25.02.2013 Views

Kohhran_Palai_bu_107-na - Zoin.Info

Kohhran_Palai_bu_107-na - Zoin.Info

Kohhran_Palai_bu_107-na - Zoin.Info

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, Bu Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />

2011<br />

ti dawn pawh ni se, September Gabon, India, Nigeria, Lebanon<br />

thla tâwpah emaw, October thla leh South Africa-te an ni a,<br />

tirah emaw an sawn a ri<strong>na</strong>wm. Israel tantute chu: Columbia,<br />

Hetah hi chuan veto a awm Germany leh Portugal-te an ni.<br />

tawh lo va, palai kalte vote tam General Assembly-ah<br />

zâwk (simple majority) an Palestine-in lamtang member<br />

hmuh chuan an tling nghal thei 122 a nei a, Israel chuan 71<br />

ang. Tun hma chuan chauh a nei.<br />

Switzerland pawh hi Vatican<br />

ang hian vote nei member<br />

satliah a lo ni tawh thin.<br />

4. Tu<strong>na</strong>h eng nge thleng<br />

mêk?: Israel leh Palestine<br />

inkâra rem<strong>na</strong> awm theih <strong>na</strong>n<br />

3. UN member ram zingah UN, US, European Union leh<br />

eng zâtin nge Palestine Russia-ten hma an la deuh ber<br />

thlâwp?: Hei hi zawh<strong>na</strong> a, kumin September thla hi an<br />

pawimawh tak a ni. Palestine hun tiam chu a ni. US President<br />

hian UN-ah tantu leh puitu an Barack Obama-a pawhin he hun<br />

mamawh em avangin ram hrang tiamah hian ram pahnihte<br />

hrangte an tlawn <strong>na</strong>sa hle a, inkâra <strong>bu</strong>ai<strong>na</strong> hi chin fel a nih<br />

UN-a Palestine palai sawi dan theih tur thu a lo sawi lâwk tawh<br />

chuan anmahni tantu hi bawk. Mahse, a thleng dik dawn<br />

member ram 126 an awm a. lo a ang hle. World Bank leh<br />

UN Foreign Ministries-in a târ IMF pawhin Palestine hi ram<br />

lan danin UN Security pakhat anga ding turin a inpeih<br />

Council-a veto nei permanent at niin an sawi bawk.<br />

member zinga Palestine Inbiak<strong>na</strong> chhun zawm<br />

tantute chu Russia leh Chi<strong>na</strong> an turin US chuan a <strong>na</strong>wr mêk a,<br />

ni a, Israel tantute chu US, UK kum 2012 ral hmaa an inrem<strong>na</strong><br />

leh France-te an ni. Non- tur thuthlung hmawrbâwk theih<br />

permanent member zingah an beisei. Palestine hian<br />

erawh chuan Palestine-in tantu khawvel kal zêl dan tur a hril<br />

a ngah zâwk a, chungte chu:<br />

Bosnia- Hercegovi<strong>na</strong>, Brazil,<br />

chho zêl dawn a ni ber e.<br />

16<br />

16<br />

Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />

2011<br />

vak a, a tir chhuak leh a, a pungin pawiah ngaih a ni lêm ngai lo a<br />

a hui khâwm leh thin tih<strong>na</strong> ang ang. Chu tak chu stock market<br />

a nih chu. Chu chu stock fawng vuantute chak<strong>na</strong> leh<br />

market (US economy)-in khawvel an hneh theih<strong>na</strong> chu a<br />

khawvel market a khawih dan ni. Hei tak hi shareholder lian<br />

leh a nghawng dan entir<strong>na</strong> ber US sorkar laipui chak<strong>na</strong><br />

mâwlmang tak a ni kan ti thei pawh chu a ni.<br />

ang. A nih<strong>na</strong> tak chu hei ai hian<br />

a invêt h<strong>na</strong>wk a, sawifiah mai a<br />

har. Mahse, hei hian eng emaw<br />

chen chu min mitthlatir theiin<br />

a ri<strong>na</strong>wm. Tichuan, chu Stock<br />

Market-a pawisa thawha telte<br />

chu US sorkar mai bâkah mimal<br />

hausa leh mi lian, billio<strong>na</strong>ire<br />

hlir an ni. Chutiangin, US ram<br />

Economic Control hmalâk<strong>na</strong> a<br />

ni deuh ber <strong>na</strong> a, chêng thawhtu<br />

(shareholder) mi tam tak chu<br />

US mi leh sa hlir erawh an ni<br />

lo vang tih a ri<strong>na</strong>wm mai. Ram<br />

danga billio<strong>na</strong>ire te an ni nuk.<br />

Chung chuan information tam<br />

tak an stocking ta<strong>na</strong> hlâwk<br />

theih<strong>na</strong> tur ni tawh phawt chu<br />

Tlângkawm<strong>na</strong><br />

A nih chuan ram pakhat<br />

tangka note hlut<strong>na</strong> tikai emaw,<br />

tihniam emaw turin ram<br />

chhung thil thleng khian nge a<br />

fawng vuan tam zâwka ram<br />

pawn sumdawn<strong>na</strong> inteltualkhâwm<br />

khian, tih chu zawh<strong>na</strong><br />

pawimawh tak a ni awm e.<br />

A ram azir a ni mai, han<br />

ti phawt ila. Thil siam chhuaka<br />

zuar chhuak thin ram, ram dang<br />

atanga thil châwk luh mamawh<br />

vak bawk silote tan chuan pawn<br />

lam thilin a rawn khawih tam<br />

vak lo mai thei. Chutih laiin deh<br />

chhuah leh zawrh chhuah nei<br />

tlêm emaw, nei lêm lo emaw<br />

an chên<strong>na</strong> ram phatsan<strong>na</strong>ah leh ram dang atanga thil châwk<br />

pawh ngai hran chuang lovin an luh mamawh viau bawk si ramte<br />

stocking market hlâwk chhoh tan chuan pawn lam thil hian a<br />

zâwk <strong>na</strong>n chuan an hotute an khawih <strong>na</strong>sa lehzual thei a ni.<br />

khilai duh ngei ang. Eng pawh ni se, an khawih tawh<br />

Economics-a indo<strong>na</strong> hi lei ko tawh chuan chêt lâk vat a har ve<br />

chin a nih lêm loh chuan thil ve ang reng mai thei. Exter<strong>na</strong>l<br />

13<br />

13

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!