
imis magivrad, rom gmobdes<br />
maT. yvelaferi SefardebiTia<br />
RmerTisa da adamianis garda~. 15<br />
gaios televiziiT xSiri gamosvlebis<br />
gamoc akritikeben.<br />
amis gamo igi aRniSnavda, rom<br />
Tu xalxi jer kidev iCens interess<br />
sasuliero piris mimarT,<br />
ese igi, maT jer kidev<br />
ainteresebT eklesiis pozicia<br />
ama Tu im sakiTxze. gavrcelebuli<br />
xmebis mixedviT,<br />
igi TiTqos qalebs abortisken<br />
mouwodebda, magram episkoposi<br />
gaio mxolod imas ambobs,<br />
rom ar SeuZlia da arc<br />
survili aqvs is qali ganikiTxos,<br />
romelic aseT mdgomareobaSi<br />
aRmoCnda. Tumca misi<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
69<br />
solidaroba<br />
amgvari Semwynarebluri damokidebulebac<br />
ki eklesiis<br />
swavlebis sawinaaRmdego<br />
poziciad CaiTvala.<br />
amrigad, episkopos gaios<br />
pirovnebis ganuwyveteli<br />
diskreditacia isev `Sinaurebis~,<br />
sasuliero pirebis mxridan<br />
xdeba: iqneba es homoseqsualizmis,<br />
rasizmis, antisemitizmis<br />
dausabuTebeli braldebebi<br />
Tu misi fsiqopaTad<br />
da aranormalur adamianad<br />
moxsenieba. arc gaio rCeboda<br />
valSi. man aiaTolas 16 Seadara<br />
arqiepiskoposi diuvali,<br />
romelic `ideologiuri<br />
erTgvarovnebis~ damyarebas<br />
cdilobs safran<strong>ge</strong>Tis<br />
episkoposTa kolegiumSi.<br />
saukeTeso damadasturebeli<br />
sabuTi episkopos gaios survilisa,<br />
ufro metic, wyurvilisa,<br />
rac SeiZleba xSirad yofiliyo<br />
xelmisawvdomi gaWir-
#2(29)<br />
vebuli da tanjuli adamianebisTvis,<br />
aris Semdegi faqti:<br />
evres eparqiaSi msaxurebis<br />
dasasruls mas ufro meti<br />
patimari hyavda monaxulebuli<br />
cixeebSi, vidre nebismier<br />
episkoposs safran<strong>ge</strong>Tis mTeli<br />
istoriis manZilze. es ki<br />
sruliad bunebrivia iseTi<br />
msoflmxedvelobis matarebeli<br />
adamianisTvis, rogoric<br />
episkoposi Jak gaioa. mogvianebiT,<br />
farTo auditoriis<br />
winaSe warmoTqmul sityvaSi,<br />
is ityvis: `qriste Tavis saxarebas<br />
ara mxolod Cagrul da<br />
devnil adamianebs auwyebs,<br />
aramed igi Tavad xdeba ase-<br />
Ti~. 17 episkopos pedro kasaldaligasac<br />
gacnobierebuli<br />
aqvs sxvaTa gaWirvebis saku-<br />
Tar Tavze gancdis aucilebloba:<br />
`mTeli cxovreba vebrZodi<br />
am usamarTlobas da<br />
Cemi brZola WeSmariti rom<br />
yofiliyo, vigrZeni, TviTon<br />
unda vyofiliyavi Raribi~. 18<br />
1995 wlis 13 ianvars episkoposi<br />
gaio vatikanSi gamoiZaxes,<br />
episkoposTa kongregaciis<br />
prefeqtTan, kardinal gantin-<br />
Tan Sesaxvedrad. gadawyvetileba<br />
winaswar iyo miRebuli:<br />
mas evres eparqiis kaTedra<br />
unda daetovebina da parTeniis<br />
eparqiis titularul<br />
(nominalur) episkoposad<br />
unda gadasuliyo.<br />
parTeniis eparqia, romelic<br />
axla alJiris udabnoSia, saerTod<br />
ar arsebobda vatikanis<br />
religiur rukaze me-5 saukunidan<br />
moyolebuli (manamde<br />
es eparqia mavritaniis teritoriaze<br />
iyo). es Tanamdeboba<br />
araviTar pastoraluri funqciebis<br />
aRsrulebas ar moiTxovda,<br />
Tumca episkoposma<br />
Solidarität<br />
orientiri<br />
gaiom internetiT gaagrZela<br />
Tavisi msaxureba, rogorc<br />
`virtualurma episkoposma~.<br />
episkoposis rezidenciidan<br />
gandevnis Semdeg igi parizis<br />
cnobil dragonis quCaze midis,<br />
sadac aralegali emigrantebi<br />
binadroben, da erTi wlis<br />
ganmavlobaSi maTTan erTad<br />
cxovrobs. mas vatikanis<br />
winaaRmdeg buntis mowyobas<br />
sTavazobdnen, Tumca Tavisi<br />
pastoraluri moRvaweobis<br />
gagrZeleba arCia mis garSemo<br />
Seqmnil axal viTarebaSi.<br />
taZrisa da eparqiis gareSe<br />
darCenil episkoposs zogjer<br />
esa Tu is samrevlo iwvevs mesis<br />
Casatareblad an qada<strong>ge</strong>bis<br />
warmosaTqmelad. rogorc<br />
wesi, episkoposebi uars eubnebian<br />
mas RvTismsaxurebis er-<br />
Toblivad Catarebaze, Tumca<br />
maT Sorisac aris zogierTi<br />
gamonaklisi.<br />
episkoposi gaio erT-erT interviuSi<br />
ambobs, rom Raribeb-<br />
Tan cxovrebam mas ori ram<br />
aswavla: `...pirveli: mocemuli<br />
dRiT cxovreba momdevno<br />
dReebisTvis yovelgvari <strong>ge</strong>gmebis<br />
dawyobis gareSe. rogorc<br />
saxarebaSi weria, `xvale<br />
TviTon izrunebs TavisTvis,<br />
radgan yovel dRes eyofa<br />
Tavisi sazrunavi (zogierTi<br />
TargmaniT: boroteba)~ (mT.<br />
6:34), xval sxva dRe iqneba; da<br />
meore: sixarulis gancda. rakiRa<br />
RaribTa cxovreba mZimea,<br />
isini gansakuTrebulad xaroben<br />
erTad yofniT da SesaSuri<br />
xelgaSlilobiT uziareben<br />
erTmaneTs, rasac dRiurad<br />
Souloben~. 19 episkoposi pedro<br />
kasaldaliga ki Semdegi<br />
sityvebiT gadmogvcems Tavis<br />
gamocdilebas: `vinc Raribeb-<br />
70<br />
}'vh'mksr<br />
Tan erTad cxovrobs, mxolod<br />
mas SeuZlia dainaxos maTi<br />
udidesi unari _ unari imisa,<br />
rom gagiyon ukanaskneli lukma.<br />
marTlac saocaria, rom,<br />
miuxedavad didi ubedurebisa,<br />
maT SeuZliaT iyvnen mxiarulni.<br />
aseve saocaria maTi mimtevebloba.<br />
maxsovs erTi kaci,<br />
romelsac xuTi Svili moukles,<br />
magram man SeZlo damna-<br />
SaveTa patieba...~ 20<br />
evres eparqiidan episkopos<br />
gaios daTxovnam Zlieri emociuri<br />
reaqciebi gamoiwvia<br />
uamrav adamianSi, rogorc safran<strong>ge</strong>TSi,<br />
aseve mis farglebs<br />
gareT. sakaTedro taZarSi<br />
mis ukanasknel mesas ramdenime<br />
aTasi kaci daeswro, romlebmac<br />
RvTismsaxurebis dasrulebis<br />
Semdeg demonstraciuli<br />
msvleloba moawyves<br />
quCaSi vatikanis gadawyvetilebis<br />
gaprotestebis mizniT.<br />
demonstracia, romelsac gadauRebelma<br />
wvimamac ver SeuSala<br />
xeli, regionis komunisti<br />
gubernatoris xelmZ-<br />
RvanelobiT mimdinareobda.<br />
evres eparqiisTvis episkopos<br />
gaios CamoSoreba sazogadoebam<br />
da zogierTma sasuliero<br />
pirma Secdomad aRiara. ase<br />
fiqrobdnen is arareligiuri<br />
adamianebic, romlebic episkoposisadmi<br />
aSkara simpaTiiT<br />
iyvnen gamsWvalulni. gaios<br />
gadayenebis gamo 40 aTasma adamianma<br />
gaugzavna saprotesto<br />
werili vatikansa da sxvadasxva<br />
cnobil prelats.<br />
im droisTvis Catarebulma<br />
sazogadoebrivi azris gamokiTxvam<br />
warmoaCina, rom franguli<br />
sazogadoebis didi nawili<br />
ar iwonebda gaios winaaR-<br />
Ñîëiäàðíiñòü
mdeg gatarebul sanqciebs:<br />
64% aprotestebda am zomas;<br />
25% neitralur pozicias<br />
afiqsirebda; mxolod 11% iwonebda<br />
vatikanis gadawyvetilebas.<br />
rogorc mogvianebiT<br />
Catarebulma gamokiTxvam<br />
aCvena, gaios mxardamWerTa<br />
ricxvi 75%-mde gaizarda.<br />
arc Tavad frangul saeklesio<br />
wreebSi iyo amis gamo erTgvarovani<br />
reaqcia. monsinior<br />
Jan miSel di falkom, safran<strong>ge</strong>Tis<br />
episkoposTa kolegiumis<br />
oficialurma warmomad<strong>ge</strong>nelma,<br />
ganacxada, rom kardinali<br />
kofi da arqiepiskoposi diuvali<br />
`aSkarad SeSfoTebulni~<br />
arian vatikanis mier gaios<br />
winaaRmdeg gatarebuli sanqciebis<br />
gamo. diuvali mogvianebiT<br />
oficialur gancxadebas<br />
akeTebs, sadac aRniSnavs,<br />
rom igi `roms meti moTminebis<br />
gamoCenas sTxovda~. misi<br />
TqmiT, amgvari qmedeba `avtoritaruli<br />
aqtia, romelsac<br />
verasodes Seurigdeba sazogadoeba~.<br />
21 arqiepiskoposi<br />
Jak delaportec cdilobs<br />
gaios dacvas: `es qmedeba Wrilobaa<br />
Cveni eklesiisTvis... es<br />
gau<strong>ge</strong>brobis seriozuli wyaroa<br />
yvela im adamianisTvis,<br />
romelic WeSmaritebas eZebs<br />
eklesiaSi da romelsac ndoba<br />
aqvs eklesiis mimarT~. 22<br />
evres eparqiidan gandevnis<br />
Semdeg episkoposi gaio werda:<br />
`Cemi ocneba iyo, rom TiToeuli<br />
SeWirvebuli, devnili,<br />
Cagruli da yvelasgan zurg-<br />
Seqceuli adamianisTvis gamewvdina<br />
xeli da nu<strong>ge</strong>Si meca;<br />
rom yovelTvis SemZleboda<br />
iq wasvla, saiTkenac adamian-<br />
Ta tanjva mixmobda; rom Sem-<br />
Zleboda protesti gamomexa-<br />
ta gausaZlisi siRatakis,<br />
usamarTlobis, Zaladobis,<br />
iaraRiT vaWrobisa da sxva<br />
msgavsi simaxinjeebis gamo...~ 23<br />
episkoposi Jak gaio, sakuTari<br />
iniciativiT, kvlav aRasrulebs<br />
Tavis pastoralur<br />
misias miusafari da marginalizebuli<br />
adamianebisTvis<br />
(rogorc zemoT aRvniSneT,<br />
igi gaTavisuflebul iqna<br />
amgvari funqciebisgan), kvlav<br />
mogzaurobs safran<strong>ge</strong>Tis<br />
sxvadasxva mxareSi da mis<br />
farglebs gareTac, qada<strong>ge</strong>bs<br />
qristes saxarebas, romlis<br />
Sinaarsic mniSvnelovnad<br />
aris minavlebuli zogierTi<br />
regionis mkvidrTa gawarmar-<br />
Tebul cnobierebaSi. episkoposi<br />
Rrmad aris darwmunebuli,<br />
rom ieso ara mxolod qristianebs,<br />
aramed mTel kacobriobas<br />
ekuTvnis. igi cdilobs<br />
aralegali emigrantebis uflebebic<br />
daicvas da rogorme<br />
Seamsubuqos maTi gausaZlisi<br />
yofa.<br />
1995 wels episkoposi gaio<br />
monawileobs organizacia Call<br />
to Action-is 24 mier detroitSi<br />
mowyobil konferenciaSi, rogorc<br />
erT-erTi mTavari spikeri.<br />
igi sam sxdomas waruZ-<br />
Rva. mis garda konferencias<br />
sxva `disidenti~ kaTolike<br />
Teolo<strong>ge</strong>bic xelmZRvanelobdnen,<br />
romelTa Soris iyvnen<br />
prof. hans kiungi da episkoposi<br />
Tomas gumbletoni.<br />
saerTod, episkoposi gaio<br />
Zalian energiulad da aqtiurad<br />
eweoda Tavis saqmianobas.<br />
amis gamo xSirad vatikani<br />
ubralod iZulebuli iyo, ase<br />
vTqvaT, `pirdapiri CareviT~<br />
SeeCerebina igi. magaliTad,<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
71<br />
solidaroba<br />
papma ione-pavle I I -m uSualod<br />
mas gaugzavna brZanebuleba,<br />
rom ar Caetarebina konferencia<br />
seqsualuri umciresobebis<br />
problemebze.<br />
2004 wels, kaTolike axalgazrdobis<br />
saerTaSoriso dRes,<br />
episkoposi gaio sityviT unda<br />
gamosuliyo q. bonSi gamar-<br />
Tul seminarze. Tumca kiolnis<br />
kardinalma ioaxim meisnerma<br />
kaTolikuri eklesiis<br />
kanonikuri kodeqsis 736-e<br />
kanonis damowmebiT, romelic<br />
episkoposs ukrZalavs qada<strong>ge</strong>bis<br />
warmoTqmas sxva eparqiaSi,<br />
`Tuki igi mcdar swavlebas<br />
qada<strong>ge</strong>bs~, mas sxdomaze<br />
sityvis warmoTqma aukrZala.<br />
episkoposi mSvidad da RimiliT<br />
ambobda: `me amikrZales<br />
laparaki, magram SeuZlebelia<br />
WeSmaritebis sityva didxans<br />
daabrkolo~.<br />
aRniSnuli seminari damoukidebeli<br />
kaTolikuri Jurnalis<br />
“Public Forum”-is mier iyo<br />
organizebuli. redaqciis<br />
TanamSromlebma oficialuri<br />
gancxadeba gaakeTes da dagmes<br />
kardinal meisneris saqcieli.<br />
redaqciam xalxs mouwoda<br />
daecvaT seminarze gamomsvlelebi<br />
`kardinalis agresiuli<br />
da briyvuli gamoxdomisgan~.<br />
seminari momdevno<br />
wels kiolnSi Catarda. yvela<br />
monawiles (1300 adamians)<br />
xelSi wiTeli baraTi eWira,<br />
romelsac msajebi fexburTelis<br />
moednidan gaZevebisas iyeneben.<br />
am baraTebis adresati<br />
kardinali meisneri iyo.<br />
yvelaze cnobili faqti episkopos<br />
gaios uflebadacviTi<br />
moRvaweobisa safran<strong>ge</strong>Tis<br />
erT-erTi uflebadamcveli
#2(29)<br />
episkopos Jak gaios<br />
zogierTi gamonaTqvami:<br />
`swored saxarebam maswavla, rom<br />
siyvaruli ufro Zlieria, vidre<br />
wesebi da kanonebi~.<br />
`Cven Zalian did mniSvnelobas<br />
vaniWebT paps da saerTod papobis<br />
instituts. Rrmad mwams, rom<br />
momavalSi reformebis impulsi<br />
qvemodan, xal-xisgan wamova da ara<br />
zemodan _ ierarqiisgan~.<br />
`Tuki Cveni amosavali wertili da<br />
mTavari Rirebuleba TviT adamiani<br />
iqneba, maSin yvelaferi TavisTavad<br />
ganaxldeba _ liturgiac,<br />
Teologiuri azrovnebac da<br />
mTlianad saeklesio cxovrebac~.<br />
`zogjer eklesia indiferentulia<br />
adamianis uflebebisadmi, magram<br />
saxareba arasodes aris<br />
neitraluri am sakiTxis mimarT~.<br />
`ratom uaryves ieso? amis<br />
erT-erTi mTavari mizezi Semdegi<br />
iyo: misma uCveulo da Tavisufalma<br />
msjelobebma SiSi gamoiwvia<br />
adamianebSi. maT dainaxes, rom<br />
SesaZlebeli iyo sxvagvarad,<br />
gansxvavebulad cxovreba, magram<br />
amis Sedegad SeiZleba bevri ram<br />
daekargaT (avtoriteti,<br />
materialuri mdgomareoba,<br />
megobrebi da sxv.)<br />
da maT SeeSindaT amgvari<br />
gansxvavebulobis~.<br />
Solidarität<br />
orientiri<br />
organizaciis «Droits Devant»-is<br />
(frang. `uflebebi upirveles<br />
yovlisa~) TanaTavmjdomareobaa.<br />
ararsebuli eparqiis, parTeniis,<br />
nominalur episkoposad<br />
gadayvanis Semdgom man es eparqia<br />
internetsaitis (www.partenia.org)<br />
saxiT aRadgina.<br />
2007 wlidan episkoposi gaio<br />
cdilobs ufro aqtiurad<br />
gamoiyenos interneti: Google<br />
Video-ze aqveynebs sakuTar<br />
video interviuebs sxvadasxva<br />
sakiTxze. mas 12-mde wigni aqvs<br />
gamoqveynebuli. sazogadoebis<br />
yvelaze didi yuradReba<br />
miipyro misma wignma «A Cry on<br />
Exclusion», romelSic safran<strong>ge</strong>-<br />
Tis saemigracio kanonebia<br />
gakritikebuli (es garemoeba<br />
erT-erT mizezad gamoadga<br />
vatikans misi daTxovnisas).<br />
gaios meore cnobili wigni ki<br />
(«Voice from the Desert: A Bishop’s<br />
Cry for a New Church») misi dasjis<br />
Semdeg aris dawerili da<br />
ZiriTadad avtobiografiuli<br />
xasiaTisaa.<br />
episkopos Jak gaios xSirad<br />
pirvel `virtualur episkoposs~<br />
uwodeben. igi ambobs,<br />
rom arasodes Sewyvets papis<br />
konservatiuli poziciisagan<br />
gansxvavebuli socialuri da<br />
moraluri principebis qada<strong>ge</strong>bas.<br />
`eparqiidan Cems Camo-<br />
Sorebas, _ ambobs igi, _ erTaderTi<br />
mizani hqonda: xma ve-<br />
Rar mimewvdina adamianebisTvis.<br />
magram aseTma strategiam<br />
ar gaamarTla, radgan axla<br />
ufro meti adamiani mismens<br />
eleqtronuli saSualebebiT~.<br />
72<br />
}'vh'mksr<br />
Ñîëiäàðíiñòü
SeniSvnebi:<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
73<br />
solidaroba<br />
1 maRali ierarqiis sasuliero piris aRmniSvneli sityva romis kaTolikur eklesiaSi.<br />
igivea, rac qarTuli `meufe~ (mimarTva episkoposisadmi).<br />
2 The Virtual Diocese. Interview with Bishop Gaillot, p. 4 // http://gvanv.com/compass/arch/v1404/<br />
gaillot.html<br />
3 Commonweal.Provocateur or prophet? The French church & Bishop Gaillot p.2, // http://findarticles.com/<br />
p/articles/mi_m1252/is_n17_v122/ai_17564085/<br />
4 Raribebis episkoposi. interviu ep. pedro kasaldaligasTan // Jurn. `arCevani~, #7-8,<br />
2006, gv. 95.<br />
5 iqve, p. 6<br />
6 iqve, p. 4<br />
7 Bishop Jacques Gaillot. My Option for the Poor. Call to Action Conference, Detroit, 1996, p. 5 // http://<br />
www.cta-usa.org/resgaillot.html<br />
8 rogorc cnobilia, kaTolikuri eklesiis samRvdeloeba aucileblad dauqorwinebeli<br />
unda iyos, gansxvavebiT marTlmadidebeli eklesiis tradiciisgan, romlis Tanaxmadac<br />
daSvebulia rogorc ucolo (e.w. Savi samRvdeloeba), aseve colosani (e.w. TeTri<br />
samRvdeloeba) sasuliero pirebis msaxureba eklesiaSi.<br />
9 Commonwealth. Provokateur or Prophet?... p. 4.<br />
10 Raribebis episkoposi // Jurn. `arCevani~, #7-8, 2006, gv. 96.<br />
11 iqve, gv. 99 (qalTa xeldasxmis sakiTxze marTlmadidebluri poziciisTvis ix. cnobili<br />
ingliseli marTlmadidebeli Teologis, oqsfordis universitetis gadamdgari<br />
profesoris, episkopos kalistos ueris narkvevi (krebulSi: Ýëèçàáåò Áåð-Ñèæåëü, Åï.<br />
Êàëëèñò (Óýð). Ðóêîïîëîæåíèå æåíùèí â Ïðàâîñëàâíîé öåðêâèþ Ì., ÁÁÈ, 2000),<br />
romelSic Zalze saintereso, ase vTqvaT, `rkinis argumentebia~ warmod<strong>ge</strong>nili qalTa<br />
mRvdlobis sasar<strong>ge</strong>blod.<br />
12 amgvari `ideologiuri siWrelis~ Taobaze qarTveli mkiTxvelisTvis yvelaze xelmisawvdom<br />
wyaros warmoad<strong>ge</strong>ns interviu kaTolike TeologTan, mama erns kristof zutnerTan,<br />
romelic acxadebs, rom vatikanSi `iseve sxvadasxvagvarad arian ganwyobilni,<br />
rogori pluralistulic aris TviT kaTolikuri eklesia. yvela tendencia da, warmoidgineT,<br />
tendenciebis niuansebic ki, romlebic warmod<strong>ge</strong>nilia Tanamedrove kaTolikur<br />
RvTismetyvelebaSi, mxardamWerebs oficialur vatikanSic poulobs~ (ix. Jurn.<br />
`arCevani~, #3-4, 2006, gv. 86).<br />
13 O. Clement. Conversations with Ecumenical Patriarch Bartholomew I. N-Y, SVS Press, 1997, p. 128.<br />
14 saeklesio istoriis sakiTxebSi gauTviTcnobierebeli mkiTxvelisTvis avRniSnavT, rom<br />
kaTolikuri eklesiis istoriaSi vatikanis meore kreba (1963-65) marTlac epoqaluri<br />
mniSvnelobis movlena gaxldaT, radgan swored am krebis wyalobiT kardinalurad<br />
Seicvala da gadafasda eklesiis swavleba sxva religiebis, adamianis uflebebisa da<br />
zogadad Tanamedrove samyarosadmi damokidebulebis Sesaxeb. agreTve gatarda<br />
liturgikuli reforma. Tumca darCa iseTi sakiTxebic, romelTac araviTari cvlileba<br />
ar ganucdia, mag., papis primatisa da ucdomelobis dogma, romelic dRes ukve<br />
aqtiurad ganixileba, aseve zogierTi sxva kanonikuri da eTikuri sakiTxi.<br />
15 Raribebis episkoposi // Jurn. `arCevani~, #7-8, 2006, gv. 99.<br />
16 aiaTola _ iranSi Siiti muslimebis religiuri lideri.<br />
17 J. Gaillot. My Option for the Poor... p. 1<br />
18 Raribebis episkoposi // Jurn. `arCevani~, #7-8, 2006, gv. 96.<br />
19 The Virtual Diocese. Interview with J. Gaillot... p. 3.<br />
20 Raribebis episkoposi // Jurn. `arCevani~, #7-8, 2006, gv. 99-100.<br />
21 His Holiness, Carl Bernstein & Marco Politi, p. 509 // http://en.wikipedia.org/wiki/Jacques_Gaillot#cite_note-16<br />
22 National Catholic Reporter. Protests follow French bishop’s removal // http://findarticles.com/p/articles/<br />
mi_m1141/is_n13_v31/ai_16531819/<br />
23 Jacques Gaillot, Voice From The Desert // http://en.wikipedia.org/wiki/Jacques_Gaillot#cite_ref-17<br />
24 Call to Action _ es aris saxelwodeba im organizaciisa, romelic romis kaTolikur<br />
eklesiaSi propagandas uwevs qalTa mRvdlobas, savaldebulo celibatis gauqmebas da<br />
sxv. es organiziacia vatikanma gaakritika kaTolikur eklesiaSi memarcxene<br />
Sexedulebebis popularizaciisTvis.
#2(29)<br />
Solidarität<br />
Cveni wre<br />
bavSvebi<br />
quCaSi<br />
`ar arseboben bavSvebi, romlebic cudad iqcevian,<br />
arian mxolod cudi yofa-qcevis ufrosebi~.<br />
Harry Bakwin<br />
naTia guliaSvili<br />
axal, postsabWoTa, realoba-<br />
Si, roca es bavSvebi quCaSi<br />
pirvelad gamoCndnen, socialistur<br />
Tanasworobasa da<br />
dasaqmebis problemis ararsebobas<br />
SeCveuli qarTuli<br />
sazogadoeba maT araerTgvarovani<br />
reaqciiT Sexvda.<br />
wlebis manZilze gansakuTrebuli<br />
riskis qveS myofi bav-<br />
Svebis ricxvi saqarTvelos<br />
did da yofil industriul<br />
qalaqebSi TandaTan izrdeboda.<br />
qarxnebis masobriv daxurvas<br />
mosaxleobis, ufro mamakacTa,<br />
Semosavlebis pirdapirproporciuli<br />
Semcireba<br />
da axali socialur-ekonomikuri<br />
problemebis gaCena mohyva<br />
_ samuSaos saZebnelad<br />
wasuli mamebisa da yuradRebis<br />
miRma darCenili, quCaSi<br />
gamosuli Svilebis raodenobam<br />
imata.<br />
aseTi procesi uxilavad vi-<br />
Tardeba da didad ar gawuxebs<br />
manam, sanam TavisTvis arian<br />
da Sen ar <strong>ge</strong>xebian. viRacam<br />
74<br />
}'vh'mksr<br />
sar<strong>ge</strong>belic naxa _ jer kidev<br />
6-7 wlis win e.w. quCis bavSvebis<br />
yoveldRiurad naSovni<br />
Tanxis TiTqmis naxevari policielebis<br />
jibeSi gadadioda da<br />
problemac ase `gvardeboda~.<br />
nino zuriaSvili, Jurnalisti,<br />
romelmac riskis qveS myof<br />
bavSvebze Jurnalisturi<br />
gamoZieba daiwyo, ixsenebs:<br />
`2002 wels gadaviReT<br />
filmi quCis bavSvebze.<br />
maSin maT specialuri<br />
birJebi hqondaT, sadac<br />
Rames aTevdnen. dekember-<br />
Si, yinvaSi, roca films<br />
viRebdiT, isini koconis<br />
irgvliv ikribebodnen.<br />
es SevardnaZis xana iyo,<br />
policia maTi saSualebiT<br />
fuls akeTebda. gldanis<br />
izolatoric arsebobda,<br />
Tavisi karceriT da zogierTi<br />
iq mihyavdaT. bir-<br />
Jis wevrebi xSirad fuls<br />
agrovebdnen amxana<strong>ge</strong>bis<br />
gamosasyidad.<br />
Ñîëiäàðíiñòü
marTalia, klasikuri Jurnalisturi<br />
gamoZieba maSin<br />
ar gamovida, magram erTi<br />
Tve maTTan erTad vicxovre.<br />
maTi ndoba movipov,<br />
rac arc ise advilia. mere<br />
xalxi gvirekavda da gveubneboda,<br />
rom daasaqmebdnen<br />
am bavSvebs, magram maT<br />
yvelaze metad reabilitacia<br />
sWirdebodaT~.<br />
reabilitaciis centrebis Ziri-<br />
Tadi nawili, iseve rogorc<br />
maSin, dResac arasamTavrobo<br />
seqtorisgan finansdeba. rac<br />
Seexeba saxelmwifo struqturebs,<br />
erTi centris nawilobrivi<br />
da ori maTganis sruli<br />
programuli dafinanseba 2009<br />
wlidan jandacvis saministros<br />
kompetenciaSi gadavida.<br />
aqedan erT-erTi zemoxsenebuli<br />
gldanis izolatoris gauqmebis<br />
Semdeg Seiqmna imave<br />
adgilas 2005 wels.<br />
socialuri adaptaciis centri<br />
sadReRamisoa, sadac gansakuTrebuli<br />
riskis qveS myofi<br />
bavSvebi nebismier dros pirdapir<br />
quCidan midian. ramden<br />
xans darCebian da rodis wavlen,<br />
maT survilzea damokidebuli.<br />
Sesabamisad, kontin<strong>ge</strong>nti,<br />
romelic am centrSi<br />
modis, da problemebic, sxva<br />
amgvari dawesebulebebisgan<br />
gansxvavebiT, aratipuria.<br />
fsiqo-socialuri mizezi, rac<br />
gansakuTrebuli riskis qveS<br />
myofi bavSvebis quCaSi gamosvlis<br />
safuZveli xdeba, TiTqmis<br />
yvelasTvis saerToa _ es<br />
aris mSoblebTan konfliqti,<br />
ZiriTadad am ukanasknelTa<br />
arajansaRi cxovrebis wesiT<br />
(alkoholizmi, prostitucia,<br />
Svilebis iZulebiT gaSveba<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
75<br />
solidaroba
#2(29)<br />
quCaSi saSovarze) gamowveuli.<br />
saerToa Sede<strong>ge</strong>bic:<br />
`patarebs, yvelaze msubuq<br />
SemTxvevaSi, sociopaTia,<br />
asocialuri, deviaciuri<br />
qcevebi aqvT, rac<br />
jer kidev ar aris daavadeba<br />
da Tu am periodSi<br />
quCas mowydebian, SesaZlebelia<br />
kvlav socialurebi<br />
gaxdnen. Tu arada,<br />
Semdeg es yovelive fsiqopaTiaSi<br />
gadadis. am bav-<br />
Svebis 100% Zaladobis<br />
msxverplia. ginaxavT patara,<br />
4-5 wlis bavSvi, romelsac<br />
eTqvas, dedikos<br />
uWirs, unda wavide, vimaTxovro<br />
da davexmaroo?<br />
bavSvi am asakSi ar iRebs<br />
aseT gadawyvetilebas, anu<br />
yvela SemTxvevaSi isini<br />
mSoblis iZulebiT gadian<br />
quCaSi. rogorc ki am gziT<br />
fulis Sovnas SeeCvevian,<br />
maTi ukan dabruneba<br />
TiTqmis SeuZlebelia.<br />
Tu daabruneb, unda Caketo,<br />
izolaciaSi gyavdes,<br />
ra Tqma unda, saTanado<br />
zrunvasac ar unda aklebde,<br />
ramdenime TviT unda<br />
moaSoro dedas, romelic<br />
quCaSi gasvlas aiZulebs.<br />
es mxolod erTi etapia,<br />
maT swor gzaze dayenebas<br />
Semdgom kidev didi muSaoba<br />
sWirdeba,<br />
_ ambobs socialuri adaptaciis<br />
centris direqtori,<br />
fsiqologi qeTi kobalaZe.<br />
asocialur garemoSi cxovrebas<br />
mohyveba akademiuri Camor-<br />
Cena (umravlesoba skolaSi<br />
ar dadis an mxolod 1-2 klasis<br />
ganaTleba aqvs), naadrevi<br />
seqsualuri gamocdileba,<br />
amas emateba webos moxmareba.<br />
Solidarität<br />
Cveni wre<br />
webo, rogorc toqsikuri da<br />
aqroladi nivTiereba, nervul<br />
sistemaze Zlier momwamlav<br />
zemoqmedebas axdens,<br />
iwvevs mexsierebis da aRqmiTi<br />
procesebis darRvevas. webos<br />
siiafisa da xelmisawvdomobis<br />
gamo mzrunvelobamoklebuli<br />
da riskis qveS myofi bavSvebi<br />
misi xSiri momxmareblebi arian.<br />
marTalia, asaki rom ematebaT<br />
xSirad TviTonve anebeben<br />
mas Tavs, magram am sawamlavis<br />
xangrZlivi gamoyenebis Sedegi<br />
yovelTvis mZimea. qeTi kobalaZis<br />
azriT, bavSvebs avtoagresia<br />
ufro axasiaTebT,<br />
vidre sxvis mimarT gamoxatuli<br />
agresiuli qcevebi.<br />
socialuri adaptaciis centrSi<br />
bavSvebis miReba yovelgvari<br />
sabuTis gareSe xdeba.<br />
arsebobis dRidan miRebuli<br />
4-wliani gamocdileba ki ase-<br />
Tia _ am wlebis ganmavlobaSi<br />
450 registrirebuli bavSvidan<br />
TiTqmis arcerTs ar hqonia<br />
dabadebis mowmoba, anu<br />
bavSvebi `oficialurad~ ar<br />
arsebobdnen. rogorc direqtori<br />
ambobs, maTgan 200 adamiani,<br />
faqtobrivad, aq mosvlis<br />
Semdeg `Seqmnes~. amas<br />
ukavSirdeba kidev erTi problema<br />
_ bavSvebis gvaris dad<strong>ge</strong>na.<br />
isev statistika: registrirebuli<br />
bavSvebis daaxloebiT<br />
10%-ma Tqva namdvili<br />
gvari. danarCen 90%-Si ise-<br />
Tebic arian, vinc sakuTari<br />
gvari ar icis. umetesobas<br />
mama ara hyavs _ an gaSorebia<br />
dedas, an gardacvlila, an<br />
kidev misi vinaoba daud<strong>ge</strong>nelia.<br />
zogjer arc dedas aqvs<br />
piradobis damadasturebeli<br />
mowmoba.<br />
aq iseT bavSvebsac SexvdebiT,<br />
quCaSi rom ar ucxovriaT,<br />
magram ukiduresi materialu-<br />
76<br />
}'vh'mksr<br />
ri gaWirvebis gamo iZulebuli<br />
gaxdnen centrSi mosuliyvnen.<br />
ase rom ar moqceuliyvnen,<br />
isinic quCis bavSvebad<br />
gadaiqceodnen.<br />
`Rame metroSi vicdidiT,<br />
Zalian gviani iyo. patrulma<br />
mogviyvana aq~,<br />
_ miyveba 6 wlis qristina,<br />
romelic tyup dasTan, dedas-<br />
Tan da ufros dasTan erTad<br />
daaxloebiT erTi Tvea aq<br />
cxovrobs. dedas mamasTan<br />
oficialurad ar uqorwinia,<br />
amitom bavSvebi Tavis gvarze<br />
hyavs. meoTxe Svili somxeTSi,<br />
mamasTan cxovrobs.<br />
adre muSaobda, qiriT cxovrobdnen,<br />
mere samsaxuri dakarga<br />
da qiris gadaxdac aRar<br />
SeeZlo. ase rom, SvilebTan<br />
erTad TviTonac aq aRmoCnda.<br />
`adre TiTo bavSvze TveSi<br />
5-5 lars maZlevdnen, 2007<br />
wels ki e<strong>ge</strong>c gaauqmes.<br />
sxva aranairi polisi an<br />
SeRavaTi ar maqvs. axla aq<br />
movediT, magram rodemde<br />
unda davrCeT, ar vici~.<br />
salome TurmaniZe ki bebos-<br />
Tan erTad movida 6 Tvis win.<br />
deda patimaria. 3 welia, rac<br />
cixeSi zis, da darCenil erT<br />
wels, savaraudod, pirobiTi<br />
sasjeliT Seucvlian. ambobs,<br />
rom mama adre gardaecvala,<br />
Tumca manamde:<br />
`patara viyavi maSin,<br />
mamaCemi karts TamaSobda<br />
da `zalogSi~ Camsva, 2 dRe<br />
iq viyavi, sanam bebiaCemi<br />
baTumSi wavida, saxli gayida<br />
da fuli Camoitana~,<br />
_ hyveba salome. TbilisSi ki<br />
meore saxli, sadac ojaxi<br />
Ñîëiäàðíiñòü
cxovrobda, dedis cixeSi<br />
moxvedris Semdeg gaagiraves.<br />
salome da bebo naqiravebSi<br />
gadavidnen da roca qiris<br />
gadaxdac veRar SeZles,<br />
isinic aq moxvdnen.<br />
ufrosebs janmrTelobis seriozuli<br />
problemebi aqvT,<br />
magram finansuri daxmareba<br />
centrSi mxolod bavSvebs<br />
eZlevaT.<br />
adaptaciis centri, iseve,<br />
rogorc sxva bavSvTa saxlebi,<br />
6-dan 18 wlamde beneficiarebzea<br />
gaTvlili, Tumca aq<br />
zrdasruli adamianebic cxovroben,<br />
vinc daarsebis dRidan<br />
centrSi arian _ arc wasasvleli<br />
aqvT sadme da arc damoukideblad<br />
Tavis rCenis<br />
SesaZlebloba. am adamianebis-<br />
Tvis ar arsebobs aranairi<br />
saxelmwifo politika, daxmarebis<br />
programebi.<br />
maTTvis ki, vinc asakobriv<br />
moTxovnas akmayofilebs, adaptaciis<br />
centrs ramdenime<br />
programa aqvs SemuSavebuli.<br />
bavSvebis nawili skolaSi dadis,<br />
centris pedago<strong>ge</strong>bi ki<br />
mecadineobaSi exmarebian maT.<br />
pedago<strong>ge</strong>bTan erTad, Tu sa-<br />
Wiroa, fsiqolo<strong>ge</strong>bic erTvebian<br />
muSaobaSi. survilis Sem-<br />
TxvevaSi bavSvebi xeze da<br />
Teqaze muSaobas swavloben.<br />
Tumca, rogorc qeTi kobala-<br />
Ze ambobs, umZimes cxovrebagamovlili<br />
bavSvebi guls ver<br />
udeben Sromas. nebisyofis<br />
gamomuSaveba, fsiqologiuri<br />
aramdgradobis daZleva miT<br />
ufro uWirT, rac ufro adreuli<br />
asakidan gavidnen qu-<br />
CaSi, rac ufro xangrZlivi `qu-<br />
Cis gamocdileba~ mohyvaT aq.<br />
am gamocdilebis mqone ufrosebs<br />
ki, patarebisgan gansxva-<br />
vebiT, ar surT TavianT warsulze<br />
saubari. roca ramdenime<br />
saaTs maT garemocvaSi<br />
atareb, gakvirdebian, erTdroulad<br />
_ interesiT da undoblobiT.<br />
TiTqmis yvela, vinc<br />
mogvianebiT dagvTanxmda saubarze<br />
(oRond xmis Camweris<br />
gamoyenebis gareSe), ambobs,<br />
rom Jurnalistebs ar endoba,<br />
rom bevrjer borotad isar<strong>ge</strong>bles<br />
maTi ndobiT da moatyues.<br />
saubrisas xSirad mekiTxebian<br />
xom ar maqvs CarTuli<br />
Camweri.<br />
marTlacda, media zogjer<br />
Soud aqcevs romelime maTganis<br />
cxovrebis ambavs, Tu is<br />
Zalian gansakuTrebuli da<br />
gamorCeulia, rogorc, magali-<br />
Tad, elene asaTiani. 26 wlis<br />
gogona, romelic `momavlis<br />
saxlSi~ 10 wlis SvilTan er-<br />
Tad cxovrobs, TviTonac bav-<br />
SvTa saxlSi izrdeboda. Semdeg<br />
da-ZmasTan erTad iSviles,<br />
magram axal mSoblebTan<br />
cxovreba autaneli aRmoCnda,<br />
iseve, rogorc momaval qmar-<br />
Tan. erT dRes elene, ukve<br />
bavSvTan erTad, quCaSi da<br />
Semdeg droebiT `momavlis<br />
saxlSi~ aRmoCnda. misi `droebiT”<br />
cxovreba aq ukve 9 welia<br />
grZeldeba.<br />
Znelcxovrebagamovlili<br />
elene Zlieri da mizandasaxuli<br />
pirovnebaa, zustad icis<br />
ra unda, cekvavs da TviTonac<br />
xelovnebis skolaSi aswavlis<br />
patarebs. batikaze muSaobs,<br />
xatavs. am saxlSi aRmoaCina,<br />
rom xatva SeuZlia.<br />
misi mTavari natvra Svilis<br />
bednieri momavalia.<br />
`momavlis saxli~ 10 wlis win<br />
daarsda zurab Jvaniasa da<br />
qalTa arasamTavrobo organizaciis<br />
iniciativiT. Tavi-<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
77<br />
solidaroba<br />
dan bavSvebs quCidan krebdnen.<br />
axla sxva bavSvTa saxlebidan<br />
mohyavT mas Semdeg, rac<br />
socialuri muSakebi maT ojaxur<br />
mdgomareobas Seafaseben.<br />
asakobrivi zRvari oficialurad<br />
aqac 6-dan 18 wlamdea.<br />
sul 200-mde bavSvi miiRes 10<br />
wlis ganmavlobaSi. dReisaTvis<br />
saxlSi 50 bavSvi cxovrobs.<br />
zrdasrulebis sakiTxi<br />
ki am saxlSic ase wydeba:<br />
`amdeni weli aq izrdebodnen<br />
da maT quCaSi ver<br />
gavuSvebT, miT umetes,<br />
rom ukve gadaCveulni<br />
arian quCur cxovrebas.<br />
maT ukve veRar gamoarCev<br />
sazogadoebaSi sxvebisagan.<br />
aqvT Camoyalibebuli <strong>ge</strong>movneba<br />
da moqalaqeobrivi<br />
grZnoba. vfiqrob, aq Seswavlili<br />
saxelobo saqmeebiT<br />
momavalSi Tavis rCenasac<br />
SeZleben,<br />
_ ambobs direqtori maia <strong>ge</strong><strong>ge</strong>nava.<br />
`momavlis saxlis~ yvela bav-<br />
Svi skolaSi dadis. direqtoris<br />
azriT, CamorCeniloba, Tu<br />
aReniSnebaT, gonebrivi monacemebis<br />
ki ara, socialuri<br />
problemebis bralia. amitom<br />
resurscentris daxmarebiT<br />
maT eqsternad abarebineben<br />
gamocdebs da Sesabamis<br />
klasSi svamen.<br />
skolis Semdeg ki formalur<br />
da araformalur ganaTlebas<br />
aZleven. formaluri _ gakve-<br />
Tilebis momzadebaSi daxmarebas<br />
iTvaliswinebs, araformaluri<br />
ki _ yvela is aqtivobaa,<br />
rasac isini aq ewevian _<br />
magaliTad, Teqaze, batikaze,<br />
xeze muSaoba, qarTuli da<br />
laTinuramerikuli cekvebis<br />
Seswavla, musikis gakveTilebi.
#2(29)<br />
aqvT saintereso `aqtiuri Temis~<br />
proeqti, romlis farglebSi<br />
isini sxva bavSvTa saxlebidan<br />
iwveven bavSvebs da<br />
imas aswavlian, rac TviTon<br />
iswavles. `momavlis saxli~ aqtiurad<br />
TanamSromlobs fond<br />
`iavnanasTanac~. rogorc direqtori<br />
ambobs, bavSvebs didi<br />
survili da saimiso potenciali<br />
aqvT, rom damoukideblad<br />
gamarTon koncerti.<br />
`momavlis saxls~, iseve rogorc<br />
socialuri adaptaciis<br />
centrs, wina wlebSi ganaTlebis<br />
saministro afinansebda,<br />
2009 wlidan am saxlebisTvis<br />
socialuri paketis SeTavazeba<br />
jandacvis saministros<br />
kompetenciaSi gadavida.<br />
`6-dan 18 wlamde~-s miRma<br />
ra unda gakeTdes maTi daxmarebisTvis,<br />
vinc jer kidev skolamdeli<br />
asakisaa, magram<br />
ukve mSoblebis eqpluataciis<br />
msxverplia?<br />
saxalxo damcvelis bavSvis<br />
uflebaTa centris warmomad<strong>ge</strong>nlis,<br />
meri maRlaferiZis,<br />
azriT:<br />
`problema gacilebiT<br />
ioli gadasaWreli iqneba,<br />
Tu droze daiwyeba am<br />
bavSvebis identificireba<br />
da maTze zrunva. ratom<br />
dganan isini quCaSi, rodis<br />
kargaven Cveulebriv bavSvobas<br />
da rodis iqcevian<br />
quCis bavSvebad? kanonSi<br />
weria, rom Tu mSobeli<br />
Tavis movaleobas ar<br />
asrulebs da, piriqiT,<br />
zians ayenebs bavSvs, SesaZlebelia<br />
mas CamoarTvan<br />
mSoblis ufleba. safrTxis<br />
Tavidan asacileblad<br />
Solidarität<br />
Cveni wre<br />
socialurma muSakebma,<br />
struqturebma, romlebsac<br />
bavSvze zrunva evalebaT,<br />
droulad unda daiwyon<br />
ojaxebis Seswavla, Torem<br />
mere gvian iqneba. zogjer<br />
bavSvze Zaladobas ar aqvs<br />
adgili, magram ojaxi ukiduresad<br />
gaWirvebulia.<br />
aseT SemTxvevaSi bavSvi ki<br />
ar unda movwyvitoT<br />
mSoblebs, aramed ojaxs<br />
unda davexmaroT~.<br />
kidev erTi mniSvnelovani sakiTxi,<br />
qalbatoni meris sityviT,<br />
bavSvebis mimarT sazogadoebis<br />
damokidebulebaa.<br />
`zogierTebs gulwrfelad<br />
surT am bavSvebis sikeTe,<br />
roca fuls aZleven maT, da<br />
ar fiqrobdnen, sad midis<br />
Semdeg es fuli. am fulis<br />
didi nawili an mSobelTan<br />
midis, an bavSvi imiT webos<br />
yidulobs. bavSvs ar SeuZlia<br />
fulis racionalurad<br />
gankargva. garda amisa, amgvari<br />
daxmarebiT mudmivad<br />
vubiZ<strong>ge</strong>bT maT quCaSi idgnen<br />
da `iol fuls~ mieCvion.<br />
mere internetkafeebSi<br />
aTeneben Rames zedamxedvelis<br />
gareSe. sabolood<br />
fulis micemas ziani<br />
meti moaqvs, vidre sar<strong>ge</strong>beli.<br />
adre sazogadoebas<br />
ver vetyodiT ase martivad:<br />
nu miscem maTxovar<br />
bavSvs fuls! magram dRes<br />
arsebobs alternativa _<br />
bavSvTa saxlebi~.<br />
bavSvTa saxlebidan ramdenimes<br />
arasamTavrobo organizacia<br />
`bavSvi da garemo~ aerTianebs.<br />
es organizacia 1995<br />
wels Seiqmna da gansakuTrebul<br />
mdgomareobaSi myofi<br />
bavSvebisaTvis mravalmxriv<br />
daxmarebas iTvaliswinebs.<br />
78<br />
}'vh'mksr<br />
beneficiarebi, quCis bavSveb-<br />
Tan erTad, riskis zRvarze<br />
myofi da SezRuduli SesaZleblobebis<br />
mqone bavSvebic<br />
arian. mizani arasrulwlovanTa<br />
fsiqo-socialuri reabilitacia,saganmanaTleblo<br />
procesSi CarTva, maTTvis<br />
samedicino daxmarebis gaweva,<br />
sazogadoebaSi maTi integraciaa,<br />
SesaZleblobis SemTxvevaSi<br />
ki _ am bavSvebis ojaxebSi<br />
dabruneba.<br />
organizaciis qolgis qveS<br />
ramdenime sareabilitacio<br />
centria: TbilisSi _ sadRe-<br />
Ramiso krizisuli centri<br />
`beRurebi~, dRis centri `cisartyela~,<br />
WiaTuraSi _ dRis<br />
centri `jejili~, rusTavSi _<br />
`sapovnela~ da mobiluri samsaxuri,<br />
romelic fsiqolo<strong>ge</strong>biT,<br />
pedago<strong>ge</strong>biTa da socialuri<br />
muSakebiT aris dakompleqtebuli.<br />
isini yoveldRe<br />
gadian bavSvebis TavSeyris<br />
adgilebSi da pirvelad daxmarebas<br />
uweven maT: kvebaven<br />
mSrali sakvebiT, momzadebuli<br />
aqvT maTTvis martivi saganmanaTleblo<br />
programa da fsiqologiuri<br />
TamaSebi. mizani _<br />
kontaqtis damyareba da ndobis<br />
damsaxureba, raTa Semdeg<br />
SesaZlebeli gaxdes quCidan<br />
centrebSi maTi gadayvana.<br />
rogorc organizaciis direqtori<br />
nana iaSvili ambobs, es<br />
msoflio gamocdilebaa. aseTi<br />
tipis samsaxurebi yvelganaa,<br />
imitom, rom iSviaTi gamonaklisis<br />
garda quCis bavSvi Tavisi<br />
nebiT centrSi ar midis.<br />
1995 wlidan 2005 wlamde `bav-<br />
Svi da garemos~ ZiriTadi donorebi<br />
sxvadasxva saerTaSoriso<br />
organizacia iyo. 2005<br />
wlidan Tanadamfinansebelia<br />
ganaTlebis saministroc. is<br />
Ñîëiäàðíiñòü
servisebi, rasac organizacia<br />
maT sTavazobda, im tipis daxmareba<br />
iyo, romelic saministros<br />
sWirdeboda am bavSveb-<br />
Tan urTierTobisTvis. saministros<br />
dafinanseba ki ZiriTadad<br />
saganmanaTleblo nawilze<br />
modioda. organizaciis Ziri-<br />
Tad proeqtebs ki USAID da Save<br />
The Children afinanseben. Tumca<br />
proeqti, romelic 5 weliwadze<br />
iyo gaTvlili, 1 maiss sruldeba,<br />
bavSvTa zrunvis samsaxuri<br />
ki, romelic axla jandacvis<br />
saministroSi gadavida, nana<br />
iaSvilis TqmiT, kategoriul<br />
uars ambobs mobiluri samsaxurisa<br />
da sadReRamiso centris,<br />
`beRurebis~ dafinansebaze.<br />
`gamosavali ramdenimea,<br />
Tumca idealuri arcerTi<br />
ar aris, jer erTi imis<br />
gamo, rom, vfiqrob, bavSvi<br />
ojaxSi unda izrdebodes<br />
da ara instituciaSi.<br />
arsebobs erTi forma,<br />
romelic mTel msoflioSi<br />
gamoiyeneba, _ esaa mcire<br />
saojaxo tipis centrebi _<br />
anu mravalSviliani ojaxi,<br />
sadac 8 bavSvi icxovrebs<br />
4 ufrosTan erTad. Tumca<br />
imisaTvis, rom aseTma<br />
ojaxma iarsebos, saWiroa<br />
fizikuri garemo, bina.<br />
`saqarTvelos banki~ yidulobs<br />
rusTavSi 4-oTaxian<br />
binas, sadac SeiZleba am<br />
xalxma icxovros. `beRurebidan~<br />
zogierTi (mcire<br />
nawili) albaT iq gadava.<br />
rogorc nana iaSvili ambobs,<br />
potenciuri mSoblebis Ziri-<br />
Tad nawils pedago<strong>ge</strong>bi da<br />
fsiqolo<strong>ge</strong>bi Sead<strong>ge</strong>nen. Save<br />
the Children-is da USAID-is dafinansebiT<br />
maT CautardebaT<br />
trenin<strong>ge</strong>bi _ rogor unda<br />
icxovron am bavSvebTan er-<br />
Tad da ra unda aswavlon maT.<br />
`potenciur mSoblebs, ra<br />
Tqma unda, aqvT sakuTari<br />
ojaxebi, magram mzad arian<br />
ikisron es tvirTi, _ kargad<br />
ician sad, ra garemoSi,<br />
visTan mouxdebaT muSaoba~.<br />
`mSoblebs~ eqnebaT mori<strong>ge</strong>obiTi<br />
grafiki, 24 an 48 saaTs<br />
dahyofen bavSvebTan da Semdeg<br />
axali `deda~ da `mama~ mova. trenin<strong>ge</strong>bis<br />
nawili moxaliseebs<br />
polonelebma Cautares, qalbaton<br />
nana iaSvilis sityviT,<br />
polonelebs didi saamiso<br />
gamocdileba aqvT. savaraudod,<br />
proeqtis ganxorcieleba<br />
maisidan unda daiwyos.<br />
`meore gamosavali bavSvis<br />
`gafostereba~ anu mimReb<br />
ojaxebSi gayvanaa. ojaxi<br />
iyvans bavSvs, romelmac<br />
icis, rom es misi biologiuri<br />
mSoblebis ojaxi ar<br />
aris. manamde xdeba am ojaxis<br />
safuZvliani Seswavla.<br />
bavSvi 18 wlamde icxovrebs<br />
iq. ojaxi saTanadod<br />
dafinansdeba da valdebuli<br />
iqneba misces bavSvs<br />
ganaTleba, miaRebinos<br />
specialoba.<br />
mesame gzaa movnaxoT donori,<br />
raTa misi SemweobiT<br />
`beRurebma~ muSaoba<br />
gaagrZelos, Tumca es gza<br />
nakleb realuri Cans~.<br />
rac Seexeba organizaciis<br />
centrebis saganmanaTleblo<br />
muSaobas, garda fsiqologiuri<br />
momsaxurebisa da gakve-<br />
Tilebis momzadebaSi daxmarebisa,<br />
bavSvebs xSirad utardebaT<br />
trenin<strong>ge</strong>bi samarTlisa<br />
da adamianis uflebaTa sferoSi,<br />
rac maT socialur ganviTarebasa<br />
da sazogadoebaSi<br />
integracias did stimuls<br />
aZlevs.<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
79<br />
solidaroba<br />
nana iaSvilis TqmiT, akademiuri<br />
CamorCenis gamo yvela<br />
bavSvi ver Zlevs skolis sagnebs,<br />
magram xelobis aTviseba<br />
yvelas SeuZlia.<br />
`amitom vcdilobT aqedan<br />
wasvlamde raime specialoba<br />
SevaswavloT. Tumca<br />
CvenTan iseTebic iyvnen,<br />
vinc warmatebiT daamTavra<br />
umaRlesi saswavlebeli.<br />
samwuxarod, raRac procenti<br />
mainc rCeba yvelafris<br />
miRma. roca 16-17 wlis<br />
axalgazrda moxvdeba centrSi,<br />
seriozul reabilitaciaze<br />
laparaki ukve<br />
zedmetia. es nawili quCa-<br />
Si rCeba da kriminalur<br />
samyaros ukavSirdeba. maT<br />
saxelmwifom unda mixedos,<br />
unda arsebobdes raRac<br />
strategia, politika am<br />
mimarTulebiT.~<br />
`me albaT tomze da jimze<br />
adre gaviparebi indielebis<br />
miwa-wyalze, radganac<br />
deida sali apirebs<br />
miSvilos da aRmzardos,<br />
me ki amas ver gavuZleb;<br />
erTxel xom ukve gamovcade!~<br />
heklberi fini<br />
olegi samSobiaroSi datova<br />
dedam, mere bebiasTan izrdeboda<br />
5 wlamde.<br />
`rom gavizarde, bebiaCemi<br />
msayvedurobda, sul am<br />
saxlSi rato xaro, wadio,<br />
hoda, me erTxel ise gavbrazdi<br />
da gavmwardi, avagrove<br />
Cemi bargi, rac ki<br />
mqonda, Cemi TeTreulianad,<br />
baliSianad, yvelaferi<br />
Cavide parkSi. 5 Tu
#2(29)<br />
6 wlis viyavi. mamaCemma<br />
rom adre mobiluri miyida,<br />
bebiaCems hqonda Senaxuli.<br />
me vicodi sadac ido,<br />
aviRe es telefoni. TbilisSi<br />
marSutkiT wamovedi.<br />
bebiaCemi mirekavda,<br />
magram karta amovacale<br />
da ekrani davamtvrie.<br />
policiam damiWira, egonaT<br />
moparul telefons<br />
vamtvrevdi. egreve damtaces<br />
xeli. manqanaSi rom<br />
vuTxari, ar daijeres,<br />
rom Cemi telefoni iyo da<br />
saxlidan wamovedi, gldan-<br />
Si wamiyvanes. mere gamovipare,<br />
mere isev policiam<br />
damiWira, isev gldanSi<br />
wamiyvanes, ramdenjer<br />
gavipare... matarebliT<br />
quTaisSic viyavi, gorSic...~<br />
Zneli dasajerebelia, rom am<br />
bavSvis monaTxrobSi gamogonili<br />
araferia. saocari mogzaurobebis<br />
Semdeg is axla<br />
`beRurebSi~ cxovrobs. 9 wlisaa<br />
da skolaSi pirvelad ramdenime<br />
Tvis win miiyvanes, magram<br />
maswavlebelma gamoagdo.<br />
rogorc `beRurebis~ fsiqologi<br />
ambobs, metismetad nerviuli<br />
da aqtiuria, gakveTilebis<br />
CatarebaSi xels uSlida<br />
maswavlebels. olegi ki<br />
ambobs: `maswavlebels vuTxari,<br />
maSin davwynardebi, karateSi<br />
rom Semiyvaneno~.<br />
`beRurebs~ adrindeli Senoba,<br />
romelic 2-sarTuliani<br />
sabavSvo baRi iyo, meriam<br />
CamoarTva axali Senobis micemis<br />
pirobiT, Tumca sanam es<br />
procesi TveobiT iweleba,<br />
`beRurebma~ eldepos mimdebare<br />
teritoriaze mdebare<br />
Zveli baRis Senobis ori oTaxi<br />
daiqirava. amis gamo bavSvebs<br />
siviwroveSi uwevT cxov-<br />
Solidarität<br />
Cveni wre<br />
rebac, mecadineobac, xatvac<br />
da cekvac. didi moTxovna<br />
aqvT sportze, rac `beRurebis~<br />
fsiqologis azriT, erTerTi<br />
saukeTeso saSualeba<br />
iqneboda maTi energiis pozitiurad<br />
ganmuxtvaSi, magram<br />
amis SesaZlebloba ar aris.<br />
maisidan ki saxelmwifo<br />
dafinansebac uwydebaT.<br />
saqvelmoqmedo fondi `saqar-<br />
Tvelos karitasi~ romelic<br />
kompleqsuri momsaxurebis dawesebulebaa,<br />
obol da yofil<br />
quCis bavSvebsac uwevs daxmarebas.<br />
fondis kidev erTi proeqti<br />
_ dRis centri _ SaniZis<br />
quCazea. centri maTTvis funqcionirebs,<br />
vinc pirdapiri<br />
ga<strong>ge</strong>biT quCaSi cxovrobs. bav-<br />
SvTa programebis menejerma<br />
Tamar SaraSiZem gviTxra:<br />
`dRis centrSi maT SeuZliaT<br />
ibanaon, tansacmeli<br />
dairecxon, saWmeli Wamon.<br />
es centri calke SevqmeniT,<br />
imitom, rom jer iq gaiaron<br />
reabilitacia. quCidan<br />
pirdapir aseT daxurul<br />
SenobaSi mosul bavSvs<br />
uWirs adaptacia. iq ki Tavisufali<br />
grafikia, roca<br />
undaT movlen, roca undaT<br />
wavlen. aq ase ar aris. amitom,<br />
vinc iqaur situacias<br />
egueba, survilsac gamoTqvams,<br />
rom Semdeg aq gadmogvyavs.<br />
dRis centrSi<br />
bavSvebis miyvana mobiluri<br />
jgufis daxmarebiT xdeba,<br />
romelic dRe-Ramis nebismier<br />
dros midis maTi Tav-<br />
Seyris adgilebSi, internet<br />
kafeebSi. dRis centri<br />
bavSvebSi ise popularuli<br />
gaxda, rom xSirad TviTonve<br />
mihyavT iq amxana<strong>ge</strong>bi.<br />
bevri iq kargad grZnobs<br />
Tavs, akmayofilebT iqauri<br />
garemo, elementarul<br />
80<br />
}'vh'mksr<br />
codnas iZenen, wera-kiTxvas,<br />
angariSsa da weliwadis<br />
droebis garCevas swavloben,<br />
aqvT kompiuteric.<br />
TuUbavSvi ukve mzadaa<br />
profesiis dasaufleblad,<br />
aq gadmogvyavs. arian bav-<br />
Svebi, romlebic dRis<br />
centrsac ver eguebian,<br />
mobiluri jgufi maTTan<br />
quCaSive muSaobs.<br />
aqac iyo SemTxeveva, roca<br />
bavSvma erTi Tve icxovra<br />
da mere gaiqca, imitom<br />
rom quCa izidavda. dRes<br />
es bavSvi isev dRis<br />
centrSi dadis da Rame<br />
kvlav quCaSi sZinavs.~<br />
xelmZRvanelis TqmiT, fondis<br />
muSaobis meTodi <strong>ge</strong>rmanul<br />
gamocdilebas emyareba, Tumca<br />
<strong>ge</strong>rmaniaSi quCis bavSvebs<br />
sxva tipis problemebi aqvT<br />
_ `Tu iq bavSvi saxlidan midis,<br />
an narkomania, an panki, mSoblebTan<br />
konfliqti aqvs. maT<br />
saWmeli ar enatrebaT, Cvens<br />
bavSvebs ki SiaT. es aris<br />
gansxvaveba~.<br />
ramdenadac `karitass~ msoflio<br />
qseli aqvs, proeqtebs<br />
ZiriTadad sxvadasxva qveynis<br />
filialebi afinanseben. Tumca<br />
nawilobrivi dafinanseba<br />
fonds ganaTlebisa da jandacvis<br />
saministroebisganac<br />
miuRia. SeiZleba iTqvas,<br />
saqarTvelos masStabiT dRes<br />
am centrSi saukeTeso pirobebia<br />
Seqmnili bavSvis srulfasovani<br />
ganviTarebisTvis.<br />
moqmedebs TiTqmis yvela tipis<br />
saxelovnebo da sportuli<br />
seqcia _ xatvis, Zerwvis, xeze<br />
kveTis, mWedlobis Semswavleli<br />
wreebi, Tojinebis Teatri,<br />
sadac bavSvebi TviTonve dgamen<br />
warmod<strong>ge</strong>nebs, aris spor-<br />
Ñîëiäàðíiñòü
tuli darbazi da saparikmaxero,<br />
sadac aramarto swavloben<br />
xelobas, erTmaneTsac emsaxurebian.<br />
amJamad 30-mde bav-<br />
Svi centrSi RamiTac rCeba,<br />
oTaxebSi oTx-oTxni cxovroben.<br />
SesasvlelSi yvelas saku-<br />
Tari xeliT dawerili ganrigi<br />
aqvs gamokruli, romelSic<br />
aRniSnulia vin romel dRes<br />
unda imori<strong>ge</strong>os, ra unda gaakeTos<br />
da a.S.<br />
erT-erTi binadari 6 wlis gogonaa.<br />
roca erTi wlis win aq<br />
moiyvanes, ver laparakobda.<br />
mSoblebi ar hyavs, bebos ki mTeli<br />
dRiT uxdeboda misi saxl-<br />
Si marto datoveba. urTier-<br />
Tobis deficitis gamo bavSvs<br />
mxolod b<strong>ge</strong>rebis gamocema SeeZlo.<br />
pedago<strong>ge</strong>bis daxmarebiT<br />
is dRes ukve metyvelebs.<br />
`bavSvebi gansakuTrebiT<br />
mZime mdgomareobaSi~ (CEDC),<br />
organizacia World Vision, qveynis<br />
masStabiT bavSvTa socialuri<br />
dacvis sistemaSi erTerTi<br />
yvelaze didi moculobis<br />
programaa.<br />
proeqti Life aris World Vision-is<br />
saerTaSoriso iniciativa krizisSi<br />
myofi bavSvebis (CiC)<br />
dasaxmareblad da CEDC-is<br />
programis farglebSi xorcieldeba.<br />
proeqtis xangrZlivoba<br />
3 welia. is 2007 wlis oqtomberSi<br />
daiwyo da 2010 wlis<br />
seqtembramde gagrZeldeba.<br />
Sefasebis fazaSi, romelsac<br />
pirveli weli daeTmo da jon<br />
hopkinsisa da tulanis universitetebTan<br />
(aSS) TanamSromlobiT<br />
ganxorcielda, Tvisebrivi<br />
kvleva Catarda<br />
quTaissa da baTumSi.<br />
arsebuli monacemebiT, saqar-<br />
Tvelos quCebSi daaxloebiT<br />
2000-mde bavSvi cxovrobs da<br />
aTasobiT axalgazrda `quCis<br />
bavSvad~ qcevis riskis zRvar-<br />
Tan imyofeba. ZiriTadi faqtorebi,<br />
ramac isini mSobliur<br />
garemos mowyvita, mZime socialur-ekonomikurimdgomareoba<br />
da ojaxSi maTze fsiqologiuri<br />
an fizikuri Zaladobaa.<br />
saswavlebelSi siarulis<br />
nacvlad maT mSoblebi aiZuleben<br />
maTi asakisTvis Seuferebeli<br />
samuSao Seasrulon.<br />
kvlevis Sede<strong>ge</strong>bze dayrdnobiT<br />
dai<strong>ge</strong>gma intervencia.<br />
proeqti xels Seuwyobs qu-<br />
Taissa da baTumSi mcxovrebi<br />
da momuSave 200-mde bavSvis<br />
integrirebas ojaxsa da sazogadoebaSi.<br />
am miznis miRweva<br />
da<strong>ge</strong>gmilia sami ZiriTadi<br />
komponentis saSualebiT:<br />
pirveli komponenti quCis bav-<br />
Svebisa da maTi ojaxebis ekonomikuri<br />
gaZlierebaa, rac<br />
gulisxmobs, rom, Tu ojaxSi<br />
Zaladobas ar aqvs adgili da<br />
problema mxolod materialuri<br />
siduxWiriTaa gamowveuli,<br />
proeqti mSoblebs da saTanado<br />
asakis mqone mozardebs dasaqmebaSi<br />
unda daexmaros. ojaxebis<br />
ekonomikuri gaZlierebis<br />
komponenti maTTvis mikrosesxebis<br />
gacemis sakiTxis mogvarebasac<br />
iTvaliswinebs. dasawyisisTvis<br />
sesxi ramdenime<br />
beneficiarze gaicema. World<br />
Vision sesxis mimRebs daexmareba<br />
procentis gadaxdaSi.<br />
`garda amisa, socialuri<br />
muSaki beneficiars socialuri<br />
daxmarebebis miRebaSi<br />
exmareba. bevrma, visac<br />
es sWirdeba, ar icis,<br />
rom arsebobs Semweobebi,<br />
an ar ician rogor miiRon<br />
es Semweoba, an ar aqvT<br />
saWiro sabuTebi~,<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
81<br />
solidaroba<br />
_ gangvimartavs Life-programis<br />
menejeri qalbatoni irina<br />
javaxaZe.<br />
meore komponenti bavSvebisa<br />
da maTi mSoblebis fsiqo-socialuri<br />
statusis gaumjobesebas<br />
iTvaliswinebs. irina<br />
javaxaZe:<br />
`Cven vmuSaobT aramarto<br />
bavSvTan, aramed mSobel-<br />
Tanac, vinaidan bavSvis<br />
reabilitacia mSobelTan<br />
muSaobis gareSe SeuZlebelia.<br />
Cveni mizania arsebuli<br />
fsiqo-socialuri<br />
reabilitaciis resursebis<br />
Seswavla da mobilizeba,<br />
raTa davexmaroT maT,<br />
imuSaon quCis bavSvebTan~.<br />
mesame komponenti aris formalur<br />
da araformalur ganaTlebaze<br />
bavSvebis xelmisawvdomobis<br />
gazrda, maTi<br />
CarTva saskolo sistemaSi.<br />
qalbatoni irinas sityviT,<br />
`am bavSvebs xSirad ara<br />
aqvT saswavlebelSi misa-<br />
Rebad saWiro sabuTebi.<br />
xolo bevrni imdenad stigmatizebulni<br />
arian, rom<br />
garbian skolidan. v<strong>ge</strong>gmavT<br />
skolisSemdgom Ronis-<br />
Ziebebsac. gvinda sazafxulo<br />
banakebis mowyoba, aseve<br />
sportuli aqtivobebiT<br />
maTi dakaveba. quTaisSi<br />
`karate dos~ federacias-<br />
Tan gvaqvs urTierToba<br />
da maT ramdenime bavSvi<br />
ukve Caricxes sportul<br />
klasebSi.~<br />
rusTavSi gansakuTrebuli<br />
riskis qveS myof bavSvebTan<br />
pirvelad arasamTavrobo organizacia<br />
Save The Children-ma daiwyo<br />
muSaoba `bavSvi da garemosTan~<br />
TanamSromlobiT (do-
#2(29)<br />
norebi USAID da UNICEF). proeqtis<br />
ganxorcielebis dawyebisas,<br />
2005 wels, aq pirveli<br />
mobiluri jgufi Seiqmna, romelmac<br />
erTi wlis ganmavlobaSi<br />
imuSava. proeqtis maSindeli<br />
koordinatori, nino nucubiZe<br />
ambobs, rom es dro maT bavSvebTan<br />
uSualod quCaSi kontaqtis<br />
damyarebisTvis, maTi<br />
ndobis mopovebisTvis dasWirdaT,<br />
amis Semdeg ki Seiqmna<br />
dRis centri, sadac isini ukve<br />
uproblemod daiarebodnen:<br />
`sxvadasxva eTnikuri warmomavlobis<br />
mqone bavSvebi<br />
modiodnen CvenTan,<br />
oRond boSebi ar gvekarebodnen.<br />
saerTod, maTi<br />
cxovrebis wesis specifikurobis<br />
gamo Znelia bo-<br />
SebTan muSaoba _ isini<br />
dainteresebulni ar arian<br />
erT adgilas cxovrebiT,<br />
ganaTlebis miRebiT.<br />
mSoblebTan kontaqts ver<br />
vamyarebT da, Sesabamisad,<br />
am bavSvebTanac ver vmu-<br />
SaobT. vmuSaobT qarTvelebTan,<br />
qurTebTan, azerbaijanelebTan;<br />
iseTebic<br />
gvyavs, romlebsac saxeli<br />
da gvari ar hqondaT.<br />
principSi, arc vekiTxebodiT<br />
warmomavlobas.~<br />
proeqtis moklevadiani Sedegi<br />
iyo ori quCis punqtis Seqmna<br />
da iq sabaziso momsaxurebis<br />
gaweva: kveba, tansacmliT<br />
momara<strong>ge</strong>ba, higiena, quCaSive<br />
elementaruli ganaTlebis<br />
micema. bavSvebma icodnen,<br />
rom am punqtebSi aWmevdnen,<br />
eqnebodaT TavSesafari.<br />
maTTan quCis ori ganmanaTlebeli<br />
(Educator), ori socialuri<br />
muSaki da ori fsiqologi<br />
muSaobda.<br />
Solidarität<br />
Cveni wre<br />
grZelvadiani Sedegi ki centris<br />
gaxsnaa. quCaSi muSaobis<br />
erTi weli imas dasWirda, rom<br />
bavSvebisTvis daxurul sivrceSi<br />
gaZlebis unari gamoemu-<br />
SavebinaT.<br />
`maTTvis arasodes uswavlebiaT<br />
qcevis wesebi, ar<br />
hqondaT gamomuSavebuli<br />
emociis konstruqciulad<br />
gamoxatvis unari,<br />
_ ambobs nino nucubiZe. _<br />
RamiT isev quCaSi<br />
midiodnen. samwuxarod, ar<br />
gvqonda imdeni dafinanseba,<br />
rom mets davxmarebodiT.<br />
iyvnen iseTi bavSvebic,<br />
romelTac TavSesafris<br />
cudi alternativac<br />
ki ar gaaCndaT, anu<br />
pirdapiri ga<strong>ge</strong>biT quCaSi<br />
uwevdaT Ramis gaTeneba.<br />
zogjer amis mizezi<br />
mSoblis gar-dacvaleba<br />
iyo. erTi qu-CaSi gaiyina.<br />
meorem Tavi moikla. erTerTs<br />
Zmam bina gauyida da<br />
cixeSi moxvda, bavSvi ki<br />
quCaSi darCa~.<br />
gogonebi, romlebic pataraobidan<br />
quCaSi biWebTan er-<br />
Tad izrdebian, xSirad prostitucias<br />
ewevian. aq asakobrivi<br />
jgufebis gamoyofac<br />
SeiZleba: 6-dan 12 wlamde,<br />
roca gundurad muSaoben da<br />
erTmaneTis usafrTxoebaze<br />
zrunaven.<br />
`Semdeg mSoblebsac<br />
toveben,<br />
_ mogviTxrobs nino nucubiZe,<br />
_ ician rogor iSovon<br />
damoukideblad fuli.<br />
gogonebi, 12 wlis rom<br />
xdebodnen, quCaSi aRar<br />
idgnen, saxlebSi cxovrobdnen<br />
da iq misdevdnen<br />
82<br />
}'vh'mksr<br />
arajansaRi cxovrebis wess.<br />
es rusTavSi garedan xSirad<br />
arc Cans, radgan iq<br />
aseTebi cotani arian,<br />
TbilisSi SedarebiT didia<br />
maTi raodenoba.<br />
aq modiodnen 18, 19 wlis<br />
axalgazrdebic, romlebic<br />
6 wlis asakidan webos sun-<br />
Tqaven. es, ra Tqma unda,<br />
daRs asvamda maT fizikur<br />
da gonebriv ganviTarebas.<br />
gvyavs 15 wlis bavSvi, romelic<br />
8 wlisas hgavs. misi<br />
zrda, faqtobrivad, SeCerebuli<br />
iyo. magram rogorc<br />
ki aseT garemoSi<br />
xvdebian, maSinve iwyeben<br />
ganviTarebas. biWs, romelic<br />
axla 21 wlisaa, aranairi<br />
sabuTi ar hqonda, aq<br />
rom movida. is Cven 14<br />
wlis gvegona. erTi wlis<br />
mere aRmovaCineT, rom 18isa<br />
yofila. am bavSvmac aq<br />
daiwyo ganviTareba da<br />
dRes ukve daubrunda<br />
normalur cxovrebas, Zmas<br />
uvlis, dacvis samsaxurSi<br />
muSaobs, warmogid<strong>ge</strong>niaT?!<br />
mas endnen, miuxedavad misi<br />
mZime kriminaluri warsulisa.<br />
am biWma kargad gamoiyena<br />
Cveni resursebi<br />
Tavisi ganviTarebisTvis.<br />
arian bavSvebi, romlebic<br />
ver acnobiereben ra<br />
sikeTe SeuZliaT miiRon<br />
Cvengan da amjobineben<br />
Zveleburad gaagrZelon<br />
cxovreba. uWirT SromiT<br />
moipovon cxovrebis<br />
saxsari, radgan fulis<br />
ioli gziT Sovnas arian<br />
SeCveulni. amitom umetesoba<br />
kriminaluri danaSaulis<br />
gzas ad<strong>ge</strong>ba. dRis<br />
momsaxureba, samwuxarod,<br />
ar aris sakmarisi imisaT-<br />
Ñîëiäàðíiñòü
vis, rom maT bolomde<br />
misce ganviTarebis<br />
SesaZlebloba.<br />
proeqtis xelmZRvanelis TqmiT,<br />
imisaTvis, rom xelobis aTvisebiT<br />
daaintereso bavSvi, jer<br />
is unda daamSvido, stresebi<br />
mouxsna, misce pasuxi<br />
misTvis arsebiT kiTxvebze.<br />
`amas hqvia `mijaWvulobis<br />
deficiti~ _ es is SemTxvevaa,<br />
roca bavSvs umniSvnelovanes<br />
asakSi, 2 wlamde,<br />
ar ganuviTarda mijaWvuloba.<br />
ara aqvs ganviTarebuli<br />
unarebi, misi tvinic<br />
ki sxvanairad yalibdeba.<br />
Semdgom yvela misi<br />
urTierToba, saqmianoba<br />
xanmoklea, advilad icrueben<br />
guls yvelaferze,<br />
gaurbian problemas,<br />
arastabilurebi arian.<br />
amitom mTavaria maT<br />
ndoba gauCndeT adamianis<br />
mimarT, amaRldnen<br />
sakuTar TvalSi, igrZnon,<br />
rom raRac mniSvnelovanis<br />
gakeTeba SeuZliaT~.<br />
nino nucubiZis azriT, saxelmwifos<br />
monawileoba am procesSi<br />
marto dafinansebiT<br />
ar unda Semoifarglos, saxelmwofom<br />
unda SeimuSaos am<br />
bavSvebTan urTierTobis<br />
politika. misive TqmiT,<br />
bolo dros ukve Seicvala is<br />
stereotipuli damokidebulebac,<br />
rom bavSvTa saxli<br />
gamosavalia.<br />
`aq ganaTlebas ki iReben,<br />
magram rac quCaSi xdeboda,<br />
is axla aq daxurul<br />
sivrceSi meordeba. midgomis<br />
kuTxea mTavari,<br />
Torem SeiZleba araCve-<br />
ulebrivi adamianebic ki<br />
muSaoben, magram sistema<br />
isea mowyobili, iZulebulni<br />
arian es bavSvebi<br />
koleqtiurad zardon,<br />
rac individualuri ganviTarebisTvisdamRupvelia~.<br />
mas Semdeg, rac arasamTavrobo<br />
organizaciebma daayenes<br />
sakiTxi krizisul mdgomareobaSi<br />
myofi bavSvebis mimarT<br />
politikis SemuSavebis<br />
Sesaxeb, saxelmwofosgan<br />
kvlevis Catarebis iniciativa<br />
wamovida. zogadad, arasam-<br />
Tavrobo organizaciebi yovelTvis<br />
cdiloben pirvel<br />
yovlisa saerTo ena monaxon<br />
adgilobriv mTavrobasTan.<br />
aqamde arsebuli kvlevaTa<br />
Sede<strong>ge</strong>bi didad gansxvavdeboda<br />
erTmaneTisgan, rac<br />
finansebis umetesi nawilis<br />
aramiznobriv xarjvas iwvevda.<br />
amitom aucilebeli gaxda<br />
farTomasStabiani aRwera,<br />
risTvisac kvleva SarSan<br />
saqarTvelos oTx qalaqSi _<br />
baTumSi, quTaisSi, Tbilissa<br />
da rusTavSi Catarda.<br />
saxelmwifo politikis Semu-<br />
SavebasTan erTad mniSvnelovania<br />
sazogadoebis damokidebulebac.<br />
nino nucubiZis<br />
TqmiT, proeqtebSi yovelTvis<br />
unda iyos gaTvaliswinebuli<br />
sazogadoebasTan urTierToba,<br />
vTqvaT, RonisZiebebze sxva<br />
skolis bavSvebis mowveva, raTa<br />
gaicnon erTmaneTi, daakvirdnen<br />
erTmaneTis qcevebs. amas<br />
modelirebis princips uwodeben.<br />
quCis bavSvebi agresiul<br />
garemoSi gaizardnen da ar<br />
ician ra aris normaluri<br />
saqcieli. roca maT ekiTxebian,<br />
_ ratom urtyam, xom SegiZ-<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
83<br />
solidaroba<br />
lia, Tu rame ar mogwons sxvisi,<br />
sityvierad gaa<strong>ge</strong>bino mas<br />
es, _ ukvirT. Tuki Cven ojax-<br />
Si bunebrivad, modelirebis<br />
gziT vaswavliT erTmaneTs<br />
qcevis wesebs, maTTan modelirebas<br />
cema-tyepa cvlis.<br />
nino nucubiZe:<br />
`2005 wels erT patara<br />
skverSi Sesakrebi punqti<br />
SevqmeniT. imave skverSi<br />
iqve mcxovrebi xalxic<br />
iyrida Tavs saRamoobiT.<br />
Tavdapirvelad mezoblebis<br />
reaqcia agresiuli<br />
iyo. erTma qalbatonma ganacxada,<br />
am bavSvebis gverdiT<br />
Cemebs ver davsxamo!<br />
upatroni bavSvebi gvendnen,<br />
kontaqtze wamovidnen,<br />
aq ki maT aseTi Sexvedra<br />
mouwyves! Cven mSvidad<br />
avuxseniT qalbatons,<br />
rom amgvari ram bavSvebis<br />
gasagonad mainc ar unda<br />
eTqva. iciT ra moxda<br />
Semdeg? oriode TveSi im<br />
qalis SviliSvilebi Cvens<br />
bavSvebTan erTad<br />
TamaSobdnen fexburTs.<br />
Cveni prioriteti ufrosebis<br />
aRzrdac aris _ roca<br />
reabilitaciaze vsaubrobT,<br />
mxolod bavSvze ar<br />
unda viyoT orientirebuli,<br />
ufrosebis aRzrdac<br />
gvmarTebs~.
#2(29)<br />
Solidarität<br />
Cveni wre<br />
akrZaluli<br />
piradi<br />
cxovreba<br />
TamTa janaZe<br />
maTze iSviaTad saubroben an,<br />
Tu saubroben, maSinac sibraluliT<br />
da movaleobis moxdis<br />
mizniT. arada isini arseboben<br />
da Cveni mravalferovani samyaros<br />
mniSvnelovan nawils<br />
Sead<strong>ge</strong>nen. 21-e saukuneSic<br />
Zneli aRmoCnda fsiqikuri<br />
problemebis mqone adamianebis<br />
sazogadoebis srulfasovan<br />
wevrebad aRqma da miuxedavad<br />
konstituciiT Tu mravalgvari<br />
konvenciebiT mini-<br />
Webuli uflebebisa, msgavsi<br />
problemebis mqone pirebi<br />
xSirad sazogadoebisgan izolirebulad<br />
cxovroben da<br />
cxovroben maTi ZiriTadi fundamenturi<br />
uflebis _ piradi<br />
cxovrebis uflebis gareSe.<br />
eqimebis ganmartebiT, gonebrivi<br />
Seferxebis mqone adamianebis<br />
seqsualuri energia<br />
Semcirebulia, zogierT maT-<br />
84<br />
}'vh'mksr<br />
gans ar aqvs Camoyalibebuli<br />
seqsualuri organoebi da ar<br />
aris fiziologiurad momwifebuli,<br />
magram es ar niSnavs<br />
imas, rom maT ojaxis Seqmnis<br />
survili ara aqvT da siyvaruli<br />
ar SeuZliaT. Tumca es is<br />
SemTxvevaa, roca survilsa<br />
da sazogadoebis mxridan<br />
Seqmnil bariers Soris myofi<br />
adamiani msxverpli xdeba.<br />
rogoria fsiqikuri problemebis<br />
mqone adamianebisTvis<br />
samyaro, ra xdeba maSin, roca<br />
es adamianebi piradi cxovrebis<br />
mowyobas cdiloben, da<br />
vis aqvs (an aqvs ki vinmes?)<br />
maTTvis amisi akrZalvis<br />
ufleba? am sakiTxebze saubroben<br />
organizaciis `globaluri<br />
iniciativa fsiqiatriaSi~<br />
TanamSromeli, fsiqiatri<br />
nana zavradaSvili da organizaciis<br />
`kavSiri adamiane-<br />
Ñîëiäàðíiñòü
isTvis, gansakuTrebul zrunvas<br />
rom saWiroeben~ xelmZRvaneli,<br />
social-Terapevti<br />
lia asaniSvili.<br />
kanoni da realoba<br />
gaeros mier miRebuli<br />
`SezRuduli SesaZleblobebis<br />
mqone pirTa uflebebis<br />
konvenciis~ 23-e muxlis mixedviT,<br />
am konvenciis yvela<br />
wevrma qveyanam yvela zoma<br />
unda miiRos imisTvis, rom<br />
aRmofxvras SezRuduli SesaZleblobis<br />
mqone pirTa diskriminacia<br />
qorwinebasTan, ojaxur<br />
cxovrebasTan, mSoblis<br />
funqciebTan da pirad urTierTobebTan<br />
dakavSirebul<br />
sakiTxebSi. amave muxlis Tanaxmad,<br />
amgvari problemebis<br />
mqone adamianebs aqvT aramarto<br />
qorwinebis, aramed Svilebis<br />
yolis uflebac, da saxelmwifo<br />
valdebulia meurvis<br />
daniSvnisa Tu cxovrebis<br />
Rirseuli pirobebis Seqmnis<br />
mxriv yvelanairi daxmareba<br />
aRmouCinos maT.<br />
fsiqiatri nana zavradaSvili<br />
miiCnevs, rom unarSezRudvis<br />
niadagze adamianis fundamenturi<br />
uflebis _ ojaxis Seqmnis<br />
uflebis _ SezRudva dauSvebelia.<br />
saqarTvelos kanon-<br />
Si `fsiqiatriuli daxmarebis<br />
Sesaxeb~ xazgasmulia, rom<br />
fsiqikuri aSlilobis mqone<br />
adamianebs aqvT ufleba sar<strong>ge</strong>blobdnen<br />
konstituciiT<br />
miniWebuli yvela uflebiT,<br />
garda im SemTxvevisa, roca es<br />
ufleba sasamarTlo gadawyvetilebiT<br />
izRudeba. Tumca<br />
arcTu iSviaTad realoba sul<br />
sxvagvaria. `am adamianebis<br />
piradi cxovreba metwilad<br />
mouwyobelia, rac Seexeba<br />
Svilebis yolas, maT aqvT<br />
amis ufleba da am uflebis<br />
akrZalvas da iZulebiT<br />
sterilizacias pirdapir<br />
mivyavarT adamianis uflebis<br />
uxeS darRvevamde da Tanamedrove<br />
faSizmamde~.<br />
lia asaniSvili amas kulturuli<br />
barierebiT xsnis.<br />
`kanoniT maT aqvT daojaxebis<br />
ufleba, magram am uflebis<br />
ganxorcielebas Zalian didi<br />
barieri eRobeba qarTul<br />
kulturaSi. mSoblebi, romlebic<br />
meurveobas uweven am<br />
adamianebs, maT bavSvebad<br />
aRiqvamen da 40-45 wlis adamians<br />
ise eqcevian, rogorc<br />
pataras. amis Sedegad xdeba<br />
maTSi Sekaveba im Tvisebebisa,<br />
romlebic unda ganaviTaro.<br />
meorec, mSoblebs eSiniaT,<br />
rom aseTi Svilis pirad cxovrebaze<br />
pasuxism<strong>ge</strong>bloba<br />
ikisron~.<br />
samyaro _ erTiani saxli<br />
social-Terapevti lia asaniSvili<br />
gonebrivi SezRudvis<br />
mqone adamianebis erT Taviseburebaze<br />
amaxvilebs yurad-<br />
Rebas, es aris saocari gaxsniloba<br />
da adamianis araCveulebrivi<br />
mimRebloba. `msgavsi<br />
tipis adamianebs erTmaneTTan<br />
saocari urTierToba aqvT,<br />
ver warmoid<strong>ge</strong>nT, rogori<br />
gaxsnilebi arian. ra Tqma<br />
unda, zogjer awyenineben kidec<br />
erTmaneTs, magram is ucnauri<br />
altruizmi, rac am adamianebs<br />
aqvT, ar aZlevT imis<br />
saSualebas, wyena did xans<br />
gaiyolon, marTlac RvTis<br />
Svilebi arian. maT ar aqvT<br />
`egos principi~ ise gamZafre-<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
85<br />
solidaroba<br />
buli, rogorc Cven, maTTvis<br />
samyaro erTiania da ar aris<br />
dayofili Tavisad da sxvisad,<br />
Sesabamisad, maTTis samyaro<br />
erTiani saxlia. am saxlSi<br />
mcxovrebi adamianebi Tavisianebi<br />
arian da maTac uxariaT<br />
sazogadoebasTan urTierToba.~<br />
fsiqikuri problemebis mqone<br />
adamianebTan urTierTobam<br />
qalbatoni lia erTi gavrcelebuli<br />
gamoTqmis WeSmaritebaSi<br />
daarwmuna _ Sroma<br />
namdvilad akeTilSobilebs<br />
adamians. Ligi miiCnevs, rom<br />
SezRuduli SesaZleblobebis<br />
mqone pirebi yvelaze kargad<br />
Tavs maSin grZnoben, roca maT<br />
realurad aRiqvamen zrdasrul<br />
da srulfasovan adamianebad<br />
da, aqedan gamomdinare,<br />
andoben saqmis keTebas.<br />
`Sroma mozrdili adamianis<br />
yvelaze Rirseuli saqmianobaa.<br />
isini ar arian bavSvebi,<br />
rom mudmivad gaarTo an aTamaSo,<br />
an aswavlo. maT sWirdebaT<br />
saqmianobis is sfero, sadac<br />
Tavs saWirod igrZnoben.<br />
roca msgavsi problemis mqone<br />
adamiani iTavisebs, rom marTla<br />
daasaqmes da ara TerapiisTvis,<br />
saocar Zalisxmevas<br />
da saqmis saocar erTgulebas<br />
iCens. e.w. janmrTeli adamianic<br />
ki SeiZleba daavaddes,<br />
sami weli rom erTi da igive<br />
akeTos, amaTTvis ki TiToeuli<br />
dRe, TiToeuli detali<br />
mindobili saqmisa aris aRmo-<br />
Cena _ es aris gansakuTrebuli<br />
Tviseba, romelic gonebrivi<br />
SezRudvis mqone pirT<br />
axasiaTebT~.<br />
amerikaSi erT-erTi yvelaze<br />
popularuli daunis sindro
#2(29)<br />
Solidarität<br />
Cveni wre<br />
mis mqone adamianTa kafeebia.<br />
iq momsaxure personali msgavsi<br />
tipis gonebrivi Seferxebis<br />
mqone adamianebi arian.<br />
Sedegi araCveulebrivia. kafes<br />
TanamSromlebi sul iRimebian,<br />
klientebTan maTi urTierTobac<br />
gulwrfelia, pasuxism<strong>ge</strong>bloba<br />
dakisrebuli saqmisadmi<br />
_ gamorCeuli, Sesabamisad,<br />
Tanamedrove civ samyaroSi<br />
msgavsi urTierTobebi<br />
uamrav klients izidavs.<br />
petruCio da katarina<br />
Cveni sazogadoeba aseT adamianebTan<br />
mimarTebiT gansakuTrebuli<br />
RiaobiT ar gamoirCeva.<br />
ojaxs, rogorc wesi, aseTi<br />
wevris yola rcxvenia, is an<br />
malavs gonebrivi Seferxebis<br />
mqone ojaxis wevrs an Tavidan<br />
iSorebs mas. Sesabamisad,<br />
aseTi adamianebis interesebi,<br />
moTxovnilebebi, survilebi<br />
maTSive kvdeba. arada maTac,<br />
iseve rogorc yvela Cveulebriv<br />
adamians, aqvT imis moTxovnileba,<br />
rom hqondeT piradi<br />
cxovreba, hyavdeT zrunvis<br />
obieqti, magram miuxedavad<br />
konstituciiTa da saerTaSoriso<br />
konvenciebiT miniWebuli<br />
uflebisa, maT umetesoba amas<br />
ver axerxebs.<br />
fsiqiatri nana zavradaSvili<br />
miiCnevs, rom erT-erTi yvelaze<br />
didi sawuxari, romelic<br />
SeiZleba am adamianebs hqondeT,<br />
martosulobis gancdaa.<br />
kvlevebis Tanaxmad, maT didi<br />
nawili marto cxovrobs, ar<br />
aqvs SesaZlebloba Seqmnas<br />
ojaxi. fsiqiatri erT saintereso<br />
tendenciaze amaxvilebs<br />
yuradRebas; misi TqmiT, mas<br />
Semdeg, rac meuRlis fsiqi-<br />
86<br />
}'vh'mksr<br />
kuri problemebis Sesaxeb<br />
Seityoben, mamakacTa didi<br />
nawili tovebs ojaxs da<br />
avadmyof cols marto uwevs<br />
Svilebis aRzrda. analogiur<br />
viTarebaSi qalebi SedarebiT<br />
iSviaTad imeteben avadmyof<br />
meuRles martoobisTvis.<br />
zogjer asec xdeba: msubuqi<br />
gonebrivi Seferxebis mqone<br />
adamianebs erTimeore SeuyvardebaT.<br />
maT erTmaneTi dRis<br />
centrSi gaicnes. gogonas<br />
siyvarulma biWis autizmis<br />
Caketili samyaro gaxsna. dRis<br />
centrSi dadgmul speqtakl-<br />
Sic iseTi rolebs TamaSobdnen,<br />
romlebic TiTqos mxolod<br />
maTTvis iyo Seqmnili.<br />
`petruCiom~ da `katarinam~<br />
erTmaneTi realur cxovreba-<br />
Sic Seiyvares. Tumca realobam<br />
maT imedebi gaucrua.<br />
`aseTi SemTxvevebi arcTu<br />
iSviaTia. ver warmoid<strong>ge</strong>nT,<br />
rogori amaRlebuli siyvaruliT<br />
iyvnen Sepyrobilni! ar<br />
meguleba msaxiobi, romelic<br />
iseTi gatacebiTa da grZnobiT<br />
Sediodes rolSi, rogori<br />
gatacebiTac isini TamaSobdnen,<br />
saocrad uyvardaT erTmaneTi.<br />
magram roca es ambavi<br />
gamJRavnda, situacia daiZaba.<br />
miuxedavad imisa, rom am wyvils<br />
SeeZlo mieRo gacnobierebuli<br />
gadawyvetileba ojaxis Seqmnis<br />
Taobaze, ris uflebas maT<br />
kanonic aZlevdaT, mSoblema<br />
ar ikisres pasuxism<strong>ge</strong>bloba,<br />
Tumca icodnen, rom es daavadeba<br />
ar gadadis memkvidreobiT<br />
da maT SesaZloa savsebiT<br />
janmrTeli bavSvi gaeCinaT~.<br />
gadawyda CaeSalaT qorwineba,<br />
rac sakmaod rTuli aRmoCnda.<br />
social-Terapevtis<br />
daxmarebiT weliwadnaxevris<br />
muSaobis Semdeg maTi siyva-<br />
Ñîëiäàðíiñòü
uli megobrul urTierTobaSi<br />
gadaizarda _ `petruCio~<br />
da `katarina~ megobrebad<br />
darCnen. Tumca aris<br />
magaliTebi, roca mSoblebis<br />
uxeSi Carevis Sedegad msgavsi<br />
SemTxvevebi ufro mZime<br />
SedegiT mTavrdeba.<br />
Tanamedrove faSizmi<br />
albaT Zalian gaRaribdeboda<br />
msoflio kultura, literatura<br />
da mecniereba, fsiqikuri<br />
problemebis mqone yvela<br />
mSoblis sterilizacia rom<br />
moexdinaT, ar miecaT maTTvis<br />
bavSvis gaCenis ufleba,<br />
radgan araerTi <strong>ge</strong>niosis<br />
mSobels hqonia analogiuri<br />
problemebi.<br />
nana zardiaSvili Tavisi<br />
praqtikidan im SemTxvevas<br />
ixsenebs, rodesac mSoblebis<br />
mcdelobam, sakuTari<br />
SvilisTvis `emkurnalaT~,<br />
sapirispiro Sedegi gamoiRo:<br />
`qaliSvili, romlis daavadebaSi<br />
didi adgili eWira e.w.<br />
`siyvarulis bodvas~, mSoblebis<br />
`gulmodginebis~ msxverpli<br />
aRmoCnda. gogona yveboda,<br />
rogor uyvarda erTi ymawvili.<br />
raki misi fsiqikuri aSliloba<br />
garkveulwilad siyvaruls<br />
ukavSirdeboda, mSoblebma<br />
gadawyvites misTvis<br />
seqsiT `emkurnalaT~ _ aiZules<br />
seqsualuri urTierToba<br />
hqonoda, ris Sedegadac is daorsulda.<br />
mSoblebma qorwinebis<br />
gareSe gaCenili bavSvis<br />
gamoCena ar isurves, dedas<br />
Svili waarTves da bavSvTa<br />
saxlSi Caabares. aman pacientis<br />
mdgomareoba ukiduresad<br />
daamZima~.<br />
fsiqiatris azriT, uamravi pirovnuli<br />
tra<strong>ge</strong>dia mxolod<br />
imis gamo xdeba, rom bevrs<br />
saTanado ganaTleba ara aqvs<br />
da sazogadoebaSic am sakiTxebze<br />
gulRiad ar saubroben.<br />
SesaZleblobebi<br />
im qveynebSi, sadac saxelmwifos<br />
zrunvis obieqti konkretuli<br />
adamiania da sadac kanonic<br />
realurad moqmedebs,<br />
gonebrivi Seferxebis mqone<br />
adamianebis cxovreba<br />
sxvagvarad warimarTeba.<br />
fsiqiatr nana zavradaSvilis<br />
azriT, saxelmwifos mxridan<br />
ufro intensiurad unda tardebodes<br />
fsiqikuri problemebis<br />
mqone adamianebs Soris<br />
reproduqciisa da ojaxis<br />
da<strong>ge</strong>gmvis sakiTxebze saganmanaTleblo<br />
muSaoba. rac Seexeba<br />
akrZalvas, nana zavradaSvili<br />
miiCnevs, rom adamianis<br />
fundamenturi uflebis _<br />
ojaxis yolis uflebis _ akr-<br />
Zalva dauSvebelia.<br />
social-Terapevti lia asaniSvili<br />
sazRvargareT arsebuli<br />
praqtikis gadmotanas saqar-<br />
TveloSic SesaZleblad miiCnevs:<br />
`sazRvargareT aseTi<br />
problemebis mqone adamianebs<br />
realurad aqvT ojaxis Seqmnis<br />
saSualeba. sxvaTa Soris,<br />
daunis sindromis mqone adamianebi<br />
araCveulebrivi meuRleebi<br />
arian. maTTvis saa<strong>ge</strong>ntoebi<br />
calke binas qiraoben,<br />
exmarebian maT samsaxuris<br />
SovnaSi da socialuri muSakis<br />
xelSewyobiT maTi cxovreba<br />
normalur kalapotSi<br />
d<strong>ge</strong>ba. ratom ar SeiZleba<br />
CvenTanac Seiqmnas ojaxuri<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
87<br />
solidaroba<br />
erTobebi, dawyvildnen gonebrivi<br />
Seferxebis mqone adamianebi?<br />
saxelmwifom ufro meti<br />
pasuxism<strong>ge</strong>bloba unda igrZnos<br />
am adamianebis mimarT~.<br />
qalbatonma liam sazRvargareT<br />
aprobirebuli erTi saintereso<br />
meTodic gagvacno: asocialuri<br />
qcevis mozardebs gonebrivi<br />
Seferxebis mqone adamianebTan<br />
acxovreben. es aris<br />
erTgvari Terapia am mozardebisTvis,<br />
radgan, rac ar unda<br />
agresiulad moiqcnen isini,<br />
rogori Seuracxyofac ar<br />
unda miayenon SezRuduli<br />
SesaZleblobebis mqone pirebs,<br />
isini maT yvelafers patioben.<br />
gonebrivi Seferxebis mqone<br />
adamiani am SemTxvevaSi Terapevti<br />
xdeba e.w. janmrTeli,<br />
magram mouTokavi bavSvisTvis.
#2(29)<br />
Solidarität<br />
kvleva<br />
sabaziso kvleva saqarTveloSi<br />
adamianis uflebaTa cnobadobis<br />
donis Sesaxeb<br />
raodenobrivi kvlevis angariSi<br />
ganxorcielebuli sazogadoebrivi azris kvlevisa<br />
da marketingis institutis (IPM) mier<br />
saqarTvelos saxalxo damcvelis ofisis ZiriTadi funqciebidan<br />
gamomdinare, zedamxedveloba gauwios saqarTvelos teritoriaze<br />
adamianis uflebaTa da TavisuflebaTa dacvas, gamoavlinos maTi<br />
darRvevis faqtebi, xeli Seuwyos darRveuli uflebebis aRd<strong>ge</strong>nas,<br />
Zalian mniSvnelovania saxalxo damcvelis ofisis da misi instituciuri<br />
SesaZleblobebis gaZliereba da adamianis uflebaTa Sesaxeb<br />
samoqalaqo ganaTlebis ganxorcieleba.<br />
gamomdinare aqedan, saWiro da aucilebelia, sando, safuZvliani<br />
informaciis arseboba adamianis uflebaTa cnobadobis donis Sesaxeb<br />
saqarTveloSi, aseve mosaxleobis damokidebulebebisa da aRqmis<br />
ga<strong>ge</strong>ba adamianis uflebebisa da maTi dacvis meqanizmebis mimarT.<br />
gamokvlevis mizania gansazRvros saqarTveloSi mosaxleobis cnobadobisa<br />
da codnis done adamianis uflebebis Sesaxeb, daadginos<br />
maTi damokidebulebebi adamianis fundamentaluri uflebebisadmi<br />
da am uflebebis dacvisadmi.<br />
gamokvlevis Sedegad miRebuli iqna sabaziso monacemebi, rac Tavis-<br />
Tavad xels Seuwyobs saqarTvelos saxalxo damcvelis ofisis saganmanaTleblo<br />
programis ganviTrebis Sefasebas momavalSi.<br />
kvleva Catarda TbilisSi, rusTavSi, quTaisSi, baTumSi, zugdidsa<br />
da gorSi.<br />
88<br />
}'vh'mksr<br />
Ñîëiäàðíiñòü
adamianis uflebebisa da Tavisuflebebis Sesaxeb informirebuloba<br />
adamianis uflebebis Sesaxeb gamokiTxulTa 23,9%<br />
ar flobs informacias, maT an araferi gaugiaT<br />
adamianis uflebebis Sesaxeb, an mxolod smeniaT,<br />
rom aseTi ram arsebobs. adamianis uflebebis<br />
Sesaxeb informaciuli vakuumis yvelaze maRali<br />
maCvenebeli dafiqsirda quTaisSi (45.3%) da zugdidSi<br />
(39.3%).<br />
adamianis uflebebis Sesaxeb met-naklebad informirebulia<br />
gamokiTxulTa 48.2%, am kuTxiT<br />
liderobs Tbilisi (53.6%) da rusTavi (26.6%),<br />
adamianis yvelaze cnobadi uflebebi<br />
cnobadi uflebebis top 10-uli cnobadoba<br />
sakuTrebis ufleba 79,3%<br />
ganaTlebis ufleba 74,5%<br />
xmis micemis ufleba 74,2%<br />
qorwinebis ufleba 73,5%<br />
memkvidreobis ufleba 69,7%<br />
patimarTa uflebebi 69,2%<br />
kanonis winaSe Tanasworoba 69,1%<br />
bavSvis uflebebi 68,9%<br />
sicocxlis ufleba 66,9%<br />
qalis uflebebi 64,5%<br />
1 mocemul kiTxvaze respondentebs hqondaT SesaZlebloba daesaxelebinaT ramdenime pasuxi.<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
89<br />
solidaroba<br />
yvelaze mZime situacia kvlav quTaisSia, sadac<br />
informirebulobis maCvenebeli 31.1%-s Sead<strong>ge</strong>ns.<br />
adamianis uflebebis Sesaxeb cota ram icis gamokiTxulTa<br />
28%-ma. adamianis uflebebis Sesaxeb<br />
informirebulobis done gorSi gamokiTxulTa<br />
44,6%-Si a<strong>ge</strong>bulia mxolod warmod<strong>ge</strong>nebze, 32,6%-s<br />
aqvs konkertuli codna, anu Camoyalibebuli informacia<br />
am sakiTxebTan dakavSirebiT, xolo gamokiTxulTa<br />
22.9%-ma saerTod araferi ar icis<br />
mis Sesaxeb.<br />
pasuxi kiTxvaze: romeli uflebebis Sesaxeb iciT, gsmeniaT? 1 (jamuri cnobadoba)
#2(29) kvleva<br />
adamianis uflebebs Soris yvelaze cnobadia sakuTrebis<br />
(79.3%), ganaTlebis (74.5%), xmis micemis<br />
(74.2%) da qorwinebis ufleba (73.5%). am uflebebis<br />
Sesaxeb informirebulia 10-dan 7, zog SemTxvevaSi<br />
TiTqmis 8 adamiani.<br />
pirvel aTeulSi xvdeba aseve memkvidreobis ufleba,<br />
patimarTa uflebebi, kanonis winaSe Tanasworobis<br />
ufleba, bavSvis uflebebi, sicocxlis<br />
ufleba da qalis uflebebi. amis mizezi SeiZleba<br />
iyos magaliTad, is rom am tipis uflebebi yvela-<br />
Tu SevadarebT yvelaze cnobad da aracnobad uflebebs,<br />
davinaxavT rom aracnobad uflebebSi<br />
moxvda swored is uflebebi, romelTa Sesaxebac<br />
naklebs weren Tu gadmoscemen mas mediis saSualebebiT.<br />
Tumca aqve aRsaniSnavia sainterso faqti<br />
rom, bolo periodSi sakmaod bevrs saubrobdnen<br />
mobiluri telefonis mosmenasa Tu sxva pirad<br />
Solidarität<br />
90<br />
ze xSrad irRveva, an imis gamo, rom am uflebebis<br />
Sesaxeb ufro aqtiurad gvesaubrebian mas-mediis<br />
saSualebebi.<br />
yvelaze naklebad cnobadi uflebaa piradi Canawerebisa<br />
da korespondenciis ufleba. am uflebis<br />
Sesaxeb smenia gamokiTxulTa mxolod 14.4%-s. seqsualuri<br />
umciresobebis uflebebis Sesaxeb informacias<br />
flobs gamokiTxulTa 18.6%, sazogadoebrivi<br />
gaerTianebebis Seqmnisa da maTSi gaer-<br />
Tianebis uflebaze ki informirebulia 19%.<br />
yvelaze naklebad cnobadi uflebebis 10-uli cnobadoba<br />
wamebisgan Tavisufleba 28,5%<br />
bunebrivi garemoTi sar<strong>ge</strong>blobis ufleba<br />
samuSao da sacxovrebeli adgilis pirobebis<br />
Sesaxeb sruli , obieqturi da drouli<br />
23,8%<br />
informaciis miRebis ufleba 22,7%<br />
adeqvaturi cxovrebis donis ufleba 22,4%<br />
kulturul cxovrebaSi monawileobis ufleba 21,1%<br />
saxelmwifo Tanamdebobis dakavebis ufleba<br />
profesiuli kavSirebis Seqmnisa<br />
20,5%<br />
da maTSi gaerTianebis ufleba<br />
sazogadoebrivi gaerTianebebis Seqmnisa<br />
20,3%<br />
da maTSi gaerTianebis ufleba 19,0%<br />
seqsuaulir umciresobebis uflebebi 18,6%<br />
piradi Canawerebisa da korespondenciis ufleba 14,4%<br />
adamianis uflebaTa damcveli<br />
gamokiTxulTa 50,8% miiCnevs rom adamianis uflebaTa<br />
dacvaze yvelaze metad pasuxism<strong>ge</strong>belia 2<br />
saxalxo damcveli, xolo 41,6%-s azriT sasamar-<br />
Tlo, 33%-is azriT pasuxism<strong>ge</strong>belia prezidenti.<br />
2 mocemul kiTxvaze respondentebs hqondaT SesaZlebloba daesaxelebinaT ramdenime pasuxi.<br />
komunikaciaze ganxorcielebul dakvirvebebze.<br />
Sesabamisad xalxi informirebulia am faqtis Sesaxeb,<br />
Tumca Zalian mcire nawils aqvs warmod<strong>ge</strong>na<br />
rom yvela adamians aqvs piradi Canawerebisa da<br />
korespondenciis ufleba da aravis aqvs ufleba<br />
xelhyos igi.<br />
24%-sTvis pasuxism<strong>ge</strong>bloba miewereba parlamentsac,<br />
yvelaze distancirebuli am pasuxism<strong>ge</strong>blobisgan<br />
aris prokuratura (9,70%), saministroebi<br />
(12,6%) da policia (19.2%). saxalxo damcveli-<br />
}'vh'mksr<br />
Ñîëiäàðíiñòü
sadmi molodini yvelaze farTomasStabiania, mis<br />
mimarT sazogadoeba yvelaze metad mgrZnobiare<br />
da yuradRebiania, saxalxo damcveli gacilebiT<br />
ufro relevanturi figuraa adamianis uflebebis<br />
dacvis TvalsazrisiT, vidre parlamenti da prezidenti.<br />
Tumca aqve unda aRiniSnos, rom mosaxleobis<br />
mxridan saxalxo damcvelze mTeli pasuxism<strong>ge</strong>blobis<br />
miniWeba da yvela im valdebulebebis<br />
dakisreba, rac exeba zogadad admianis uflebebis<br />
ganxorcielebasa da dacvas, miuTiTebs imaze,<br />
rom mosaxleobam realurad ar icis, ra Sedis<br />
saxalxo damcvelis funqciaSi.<br />
pasuxism<strong>ge</strong>bloba nawilobriv centralizebulia,<br />
nawilobriv erTpirovnuli, rac niSnavs imas, rom<br />
damokidebulebebi, ganwyobebi, kmayofilebac ase-<br />
mxolod saxalxlo damcvels adamianis uflebebis<br />
dacvis pasuxism<strong>ge</strong>bloba eniWeba SemTxvevaTa<br />
13,6%-Si, 4.8%-Si prezidentTan erTad, 2.7%-Si<br />
parlamentTan erTad, 2.2%-Si parlamentTan da<br />
prezidentTan erTad. zogadad suraTi gviCvenebs,<br />
rom pasuxism<strong>ge</strong>blobebi koncentrirebulia saxalxo<br />
damcvelze da mxolod iSviaT SemTxvevebSi<br />
xdeba misi ganawileba sxva pirebze. calke aRebuls<br />
mxolod prezidents auditoriis 7.7% miawers<br />
pasuxisgmeblobas adamianis uflebebis<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
91<br />
solidaroba<br />
ve iqneba centralizebuli, orientirebuli saxalxo<br />
damcvelze, sxva instanciebi, rogorc Cans<br />
adamianis uflebebis dacvasTan funqciurad ki<br />
arian dakavSirebulni, Tumca ufro gaSualebulad,<br />
vidre saxalxo damcveli (es imas niSnavs, rom<br />
adamianis uflebebze uSualod pasuxism<strong>ge</strong>belia<br />
saxalxo damcveli, xolo garkveuli deduqciis<br />
safuZvleze, SeiZleba pasuxism<strong>ge</strong>beli iyos nebismieri<br />
instancia, adamiani). saxalxo damcvelis<br />
SemTxvevaSi adamianis uflebebis dacva pirdapiri,<br />
uSualo movaleobaa, man unda SeniSnos, mar-<br />
Tos da areguliros uflebebis dacva, romelic<br />
SeiZleba xdebodes nebismier doneze, magaliTad<br />
sasamarTlos, policiis, prokuraturis, Tundac<br />
prezidentis doneze.<br />
dacvaze, mxolod sasamarTlos 6.9%, mxolod parlaments<br />
2.8%, mxolod policias 2.2%, mxolod<br />
saministroebs 2%, mxolod prokuraturas adamianis<br />
uflebebis dacvas miawers mxolod 2%. zogadad<br />
pasuxim<strong>ge</strong>blobebi ZiriTadad gadanawilebulia<br />
saxalxo damcvels da sasamarTlos [1], saxalxo<br />
damcvelsa da prezidents Soris [2]. yvelaze<br />
Sors am tipis pasuxism<strong>ge</strong>blobisgan dgas prokuratura<br />
da saministroebi.
#2(29) kvleva<br />
adamianis uflebaTa ganxorcieleba da dacva<br />
gamokiTxulTa 70,0% Tvlis rom adamianebma meti<br />
rom icodnen TavianTi uflebebis Sesaxeb, ukeTesad<br />
ganaxorcielebdnen da daicavdnen mas sxvadasxva<br />
saSualebebiT. gamokiTxulTa 70,0%-idan<br />
umetesobas _ 21,6% warmod<strong>ge</strong>na aqvs rom raime Sesabamis<br />
struqturas mimarTavda uflebis darRvevis<br />
SemTxvevaSi, Tumca gacnobierebuli ar aqvT<br />
Tu konkretulad romel struqturaSi SeiZleba<br />
gaaproteston uflebis darRvevis faqti. TiTqmis<br />
analogiuri damokidebuleba aqvs 15,8%_s, romelTac<br />
mxolod zogadi damokidebuleba gamoxates,<br />
rom TavianTi uflebebis Sesaxeb metad informirebulobis<br />
SemTxvevaSi, ubralod `ukeTesad<br />
daicavdnen TavianT uflebebs“, Tumca rogor<br />
es gaurkveveli rCeba. mosaxleobas realurad ar<br />
aqvs gacnobierebuli ra unda moimoqmedon ufle-<br />
Solidarität<br />
92<br />
bebis darRvevis SemTxvevaSi da ubralod intuiciurad<br />
akavSireben codnis amaRlebas ukeTesad<br />
dacvasTan. ra Tqma unda es faqti aixsneba imiT,<br />
rom mosaxleobas ar aqvs informacia araTu Tavisi<br />
uflebebis Sesaxeb (sad iwyeba misi ufleba da<br />
sad mTavrdeba), aramed warmod<strong>ge</strong>nis donezec ki<br />
ar icis ra unda moimoqmedos uflebis darRvevis<br />
SemTxvevaSi. amaze isic metyvelebs, rom gamokiTxulTa<br />
13,6% pirdapir acxadebs rom ar icis konkretulad<br />
ras moimoqmdebda rom ukuTesad daecva<br />
an ganexorcielebina Tavisi ufleba.<br />
gamokiTxulTa 11,8%-ma zustad icis rom mimar-<br />
Tavda saxalxo damcvels, xolo 19,1% uflebis<br />
darRvevis SemTxvevaSi iCvlebda sasamarTloSi.<br />
}'vh'mksr<br />
Ñîëiäàðíiñòü
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
93<br />
solidaroba<br />
mosaxleobis SefasebiT saxelmwifo organoebidan saxalxo damcvels, sasamarTlos prezidentsa da<br />
parlaments aqvs yvelaze didi pasuxism<strong>ge</strong>bloba adamianis uflebebis ganxorcielebasa da dacvaze. Tumca<br />
mosaxleobis SefasebiT saxelmwifo mxolod zogjer, erTeul SemTxvevebSi icavs adamianis uflebebs.<br />
Sesabamisad is mniSvnelovneba, rasac mosaxleoba akisrebs saxelmwifos adamianis uflebebis dacvasa<br />
da ganxorcielebasTan mimarTebaSi, ar aris praqtikaSi ganxorcielebuli da SeiZleba iTqvas, rom<br />
saxelmwifo ver uzrunvelhyofs adamianis uflebebis dacvas. Tumca aRsaniSnavia rom umravlesobis<br />
azriT, saxelmwifo „zogjer icavs da zogjer ara“ adamianis uflebebs.
#2(29) kvleva<br />
darRveuli uflebebi<br />
ukanaskneli 10 wlis ganmavlobaSi gamokiTxulTa 36,1% -is SemTxvevaSi dairRva uflebebi, xolo gamokiTxulTa<br />
63,4% -is SemTxvevaSi uflebebi ar darRveula 3 .<br />
adamianis uflebaTa darRvevis faqtebis mxriv, sakmaod SemaSfoTebeli maCvenebeli aris rusTavSi, qu-<br />
Taissa da TbilisSi. miuxedavad imisa rom zugdidsa da gorSi agvistos movlenebidan da am ori qalaqis<br />
teritoriuli mdebareobidan gamomdinare, mosalodeneli iyo maRali maCvenebeli adamianis uflebaTa<br />
darRvevis mxriv, aRmoCnda piriqiT. mosaxleobis umravlesobis azriT zugdidsa (84,6%) da gorSi (78,8%)<br />
ar darRveula arc maTi, arc maTi ojaxis wevris naTesavis Tu mezoblis da arc samezoblo/ qalaqSi/<br />
regionSi mcxovrebi adamianis ufleba.<br />
3 mocemul kiTxvaze respondentebs hqondaT SesaZlebloba daesaxelebinaT ramdenime pasuxi.<br />
Solidarität<br />
94<br />
}'vh'mksr<br />
Ñîëiäàðíiñòü
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
95<br />
solidaroba<br />
uSualod adamianis konkretuli uflebebis darRvevis faqtebis gaanalizebisas aRmoCnda, rom Sromis<br />
uflebasTan dakavSirebul darRvevis faqtebs aqvs yvelaze maRali maCvenebeli, rac pirdapirproporciulad<br />
aris dakavSirbuli iseT socialur problemasTan, rogoricaa umuSevroba. amasTanave Tu<br />
gaviTvaliswinebT im faqts rom 82,7% miiCnevs umuSevrebs rogorc yvelaze Cagrul fenas, romelTa<br />
uflebebic yvelaze xSirad irRveva, es maCvnebeli savsebiT logikuria.<br />
darRveuli uflebebi sixSire<br />
Sromis ufleba 49,8%<br />
sakuTrebis ufleba 19,0%<br />
socialuri dazRvevis ufleba<br />
iZulebiT gadaadgilebul pirTa<br />
4,7%<br />
da ltolvilTa uflebebi<br />
piradi Tavisuflebisa<br />
3,7%<br />
da xelSeuxeblobis ufleba 14,8%<br />
janmrTelobis ufleba<br />
komunalur sakiTxebTan<br />
8,8%<br />
dakavSirebuli uflebebi 2,3%<br />
patimris uflebebi 1,5%<br />
soc. daucvelTa ufleba 3,0%<br />
sityvis/azris gamoxatvis Tavisufleba 1,3%<br />
samarTliani sasamarTlos ufleba 3,4%<br />
saarCevno ufleba 4,2%<br />
pativisa da Rirsebis xelSeuxebloba 3,0%<br />
patrulis mier darRveuli uflebebi 1,9%<br />
socialuri uflebebi 4,1%<br />
manifestaciis Tavisufleba 1,3%<br />
adeqvaturi cxovrebis donis ufleba 1,1%<br />
pensionerTa uflebebi 1,7%<br />
aseve xSiria sakuTrebis uflebis darRvevis SemTxvevebi, rac gamokiTxulTa gadmocemiT moicavda qonebis<br />
ukananod CamorTmevas, warTmvas, Tumca upasuxod rCeba am SemTxvevaSi kiTxva Tu ramdenad realurad<br />
dairRva adamianis ufleba, radgan es mxolod respondentis subieqturi Sefasebaa. Tumca gamokvlevis<br />
mizanic am SemTxvevaSi mosaxleobis damokidebulebebisa da aRqmebis garkvevaa, da ara uSualod<br />
romelime kerZo faqtis legitimurobis dad<strong>ge</strong>na.<br />
adamianis uflebebis darRvevis perioduloba ukanaskneli 10 wlis ganmavlobaSi:
#2(29)<br />
Solidarität<br />
kvleva<br />
Sede<strong>ge</strong>bis mixedviT naTlad Cans, rom yvelaze maRali maCvenebeli adamianis uflebebis darRvevis faqtebisa<br />
dafiqsirda 2008 wels. pirvel rigSi unda aRiniSnos respondentTa mexsierebis faqtori. aRniSnuli<br />
Sedegi ar gvaZlevs saSualebas dabejiTebiT vTqvT, rom 2008 wels yvelaze xSirad irRveoda adamianis<br />
uflebebi, radgan gamokiTxulTa umravlesobam axlo warsulSi momxdar darRvevis faqtebze<br />
gaamaxvila yuradReba.<br />
gamokiTxulTa im 36,1% (734 adamiani)-idan visi uflebebic dairRva, aRmoCnda rom umravlesobaze metis<br />
SemTxvevaSi (58%) saxelmwifo dawesebuleba iyo uflebis damrRvevi.<br />
darRveul uflebebze mosaxleobis reagirebis da aqtiurobis done Zalian dabalia. ufleba darRveuli<br />
adamianebis didma umravlesobam araviTar zomebs ar mimarTa rom daecva Tavisi ufleba. es kidev erTxel<br />
miuTiTebs im faqtze, rom mosaxleobas ar aqvs unari daicvas Tu ganaxorcielos Tavisi ufleba radgan<br />
(1) ar Tvlis amas saWirod ; (2) ar icis rogor daicvas sakuTari uflebebi.<br />
96<br />
}'vh'mksr<br />
Ñîëiäàðíiñòü
Sesabamisad darRveul uflebebeze mosaxleobis<br />
indiferentulobam, ganapiroba is faqti rom<br />
zomebis ar miRebis Semdgom umravlesobis (92%)<br />
darRveuli ufleba ar iqna aRd<strong>ge</strong>nili.<br />
rogorc ukve avRniSneT gamokiTxulTa im 36,1%<br />
(734 adamiani)-idan visi uflebebic dairRva, 55,5%<br />
(407 adamiani)-ma ar moaxdina reagireba darRveul<br />
uflebebze, xolo 44,5% (325 adamiani)-ma darR-<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
97<br />
solidaroba<br />
veuli uflebis aRsad<strong>ge</strong>nad mimarTa sxvadasxva<br />
institutebsa Tu kerZo pirebs. umetesobam sasamarTlosa<br />
da Sesabamis saxelmwifo dawesebulebebs<br />
mimarTa.<br />
reagireba, im dawesebulebisa Tu Tanamdebobis<br />
piris mxirdan, visac mimarTes moqalaqeebma darRveuli<br />
uflebis dacvis mizniT, 64,4% moaxdina<br />
reagirebaze, xolo 53%-ma ara:<br />
Sedegi _ reagirebis done im dawesebulebidan Tu Tanamdebobis piris mxirdan, visac mimarTa sazogadoebam<br />
uflebis dacvis mizniT, sakmaod maRalia, magram umetes SemTxvevaSi uSedego.<br />
saboloo jamSi, qmedebebi uflebis darRvevis<br />
Semdgom sakmaod qaoturia. dabalia reagireba da<br />
garkveuli zomebis miRebis mcdeloba sazogadoebis<br />
mxridan. marTalia reagirebis done Sesabamisi<br />
dawesebulebis Tu Tanamdebobis piris mxri-<br />
dan darRveul uflebaze arcTu dabalia, magram<br />
mTlianobaSi mTavari aris Sedegi, romelic<br />
ZiriTad SemTxvevaSi ar sruldeba msxverplis<br />
(adamiani visi uflebac dairRva) sasar<strong>ge</strong>blod.
#2(29)<br />
Solidarität<br />
kvleva<br />
gamokiTxulTa im nawilidan (63,3% _ 1241 respondenti), romelic momavalSi mimarTavda raime organizacias<br />
adamianis uflebis darRvevis SemTxvevaSi, 40,5% acxadebs rom mimarTavda sasamarTlos, xolo<br />
39,5% saxalxo damcvelis ofiss 4 .<br />
ndoba saxelmwifo,<br />
saerTaSoriso da arasamTavrobo organizaciebisadmi<br />
rodesac sakiTxi exeba adamianis uflebebs, mosaxleobis naxevrze meti (58%) sruliad an ZiriTadad<br />
endoba saxalxo damcvelis ofiss. sxva saxelmwifo organoebs Soris, prezidentsa da policias aqvs<br />
SedarebiT maRali maCvenebeli, Tumca calke aRebuli TiToeulisadmi ndobis done ar aris maRali.<br />
4 mocemul kiTxvaze respondentebs hqondaT SesaZlebloba daesaxelebinaT ramdenime pasuxi.<br />
98<br />
}'vh'mksr<br />
Ñîëiäàðíiñòü
Tu gavaanalizebT saxelmwifo organoebis mniSvnelovnebas<br />
adamianis uflebebis dacvasa da ganxorcielebaSi<br />
da miRebul mniSvnelovnebas SevudarebT<br />
mosaxleobis ndobis xarisxs saxelmwifo<br />
organoebisadmi, maSin roca sakiTxi exeba adamianis<br />
uflebebs, miviRebT suraTs, rom saxalxo<br />
damcvels aqvs yvelaze didi roli adamianis uflebebis<br />
dacvasa da ganxorcielebaSi, anu aqvs didi<br />
mniSvnelovneba da mosaxleoba Sesabamisad ndobas<br />
ucxadebs saxalxo damcvels adamianis uflebebis<br />
ganxorcilebasa da dacvaSi. am mxriv unda<br />
gamovyoT prezidentisa da sasamarTlos roli da<br />
mniSvnelovneba adamianis uflebebTan mimarTeba-<br />
Si. mosaxleobis azriT sakmaod didi pasuxism<strong>ge</strong>bloba<br />
ekisreba prezidentsa da sasamarTlos adamianis<br />
uflebTa ganxorcielebasa da dacvaSi,<br />
mosaxleobis TiTqmis 60% Tvlis rom saqarTveloSi<br />
arsebobs Sesabamisi saerTaSoriso mTavrobaTaSoriso<br />
organizaciebi, adgilobrivi da saerTaSoriso<br />
arasamTavrobo organizaciebi, romelTa<br />
saqmianobac exeba adamianis uflebebs.<br />
im organizaciebidan, romelTa saqmianobac exeba<br />
5 mocemul kiTxvaze respondentebs hqondaT SesaZlebloba daesaxelebinaT ramdenime pasuxi.<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
99<br />
solidaroba<br />
Tumca roca sakiTxi exeba adamianis uflebebs,<br />
mosaxleoba ar ucxadebs ndobas am or saxelmwifo<br />
organos.<br />
imisaTvis, rom ufro naTeli yofiliyo suraTi<br />
miSvnelovneba vs Sefasebisa, gamovyaviT saxelmwifo<br />
organoebis mniSvnelovneba (pasuxi kiTxvaze:<br />
„Tqveni azriT, romeli saxelmwifo organizaciebi/struqturebia<br />
yvelaze metad pasuxism<strong>ge</strong>beli<br />
adamianis uflebaTa ganxorcielebaze da<br />
dacvaze“) da mosaxleobis mier gakeTebuli Sefasebebi<br />
saxelmwifor organoebis mimarT (pasuxi<br />
kiTxvaze: „rodesac sakiTxi exeba adamianis uflebebs,<br />
rogoria Tqveni ndobis done saxelmwifos<br />
organoebisadmi?“) da miviReT Semdegi sura-<br />
Ti:<br />
adamianis uflebebs, axalgazrda iuristTa asociacia<br />
yvelaze xSirad iyo dasaxelebuli mosaxleobis<br />
mier. sakmaod dabali cnobadoba aqvs im<br />
saerTaSoriso oganizaciebs (Amnesty International,<br />
Transparency International, Human Rights Watch), romlebic<br />
uSualod adamianis uflebebis sakiTxebze muSaoben<br />
5 .
#2(29)<br />
samarTaldamcav organoebTan urTierTobis gamocdileba<br />
gamokiTxulTa mxolod 5,7% (112 adamiani) aRmoCnda<br />
dakavebuli samarTaldamcavi organoebis mier.<br />
pasuxi kiTxvebze: dakavebis SemTxvevaSi gangimartes<br />
Tu ara Tqveni pirveladi uflebebi, dakavebis<br />
mizezi da safuZveli?<br />
codna. 72,3% SemTxvevaSi mosaxleobam zustad<br />
icis rom saxalxo damcvelis ZiriTadi funqciaa:<br />
icavdes adamianis uflebebs. gamokiTxulTa<br />
mcire nawilma ar icis saxalxo damcvelis funqciebis<br />
Sesaxeb (16% SemTxvevaSi).<br />
mimarTva. gamokiTxulTa mxolod 2,3%-s (45 adamians)<br />
miumarTavs saxalxo damcvelis aparatisTvis,<br />
Sesabamisad maT mier gakeTebuli Sefasebebis<br />
Solidarität<br />
kvleva<br />
100<br />
gamokiTxulTa im mciredi nawilis pasuxebis gaanalizebisas,<br />
romelTac Sexeba hqondaT samar-<br />
Taldamcav organoebTan, aRmoCnda rom naxevarze<br />
mets (54,1%) dakavebisas ar ganumartes pirveladi<br />
uflebebi, dakavebis mizezi da safuZveli.<br />
saxalxo damcvelis institutis Sesaxeb cnobadoba/codna/damokidebuleba<br />
ganzogadeba SeuZlebelia. mosaxleobis mciredi<br />
nawilidan, romelmac mimarTa saxalxo damcvels<br />
(n=45), aqedan 95%-ma mimarTa centralur ofiss.<br />
Sefaseba. mosaxleobis mciredi nawilis (romelmac<br />
mimarTa saxalxo damcvels (n=45)), naxevarze<br />
meti ufro araefeqturad afasebs saxalxo damcvelis<br />
ofisis muSaobas.<br />
}'vh'mksr<br />
Ñîëiäàðíiñòü
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
101<br />
solidaroba<br />
saxalxo damcvelis efeqturi Tu araefeqturi muSaobis Sefasebas, mosaxleobis im nawilis mier vinc<br />
mimarTa ofiss, sxvadasxva mizezebi ganapirobebs. (n=45) 6<br />
efeqturi Sefaseba<br />
sworad daicves Cemi uflebebi 11,8% (5 adamiani)<br />
daakmayofiles Cemi moTxovnebi 6,5% (3 adamiani)<br />
kargad migviRes 4,4% 2 adamiani<br />
miiRes Sesabamisi zomebi 1,7% (1 adamiani)<br />
araefeqturi Sefaseba<br />
ar ganixiles Cemi problema 27,0% (12 adamiani)<br />
aranairi reagireba ar mohyolia<br />
aqvs survuli daexmaros xalxs,<br />
29,5% (19 adamiani)<br />
magram ver axorcielebs 8,4% (4 adamiani)<br />
mxolod nawilobriv daakmayofiles 5,9% (3 adamiani)<br />
aklia brZolisunarianoba 4,8% (2 adamiani)<br />
Sefasebebidan Cans, rom gamokiTxulTa umravlesobam,<br />
vinc mimarTa saxalxo damcvelis ofiss<br />
araefeqturad Seafasa ofisis muSaoba, im mizeziT<br />
rom ar iqna ganxiluli misi problema an<br />
ofisma ar moaxdina reagireba mis problemaze. gamokvlevis<br />
Sede<strong>ge</strong>bma zogadad dagvanaxa rom mosaxleobaSi<br />
adamianis uflebebis Sesaxeb codnis<br />
done sakmaod dabalia da Sesabamisad mosaxleobam<br />
zustad ar icis saxalxo damcvelis ofisis funqciebis<br />
Sesaxeb. amasTanave aRmoCnda, rom roca sakiTxi<br />
exeba adamianis uflebebis dacvas, mosaxleoba<br />
yvelaze did pasuxism<strong>ge</strong>blobas swored saxalxo<br />
damcvels aniWebs, rac ar aris swori. zemoTxsenebuli<br />
ki imaze miuTiTebs rom mosaxle-<br />
6 mocemul kiTxvaze dasaSvebia rom erTma respondentma daasaxelos ramdenime mizezi.<br />
obas aqvs mxolod zedapiruli warmod<strong>ge</strong>na rom<br />
saxalxo damcveli unda icavdes adamianis uflebebs.<br />
Sesabamisad savsebiT logikuria vivaraudoT,<br />
rom am konkretul SemTxvevbSi saxalxo<br />
damcvelis ofisis mxridan ukukavSiris ararseboba,<br />
gamowveulia im faqtiT, rom (1) problema/<br />
darRveuli ufleba ar Sedioda saxalxo damcvelis<br />
kompetenciaSi an rig SemTxvevaSi (2) saxalxo<br />
damcvelis ofisma mimarTa sxva pasuxism<strong>ge</strong>bel<br />
instancias, da ar mohyva regireba mis mimarTvas.<br />
saxalxo damcvelTan urTierTobis yvelaze misa-<br />
Rebi forma umravlesobisTvis aris saxalxo damcvelis<br />
ofisSi misvla.
#2(29)<br />
informaciis wyaro<br />
Solidarität<br />
kvleva<br />
gamokiTxulTa umravlesobis azriT adamianis uflebebis Sesaxeb informaciis misaRebad yvelaze optimaluri<br />
wyaro televiziaa da swored televiziidan surT rom miiRon informacia adamianis uflebebis<br />
Sesaxeb 7 .<br />
umciresobaTa uflebebi da diskriminacia<br />
mosaxleobis umravlesobas sakmaod negatiuri damokidebuleba (45,3%) aqvs eTnikuri umciresobebis<br />
warmomad<strong>ge</strong>nlebis xelisuflebis organoebSi arCevis/daniSvnis mimarT. gacilebiT ufro negatiuri<br />
damokidebuleba (67,2%) aqvs mosaxleobas religiuri umciresobebis warmomad<strong>ge</strong>nlebis xelisuflebis<br />
organoebSi arCevis/daniSvnis mimarT. aRniSnuli faqti imaze metyvelebs, rom saqarTvelos mosaxleoba<br />
naklebad tolerantulia eTnikuri da religiuri umciresobebisadmi, Tumca amave dros gamokvlevis<br />
Sede<strong>ge</strong>bis gaanalizebisas aRmoCnda urTierTsawinaaRmdego faqti. (1) ras fiqrobs mosaxleoba? _ 80.6%-is<br />
azriT, religiur da eTnikur umciresobasa da umravleosobas Soris Tanasworuflebianoba aris yvelaze<br />
swori urTierTobis forma. (2) rogor afasebes mosaxleoba realurad? _ mosaxleobas kargad aqvs<br />
gaTvicnobierebuli rom Tanasworba, loialuroba misaRebi da humanuria adamianebTan urTierTobaSi<br />
miuxedavad maTi warmomavlobisa, sqesisa Tu aRmsareblobisa. Tumca aRmoCnda rom es mxolod Teoriul<br />
doneze aqvs sazogadoebas gaTvicnobirebuli da relaurad praqtikaSi ganxorcielebisas, roca sakiTxi<br />
d<strong>ge</strong>ba arCevanis gakeTebis, ar aRiarebs Tanasworuflebianobas.<br />
religiuri umciresobebisadmi saqarTvelos mosaxleobis damokidebuleba<br />
zemoT aRniSnuli damokidebulebebi ufro ganamtkica da daasabuTa, Sedegma rom gamokiTxulTa 44,1%<br />
ar eTanxmeba im azrs, rom `yvela adamians aqvs ufleba Tavisuflad airCios religia da arcerTi<br />
aRmsareblobis saqmianoba ar unda izRudebodes saqarTveloSi~. es aratolerantulobis sakmaod maRali<br />
maCvenebelia, rasac mosaxleoba pirdapir ar aRiarebs, magram aSkarad gamoxatavs.<br />
mosaxleoba sakmaod mkacrad aris ganwyobili aTeistebis mimarT da Tvlian rom unda izRudebodes<br />
aTeizmi, Tumca arcTu didi tolerantobiT gamoirCevian musulmanebisa da iudevelebis mimarTac.<br />
7 mocemul kiTxvaze respondentebs hqondaT SesaZlebloba daesaxelebinaT ramdenime pasuxi.<br />
102<br />
}'vh'mksr<br />
Ñîëiäàðíiñòü
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
103<br />
solidaroba<br />
aseve sainteresoa gamovyoT mosaxleobis damokidebuleba sxva mimdinareobebisadmi, rogoricaa iehovas<br />
mowmeebi, mormonebi da a.S. gamokiTxulTa nawilidan (44,1%), romelic ar eTanxmeba im azrs, rom `yvela<br />
adamians aqvs ufleba Tavisuflad airCios religia da arcerTi aRmsareblobis saqmianoba ar unda<br />
izRudebodes saqarTveloSi~, 14,7% miiCnevs rom sxva „seqtismagvari“ mimdinareobebi unda izRudebodes<br />
saqarTveloSi. aRniSnuli 14,7%-idan umetesoba (7,9%) miiCnevs, rom kerZod iehovas mowmeebi da maTi<br />
saqmianoba unda izRudebodes.<br />
eTnikuri umciresobebisadmi saqarTvelos mosaxleobis damokidebuleba<br />
eTnikur umciresobaTa jgufi, romelTa mimarT gansakuTrebulad aratolerantulia saqarTvelos<br />
mosaxleoba: am mxriv sainteresoa gamovyoT goris mosaxleoba, romelTac gansakuTrebiT aratolerantuli<br />
damokidebuleba aqvT Cinelebsa da arabebis mimarT, amasTanave gorSi gamokiTxulTa mxolod<br />
2,6%-s surs hyavdes osi mezobeli. Tbilisisa da quTaisi mosaxleoba SedarebiT danarCeni qalaqebisa<br />
ufro tolerantulia am niSniT 8 .<br />
8 mocemul kiTxvaze respondentebs hqondaT SesaZlebloba daesaxelebinaT ramdenime pasuxi.
#2(29)<br />
pasuxi kiTxvaze: visTan isurvebdiT mezoblobas?<br />
saqarTvelos umetes qalaqebSi, mosaxleoba, yvelaze metad aratolerantulia Cinelebis mimarT. sainteresoa<br />
rom mxolod zugdidSi dafiqsirda mosaxleobis mier yvelaze aratolerantuli damokidebuleba<br />
rusebis mimarT, am mxriv sakamaod keTilganwyobilia quTaisi mosaxleoba, romelTa 26,7%-s<br />
surs rusTan mezobloba.<br />
diskriminacia<br />
Solidarität<br />
kvleva<br />
mosaxleobis azriT ZiriTadad diskriminacia saqarTveloSi xdeba politikuri Sexedulebis gamo,<br />
asakobrivi niSniT da mcire nawili miiCnevs rom religiuri niSniTac xdeba diskriminacia.<br />
104<br />
}'vh'mksr<br />
Ñîëiäàðíiñòü
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
105<br />
solidaroba<br />
qalaqebis mixedviT Tu ganvxilivaT tendencia TiTqmis msgavsia mxolod zugdidSi aqvs yvelaze maRali<br />
maCvenebeli asakobrivi niSniT diskriminaciis faqts.<br />
Sede<strong>ge</strong>bis mixedviT yvelaze daCagruli fena, romelTa uflebebic irRveva mosaxleobis azriT aris:<br />
umuSevrebi, pensionrebi, patimrebi, devnilebi da materialurad SeWivrebuli ojaxebi 9 .<br />
9 mocemul kiTxvaze respondentebs hqondaT SesaZlebloba daesaxelebinaT ramdenime pasuxi.
#2(29)<br />
saqarTvelos mosaxleobis azriT, samarTliani<br />
sasamarTlos ufleba is yvelaze mniSvnelovani<br />
uflebaTagania, romelic yvelaze metad irRveva<br />
dResdReobiT saqarTveloSi da swored samarTliani<br />
sasamarTlos uflebis aRd<strong>ge</strong>na unda iyos<br />
prioriteti. rodesac sakiTxi dadga ukiduresad<br />
mniSvnelovani uflebis da misi aRd<strong>ge</strong>nis mniSvnelovnebis,<br />
aRmoCnda rom mosaxleobam gverdze<br />
gadado iseTi socialuri uflebebi rogoricaa<br />
Sromis, sakuTrebis ufleba (aRniSnul uflebebs<br />
hqondaT yvelaze maRali cnobadobis done, darRvevis<br />
sixSire) da wina planze wamowia samarTliani<br />
sasamarTlo. aseve wamoiwia win is uflebebi, romlebic<br />
samarTlianobasTan aris kavSirSi _ Sromis<br />
samarTliani da xelsayreli pirobebis ufleba,<br />
kanonis winaSe Tanasworoba. naTelia rom saqarTvelos<br />
mosaxleobas socialuri uflebebis<br />
dacvasTan erTad, zogadad samarTlianobis aRd<strong>ge</strong>nis<br />
survili aqvs, es iqneba Sromis samarTlianobasTan,<br />
Tu zogadad sasamarTlos samarTlianobasTan<br />
mimarTebaSi.<br />
sazogadoebis SefasebiT, adamianis uflebebis<br />
umravlesobis mdgomareoba, gauresda bolo sami<br />
wlis ganmavlobaSi. am mxriv gansakuTrebiT mZime<br />
mdgomareoba aqvs informaciis miRebisa da gavrcelebis<br />
uflebas. sakmaod logikuria rom gamokiTxulTa<br />
did nawils, miaCnia rom bolo sami<br />
wlis manZlze ufro gamwvavda miukerZoebeli,<br />
sando informaciis miRebis ararsebobis faqti da<br />
Sesabamisad informaciis Tavisuflad gavrcelebis<br />
uflebac izRudeba. aRniSnuli Sedegi gamowveulia<br />
Tavisufali mediis, sainformaciis wyaros<br />
deficitiT, rasTan dakavSirebiTac uaxloes warsulSi<br />
sakmaod mniSvnelovani faqtebi moxda.<br />
gacilebiT stabiluri mdgomareobaa, ganaTlebis<br />
uflebasTan dakavSirebiT, romlis mdgomareobac<br />
61,3%-is aziT ar ar Secvlila bolo sami wlis<br />
ganmavlobaSi.<br />
mosaxleobis didi nawilis SefasebiT gacilebiT<br />
gaumjobesda mdgomareoba kanonis winaSe Tanasworobis<br />
da adeqvaturi cxovrebis donis uflebasTan<br />
mimarTebaSi. sainteresoa gavaanalizoT,<br />
Tu ratom Tvlis mosaxleoba rom kanonis winaSe<br />
Solidarität<br />
kvleva<br />
damokidebulebebi adamianis uflebebTan mimarTebaSi<br />
106<br />
Tanasworobis ufleba gaumjobesda, maSin roca<br />
es ufleba mosaxleobis umravlesobis azriT yvelaze<br />
didi problemaa, romlis gadaWrac ukiduresad<br />
mniSvnelovania saxelmwifos mxirdan. aRniSnuli<br />
faqti miuTiTebs, rom miuxedavad win gadadgmuli<br />
nabijebisa kanonis winaSe Tanasworobis<br />
uflebasTan mimarTebaSi, sazogadoeba mainc<br />
ukiduresad did mniSvnelovnebas aniWebs aRniSnul<br />
uflebas da ar miCnia sakmarisad is gaumjobesebis<br />
elementebi, romelic saxezea amJamad.<br />
rac Seexeba adeqvaturi cxovrebis donis uflebis<br />
mdgomareobis gaumjobesas, SegviZlia davaskvnaT,<br />
rom aRniSnuli uflebis mdgomareobis gaumjobeseba<br />
pirdapirproporciulia im socialuri<br />
sakiTxebis metnaklebad gadaWrasTan, rogoricaa<br />
infrastruqturis gaumjobeseba (gzebis da<strong>ge</strong>ba,<br />
gazis gayvana dasaxlebebSi, wylis miwodeba<br />
im soflebSi, romelTac arasdros hqoniaT wyali<br />
da a.S).<br />
mosaxleobis Zalian mcire nawili (maqsimum 14%)<br />
asaxelebs adamianis im uflebebs, romelTa mdgomareobac<br />
sruliad gaumjobesda.<br />
uaxloesi sami wlis ganmvalobaSi adamianis uflebebis<br />
mdgomareobis cvlilebebis prognozirebisas,<br />
aRmoCnda rom mosaxleobis umravlesoba<br />
sakmaod pesimisturad aris ganwyobili dadebiTi<br />
cvlilebebisadmi, Tumca arc gauresebis molodinia<br />
maRali. informaciis miRebisa da gavrcelebis<br />
uflebas ki kvlav kritikurli Sedegi aqvs.<br />
umravlesoba miiCnevs, rom am uflebis mdgomareoba<br />
bolo sami wlis ganmavlobaSi gauresda da<br />
kvalav gauresdeba momavalSi.<br />
mosaxleobis did nawils, imedi aqvs rom momavali<br />
3 wlis ganmavlobaSi bavSvisa da qalis, iZulebiT<br />
gadaadgilebul pirTa da ltolvilTa uflebeb-<br />
Tan dakavSirebiT gacilebiT gaumjobesdeba<br />
mdgomareoba.<br />
}'vh'mksr<br />
Ñîëiäàðíiñòü
daskvna<br />
zogadi cnobadoba/codna/<br />
informirebulobis done adamianis<br />
uflebebTan da TavisuflebeTan<br />
mimarTebaSi<br />
zogadad adamianis uflebebisa da Tavisuflebebis<br />
Sesaxeb mosaxleobis cnobdobis, codnis da<br />
informirebulobis done sakmaod dabalia.<br />
gamokvlevis Sede<strong>ge</strong>bma cxadyo, rom mosaxleobas<br />
aqvs garkveuli donis codna da informirebuloba<br />
im uflebebisadmi, romelic metwilad aqtualuria<br />
saqarTveloSi (Sromis ufleba, sakuTrebis<br />
ufleba), anu uflebebi, romlebic yvelaze<br />
xSrad irRveva, da advilad gvxvdeba TvalSi imis<br />
gamo, rom am uflebebis Sesaxeb ufro aqtiurad<br />
saubroben sainformacio wyaroebi.<br />
yvelaze metad gasamaxvilebelia yuradReba im<br />
naklebad cnobad uflebebze, rogoricaa piradi<br />
Canawerebisa da korespondenciis ufleba, seqsualuri<br />
umciresobebis uflebebi, sazogadoebrivi<br />
gaerTianebebis Seqmnisa da maTSi gaerTianebis<br />
ufleba. sazogadoebas araTu ar aqvs informacia<br />
aRniSnuli uflebebis Sesaxeb, aramed arc ki icis<br />
msgavsi uflebebis arseboba. Sesabamisad saxalxo<br />
damcvelis ofisis mier da<strong>ge</strong>gmil saganmanaTleblo<br />
aqciebSi yuradReba unda gamaxvildes zemoT<br />
mocemul uflebebze.<br />
damokidebulebebi adamianis uflebebTan da TavisuflebeTan<br />
mimarTebaSi adamianis uflebebsa<br />
da TavisuflebeTan mimarTebaSi mosaxleobis<br />
codnisa da informirebulobis donis gaanalizebisas,<br />
wina planze wamoiwia iseTma uflebebma, rogoricaa<br />
Sromis ufleba, sakuTrebis ufleba, sicocxlis<br />
ufleba, magram mosaxleobis adamianis<br />
uflebebTan damokidebulebis gaanalizebisas,<br />
aRmoCnda rom sazogadoebisTvis sakmaod mwvave<br />
sakiTxs warmoad<strong>ge</strong>ns ufro samoqalaqo da politikuri<br />
uflebebi.<br />
gamokiTxulTa umravlesobisTvis samarTliani<br />
sasamarTlos ufleba, Sromis samarTliani da<br />
xelsayreli pirobebis ufleba da kanonis winaSe<br />
Tanasworoba is uflebebia, romelTa mniSvnelov-<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
107<br />
solidaroba<br />
nebac mosaxleobisTvis Zalian maRalia da am<br />
uflebebTan dakavSirebuli problemebis gadaWra<br />
ukiduresad aucilebelia.<br />
rac Seexeba adamianis uflebebTan dakavSirebiT<br />
uaxloesi warsulis Sefasebas da momavlis prognozirebas,<br />
aRmoCnda, rom damokidebuleba sazogadoebis<br />
mxridan sakmaod pesimisturia. am mxriv<br />
gansakuTrebiT mZime mdgomareoba aqvs informaciis<br />
miRebisa da gavrcelebis uflebas. Tumca<br />
mosaxleobis didi nawilis SefasebiT gacilebiT<br />
gaumjobesda mdgomareoba iseTi uflebebis mimarT,<br />
rogoricaa kanonis winaSe Tanasworobis da<br />
adeqvaturi cxovrebis donis ufleba.<br />
mosaxleobis molodini, rom adamianis uflebeb-<br />
Tan dakavSirebuli mdgomareoba gaumjobesdeba<br />
momavali sami wlis ganmavlobaSi, Zalian dabalia.<br />
informaciis miRebisa da gavrcelebis ufleba aRmoCnda<br />
im uflebaTagani, romlis mdgomareobac<br />
sakmaod kritikulia da mosaxleobas sakmaod uaryofiTi<br />
damokidebuleba aqvs mis mimarT, radgan<br />
es aris is ufleba romlis irgvlivac gauresda<br />
mdgomareoba da sazogadoebis azriT momavalSic<br />
analogiuri situacia iqneba.<br />
zogadad adamianis uflebebis dacvasa da ganxorcielebas,<br />
sakmaod didi roli ukavia adamianis cxovrebaSi,<br />
radgan umravlesobis azriT adamianis uflebebis<br />
dacva da ganxorcieleba erT-erTi mniSvnelovani<br />
ganmapirobebeli faqtoria bednierebisa.<br />
adamianis uflebebis sworad dacvasa da ganxorcielebas,<br />
ara marto mniSvnelovani adgili uWiravs<br />
adamianis cxovrebaSi, aramed erT-erTi winapirobaa<br />
zogadad qveynis da sazogadoebis mdgomareobis<br />
gaumjobesebis.<br />
informaciis wyaro adamianis uflebebis da Tavisuflebebis<br />
Sesaxeb gamokiTxulTa umravlesobis<br />
azriT adamianis uflebebis Sesaxeb informaciis<br />
misaRebad yvelaze optimaluri wyaro televiziaa<br />
da swored televiziidan surT rom miiRon<br />
informacia adamianis uflebebis Sesaxeb. Sesabamisad<br />
ZiriTadi sainformacio wyaro mosaxleobisTvis<br />
saxalxo damcvelis saganmanaTleblo<br />
aqciis farglebSi unda iyos televizia.
#2(29) kvleva<br />
areali, sadac aucilebelia<br />
saganmanaTleblo aqciebis<br />
ganxorcieleba<br />
rogorc ukve avRniSneT zogadad saqarTvelos<br />
mosaxleobaSi adamianis uflebebis cnobadobis,<br />
codnis da informirebulobis dabali donea saqarTvelos<br />
did qalaqebSi (Tbilisi, quTaisi, ba-<br />
Tumi, zugdidi, gori, rusTavi) da Sesabamisad SegviZlia<br />
vivaraudoT rom gacilebiT ufro dabali<br />
cnobadobis donea saqarTveloSi raionul Tu<br />
soflis doneze.<br />
aqedan gamomdinare, aucilebelia saxalxo damcvelis<br />
saganmanaTleblo aqciebis ganxorcieleba<br />
dai<strong>ge</strong>gmos gamokvlevaSi moxvedril yvela qalaq-<br />
Si. am mxriv didi yuradReba unda mieqces quTaiss,<br />
gorsa da zugdids, sadac yvelaze dabalia adamianis<br />
uflebebis Sesaxeb codnis/cnobadobis da<br />
informirebulobis done.<br />
adamianis uflebebis darRvevis faqtebi yvelaze<br />
farTod gamoaSkaravda TbilisSi da quTaisSi.<br />
Sesabamisad mniSvnelovania rom aRniSnul qalaqebSi<br />
aqcenti gakeTdes Semdeg faqtebze: Tu vis<br />
unda mimarTos adamianma misi uflebis darRvevis<br />
SemTxvevaSi da ra zomebi unda miiRos im SemTxvevaSi,<br />
Tu upasuxod darCa misi mimarTva.<br />
amasTanave xazi unda gaesvas mniSvnelovan faqts,<br />
rom saganmanaTleblo aqciis farglebSi unda<br />
moxdes saxalxo damcvelis funqciebis swori ganmarteba<br />
da sworad miwodeba mosaxleobamde, radgan<br />
Sede<strong>ge</strong>bma aCvena rom mosaxleobis umetesoba<br />
erTpirovnulad mxolod saxalxo damcvels moiazrebs<br />
admianis uflebebis dacvisa da ganxorcielebis<br />
farglebSi.<br />
Solidarität<br />
108<br />
}'vh'mksr<br />
Ñîëiäàðíiñòü
gamoxmaureba<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
109<br />
solidaroba<br />
<strong>tolerantoba</strong><br />
da media<br />
saxalxo damcvelTan arsebuli tolerantobis centri,<br />
Jurnal `solidarobis~ prezentaciasTan erTad,<br />
quTaisisa da baTumis saganmanaTleblo resurscentrebSi<br />
adgilobrivi arasamTavrobo<br />
organizaciebisa da mediis warmomad<strong>ge</strong>nlebisaTvis<br />
seminarebs atarebs xolme. seminaris Temebi adamianis<br />
uflebebi, <strong>tolerantoba</strong> da mediis Tavisuflebaa. am<br />
Sexvedrebze xSirad gamoiTqmis azri, rom Cven<br />
`<strong>ge</strong>netikurad tolerantuli~ xalxi varT da am<br />
TvalsazrisiT saqarTveloSi yvelaferi wesrigSia.<br />
2009 wels saxalxo damcvelisaTvis Catarebul kvlevaSi<br />
`adamianis uflebaTa cnobadobis donis Sesaxeb~<br />
gamokiTxulTa 80.6% fiqrobs, rom `religiur<br />
da eTnikur umciresobasa da umravlesobas Soris<br />
Tanasworuflebianoba urTierTobis yvelaze swori<br />
formaa~, magram, rodesac jeri am uflebebis praqtikul<br />
ganxorcielebaze mid<strong>ge</strong>ba, igive adamianebis 44% ar<br />
eTanxmeba azrs, rom `yvela adamians aqvs ufleba<br />
Tavisuflad airCios religia da arcerTi<br />
aRmsareblobis saqmianoba ar unda izRudebodes<br />
saqarTveloSi~. amgvari `praqtikuli~ damokidebulebis<br />
erT-erTi Sedegia isic, rom dRes quTaisisa da baTumis<br />
kaTolikuri taZrebi marTlmadidebluri eklesiis<br />
sakuTrebaa da isic, rom quTaisis kaTolikur mrevls<br />
arcerTma regionulma gazeTma ar daubeWda<br />
gamoxmaureba gazeT P.S.-Si (#37, 10-16 noemberi, 2008 w.)<br />
dabeWdil statiaze `quTaTis-gaenaTis eparqiis<br />
dauRleli mwyemsmTavari~. quTaisis kaTolike mrevlis<br />
TxovniT Tavad statiasa da gamoxmaurebas Cvens<br />
JurnalSi gTavazobT.
#2(29)<br />
quTaTis-gaenaTis<br />
eparqiis dauRleli<br />
mwyemsmTavari<br />
gazeTi `postskriptumi~<br />
2008 wlis 16 oqtomberi akaki<br />
wereTlis saxelmwifo universitetis<br />
istoriaSi erTi amaRlebuli<br />
dRe iyo. am dRes saswavleblis<br />
umaRlesma organom<br />
_ akademiurma sabWom mecnierebaTa<br />
doqtoris sapatio wodeba<br />
erTxmad mianiWa Cveni qalaqis,<br />
imereTis mxarisa da sruliad<br />
saqarTvelos erT-erT gamoCenil<br />
sasuliero da sazogado<br />
moRvawes, mis maRal-yovlad<br />
usamRvdeloesobas, quTaTelgaenaTel<br />
mitropolits, meufe<br />
kalistrates (eriskacobaSi _<br />
SoTa margalitaSvili).<br />
es pirveli SemTxvevaa Cveni<br />
universitetis istoriaSi.<br />
fexbednieri yofiliyos sulierebis<br />
sferoSi gadadgmuli<br />
es nabiji.<br />
meufe kalistrate Tanamedrove<br />
qarTuli eklesiis erTerTi<br />
Rirseuli mRvdelmTavaria.<br />
igi cnobilia Tavisi<br />
kacTmoyvareobiTa da TavmdablobiT,<br />
sibrZniTa da gulisxmierebiT.<br />
misis saxiT<br />
Cvens mravalricxovan mrevls<br />
hyavs gamorCeuli sulieri<br />
moZRvari da winamZRoli.<br />
gaWirvebis Jams mas axasiaTebs<br />
vaJkacuri da principuli<br />
SemarTeba. sulierebisa da<br />
samarTlianobisTvis brZola-<br />
Si igi ukompromiso raindia,<br />
xolo mrevlTan urTierTobaSi<br />
_ saocrad Tbili da<br />
gulCvili sulieri moZRvari.<br />
TiTqmis meoTxedi saukunea, meufe<br />
kalistrate saocari siy-<br />
Solidarität<br />
gamoxmaureba<br />
varuliTa da warmatebiT uZRveba<br />
erT-erT uZveles da uZlieres<br />
eparqias saqarTvelo-<br />
Si _ quTaTis-gaenaTis eparqias.<br />
misi TanxmobiT, mamobrivi<br />
mzrunvelobiTa da aqtiuri<br />
monawileobiT aRorZinda da<br />
axali sicocxle SeiZina didi<br />
xnis winaT gauqmebulma bevrma<br />
eparqiam: mestiisa da zemo<br />
svaneTis, ca<strong>ge</strong>risa da lentexis,<br />
xonisa da samtrediis,<br />
vanisa da baRdaTis, tyibulisa<br />
da Terjolis eparqiebma.<br />
isini Cvens uZveles `dedaeparqias~<br />
gamoeyvnen da axali, damoukidebeli<br />
sicocxle daiwyes.<br />
ra Tqma unda, es yovelmxriv<br />
misasalmebeli movlena iyo!<br />
magram quTaisis eparqiisgan<br />
gamoyofis tendencia Zalian<br />
Sors wavida. bolo xanebSi<br />
mas Camoscildnen quTaTis-gaenaTis<br />
eparqiisadmi tradiciulad,<br />
e.i. `istoriulad kuTvnili~<br />
soflebic: godogani,<br />
nagarevi, WalasTavi, brolisqedi,<br />
odilauri, kvaxWiri,<br />
sarbevi, Wognari, baSi,<br />
varcixe, rac naCqarevad da<br />
arasworad mimaCnia...<br />
quTais-<strong>ge</strong>laTSi oficialurad<br />
da sruliad unda aRd<strong>ge</strong>s sruliad<br />
saqarTvelos samociqulo<br />
da avtokefaluri eklesiis<br />
meore eparqiis Tanamdeboba,<br />
misi kaTedra da rezidencia!<br />
aRniSnuli regionisadmi<br />
istoriulad damkvidrebuli<br />
es maRali statusi sadavo<br />
aRar unda iyos arc dRes da<br />
arc momavalSi. miT umetes,<br />
18 welze metia (1990 wlidan),<br />
rac quTais-<strong>ge</strong>laTSi aRdga da<br />
warmatebiT funqcionirebs<br />
qveynis meore sasuliero<br />
110<br />
}'vh'mksr<br />
akademia! cxadia, <strong>ge</strong>laTis sasuliero<br />
akademiis reqtoria<br />
(`moZRvarTmoZRvari~) quTa-<br />
Tel-gaenaTeli mitropoliti<br />
meufe kalistrate...<br />
quTaTis-gaenaTis eparqiis<br />
saWeTmpyrobel meufe kalistrates<br />
locva-kurTxeviTa<br />
da xelmZRvanelobiT, eparqiis<br />
centrSi 1995 wels daarsda<br />
wminda gabriel episkoposis<br />
saxelobis sasuliero<br />
seminaria da saswavlebeli,<br />
xolo 2001 wels _ wminda daviT<br />
aRmaSeneblis saxelobis<br />
saRvTismetyvelo instituti.<br />
1990 wels meufe kalistrate<br />
sruliad saqarTvelos kaTolikos<br />
patriarqs axlda qristianuli<br />
samyaros erT-erT<br />
uZveles citadelSi, qalaq<br />
konstantinopolSi. maT msoflios<br />
marTlmadidebeli qristiani<br />
patriarqisagan saqar-<br />
Tvelos eklesiis avtokefaliis<br />
xelaxali aRiarebis<br />
si<strong>ge</strong>li miiRes...<br />
rogorc cnobilia, amave 1990<br />
wels, ukanaskneli qarTveli<br />
bagratovani mefis, solomon<br />
meoris (1772-1815), `daRlili<br />
Zvlebi~ trapezuntidan (TurqeTi)<br />
<strong>ge</strong>laTis samefo ZvalT-<br />
Sesalags, saqarTvelos uZveles<br />
mTawmindas daubrunda.<br />
saqarTvelos eklesiam, savsebiT<br />
samarTlianad, igi wmindanad<br />
Seracxa! yvela am amaRlebuli,<br />
mamuliSviluri da<br />
sulieri aqtis erT-erTi mTavari<br />
organizatori gaxldaT<br />
Cveni sulieri moZRvari, qu-<br />
TaTis-gaenaTis mwyemsmTavari,<br />
meufe kalistrate.<br />
raoden samwuxaroa, rom saqar-<br />
Tvelos uZRebi da uRirsi<br />
Svilebis wyalobiT, es, qarT-<br />
Ñîëiäàðíiñòü
velTaTvis damaxasiaTebeli<br />
artistul-poeturi Jesti,<br />
misi zneobrivi rezultati da<br />
mniSvneloba TiTqmis SeumCneveli<br />
darCa maSindeli da axlandeli<br />
saqarTvelosaTvis,<br />
misi urTierTSuRliT<br />
damaSvrali SvilebisaTvis.<br />
2005 wels quTaTel-gaenaTeli<br />
mitropolitis, meufe kalistrates<br />
wardginebiT, saqarTvelos<br />
eklesiis wminda<br />
sinodma wmindanTa dasSi<br />
Seracxa: giorgi Wyondideli<br />
_ daviT aRmaSeneblis sulieri<br />
aRmzrdeli, quTaTel mitropoliti<br />
dosiTeos wereTeli<br />
da gaenaTeli mitropoliti<br />
eqvTime SarvaSiZe. aseT<br />
keTilSobilur moRvaweobas<br />
meufe didi gulmodginebiTa<br />
da warmatebiT ganagrZobs...<br />
gansakuTrebiT STambeWdavi da<br />
amaRlebuli iyo meufe kalistrates<br />
pirovnuli roli da<br />
Rvawli afxazeTisaTvis brZolaSi<br />
(1992-93 ww.). misi golia-<br />
Turi figura xSirad Canda cecxlis<br />
alSi gaxveuli soxumidan<br />
gadmocemul maSindel satelevizio<br />
gadacemebsa da presaSi.<br />
igi imedsa da sulier rwmenas<br />
unergavda uRvTod gayidul<br />
da sasikvdilod ganwirul<br />
Cvens axalgazrda meomrebs...<br />
meufe kalistrates roli da<br />
funqcia, misi vaJkacuri Semar-<br />
Teba kidev ufro reliefurad<br />
gamoikveTa quTaisis yovladwminda<br />
RvTismSoblis<br />
xarebis taZrisaTvis principul<br />
da xangrZliv `brZola-<br />
Si~, diax, brZolaSi, samarTlian<br />
da keTilSobilur brZolaSi<br />
_ am sityvis saukeTeso<br />
(e.i. samarTliani da mSvidobiani)<br />
ga<strong>ge</strong>biT!<br />
rogorc cnobilia, XIX saukunis<br />
50-ian wlebSi, umefod da<br />
ukaTalikosod (!) darCenil<br />
saqarTveloSi, kerZod, quTaisSi<br />
arsebuli erT-erTi mar-<br />
Tlmadidebluri taZris `gadakeTebas~<br />
Seecada kaTolikuri<br />
eklesiis zogierTi uRirsi<br />
mesveuri. SemdegSi, komunistebis<br />
aTeisturi xelisuflebis<br />
batonobis xanaSi,<br />
es taZari saerTod gaauqmes.<br />
meufe kalistrates dauRalavi<br />
garjiTa da brZoliT,<br />
1989 wels es taZari kvlav<br />
Tavis erTaderT, Zvel, Tavdapirvel<br />
da kanonier patrons,<br />
marTlmadidebel eklesias,<br />
mis samRvdeloebas da<br />
mrevls daubrunda.<br />
arakeTilmosurneebma SemdegSic<br />
(gansakuTrebiT, 2002-<br />
2004 wlebSi) kvlav scades<br />
taZris xelSi Cagdeba. iyo<br />
momenti, rodesac meufe kalistrates<br />
TiTqmis martodmartos<br />
uxdeboda brZola taZrisaTvis.<br />
madloba ufals! es<br />
brZola samarTlianobisa da<br />
WeSmaritebis sruli gamarjvebiT<br />
dasrulda!.. Seufasebelia<br />
meufe kalistrates Rvawli<br />
antiqristianuli da antimar-<br />
Tlmadidebeli seqtebis<br />
winaaRmdeg brZolaSi.<br />
meufe kalistratem 30 wlis<br />
winaT, 1983 wlis 25 dekembers,<br />
Caibara quTaTis-gaenaTis<br />
eparqia. maSin aq mxolod erTi<br />
moqmedi samonastro kompleqsi<br />
da sami eklesia iyo 10-mde<br />
moZRvriT. amJamad quTaTisgaenaTis<br />
eparqiaSi moqmedebs<br />
eklesia-monasteri, sadac 116<br />
mRvdel-msaxuri moRvaweobs.<br />
dasasruls: meufe kalistrate,<br />
sruliad saqarTvelos ka-<br />
Tolikos patriarqis saerTo<br />
xelmZRvanelobiTa da locvakurTxeviT,<br />
saTaveSi Caudga<br />
saSviliSvilo saqmes, saqarT-<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
111<br />
solidaroba<br />
velos erovnuli erTianobis,<br />
saxelmwifoebrivi erTianobis<br />
da damoukideblobis<br />
upirvelesi simbolos didi<br />
salocavi taZris, mariam<br />
RvTismSoblis saxelobis<br />
quTaTisis (bagratis) saka-<br />
Tedro taZris aRd<strong>ge</strong>nas!<br />
rogorc cnobilia, eklesiis<br />
aSeneba udidesi siqvelis, sike-<br />
Tisa da RvTiuri madlis momtania,<br />
xolo taZris ngreva _ udidesi<br />
eris ubedurebis macne!..<br />
gumbaTaxdili, iavarqmnili<br />
bagratis taZari da daRlili<br />
saqarTvelo erTi tyupiscaliviT<br />
hgvanan. bagratis taZari<br />
uciloblad unda aRd<strong>ge</strong>s!..<br />
bolo xans, Cveni mravalWirnanaxi<br />
qveynisaTvis usiamovno<br />
procesebTan erTad sasiamovno<br />
momentebis saocari damTxvevac<br />
xdeboda.<br />
mraval wamowyebas marTlac<br />
rom didi RvTiuri madli mosavs.<br />
Cven yvelas Tavisi wili<br />
mivagoT: RmerTs _ RvTisa,<br />
taZars _ taZrisa, keisars _<br />
keisrisa, kacs, miT ufro RvTis<br />
keTilmsaxur mRvdelmTavars<br />
_ RvTis kacisa.<br />
meufeo! dabadebidan 70-e da<br />
quTaTis-gaenaTis mwyemsmTavrobis<br />
30-e wlisTavs gilocavT!<br />
didxans da janmrTel sicocxles<br />
da axal warmatebebs<br />
gisurvebT Cveni samSoblos<br />
sakeTildReod!<br />
gfaravdeT RmerTi!<br />
krZalviT da ridiT<br />
guram gabunia<br />
akaki wereTlis saxelmwifo<br />
universitetis profesori,<br />
istoriis mecnierebaTa<br />
doqtori
#2(29)<br />
gamoxmaureba<br />
baton guram gabunias<br />
werilze anu kidev<br />
erTxel xarebis eklesiis<br />
Sesaxeb<br />
am cota xnis win gazeT P.S.-Si<br />
(#37, 10-16 noemberi, 2008 w.)<br />
gamoqveynda akaki wereTlis<br />
saxelmwifo universitetis<br />
profesoris, istoriis mecnierebaTa<br />
doqtoris, baton guram<br />
gabunias werili `quTaisgaenaTis<br />
eparqiis dauRleli<br />
mwyemsmTavari~, romelic<br />
eZRvneba quTaTel-gaenaTeli<br />
mitropolitis, meufe kalistrates<br />
dabadebis 70-e da mwyemsmTavrad<br />
moRvaweobis 30-e<br />
wlisTavs. werilis avtori<br />
ulocavs mas iubiles da gvamcnobs<br />
meufe kalistratesaTvis<br />
doqtoris sapatio wodebis<br />
miniWebis Sesaxeb. yovelive<br />
es TavisTavad ar gaxlavT<br />
rigiTi movlena, amitom neba<br />
gviboZeT quTaiseli kaTolikeebis<br />
saxeliT (marTalia,<br />
cota dagvianebiT), SevuerTdeT<br />
am milocvas da guliTadad<br />
vusurvoT meufe kalistrates<br />
Semdgomi warmatebebi<br />
Tavis moRvaweobaSi mrevlis<br />
sasikeTod.<br />
rogorc ityvian, yvelaferi<br />
es kargi, batono Cemo, magram<br />
werilis erT nawilSi avtori<br />
xarebis eklesiis Temas exeba<br />
da aq namdvilad ver davrCebodiT<br />
gulgrilni. miuxedavad<br />
imisa, rom gazeTis im nomerma<br />
mogvianebiT da sruliad<br />
SemTxveviT moaRwia Cvenamde<br />
(mrevlis erT-erTma wevrma<br />
mogvitana, romlisTvisac<br />
is Tavis marTlmadidebel<br />
megobars miucia), gadavwyviteT<br />
mainc gamovxmaurebodiT<br />
mas (simarTle giTxraT, erT-<br />
Solidarität<br />
gamoxmaureba<br />
xans viyoymaneT kidec _ Rirda<br />
Tu ara?), imitom, rom am<br />
werils bevri quTaiseli waikiTxavda<br />
da albaT bevri kidec<br />
daijerebda im braldebebs,<br />
rasac werilis avtori uyenebs<br />
`kaTolikuri eklesiis<br />
zogierT uRirs mesveurs~.<br />
batono guram, rodesac vinme<br />
Tavis Tavs uflebas aZlevs<br />
Seexos iseT mtkivneul Temas,<br />
rogoric xarebis eklesiis<br />
sakiTxia, yvelas da miTumetes<br />
mecniers, marTebs, upirveles<br />
yovlisa, minimum sami principi<br />
daicvas: iyos kompetenturi,<br />
anu Rrmad icodes sakiTxis<br />
arsi; iyos miukerZoebeli,<br />
anu obieqturi, simarTlis<br />
damcveli da, rac aranakleb<br />
mniSvnelovania, amave dros<br />
iyos kritikulic, vinaidan<br />
sakiTxi adamianTa garkveuli<br />
jgufis Rirsebasa da rwmenas<br />
exeba. Tqven ki am xalxs erTica<br />
da meorec iseTi paTosiTa<br />
da SemarTebiT SeulaxeT,<br />
albaT arc dafiqrebulxarT,<br />
daumsaxureblad rom SeuracxyofdiT<br />
aTeulobiT Tqvens<br />
Tanaqalaqels, aravize naklebi<br />
qarTvelebi da qristianebi<br />
rom ar arian. Tqven, batono<br />
guram, vercerTi am princip-<br />
Tagani ver daicaviT, Tumca,<br />
rogorc mecnieri, valdebuli<br />
iyaviT da<strong>ge</strong>cvaT. ufro metic,<br />
Tqven istoria gaayalbeT.<br />
arada, rogorc istorikoss<br />
da patiosan adamians (raSic<br />
eWvi ar gvepareba), istoriis<br />
gayalbebis nebismieri faqtis<br />
gamo protestis grZnoba unda<br />
giCndebodeT yovelTvis (Sinaganad<br />
mainc). Tqven ki piriqiT,<br />
am mankierebis wamaxaliseblad<br />
da magaliTis mimcemad<br />
mogvevlineT. amitom imeds<br />
vitovebT, rom es lafsusi<br />
112<br />
}'vh'mksr<br />
sakiTxis Rrmad arcodnis<br />
gamo mogividaT.<br />
mogvyavs citata Tqveni<br />
werilidan: `rogorc cnobilia<br />
me-19 s-is 50-ian wlebSi,<br />
umefod da ukaTalikosod (!)<br />
darCenil saqarTveloSi,<br />
kerZod, quTaisSi arsebuli<br />
erT-erTi marTlmadidebluri<br />
taZris `gadakeTebas~ Seecada<br />
kaTolikuri eklesiis zogierTi<br />
uRirsi mesveuri~. gana<br />
ra sabuTi an istoriuli<br />
cnoba gaqvT imis dasamtkiceblad,<br />
rom taZari adre marTlmadidebluri<br />
iyo? an ra period-<br />
Si iyo is aseTi? an kaTolikeebma<br />
rodis miitaces? ris<br />
gadakeTebas Seecadnen da<br />
rodis? CagitarebiaT ki amis<br />
dasad<strong>ge</strong>nad raime kvleva?<br />
albaT ara! da kidevac rom<br />
mo<strong>ge</strong>kvliaT, amdagvars verc<br />
verafers naxavdiT, radgan<br />
Tqveni am mosazrebis (sxvaTa<br />
Soris aramarto Tqveni) damadasturebeli<br />
arcerTi faqti,<br />
arcerTi sabuTi bunebaSi,<br />
ubralod, ar arsebobs erTi<br />
martivi mizezis gamo _ aseTi<br />
ram arasdros momxdara da nu<br />
davujerebT uaxloes period-<br />
Si SeTxzul miTebs.<br />
`1989 wels es taZari kvlav<br />
Zvel, Tavdapirvel da kanonier<br />
patrons, marTlmadidebel<br />
eklesias daubrunda~-o,<br />
brZanebT. es rogor, batono<br />
guram? gamodis, rom mTeli<br />
am xnis manZilze (daaxl. 150<br />
weli), kaTolikeebi mas arakanonierad<br />
flobdnen?! saocaria<br />
rogor moaxerxes es?!<br />
SeiZleboda ki saerTod aseTi<br />
ram momxdariyo? am taZris<br />
saZirkvelis Cayridan (1814 w.)<br />
komunistebis mier mis daxurvamde<br />
(1939 w.) da mis Semdegac<br />
Ñîëiäàðíiñòü
(rodesac iq jer sawyobebi,<br />
mere ki saorRano (!) musikis<br />
darbazi iyo), aravis arasodes<br />
eWvic ki ar Seutania imaSi,<br />
rom es kaTolikuri taZari<br />
iyo, da raRa am bolo aTwleulSi<br />
gaxda es saeWvo? arasdros<br />
dafiqrebulxarT amaze,<br />
batono guram? da kidev: mar-<br />
Talia, me-19 saukuneSi saqarTvelo<br />
umefod da ukaTalikosod<br />
darCa, magram ra SuaSia<br />
aq es? gau<strong>ge</strong>baria, ra gindaT<br />
amiT uTxraT mkiTxvels? (albaT<br />
gindaT daabnioT igi!).<br />
gana me-19 saukuneSi saqarTveloSi<br />
eklesiebi ar Sendeboda?<br />
Tu imis Tqma gindaT, ka-<br />
Tolikeebma, ariqa, saqarTvelos<br />
mefe da kaTalikosi ar hyavso,<br />
dro ixelTes da sxvisi taZrebis<br />
mitaceba-gadakeTebas mihyves<br />
xeli? es xom mtknari sicruea!<br />
Tqven, rogorc istorikosma,<br />
unda icodeT, rom sinamdvileSi<br />
piriqiT iyo: rusebi<br />
yovelnairad cdilobdnen<br />
saqarTveloSi (da, saer-<br />
Tod, mTeli ruseTis imperiaSi)<br />
kaTolikoba ar gavrcelebuliyo,<br />
radgan amaSi saSiSroebas<br />
xedavdnen TavianTTvis.<br />
es xom dasavlur orientacias<br />
da maTi gavlenis Sesustebas<br />
niSnavda! amitom iyo,<br />
rom yovelnairad zRudavdnen<br />
CvenSi kaTolike misionerebis<br />
Semosvlas da maT moRvaweobas.<br />
maT mier misionerTa saqarTvelodan<br />
gaZevebis fatebic<br />
yofila (maT Soris erT xans<br />
quTaisidanac). aqedan<br />
gamomdinare, rusebis xelSi<br />
quTaisel kaTolikeebs aravin<br />
miscemda uflebas sxvis<br />
eklesias da-patronebodnen<br />
an gadaekeTebinaT igi.<br />
ai, qarTveli mefeebi da ka-<br />
Talikosebi ki, piriqiT,<br />
yovelTvis didi surviliT<br />
iwvevdnen, iRebdnen da mfarvelobdnen<br />
kaTolike misionerebs.<br />
taZrebsac Cuqnidnen<br />
maT da axlebis aSenebis nebasac<br />
rTavdnen. sainteresoa,<br />
ratom akeTebdnen amas, Tuki<br />
es qveyanas ar waad<strong>ge</strong>boda? an<br />
iqneb dRevandel qarTvelebze<br />
naklebad patriotebi iyvnen?<br />
es miwis nakveTic, sadac<br />
axlandeli xarebis eklesia<br />
dgas, swored rom imereTis<br />
mefeebma uboZes kaTolike<br />
misionerebs, romelTac iq<br />
ukve hqondaT TavianTi Zveli<br />
eklesia. amis damadasturebeli<br />
bevri dokumenti gvaqvs xelT<br />
(erT-erTs Tan vurTavT am<br />
werils, komentarebis gareSe,<br />
Tqven ar unda gagiWirdeT<br />
misi mniSvnelobis Sefaseba).<br />
Tu Tqven simarTle gainteresebT,<br />
SegiZliaT mobrZandeT,<br />
batono guram (Tqvenc da sxvac,<br />
vinc dainteresdeboda am TemiT),<br />
da sxva saintereso sabuTebsac<br />
gaCvenebT, romelTa<br />
vrclad damowmeba amjerad<br />
SeuZlebelia Cveni werilis<br />
formatis gamo, magram saintereso<br />
iqneboda TqvenTvis,<br />
rogorc istorikosisTvis.<br />
istoriografia, mo<strong>ge</strong>xsenebaT,<br />
kvlevebs, arqeologiur gaTxrebs,<br />
istoriuli Sinaarsis<br />
werilebs, dokumentebs emyareba<br />
da aranairi kavSiri ar<br />
aqvs miTologiasTan. Tqven ki<br />
miTebiT cdilobT sakiTxSi<br />
gauTviTcnobierebeli mkiTxveli<br />
SecdomaSi SeiyvanoT,<br />
Tavgza aubnioT da crupatriotuli<br />
grZnobebi aRZraT<br />
masSi, viTomda ai ra brZolis<br />
gadatana gvixdeba `arakeTilmosurneebis~<br />
(qveteqstiT albaT<br />
igulisxmeba _ kaTolikeebis)<br />
winaaRmdeg marTlmadi-<br />
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
113<br />
solidaroba<br />
deblobis dasacavado. ratom<br />
cdilobT SeqmnaT Cvengan<br />
mtris xati, batono guram?<br />
Cvenc xom qristianebi da<br />
qarTvelebi varT! nuTu ver<br />
xvdebiT, rom amgvari gamonaTqvamebiT<br />
eris gaxleCas da<br />
dapirispirebas uwyobT xels?<br />
gana isedac ar eyofa Cven<br />
saqarTvelos rac sWirs, axla<br />
esRa gvaklda kidev? nuTu<br />
qveynis dRevandelma realobam<br />
da axlaxans gadatanilma<br />
ommac veraferi gvaswavla,<br />
ver dagvanaxa vin vin aris?<br />
da bolos, xarebis eklesiis<br />
Temas amTavrebT fraziT:<br />
`...Seufasebelia meufe kalistrates<br />
Rvawli antiqristianuli<br />
da antimarTlmadidebluri<br />
seqtebis winaaRmdeg<br />
brZolaSi~. keTili da patiosani,<br />
magram ver gavi<strong>ge</strong>T, Cven,<br />
kaTolikeebsac imaTSi (anu<br />
seqtebSi) mogviazrebT? es winadadeba<br />
abzaciT mainc rom<br />
da<strong>ge</strong>wyoT, maSin mkiTxvelisaTvis<br />
gasa<strong>ge</strong>bi iqneboda, rom<br />
kaTolikur eklesias seqtad<br />
ar miiCnevT. ar gvinda davijeroT,<br />
rom Tqven elementarul<br />
religiur sakiTxebSi<br />
ver erkveodeT da kaTolike<br />
eklesias Tavisi erTmiliardiani<br />
mrevliTa da mTeli sasuliero<br />
ierarqiiT seqtebTan<br />
aigivebdeT. modiT, esec meqanikur<br />
an stilistikuri xasiaTis<br />
Secdomad CavTvaloT,<br />
magram ra vuyoT mkiTxvels?<br />
is xom gaurkvevlobaSi darCa.<br />
saerTod ki, aseT gamonaTqvamebs,<br />
cota ar iyos, qsenofobiis<br />
elferi dahkravs, rac<br />
Cvens ganaTlebul da humanur<br />
saukuneSi, rbilad rom vTqvaT,<br />
warsulis bnel gadmonaS-<br />
Tad iTvleba da sulac ar metyvelebs<br />
pirovnebis Rirsebaze.
#2(29)<br />
ise, batono guram, meufe<br />
kalistrates damsaxurebebis<br />
warmosaCenad sulac ar iyo<br />
aucilebeli xarebis eklesiis<br />
Temas SexebodiT. Tqveni<br />
werilidanac kargad Cans,<br />
rom meufe kalistrates ar<br />
aklia damsaxurebebi da<br />
Tqvens adgilas am mtkivneul<br />
sakiTxze saerTod gaCumebas<br />
vamjobinebdiT. magram, samwuxarod,<br />
saqme isaa, rom sxvisi<br />
gulistkivili ar gvawuxebs<br />
xolme. sxvisi Wiri Robes<br />
Cxirio, xom gagigoniaT da<br />
swored aseTi gulqva da<br />
arakompetenturi adamianebis<br />
windauxedaobis gamo iqna<br />
Tavis droze (1989 wels) daSvebuli<br />
sabediswero Secdoma<br />
xarebis taZarTan dakavSirebiT,<br />
a<strong>ge</strong>r ukve 20 welia Seuxorcebeli<br />
WrilobasaviT<br />
dResac rom awuxebs yvela<br />
keTilsindisier adamians,<br />
kaTolikesac da marTlmadidebelsac.<br />
magram erTi wu-<br />
TiTac ar ifiqroT, batono<br />
guram, arc Tqven, arc sxvam,<br />
rom imis gamo, rac moxda,<br />
Cven, `uRirs~ kaTolikeebs,<br />
siZulvilis grZnoba gvqondes<br />
guls CarCenili romelime<br />
marTlmadideblis mimarT.<br />
imisic gvjera, rom Tavis<br />
droze yvelaferi dalagdeba.<br />
am wuTisofelSi yvelaferi<br />
drois da uflis xelTaa,<br />
romelic TviTon gviCvenebs<br />
erTmaneTisken saval gzebs.<br />
Tqvenze ukeT vin unda icodes,<br />
rom pirvel qristianebs,<br />
romlebsac devnidnen, eklesiebi<br />
gamoqvabulebsa da katakombebSi<br />
hqondaT da ara<br />
grandiozul da mdidrulad<br />
mowyobil eklesiebSi. mxolod<br />
Senoba (Tundac eklesiisa) ar<br />
aris mTavari, mTavari is aris,<br />
Tu ra suli sufevs masSi. da<br />
Solidarität<br />
gamoxmaureba<br />
kidev, mTavari xalasi rwmenaa<br />
da im aTi mcnebis dacva, romelTagan<br />
erT-erTi gveubneba:<br />
`ara swamo cili moyvassa<br />
Sensa~.<br />
quTaiseli kaTolikeebi<br />
114<br />
}'vh'mksr<br />
Ñîëiäàðíiñòü
Fluskfhf Àìãàðäçèíàä solidaroba Solidarity Ñîëèäàðíîñòü<br />
115<br />
solidaroba
#2(29)<br />
Solidarity<br />
Summary<br />
Solidarität<br />
Human rights and tolerance remain major topics of the issue N2/2009 of the magazine “Solidarity”,<br />
but this time they are more closely related to the events currently taking place in our<br />
country. These issues are outlined in the following material: Interview with Mr. Robert Watkins,<br />
UNDP Resident Representative in Georgia; Round Table on the topic “Current Processes in<br />
Georgia from the Perspective of Ethnic Minorities”; Summary of the discussion “from April 9,<br />
1989 to April 9, 2009” held on 8 April, 2009 in the Heinrich Böll Foundation with participation<br />
of: the speakers - Mr. Ivliane Khaindrava – member of the Republican Party of Georgia, Ms.<br />
Naira Gelashvili - head of the “Caucasian House” and Mr. Emzar J<strong>ge</strong>renaia – sociologist; and<br />
an artilce by Mr. Zaal Andronikashvili “Nowhereland”.<br />
In this issue of our magazine we also present an artilce by Mr. Pridon Sakvarelidze “Main<br />
Concepts related to Human Rights and Freedoms – Dignity” and a short version of the survey<br />
on “Human Rights Awareness in Georgia” conducted for the Public Defender of Georgia with<br />
the support of UNDP.<br />
The rubric “Our Circle” covers two sensitive social problems - street children and private lives<br />
of disabled people. The rubric “Orienteer” tells the reader about the life of ecclesiastic Jacques<br />
Gaillot who dedicated his life to protection of the minorities’ and vulnerable groups’ rights.<br />
In this issue we also present Georgian versions of the articles: “Civil Culture and Democratic<br />
Stability” by Gabriel Almond and “Compatibility of Religion and Democracy” by Alfred Stephan.<br />
116<br />
}'vh'mksr<br />
Ñîëiäàðíiñòü