You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, Bu Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />
2011<br />
ti dawn pawh ni se, September Gabon, India, Nigeria, Lebanon<br />
thla tâwpah emaw, October thla leh South Africa-te an ni a,<br />
tirah emaw an sawn a ri<strong>na</strong>wm. Israel tantute chu: Columbia,<br />
Hetah hi chuan veto a awm Germany leh Portugal-te an ni.<br />
tawh lo va, palai kalte vote tam General Assembly-ah<br />
zâwk (simple majority) an Palestine-in lamtang member<br />
hmuh chuan an tling nghal thei 122 a nei a, Israel chuan 71<br />
ang. Tun hma chuan chauh a nei.<br />
Switzerland pawh hi Vatican<br />
ang hian vote nei member<br />
satliah a lo ni tawh thin.<br />
4. Tu<strong>na</strong>h eng nge thleng<br />
mêk?: Israel leh Palestine<br />
inkâra rem<strong>na</strong> awm theih <strong>na</strong>n<br />
3. UN member ram zingah UN, US, European Union leh<br />
eng zâtin nge Palestine Russia-ten hma an la deuh ber<br />
thlâwp?: Hei hi zawh<strong>na</strong> a, kumin September thla hi an<br />
pawimawh tak a ni. Palestine hun tiam chu a ni. US President<br />
hian UN-ah tantu leh puitu an Barack Obama-a pawhin he hun<br />
mamawh em avangin ram hrang tiamah hian ram pahnihte<br />
hrangte an tlawn <strong>na</strong>sa hle a, inkâra <strong>bu</strong>ai<strong>na</strong> hi chin fel a nih<br />
UN-a Palestine palai sawi dan theih tur thu a lo sawi lâwk tawh<br />
chuan anmahni tantu hi bawk. Mahse, a thleng dik dawn<br />
member ram 126 an awm a. lo a ang hle. World Bank leh<br />
UN Foreign Ministries-in a târ IMF pawhin Palestine hi ram<br />
lan danin UN Security pakhat anga ding turin a inpeih<br />
Council-a veto nei permanent at niin an sawi bawk.<br />
member zinga Palestine Inbiak<strong>na</strong> chhun zawm<br />
tantute chu Russia leh Chi<strong>na</strong> an turin US chuan a <strong>na</strong>wr mêk a,<br />
ni a, Israel tantute chu US, UK kum 2012 ral hmaa an inrem<strong>na</strong><br />
leh France-te an ni. Non- tur thuthlung hmawrbâwk theih<br />
permanent member zingah an beisei. Palestine hian<br />
erawh chuan Palestine-in tantu khawvel kal zêl dan tur a hril<br />
a ngah zâwk a, chungte chu:<br />
Bosnia- Hercegovi<strong>na</strong>, Brazil,<br />
chho zêl dawn a ni ber e.<br />
16<br />
16<br />
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />
2011<br />
vak a, a tir chhuak leh a, a pungin pawiah ngaih a ni lêm ngai lo a<br />
a hui khâwm leh thin tih<strong>na</strong> ang ang. Chu tak chu stock market<br />
a nih chu. Chu chu stock fawng vuantute chak<strong>na</strong> leh<br />
market (US economy)-in khawvel an hneh theih<strong>na</strong> chu a<br />
khawvel market a khawih dan ni. Hei tak hi shareholder lian<br />
leh a nghawng dan entir<strong>na</strong> ber US sorkar laipui chak<strong>na</strong><br />
mâwlmang tak a ni kan ti thei pawh chu a ni.<br />
ang. A nih<strong>na</strong> tak chu hei ai hian<br />
a invêt h<strong>na</strong>wk a, sawifiah mai a<br />
har. Mahse, hei hian eng emaw<br />
chen chu min mitthlatir theiin<br />
a ri<strong>na</strong>wm. Tichuan, chu Stock<br />
Market-a pawisa thawha telte<br />
chu US sorkar mai bâkah mimal<br />
hausa leh mi lian, billio<strong>na</strong>ire<br />
hlir an ni. Chutiangin, US ram<br />
Economic Control hmalâk<strong>na</strong> a<br />
ni deuh ber <strong>na</strong> a, chêng thawhtu<br />
(shareholder) mi tam tak chu<br />
US mi leh sa hlir erawh an ni<br />
lo vang tih a ri<strong>na</strong>wm mai. Ram<br />
danga billio<strong>na</strong>ire te an ni nuk.<br />
Chung chuan information tam<br />
tak an stocking ta<strong>na</strong> hlâwk<br />
theih<strong>na</strong> tur ni tawh phawt chu<br />
Tlângkawm<strong>na</strong><br />
A nih chuan ram pakhat<br />
tangka note hlut<strong>na</strong> tikai emaw,<br />
tihniam emaw turin ram<br />
chhung thil thleng khian nge a<br />
fawng vuan tam zâwka ram<br />
pawn sumdawn<strong>na</strong> inteltualkhâwm<br />
khian, tih chu zawh<strong>na</strong><br />
pawimawh tak a ni awm e.<br />
A ram azir a ni mai, han<br />
ti phawt ila. Thil siam chhuaka<br />
zuar chhuak thin ram, ram dang<br />
atanga thil châwk luh mamawh<br />
vak bawk silote tan chuan pawn<br />
lam thilin a rawn khawih tam<br />
vak lo mai thei. Chutih laiin deh<br />
chhuah leh zawrh chhuah nei<br />
tlêm emaw, nei lêm lo emaw<br />
an chên<strong>na</strong> ram phatsan<strong>na</strong>ah leh ram dang atanga thil châwk<br />
pawh ngai hran chuang lovin an luh mamawh viau bawk si ramte<br />
stocking market hlâwk chhoh tan chuan pawn lam thil hian a<br />
zâwk <strong>na</strong>n chuan an hotute an khawih <strong>na</strong>sa lehzual thei a ni.<br />
khilai duh ngei ang. Eng pawh ni se, an khawih tawh<br />
Economics-a indo<strong>na</strong> hi lei ko tawh chuan chêt lâk vat a har ve<br />
chin a nih lêm loh chuan thil ve ang reng mai thei. Exter<strong>na</strong>l<br />
13<br />
13