04.04.2013 Views

zurab kiknaZe wm. maqsimes misteria misteriuli ... - Reso Kiknadze

zurab kiknaZe wm. maqsimes misteria misteriuli ... - Reso Kiknadze

zurab kiknaZe wm. maqsimes misteria misteriuli ... - Reso Kiknadze

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>zurab</strong> <strong>kiknaZe</strong><br />

<strong>wm</strong>. <strong>maqsimes</strong> <strong>misteria</strong><br />

<strong>misteriuli</strong> rituali, romelic <strong>wm</strong>ida <strong>maqsimes</strong> saxelze da misi<br />

uxilavi monawileobiT tardeboda XIX-XX saukuneTa mijnaze leCxumSi,<br />

kerZod dexviris Temis soflebSi, dokumenturad adasturebs, rom<br />

gamoCenili bizantieli RvTismetyveli maqsime aRmsarebeli (580-662)<br />

swored leCxumSi iqna eqsoriaqmnili da muris cixeSi datyvevebuli,<br />

sadac aResrula kidec. <strong>maqsimes</strong> miTosi adgilobrivi leCxumuri<br />

warmoSobisaa. saqarTvelos sxva kuTxeebSi misi saxeli ucnobia.<br />

misi `cxovrebis~ mixedviT, maqsime aRmsarebels _ Teologs,<br />

marTlmadidebeli sar<strong>wm</strong>unoebis Tavganwirul damcvels monoTelitizmis<br />

moZalebis xanaSi, roca imperatoris kari am mwvaleblobas iziarebda,<br />

cili daswames imperatoris winaaRmdeg SeTqmulebaSi, konstantinipolis<br />

sasamarTlos gadasces, gaamtyunes da mere SeaCvenes. ena amoarTves, rom<br />

ar elaparaka, rasac laparakobda, xelis mtevani mokveTes, rom ar ewera,<br />

rasac werda, da ase dasaxiCrebuli moatares mTeli qalaqi<br />

konstantinopoli. mere samudamo gadasaxleba miusajes lazikis erT<br />

miyruebul provinciaSi, romelsac gansxvavebulad axasiaTeben<br />

bizantiuri da qarTulenovani wyaroebi. Tu pirveli misi gadasaxlebis<br />

konkretul adgils sqimariss (Schmari~) `qristesmoyvarul lazTa<br />

qveyanad” ixseniebs, meorisTvis es adgilebi lazikisa ukacrielni da<br />

unugeSoa, `romlisa maxloblad arian velurni da kninRa usityvoni<br />

kacni” [kekeliZe 1955:279]. `cxovreba~ gvamcnoibs, rom mokveTili mtevnis<br />

adgilas sawerkalami miubams da ase ganagrZobda weras. aq, saxeldobr,<br />

dRevandeli cageris maxloblad Zvel muris cixeSi miicvala igi. amboben,<br />

man iwinaswarmetyvela sikvdilis dRe da saaTi. mis saflavTan Ram-<br />

RamobiT saswaulebriv naTebas xedavdnen.<br />

es aris mokled, rac SeiZleba iTqvas maqsime aRmsarebelze Cveni<br />

Temis konteqstSi.<br />

pirveli cnoba maqsime aRmsareblis leCxumSi dakrZalvis Sesaxeb<br />

(xalxuri gadmocemis gareSe) ekuTvnis vaxuSti batoniSvils:<br />

`am xevs zeiT, leCxumis saSuals, cxeniswylis kidezed ars cixe<br />

kldesa zeda Seni, dexviri, Tavi Takuerisa, rameTu romelsa upyravs igi,<br />

morCilebasa missa Sina arian sruliad. amis samxriT da cxeniswylis<br />

aRmosavliT ars cagers eklesia didSeni, gumbaTiani. zis episkoposi,<br />

mwyemsi leCxumisa da suaneTisa. amas zeiT ars monasteri, wodebuli<br />

maqsime aRmsaarebelisa da mun ars maqsime aRmsaarebeli dafluli. ars<br />

Suenier-Seni, keTils adgils da aw xucis amarad. mas zeiT,<br />

cxeniswyalzed, ars kavkasis Zirs muris cixe, arvisgan SemusvrilaRebuli.<br />

munidgan gardavals suaneTis gza” [vaxuSti:749].<br />

pirvelad gadmocema <strong>wm</strong>. maqsimeze Caiwera k. kekeliZem 1910 wels<br />

cagerSi da gamoaqveyna kidec 1912 wels rusul enaze [kekeliZe 1961:33],<br />

xolo 1914 wels ufro meti masala _ peterburgis universitetis<br />

studentma d. yifSiZem, romelic sof. murSi maqsime aRmsareblis<br />

saflavis saZieblad gaTxrebs xelmZRvanelobda n. maris davalebiT.<br />

<strong>maqsimes</strong> miTosis 1914 wlis Canawerebi (cxra teqsti) pirvelad<br />

gamoaqveyna 1969 wlis sakuTar CanawerebTan erTad prof. m. Ciqovanma<br />

naSromSi `maqsime aRmsarebeli VII-VIII ss. qarTul legendebSi” [Ciqovani<br />

1971]. ix. agr. [alaviZe 1952] da [gardafxaZe 1955:].


pirvel da bolo Canawerebs Soris naxevar saukuneze metia gasuli.<br />

am xnis manZilze miTis maxsovari adamianebi jer kidev moipovebodnen<br />

dexviris TemSi, magram <strong>misteria</strong>, romelic am miTis safuZvelze<br />

imarTeboda dexviris soflebis monawileobiT, aRaravis axsovda. araTu<br />

XX s-is samocian wlebSi, aramed 1914 welsac, roca pirveli Canawerebi<br />

keTdeboda, mTxrobelTa xsovniT, ukanaskneli muroba (<strong>maqsimes</strong> <strong>misteria</strong>)<br />

30-35 wlis winaT gamarTula (anu daaxloebiT 1880-ian wlebSi).<br />

maqsime aRmsareblis didi saxeli rom ara, ramac impulsi misca<br />

folkloruli masalis moZiebas leCxumSi (iniciativa peterburgis<br />

samecniero sazogadoebidan modioda [briliantovi 1918], saeWvoa,<br />

gvcodnoda is minimumic ki <strong>wm</strong>ida <strong>maqsimes</strong> miTosur saxeze, rac dRes<br />

viciT. marTalia, miTosis gavrcelebis areali metismetad viwroa _ igi<br />

mxolod dexviris sazogadoebaze vrceldeba da mis gareT TiTqos arca<br />

aqvT gagonili, es siviwrove misi miTosuri siRrmiT aris anazRaurebuli.<br />

isic unda, rom <strong>maqsimes</strong> ambavi SeiZleba legendad darCeniliyo, rom igi,<br />

rogorc scenari, yovelwliur rituals (misteriul qmedebas) ar<br />

dasdeboda safuZvlad. amrigad, Cvens winaSea miTosi klasikuri gagebiT.<br />

aq aris sityvieri teqsti _ miTosi da qmedeba _ rituali, rasac es<br />

teqsti udevs safuZvlad.<br />

<strong>maqsimes</strong> miTosis qarga aseTia, rogorc k. kekeliZis, d. yifSiZis, m.<br />

Ciqovanis, f. gardafxaZis da m. alaviZis Canawerebis mixedviT SegviZlia<br />

SevadginoT:<br />

I. maqsime keTili kacia, kacTmoyvare, "RvTismor<strong>wm</strong>une". is dexvirSi<br />

cxovrobs, erTi didi cacxvis RruSi, magram aravin icis, saidan movida;<br />

dadis sofel-sofel eklesiebSi salocavad; da usamarTlobis<br />

aRmosafxvrelad. `rogorc mgzavri danavala <strong>wm</strong>ida maqsime. misi erT<br />

adgilze gaCereba ar iqneboda”.<br />

II. dexvirSi cxovrobs kaci, gvarad Wabukiani (Serqmeuli gvari<br />

qareiSvili), <strong>maqsimes</strong> sruli antipodi: avi, ukeTuri, mavne; uRvTo,<br />

ur<strong>wm</strong>uno; uqmisa da marxvis gamtexi. `CveulebaT qonda, rom saqonels<br />

sxvis yanaSi Sedenida”.<br />

III. maqsime mravalgzis amxilebs Wabukians, magram amaod. sxvis<br />

yanaSi Serekil mis saqonels ukanve gamorekavs. garRveul Robesac<br />

aRadgens. afrTxilebs, magram qareiSvili ar iSlis avkacobas.<br />

IV. kalooba dRes, rodesac sofelSi papanaqebaa da yvela lewavs<br />

purs, Wabukianis kalos Tavze Rrubeli gamoCndeba da danamavs gasalewad<br />

dayril Znebs. Wabukiani ver axerxebs puris lewvas. ase moxda meore,<br />

mesame dResac.<br />

V. brazmoreuli Wabukiani Tofs esvris Rrubels da mis win mkvdari<br />

maqsime daecema.<br />

VI. Wabukiani malulad marxavs mkvdars mkvlelobis adgilze. RamiT<br />

moinaxulebs saflavs, mkvdari zeze daxvdeba da, ase sadac damarxavs,<br />

yvelgan igive meordeba (damarxvis adgilebia: Wuriswyali-dexviris Zveli<br />

eklesia-kokoSas wveri-cxeTis eklesia-geniSis wvero-Cxutelis eklesia).<br />

VII. mkvdris daumarxaobiT gawamebul qareiSvils sizmarSi ecxadeba<br />

maqsime da urCevs, marxilze dadon misi gvami, marxilSi gauxednavi<br />

mozvrebi Seaban da gauSvan. sadac xarebi daecemian, im adgilze damarxon.<br />

mozvrebi didi siswrafiT gaivlian cxeTas, orbelis wvers, muris<br />

xids da Cxutelis boloSi, muris cixesTan daecemian. aq damarxaven mas.<br />

damarxva miTosis narativis kulminaciaa, magram is ar aris TviTmizani,<br />

mas damatebiTi sazrisi aqvs: garda imisa, rom aRsrulebulia wesi da


mkvdari damarxulia mTeli soflis monawileobiT (anu aRdgenilia<br />

mkvdis samarTali), damarxvis adgili Semdgom dawesebuli <strong>misteriuli</strong><br />

procesiis saboloo punqti iqneba. manZili pirvel da meore damarxvis<br />

adgilebs Soris <strong>misteriuli</strong> msvlelobis gzaa. mogvianebiT am gzis<br />

bolos, saboloo damarxvis adgilze, aageben eklesias <strong>wm</strong>. <strong>maqsimes</strong><br />

saxelze.<br />

mkvdris damarxviT yvelaferi ar mTavrdeba. uTuod raRacis niSania,<br />

rom <strong>wm</strong>. <strong>maqsimes</strong> damarxvisTanave wamovida saSineli wvima da axla ara<br />

mxolod qareiSvili, aramed mTeli sofeli veRar lewavs purs. Cans,<br />

sofelic codvaSia gareuli.<br />

IX. iwyeba qareiSvilis sinanuli: axla maqsime meoregzis ecxadeba<br />

Tavis mkvlels da afrTxilebs, rom mis kaloze mxolod mTeli soflis<br />

TxovniT gamoadarebinebs. aswavlis kidec, rogor unda moiqcnen, rogor<br />

ilocon mis mimarT, rom Sewydes wvima an Tu gvalvaa _ movides wvima.<br />

es aris miTosis narativis ukanaskneli zRurbli, roca dasabami<br />

eZleva <strong>misteria</strong>s: <strong>wm</strong>. maqsime sofels uwesebs rituals, romelic man<br />

gvalvebis an gamudmebuli wvimebis dros unda Seasrulos. misteriis<br />

daweseba sofelSi zneobrivi gardatexis Semomtania. sofelSi axali<br />

cxovreba iwyeba: mas ukve hyavs meoxe <strong>wm</strong>idani.<br />

misteriis mimdinareobas amgvarad mogviTxroben misi ukanaskneli<br />

monawileni, maT Soris im pirveli Wabukian-qareiSvilis mogvarec.<br />

gavecnoT <strong>misteria</strong>s (viZlevi sxvadasxva Canawerebisgan SeTxzul teqsts).<br />

gvalvaSi an avdarSi, daniSnul dRes (orSabaTs an xuTSabaTs),<br />

rogorc sofeli moilaparakebs, dilaadrianad bukiscemaze Seiyreba<br />

dexviris sazogadoebis xuTi soflis (CvalbeCi, cxeTa, lasxvana,<br />

wilamieri, lesindi) warmomadgenloba _ ormocamde kaci, komlidan TiTo<br />

<strong>wm</strong>idad TavSenaxuli, erTi kviris mo<strong>wm</strong>idari, mamakaci (qalis monawileoba<br />

<strong>misteria</strong>Si arasgziT ar SeiZleboda). fexSiSvela da uqamro memureebi<br />

(ase ewodebaT <strong>misteria</strong>Si monawileebs) qareiSvilis da aseve fexSiSvela<br />

mRvdlis winamZRolobiT jer Wuris wyalSi did cacxvTan midian (es is<br />

adgilia, sadac <strong>wm</strong>. maqsime pirvelad damarxa qareiSvilma), iCoqeben da<br />

evedrebian: `<strong>wm</strong>ida maqsime da RmerTo, Seni gaCenilia ca da qveyana!<br />

gamogvidare!”. aqedan daiwyeba procesia gamalebiT svlas im gzaze,<br />

romelic xarebma gaiares, roca <strong>wm</strong>. <strong>maqsimes</strong> cxedars dasamarxad<br />

miasvenebdnen. amiT memureebi mas Jams momxdari ambis monawileni xdebian.<br />

axla eseni, es Taoba marxavs <strong>maqsimes</strong>. axla galobiT (wamomwyebi, rogorc<br />

wesi, qareiSvilia), CoqismoxriT da vedrebiT _ `<strong>wm</strong>ida maqsime, dari<br />

gviboZe! Segvixvewie! oohio! oohio!” gaivlian yvela adgils, sadac<br />

xarebma gaiares da, maTTan erTad, <strong>maqsimes</strong> cxedarma. orbelis wverze,<br />

jvarTan, sinanulis niSnad kiserze Txilis RvlerWebs SemoiWeren da<br />

gangrZoben gzas <strong>wm</strong>. <strong>maqsimes</strong> saflavamde, sadac misi saxelobis eklesi<br />

dgas.<br />

raki memureebi xarebis gzas ganuxrelad miyvebian, xolo am gzaze<br />

droTa viTarebaSi an Senoba aigo, an yana gaCnda, maT ar akavebT arc<br />

saxli, Tu is Zvel gzazea aSenebuli _ karebidan Sedian da fanjridan<br />

gadadian, ar akavebT arc yana, arc bostani, arc ezo da Robe _<br />

yvelafers angreven, arRveven, gadaTelaven, aravis da arafers ar<br />

eridebian. maTi Semxvedri quds ixdis da mowiwebiT uTmobs gzas, Torem<br />

gaTelaven. Tu Semxvedri vinme gaicinebs, kargi dRe ar daadgeba _<br />

gatyepaven. namdvilad, es gatyepa ar iqneboda oden ritualuri.


RvlerWebSebmuli xalxi sabolood murSi Cadis da eklesiasTan<br />

Cerdeba, samjer Semouvlis eklesias. mere daiCoqebs, moTqvams da ara<br />

mxolod dars, aramed patiebas SesTxoven <strong>wm</strong>. <strong>maqsimes</strong> da RmerTs. mere<br />

`mociquls” (mRvdeli iqneba Tu mnaTe) SesTxoven, gviSuamdgomleo.<br />

mociquli Sedis eklesiaSi, mcire xnis Semdeg gareT gamodis da xalxs<br />

eubneba: maqsime Zalian ganrisxebulia, ar Seiwynara Tqveni vedreba, didad<br />

codvilebi xarTo. uqmes texavT, marxvas ar icavTo. xalxi: oRond axla<br />

gvapatios da awi aRar SevcdebiTo. ase orgzis. mesamed rom gamovidoda<br />

mociquli, axarebda xalxs, SegindoT, gapatiaT codvebi maqsimem. xalxi<br />

Seixsnis RvlerWebs, iqve dayris da ukan gabrundeba. mTxrobeli umatebs,<br />

memureebi daSlas ver aswrebdnen, rom wvima dascxebda an gamoidarebdao<br />

(imisda mixedviT, Tu ras evedrebodnen).<br />

Cvens win aris adgilobrivi niadagidan (viwro mikrosamyarodan<br />

(rogoric aris dexviris sazogadoeba leCxumSi) amozrdili unikaluri<br />

miTosi, romlis teqsti cnobili universaliebisgan aris SeZerwili.<br />

realuri maqsime muris cixis patimaria, romelsac, saeWvoa, iq myofobis<br />

xans odesme daetovebinos sapatimro. folkloruli gadmocema ki<br />

sapirispiros gveubneba: `rogorc mgzavri danavala <strong>wm</strong>ida maqsime. misi<br />

erT adgilze gaCereba ar iqneboda”. yvelaze mniSvnelovani niSani,<br />

advilad dasamaxsovrebeli misi uenoba da uxeloba, foklorisTvis<br />

ucnobia.<br />

ucxooba, mwiroba, msxemoba, umkvidroba <strong>maqsimes</strong> RirsSesaniSnavi<br />

daxasiaTebaa. Znelia saTqmelia, rogori qristesmoyvaruli unda<br />

yofiliyo dexviris mosaxleoba VII saukunis Sua wlebSi, magram advili<br />

gasagebia ra STabeWdileba unda moexdina maTze muris cixis patimars,<br />

romelic albaT TvaliTac ar uxilavT da verc misi gadasaxlebisa da<br />

dasaxiCrebis mizezs xvdebodnen. erTi ram ki cxadia: maT TvalSi es<br />

adamiani unda yofiliyo absoluturad ucxo, sruliad sxva (rudolf<br />

otos terminiT, ganz Andere), romlis warmomavloba aravin icoda, vin<br />

iyo, saidan movida, udedmamo, uTvistomo rogorc bibliuri melqicedeki;<br />

sad cxovrobda, isic ar icodnen _ am ucnobobis niSnad cacxvis<br />

fuRurosac asaxeleben; kaci, romelmac Tavisi sikvdiliT da damarxviT<br />

gadatrialeba moaxdina sofelSi.<br />

am ucxoobiT maqsime erTdroulad enaTesaveba rogorc miTosur<br />

pirovnebebs, aseve qristian berebs, asketebs, romlebic gamiznulad<br />

stoveben TavianT samSoblos (maTi prototipi isev da isev bibliuri<br />

abraamia) da ucxo qveyanaSi ewevian Rvawls. erTi maTganis saxe<br />

reliefurad aqvs daxatuli akaki wereTels `Tornike erisTavSi~.<br />

gabriel salosi Camodis sofelSi kacTagan miuwvdomeli mRvimidan,<br />

exmareba sofels yovel saqmeSi da kvlav adis Tavis samyofelSi.<br />

sabolood, is gauCinardeba (`aRarvin iyo saqarTveloSi / im dRidan ima<br />

beris mnaxveli~).<br />

asketis, qristiani moRvawis umaRlesi statusia misi<br />

warmomavlobis sruli dafaruloba, roca mis samSoblod erTaderTi<br />

~zeciuri ierusalimi~ (`usakuTresi mamuli zenaÁ ierusalemi~) rCeba.<br />

swored aqedan modis is ucxo qveyanaSi "zeciuri" wesrigis<br />

dasamyareblad.<br />

erTi Canaweri mixedviT, <strong>maqsimes</strong> adgilsamyofeli cacxvis (`cacxvi~<br />

leitmotivia <strong>maqsimes</strong> miTossa da <strong>misteria</strong>Si) fuRuroa. fuRuroSi<br />

binadroba SeiZleba mianiSnebdes swored imas, rom igi ar ekuTvnis am<br />

sofels (am sityvis orive mniSvnelobiT), transcendentulia misgan.


magram misi samyofeli SeiZleba Rrubelic iyos, saidanac moevlineba igi,<br />

rogorc damsjeli, gabudayebul Wabukians.<br />

<strong>maqsimes</strong> Tvisebaa daudgromloba. `misi erT adgilze gaCereba ar<br />

iqneboda”, `dadioda sofla-sofla” _ amgvarad aisaxa misi arseba<br />

mosaxleobis SegnebaSi. is namdvili msxemia, mwiria am mikrosamyaroSi. am<br />

daudgromlobiTac, gamudmebuli gadanacvlebiT is upirispirdeba mkvidr<br />

sofels. da amiT qristianul ideals axorcielebs am sofelSi.<br />

<strong>maqsimes</strong> misia Wabukianis arsebobiT aSkaravdeba. Wabukianis<br />

antisocialuri da antizneobrivi saqcieli rom ara, maqsime saerTod ar<br />

gamoCndeboda sofelSi. magram sadac danaSaulia, iq mxilebac aris,<br />

xolo sadac samxilebelia, iq aris mamxilebelic da sasjelis<br />

aRmsrulebelic.<br />

Wabukiani danaSauls sCadis RvTis winaSe da soflis winaSe. RvTis<br />

winaSe danaSauli uqmis gatexvaSi gamoixata. uqmoba Tu RvTaebrivi<br />

wesrigis niSania sofelSi, misi darRveva, aris janyi RvTaebrivi wesrigis<br />

winaaRmdeg.<br />

soflis winaSe danaSauli agresiulobaSi, TanamesofleTa<br />

uflebebis ugulebelyofaSi da SelaxvaSi gamoixateba. Wabukiani<br />

(qareiSvili) ekuTvnis im gabudayebul adamianTa (Tu ojaxTa,<br />

sagvareuloTa) ricxvs, romlebic cdiloben sofelze raime niSniT<br />

gabatonebas. gabudayebulTa agresias ewinaaRmdegeba sofeli, magram<br />

sofeli Tu uZluria maT winaSe, soflis uzenaesi patroni (<strong>wm</strong>idani,<br />

jvari) gamodis maT meoxed, rogorc gabudayebulTa agresiis aRmkveTi da<br />

damsjeli [<strong>kiknaZe</strong> 1996:172-4].<br />

magram Wabukianis qmedeba ar aris ubralo agresia mezoblis<br />

mimarT. misi danaSauls sxva ganzomilebac aqvs. Wabukiani Tavisi qmedebiT<br />

_ xarebis SerekviT mezoblis yanaSi da misi mosavlis ganadgurebiT,<br />

yanas saZovrad aqcevs. yana yanaa, saZovari _ saZovari. maTi funqciebi<br />

mkveTrad aris gamijnuli soflis meurneobis sistemaSi. es soflis<br />

sameurneo wesrigia. am wesrigs upirispirdeba, ar cnobs da arRvevs<br />

Wabukiani, romelic am wesrigis erT-erTi wevri unda yofiliyo.<br />

Wabukiani sargeblobas moelis Tavisi qmedebiT, magram es qmedeba<br />

mas soflis gareSe ayenebs. is arRvevs kosmoss da es darRveva mis<br />

winaaRmdeg Semotrialdeba. is am `darRveulSi”, rogorc qaosSi,<br />

aRmoCndeba. is ukve aRar ekuTvnis sofels da amitomac veRar<br />

isargeblebs misi sikeTiT. is ganudga ukve sofels da sofelic<br />

ganudgeba mas. rogor gamoixata soflis (sityvis farTe azriT) gandgoma?<br />

swored ise, rogorc erT xalxur leqsSia naTqvami:<br />

me soflis Tavsa vesaxle,<br />

ara sofeli Cem Tavsa.<br />

sofeli karga mTavsobda,<br />

Tu me sofeli meTavsa.<br />

rac me soflisTvis vindome,<br />

uwin movida Cem Tavsa.<br />

konkretuli gamoxatuleba misi gabudayebisa _ saqonlis Sedena<br />

sxvis yanaSi gamosakvebad am miTosSi SemTxveviTi ar aris. sofelSi,<br />

sadac erTmaneTis gverdiT harmoniulad unda iarsebon samiwaTmoqmedo<br />

da samesaqonleo kulturebma, hubrisis saxed (tipad) swored maTi<br />

urTierTaRrevaa miCneuli, rac arRvevs soflis kosmoss. SesaZloa, aq<br />

sxvadasxva kulturebis dapirispirebis anarekli iyos _ mesaqonleoba<br />

(mwyemsuri kultura, cxovrebis wesi) utevs agrikulturas, azianebs mas.<br />

am urTierTobis mSvidobian gadawyvetas vadasturebT erT Sumerul


simReraSi, sadac inana-qalRmerTis xelis TxovnaSi damarcxebuli<br />

miwismuSaki enqimdu gzas uxsnis gamarjvebuli mwyemsis, dumuzis, faras<br />

Tavis yanaSi saZoveblad, oRond mas Semdeg, rac yana aRebulia [<strong>kiknaZe</strong><br />

1987:11]. erTi gudamayruli andrezis mixedviT, gabudayebis mwvervalia<br />

TeTri xarebis yola, romlebiTac Tu maTi patronebi, erTi mxriv, xnaven<br />

sakuTar yanebs, meore mxriv, asaRebad gamzadebul mezoblis yanebs<br />

aZovebineben. es gansakuTrebuli agresia soflis mimarT xdeba maTi<br />

gadaSenebis mizezi [<strong>kiknaZe</strong> 1996:176].<br />

kaloobis dRes, roca mTel sofels mze acxunebs, Wabukianis kalos<br />

Tavze sawvimari Rrubelia. wvimis wveTebi namavs kaloze gaSlil Znebs,<br />

rac SeuZlebels xdis maT lewvas. es aris misi sasjeli, romelic<br />

logikurad mosdevs mis saqciels. rogori darRvevac aris yanis<br />

gadaqceva (gamoyeneba) saZovrad, aseTive darRvevaa soflis kosmosSi<br />

kalos Tavze sawvimari Rrublis gamoCena. mTavari aq is aris, rom<br />

Wabukiani imyofeba ukve ara sofelSi, soflis wesrigSi, aramed soflis<br />

gareT, uwesrigobaSi. da es aris misi sasjeli, romelic Tavad man<br />

gamoutana Tavis Tavs.<br />

Tu sofelSi wesrigi darRveulia, wesrigi unda aRdges. radgan<br />

wesrigi ar aris soflis imanenturi, is kvlav garedan Semodis.<br />

mamxilebeli ar SeiZleba soflis mkvidri iyos. is ucxo unda iyos.<br />

maqsime Tavisi xeliT cdilobs wesrigis aRdgenas. Tavisi xeliT<br />

mravalgzis erekeba Wabukianis saqonels mezoblis yanidan, magram amaod.<br />

Wabukiani kvlav da kvlav ganagrZobs Tavis ukanono da uRvTo qmedebas.<br />

sofelic Seguebulia qareiSvilis qmedebebs, TiTqos asec unda<br />

yofiliyo; Seguebuli iyo, rogorc is sofeli, romelic gudamayrulis<br />

andrezis jaunarebma daimorCiles. garkveulwilad, sofelsac miuZRvis<br />

brali, rom Tavisi umoqmedobiT gasaqani misca amgvar qmedebas. sxvagan,<br />

saqarTvelos sxva kuTxeSi, rogorc gudamayarSi, RvTis risxva eweva<br />

soflis moZalades, magram arsebobs mTeli wyeba andrezebisa, sadac<br />

Tavad sofeli, rogorc erTi kaci, samans udebs gabudayebulis qmedebebs<br />

[<strong>kiknaZe</strong> 1996:172-175]. mTeli sofeli kisrulobs pasuxismgeblobas<br />

moZaladis sisxlze, romelic usaTuod unda daiRvaros. roca fuTa<br />

dadeSqelians sofeli (uSguli) gamoutans ganaCens. is tyvia, romliTac<br />

maTi Semaviwroebeli unda moeklaT, mTeli soflisgan gaRebuli tyviis<br />

namcecebisgan iyo Camosxmuli; is bawari, romelic Tofis Caxmaxze iyo<br />

gamobmuli, mTelma sofelma gamoswia. rogorc wesi, es gansakuTrebiT<br />

iTqmis aRmosavleT saqarTvelos mTianeTis sazogadoebebze (saymoebze),<br />

gabudayebuli pirovneba, romelsac surs sakuTari wesebi moaxvios<br />

sofels, soflisave xeliT isjeba. magram Wabukian-qareiSvilis miToss<br />

sxvagvari dasasruli aqvs.<br />

ratom miiRo aseTi mimarTuleba qareiSvilis istoriam?<br />

<strong>maqsimes</strong> unda moemoqmeda iseTi ram, rac aiZulebda Wabukians,<br />

Seecvala cxovrebis niri. da maqsime Seewireba msxverplad Wabukianis<br />

moqcevas. maqsime msxverplia, soflis samxileblad Sewiruli. da<br />

msxverplma, mxolod es gamarTleba aqvs msxverpls, unda moitanos didi<br />

sikeTe, safuZvlianad Secvalos sofeli. da es asec xdeba.<br />

amieridan Wabukiani emsaxureba mis mier moklul <strong>maqsimes</strong>. man unda<br />

damarxos mkvdari. aq Semodis motivi daumarxavi mkvdrisa, romelic<br />

awvalebs mkvlels. es koSmaria, romelic unda ganicados da gadaitanos<br />

Wabukianma. es koSmari misi kaTarzisis pirobaa. "ase ewama mkvleli",


ambobs Tqmuleba. Wabukiani ver axerxebs mkvdris damarxvas, radgan<br />

mkvdars ar surs daimarxos iq, sadac mkvleli TviTneburad, SeiZleba,<br />

iTqvas, danasaulebrivad, marxavs mas. Tqmulebis variantebSi mkvdris mier<br />

ukugdebuli saflavis ricxvi samidan aTamde meryeobs.<br />

<strong>maqsimes</strong> ar surs daimarxos im wesiT (Tu uwesobiT), rogorc<br />

Wabukiani marxavs mas. radgan Wabukiani ki ar marxavs mas, aramed malavs,<br />

Tavisi namoqmedaris utyv mo<strong>wm</strong>es. amrigad, Wabukiani amgvari damalviT<br />

<strong>maqsimes</strong> cxedrisa, Tavis namoqmedaris damalvasac cdilobs. magram ar<br />

arsebobs dafaruli, romelic ar gacxaddes. maqsime moiTxovs damarxvis<br />

wessa da rigs. mas ar surs, rom misi saflavi dafaruli iyos soflisgan.<br />

SesaZloa, damarxva ar aris iyos misTvis TviTmizani, Tumca, rogorc<br />

qristians surs, qristianuli wesisamebr daimarxos. damarxvis saboloo<br />

mizania soflis dayeneba axal wesze. imis daweseba, rac aqamde aklda<br />

sofels an rac daviwyebuli hqonda, an miSvebuli iyo qareiSvil-<br />

Wabukianis moZaladeobiT.<br />

Wabukianis codva mTel sofelze gadadis. kerZo damokidebuleba<br />

(urTierToba) <strong>maqsimes</strong>Tan saerTosasoflo mniSvnelobas iZens.<br />

amrigad, Wabukiani, mkvleli, aris misteriis arqetipuli<br />

Semsrulebeli. am garemoebas is miTosur droSi gadahyavs.<br />

Tumca orive es dro erT sistemaSia moqceuli, _ pirvel qmedebasa<br />

da mis ganmeorebas Soris ar aris drouli xarvezi anu siuJeturi dro<br />

uwyvetia. miTologiuri TvalsazrisiT Tu SevxedavT mas, sxvaa Wabukianis<br />

dro da sxvaa dro soflisa, romelic imeorebs im gzas, romelic<br />

Wabukianma gaiara <strong>maqsimes</strong> gvamTan erTad. Wabukiani gamodis ritualis<br />

damweseblis rolSi. axla is iniciatoria.<br />

amrigad, maqsimem sofelSi aRadgina (an daamyara) wesrigi im<br />

adamianisave xeliT, romelic arRvevda mas. axla Wabukiani erT-erTi<br />

gulmxurvale moTayvanea <strong>wm</strong>. <strong>maqsimes</strong>i. is pirvelTagania maT Soris, vinc<br />

miuZRvis procesias im gzaze, romelic man, moZaladem, codvilma,<br />

kacismkvlelma, Tavis msxverplaTan erTad gaiara. danaSaulisa da<br />

Secodebis gza sinanulisa da gan<strong>wm</strong>edis gzad gadaiqca jer misTvis, mere<br />

mTeli soflisTvis.<br />

SeniSvnebi.<br />

1. motivi gauxedneli mozvrebisa, romlebic Seumcdarad miadgebian<br />

<strong>maqsimes</strong> saboloo damarxvis adgils Tavis arqetips bibliaSi (Zvel<br />

aRTqmaSi) poulobs. gavixsenoT uflis kidobnis svla filistimelTa<br />

qveynidan israelis sasazRvro dabaSi urmiT, romelSic uReldaudgmeli<br />

Zroxebi iyo Sebmuli (1mef. 6:4-14). es miTologema farTod aris<br />

gavrcelebuli saqarTveloSi. maszea agebuli, magaliTisTvis, Zarwemis<br />

(cxinvalis maxloblad), lomisis da sparsangelozis xatebis tyveobidan<br />

dabrunebis andrezebi [<strong>kiknaZe</strong> 1996:21-23]. am miTologemis sazrisi aseTia:<br />

cxovelebs, romelTac adamianebisgan gansxvavebiT, sakuTari neba ar<br />

gaaCniaT, ekisrebaT RvTis nebis gatareba, rasac isini daubrkolebliv<br />

axorcieleben.<br />

2. erT mogviano CanawerSi vkiTxulobT:<br />

`mamaCemis babua Zaan moxuci maxsovs, me 10 wlis viyavi, roca is<br />

mokvta. is ki 100 wels iyo miRweuli. am adgilis Sesaxeb ase ityoda: aqane<br />

qristianobis didi qomagi da udidesi mor<strong>wm</strong>une aris damarxulio. mas<br />

Turme maqsime erqva. is Zalian uwamebiaT imisTvine, rom mor<strong>wm</strong>une kaci<br />

yofila. nawamebi doukravT marxilze, SoubamT uRelSi gouxednavi<br />

mozvrebi da gamouSviaT asTe ugzo-ukvloT. es Zaan Sores momxTara,


qveynis dasalierSi. wamosularian xarebi, brevli Tu cota uariaT, aravin<br />

icis. roca aqane, am adgilze, mosulan xarebi, iqine mkvtrebi<br />

dayrilarian. marxilze dakruli kaci ki cocxal-mkvtari yofila, suls<br />

Rafavda Turme. aqane cota zere aris muris salocavi. iqine viRac beri<br />

yofila, mas yoliferi es unaxavs. marxilidan gadmouyvania is kaci. am<br />

kacs ucfaT laparaki douwyia (mas ena qonia amoWrili) da uTqvams, vinc<br />

yofila. mas merme bevri aRar ucocxlia. masTan yvela modioda, yvelas<br />

locavda, avamtyofebs ki, visac xels mokidebda, arCenda. sacxa is kaci<br />

yofila, iqine jere petere wyali amosula, mere moumatia da axla qe<br />

xedavT, ranairi kai wyaroa. kvtarsac ki acocxlebs es wyali. roca <strong>wm</strong>inda<br />

maqsime kvteboda, Turme misi sxeulidan naTeli gamodioda. momkvtara da<br />

aqene doumarxiaT da Tane salocavi ouSenebiaT... me Rame bevrjer<br />

gamivlia am adgils da daminaxavs wiTeli burTiviT mrgvali, romelic<br />

naTels afrqvevs. yovel maqsimobas modis aq xalxi da loculobs. am<br />

wyals svamen da Zala ematebaT~ (nora meSveliani, 76 wlis, 1986 w., sof.<br />

Cxuteli).<br />

ramdenadac gansxvavebulia es teqsti yvela sxva danarCeni<br />

Canawerisgan, imdenad TanxmobaSia igi <strong>wm</strong>. maqsime aRmsareblis realur<br />

biografiasTan: maqsime xom ukve nawamebi gamogzavnes lazikaSi Soreuli<br />

konstantinopolidan (`es Zaan Sores momxTara, qveynis dasalierSi~).<br />

muris cixis realur tyves ar SeeZlo mimosvla mezobel soflebSi im<br />

misiiT, romelsac mas miTosi akisrebs. es versia ar icnobs WabukianqareiSvils,<br />

ar icnobs arc <strong>maqsimes</strong> <strong>misteria</strong>s, rac, cota ar iyos,<br />

gaocebas iwvevs, ramdenadac, rogorc Canaweris avtori gadmogvcems,<br />

<strong>maqsimes</strong> ambavi mas mousmenis didi babuisgan, romelic daaxl. 1920 wels<br />

as wels mitanebuli gardacvlila. 1820-an wlebSi dabadebul Cxutelis<br />

mkvidrs kargad unda scodnoda <strong>maqsimes</strong> miTosi da masze agebul<br />

<strong>misteria</strong>Sic SeeZlo monawileobis miReba. SesaZlebelia, aq saqme gvaqvs<br />

aTi wlis badiSis mexsierebaSi didi babuis (gvarad meSvelianis)<br />

monaTxrobis gadasxvaferebasTan, an didma babuam aTi wlis badiSs is<br />

versia uambo, romelic mas istoriuli <strong>maqsimes</strong> Sesaxeb 1914 wels<br />

peterburgidan Camosuli pirebisgan hqonda mosmenili.<br />

asea Tu ise, es Canaweri imiT aris sagulisxmo, rom asaxavs miTosis<br />

gviandel mdgomareobas, roca mas dakarguli aqvs Tavisi meore,<br />

ritualuri mxare. magram <strong>maqsimes</strong> miToss ar ganucdia sekularizacia:<br />

informatorisTvis <strong>maqsimes</strong> saflavis adgili <strong>wm</strong>ida adgilia, sadac<br />

hierofania ar Sewyvetila (`naTels afrqvevs~), Tumca <strong>misteria</strong> daviwyebas<br />

mieca.<br />

damo<strong>wm</strong>ebuli literatura<br />

alaviZe 1952: m. alaviZe leCxumuri zepirsityviereba, Tb., 1952.<br />

briliantovi 1918: А. И. Бриллиантов, О месте кончины и погребения св.<br />

Максима Исповедника, «Христианский Восток». Т. VI Вып. I. Петроград. 1918.<br />

meored daibeWda wignSi: pirvelad daibeWda JurnalSi: А. И.<br />

Бриллиантов, Император Константин Великий и Миланский эдикт 313 г. - О месте<br />

кончины и погребения св. Максима Исповедника. Изд. Олега Абышко, Санкт-<br />

Петербург, 2006ю


gardafxaZe 1955: gardafxaZe f. qarTuli xalxuri dReobebi (raWaleCxumi),<br />

1955.<br />

vaxuSti: aRwera samefosa saqarTvelosa (qarTlis cxovreba IV, 1973).<br />

kekeliZe 1955: kekeliZe k. etiudebi Zveli qarTuli literaturis<br />

istoriidan III, 1955.<br />

kekeliZe 1961: Кекелидзе К. С. Сведения грузинских источников о Максиме<br />

Исповеднике, wignSi: kekeliZe k. etiudebi Zveli qarTuli literaturis<br />

istoriidan VII, 1961. pirvelad daibeWda JurnalSi: Труды Киевской<br />

Духовной Академии, 1912, Сентябрь-Ноябрь.<br />

<strong>kiknaZe</strong> 1987: Zveli Suamdinaruli poezia, Sumarulidan da aqaduridan<br />

Targmna <strong>zurab</strong> <strong>kiknaZe</strong>m, Tb., `merani~, 1967.<br />

<strong>kiknaZe</strong> 1996: z. <strong>kiknaZe</strong>, qarTuli miTologia I, jvari da saymo, quTaisi,<br />

1996.<br />

<strong>kiknaZe</strong> 1979: z. <strong>kiknaZe</strong> Suamdinaruli miTologia, Tb., `sabWoTa<br />

saqarTvelo~, 1979.<br />

oCiauri 1968: T. oCiauri, miTologiuri gadmocemebi aRmosavleT<br />

saqarTvelos mTianeTSi, `mecniereba~, Tb., 1968.<br />

Ciqovani: m. Ciqovani, maqsime aRmsarebeli VII-VIII ss. qarTul legendebSi,<br />

wignSi: Ciqovani m. berZnuli da qarTuli miTologiis sakiTxebi, Tsu, Tb.,<br />

1971.<br />

Z. KIKNADZE<br />

(Tbilisi State University)<br />

Mythological Tradition on St Maximus<br />

(Summary)<br />

According to Greek sources, St Maximus the Confessor (582-662), an outstanding Byzantine<br />

theologian, was exiled to ‘Lazica”, namely Lechkhumi, where he died. Following his death, he<br />

was canonized. His sojourn in Lechkhumi left behind the trace of myth and ritual performed to<br />

the end of the 19 th century. According to the myth, Maximus is a victim, laying down his life for<br />

the restoration of social and moral order in the village. The person who breached the peace and<br />

killed Maximus (though involuntarily) Maximus and who also opposed the whole village<br />

aggressively, turns into a follower of Maximus’ commandments, repents his crime and, inspired<br />

by him, institutes a ritual (analogous to Lazaroba), through which good and bad weather is<br />

regulated in the village. The Maximus’ myth contains current mythologems and motifs and,<br />

which is important, with is entire content it constitutes the tradition of the institution of the ritual<br />

(mystery). Hence, it is interesting in the general aspect of interrelationship of myth and ritual.<br />

Originated in Lechkhumi, this myth and the corresponding ritual is unknown in other regions of<br />

Georgia.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!