You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, Bu Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />
2011<br />
si; tichuan, Isua Krista chuan keimahah hian a dawhtheih<strong>na</strong><br />
zawng zawng a lantir hmasa ta a; tun achi<strong>na</strong> chatuan nun<strong>na</strong> chang<br />
ve tura la ring turte ta<strong>na</strong> entir<strong>na</strong> a nih theih nân,” tih hi.<br />
Bill Clinton-a mi retheite tan<br />
US President hlui Bill Clinton-a chuan retheih<strong>na</strong> ûm bo<br />
kawngah te, hrisel<strong>na</strong> tihmasâwn<strong>na</strong>ah te, ei-bar zawn<strong>na</strong><br />
tihchangtlun kawngah te, chhehvêl vawn that kawngah te <strong>na</strong>sa taka<br />
hmâ lain kum 2001 khan Clinton Foundation a din a, ram 34-ah<br />
sorkar leh tlawmngai pâwl (NGO) hrang hrangte nen thawk hovin<br />
khawtlang tan h<strong>na</strong> a thawk <strong>na</strong>sa hle. Tun hmaa a tih tawh thin<br />
angin, tun h<strong>na</strong>i mai khan mi dangte tanpui kawnga mi inpe fâl mi<br />
hausate sâwmin thilpêk chhûn khâwm inkhâwm a huaihawt.<br />
Google-in Asia-ah hma a la thar<br />
Khawvela internet search engine lian ber Google<br />
(www.google.com) chuan September 28 khan Asia-a data<br />
center siam <strong>na</strong>n US $ mtd. 200 an ruahman thu an puang. Google<br />
chuan Singapore, Taiwan leh Hong Kong-ah te data ceneter hi<br />
din an tum. Asia khawmual hian hmâ a sâwn chak em avangin<br />
<strong>Info</strong>rmation Technology lamah ram dang mit a la tan hle a ni.<br />
NASA-a thawk Scientist hluiten tricylce an siam<br />
NASA-a thawk thin<br />
scientist, space shuttle an chawlh tak<br />
avanga an h<strong>na</strong> hlohte chuan rilru ngui<br />
leh chau taka awm mai lovin an<br />
thiam<strong>na</strong> an hmangtangkai zêl a,<br />
motor cycle ke thum nei, an siam a, Bike siam chhuah thar<br />
sakawr tha 260-a chak, second 3 Treycycle<br />
chhungin 0-60 mph a tlân thei. An hotu ber Ray Ackley-an kum khat<br />
chhungin mi 130 vêl tan h<strong>na</strong> thar an siam theih a beisei a, kâr thum<br />
chhungin bike pakhat siam chhuah an tum. Mi tumruh leh taimate<br />
tan nun kâwl a êng leh thin. Name plate-ah Made on the Space<br />
Coast in the Sunshine State tih ziah lan an tum.<br />
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />
2011<br />
Sakhaw sawichhiate tihhlum theih<strong>na</strong> hi Iran ram da<strong>na</strong>h awm lo<br />
mah se, Islam sakhaw hruaitute tawngkama dan awmsaa ngaih a<br />
ni a, court pawhin a zah hle. Pastor Yousef-a thu<strong>bu</strong>ai siamsak<strong>na</strong>a<br />
deputy governor chuan sakhaw thila hrem<strong>na</strong> ni lovin pawngsual<br />
thila hrem<strong>na</strong> a nih zâwk thu a sawi ve thung.<br />
Hmeichhia angin Isua an dah<br />
US-a Kristen Wolf-in a thawnthu ziah<br />
hmasa ber ‘The Way’ lehkha<strong>bu</strong>ah hmeichhia<br />
angin Isua a dah. The Way-ah chuan An<strong>na</strong>-i chu<br />
mipa lal<strong>na</strong> khawtlanga a manganzia leh a pain<br />
mipa anga siamin a hralh a, a vahvaih<strong>na</strong> hmu<strong>na</strong>h a<br />
rilrua a beisei ang tak hmeichhiate nen an va<br />
intawng ta a, An<strong>na</strong>-i chuan Isua a inti a ni. Kristeni<br />
lehkha<strong>bu</strong> hi July khan an tlangzarh a, mi tam<br />
takin a thiltih hi an sawisel a ni.<br />
Miss Universe 2011-in Pathian a chawimawi<br />
Angol mi Leila Lopes-i chu Sao<br />
Paulo, Brazil-ah September 12 khan<br />
Miss Universe 2011-a thlan a ni a,<br />
“Pathianin min siam dan hi ropui ka ti<br />
a, ka lâwm hle bawk,” a ti. Pathum<strong>na</strong><br />
Philippines Kristian nula Shamcey<br />
Supsup-i pawhin endiktu pakhat zawh<strong>na</strong> chhângin, “Pasal ka neih<br />
avangin ka sakhua ka thlâk dawn lo. Ka hmangaih ber chu, min<br />
siamtu Pathian a nih vangin,” a ti.<br />
9/11 kum 10 champha-ah America nih<strong>na</strong> a lang<br />
Kum 2001 September 11-a al Qaeda-hovin thlawh<strong>na</strong><br />
hmanga World Trade Center an sut chhiat cham vawi 10-<strong>na</strong><br />
chu WTC din<strong>na</strong> hmun Ground Zero-ah te, US sipai hmunpui<br />
Pentagon-ah te hriatreng<strong>na</strong> inkhawm an hmang. New York<br />
khawpuiah chuan <strong>Kohhran</strong> dâr a ri chuah chuah a, “Khawngaih<strong>na</strong><br />
32 32<br />
29<br />
29