Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />
<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong><br />
Editorial Board<br />
Editor : Pastor B. Zosanglia<strong>na</strong><br />
Jt. Editor-te : Pastor B. Lalchhua<strong>na</strong>wma<br />
Roluahpuii<br />
Member-te : Rev. Vanlaldika<br />
Rev. J. Thlamua<strong>na</strong><br />
Lalrindiki<br />
Patron : Lalvullia<strong>na</strong><br />
A chhûnga thu awmte<br />
� Editorial .....................................................1<br />
� Kâwlrama Kristian hmasa ber U Naw-a<br />
a ni lo.......................................................... 2<br />
- Naw Esther-i<br />
� Sex vanga zuam hlawh .................................4<br />
- V.L. Hmingsangi<br />
� Khawvel economy kal vêl leh stock market..9<br />
- J. Khuma<br />
� Palestine leh Israel UN-ah ........................14<br />
- B. Lalrinmawia<br />
� Khawvela Prime Minister <strong>na</strong>upang ber<br />
leh hmeltha ber .........................................17<br />
� Dead Sea Scroll internet-ah a en theih ta ...21<br />
� Hmarcha tangkai<strong>na</strong>te .................................22<br />
� Khawvela ber kaite ....................................24<br />
� Oct. & Nov.-a khawvel ni pawimawhte ......25<br />
� Thlalâk tangkaite .......................................26<br />
� Thlirvel<strong>na</strong>..................................................27<br />
� Keimahni ..................................................33<br />
Sept Sept - - Oct., Oct., 2011 2011<br />
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />
<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />
2011<br />
Diocesan Secretary bial fang<br />
Kalay Diocese Secretary Rev. Vanlaldika’n September<br />
thla chhung khan Kalay District-a Tanphu, Oh Hla leh Tahan<br />
District-a Chekan khuate tlawhin bial a fang a, District<br />
Chairman leh rawngbawltu dangten an tawiawm a, kohhranhoten<br />
an hlâwkpui hle.<br />
Kalay District BWD bial fang<br />
Kalay District BWDte<br />
chuan September thla<br />
chhung khan Sayama Tha<br />
Hnem Sung-i hmahruai<strong>na</strong>ain<br />
bial an fang a, nuho<br />
rawngbawl<strong>na</strong>in hma a sâwn<br />
phah beisei a ni.<br />
Oh Hla Biak In thar<br />
Tahan District, BYD leh<br />
NSS rawngbawl<strong>na</strong>te<br />
August 29 - September 4 khan Tahan Local Biak I<strong>na</strong>h<br />
Tahan District BYD leh <strong>na</strong>upang sunday school zirtirtute tan<br />
solfa zir<strong>na</strong> <strong>bu</strong>atsaih a ni a, mi 20 vêlin an<br />
zir. September thla chhungin Thantapi<strong>na</strong>h<br />
Bial 2-<strong>na</strong> Upa training leh Minhla-ah<br />
Bial 3-<strong>na</strong> Upa training hlim takin an<br />
hmang bawk.<br />
Kâwlho zinga rawngbawltu thar<br />
Pakhohku biala Tihung khuaa<br />
rawngbawl turin rawngbawl<strong>na</strong> lama<br />
tawnhriat ngah tak leh Lalpa hman mêk<br />
Saya Ngun Uk-a te nupa chu Believers<br />
<strong>Kohhran</strong>in rawngbawltu nghet atan a la.<br />
Yangon panin an kal chhuak tawh.<br />
33<br />
33
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />
2011<br />
Kan hriat miah loh leh<br />
human rights dan kalh a ni tih<br />
hre miah lovin ‘mi dangte pawi<br />
sawi lo leh mi h<strong>na</strong>wksak lo”<br />
awmin kan awm veng veng thei.<br />
Mihring, a bîk takin, hmeichhiate<br />
zahawm<strong>na</strong> tihmêlhem<br />
zâwnga tawng chhuah leh<br />
chêtziaa tihlan hi mihring dik<strong>na</strong><br />
humhalh<strong>na</strong>in a khap tlat a ni tih<br />
hi kan hriat a pawimawh ber a.<br />
Khawvel pum huap human<br />
rights number 22-<strong>na</strong>ah chuan –<br />
Ram chhung ei-bar<br />
zawn<strong>na</strong> leh khawtlang leh<br />
culture rights ang zêlin<br />
society member ni tawh<br />
phawt chuan mimal<br />
zahawm<strong>na</strong> leh zalên taka<br />
mimal than chhoh<strong>na</strong><br />
kawngah khawtlang humhim<strong>na</strong><br />
an dawng ngei ngei<br />
tur a ni. (lâk tawi a ni)<br />
V. L. Hmingsangi<br />
Eng ramah pawh Human Rights-in ro a rêl theih<strong>na</strong> ramah<br />
chuan mimal zahawm<strong>na</strong> leh him<strong>na</strong> tur ngaihtuah a ni zêl<br />
thin. Mahse, keiniho hi chu human rights (mihring zahawm<strong>na</strong> leh<br />
dik<strong>na</strong>) awmzia hre lo deuh vek kan ni zâwk hial âwm e.<br />
Hei hian<br />
a sawi<br />
tum chu<br />
khawtlanga<br />
member<br />
tupawh<br />
hmeichhia<br />
leh mipa tupawh awm<br />
ho<strong>na</strong> hmu<strong>na</strong>h leh h<strong>na</strong> thawh<strong>na</strong><br />
hmu<strong>na</strong>h leh fianrialah pawh ni<br />
se, mi dang zahawm<strong>na</strong> tichhe<br />
zâwnga awm khap a ni. A bîk<br />
takin, tun laiah hmeichhiate hi<br />
mahni in lum chhuahsa<strong>na</strong> h<strong>na</strong><br />
thawk an tam tawh avangin<br />
hmeichhia hmusit zâwng leh<br />
tihmingchhe zâwngin mipate<br />
an awm a nih chuan a<br />
mawhphurtu chu khawtlang a ni<br />
tur a ni.<br />
Video leh movie<br />
atangte pawhin ram changkanga<br />
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />
2011<br />
Van kâwk nun nge nge<br />
Editorial Tun lai hian mi intihre zau, theology luh chilh<br />
thûk bîk, thlarau lama mi dai thlen loh dai<br />
phâka inngai “thil tha kan hmuh ang hi tuma’n<br />
an hmu thei lo” tih tuipui sual palh an pung hle niin a lang.<br />
<strong>Kohhran</strong>in Pastor leh kohhra<strong>na</strong> rawngbawltu nghet atan<br />
Bible degree nei lo chu kan duh meuh tawh lo va, a intiduhtui<br />
zual deuh phei chuan theological association pakhat khat<br />
hriatpuia din loh theological semi<strong>na</strong>ry/college chu van lam<br />
pawhi<strong>na</strong> a pawmpui ve loh ni hiala ngai an awm nia! Hetianga<br />
Bible intihre tak, Greek leh Hebrai an zir sil ve nêl-nual hmanga<br />
mite delh beh tum Pathian thu zir chhuak tam tak chu miin<br />
thlarau lam thil an sawi apiangin an beng a lo thlep nghal a, tak<br />
lo (practical) lo riavin an ngai a, “Kan Pathian thu kalpui dan hi<br />
a vân kâwk zâwng ringawt a ni a. Ringtu nun chu a tak ram hi a ni<br />
zâwk,” an ti thin. Hei hi a dik<strong>na</strong> chin a awm ve tho mai. Mahse,<br />
ringtu dik takte kal<strong>na</strong> tur chu tu<strong>na</strong> kan la hmuh loh Pathianin<br />
amah ringtute ta<strong>na</strong> a <strong>bu</strong>atsaih ‘Van ram’ a ni. Van lam ngaih<strong>na</strong><br />
leh thlâkhlelh<strong>na</strong> nei lo, chung lam thil ngaihtuah phâk lo ringtu<br />
chu ringtu dik tak a ni thei zâwk ang em?<br />
That<strong>na</strong> da<strong>na</strong> teh chuan ringtute aia mi tha an tam mai.<br />
Thil tha tih tam lama kan teh dawn pawhin keini aia thil tha ti<br />
tam zâwk an awm teuh. Isua Krista kan rin a, kan ni tin nu<strong>na</strong> a<br />
pâwl<strong>na</strong> kan chan hi van nun kan tem lâwk<strong>na</strong> a ni a, thil tha ti thin<br />
satliahten an neih ve loh thlarau lam nun thûk kan neih chu a ni.<br />
Mahni chan ram tha bîk riauva hriat<strong>na</strong> hi keiniho zingah<br />
hian a lian lehzual a, kan ngaih da<strong>na</strong> mi dang kan teh hmâ lutuk<br />
thin hi thil pawi tak a ni fo.<br />
4<br />
1
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />
2011<br />
‘Mi fing beng chuan hriat<strong>na</strong> a zawng thin’ Thu. 18:15<br />
Hemi Bible chânga kan hmuh angin Krista u<strong>na</strong>ute, lehkha<br />
ziaktuin ama beng ngeia a hriat chu thlarau lama chak<strong>na</strong> kan neih theih<br />
<strong>na</strong>n a ziak a ni. Ringtu mi tam zâwkte<strong>na</strong> kan hriat dan chuan Kâwl zinga<br />
piangthar hmasa ber chu U Naw-a tih hi a ni a. Adoniram Judson-a<br />
zirtir<strong>na</strong> avanga piangthar hmasa ber chu U Naw-a a ni tih kan hriat hi a<br />
sual lo ve. Mahse, Kawlrama Judson-a lo kal hma, kum 1612-ah Taung<br />
Ngu lal Natshin<strong>na</strong>wng-a chuan Krista a lo ring daih tawh a ni.<br />
Ni khat chu lehkhaziaktu<br />
ngei hi Chanchin Tha hrila a<br />
kal<strong>na</strong>ah hotu pakhat hian, “Nang<br />
khawi lam atanga lo kal nge i<br />
nih,” a ti a. “Taung Ngu atangin,”<br />
tiin a chhâng a. “Taung Ngu mi i<br />
nih chuan Natshin<strong>na</strong>wng-a<br />
chanchin i hre ngei ang a?” a ti a.<br />
“Aw hria e. Kawlrama Krista<br />
pawmtu hmasa ber a ni asin,” a<br />
ti a. Hotupa chuan min zâwt<br />
zawm zêl a, tuvanga piangthar<br />
nge a nih tiin min zâwt a, ka hriat<br />
loh thu leh chu hotupa chuan<br />
ka hria a nih chuan hrilh turin<br />
khawngaih a dil ta a ni.<br />
Burma ramah kum<br />
1608-1612 chhung hian Politics<br />
avanga lo kal British mi Nga-Zin-<br />
Ga-a chuan 1612-ah Taung Ngu<br />
lal Natshin<strong>na</strong>wng-a chu a man a.<br />
Naw Esther-i<br />
Natshin<strong>na</strong>wng-a man a nih thu<br />
Bûdawmin-in a hriat chuan<br />
Natshin<strong>na</strong>wng-a an man<strong>na</strong> hmun<br />
Taung Ngu -ah a kal a, chutah rin<br />
lo tak maia a thil hmuh chu<br />
“Natshin<strong>na</strong>wng-a chu Nga-Zin-<br />
Ga-a nen meilum ai pahin<br />
Kristian hla saa lâmin a va hmu<br />
a,” Bûdawmin chuan mak a ti hle<br />
a. Natshin<strong>na</strong>wng chu a kova a<br />
thua zâwt ta a, Natshin<strong>na</strong>wng-a<br />
chuan Lal Isua chu a Chhandamtu<br />
ata<strong>na</strong> a pawm thu a hrilh a.<br />
Tichuan, Bûdawmin chu a<br />
thinrim hle a, Nga-Zin-Ga-a nen<br />
lung in a tantir a. Natshin<strong>na</strong>wnga<br />
hne<strong>na</strong>h, “Ram dang Pathian i<br />
be tur a ni lo va, Nga-Zin-Ga-a<br />
thusawi i awi tur a ni hek lo,” tiin<br />
hrilh mah se, Natshin<strong>na</strong>wng-a<br />
chuan, “Ka rin<strong>na</strong> hi a danglam<br />
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />
2011<br />
thei tawh lo a ni,” tiin a chhâng a.<br />
Bûdawmin chu a thinrim hle a,<br />
Nga-Zin-Ga-a chu lung in ata a<br />
la chhuak a, Natshin<strong>na</strong>wng-a<br />
hmuh lai ngeiin ramsa sawisak<br />
angin a mawng atangin a kâah<br />
hmawlhin a thil tlang a, rawng<br />
takin meiah a hem hlum a. “Nang<br />
pawh ram dang Pathian i biak hi i<br />
sût leh loh chuan Nga-Zin-Ga-a<br />
ka sawisak ang hian ka sawisa ve<br />
dawn che a ni,” tiin a vau a.<br />
Mahse, Natshin<strong>na</strong>wng-a chuan<br />
Lal Isua chu a Lal leh<br />
Chhandamtu atan a thlang zâwk<br />
a. Bûdawmin chuan Nga-Zin-<br />
Ga-a a sawisak ang chiahin a that<br />
ve leh ta a ni. Hemi thu hi<br />
Kawlram lal tumahin an sawi<br />
chhuah duh loh thil thleng pakhat,<br />
mi tlêmtê chauh hriat chu a ni.<br />
Nimahsela, thawnthu chu rei tak<br />
thup bo theih a nih lohzia leh<br />
Pathianin a hai lang leh tho a ni.<br />
Kum 1612-ah Natshin<strong>na</strong>wng-a<br />
chu Nga-Zin-Ga-a Chanchin Tha<br />
hrilh avanga Kawl zinga piangthar<br />
hmasa ber leh martar hmasa ber<br />
chu a ni.<br />
Lehkha ziaktu ngei<br />
pawhin he thawnthu hi a dik ngei<br />
a ni tih hi a ring. Tu<strong>na</strong>h pawh Kawl<br />
zingah piangthar an tlêm hle a, a<br />
2 3<br />
tam zawk chu tlângmi chauh an<br />
ni. Mahse, martar tura a nun<strong>na</strong><br />
hlântu Kâwl dik tak<br />
Natshin<strong>na</strong>wng-a thih<strong>na</strong> hi a<br />
thlâwn hauh lo vang. Hun rei lo<br />
têah he a tawrh<strong>na</strong> avang hian<br />
Pathianin mi tam tak a la<br />
pianthartir ngei ang. Kawlram<br />
pumpui hi Kristian ni vek tura kan<br />
duh tak zet a nih chuan ringtu<br />
piangthar tawhte, rawngbawltute<br />
hian chutiang duh<strong>na</strong> thinlung kan<br />
neih chuan hmangaih<strong>na</strong> nen<br />
Chanchin Tha i hril ang u.<br />
Nangmah kal tlangin mi eng zât<br />
nge piangthar tawh, tih aiin mi eng<br />
zatin nge Chanchin Tha hre tawh<br />
tih hi a pawimawh zâwk a ni.<br />
Mi pakhat hne<strong>na</strong>h i sawi<br />
a, a piangthar lo a nih pawhin mi<br />
dang hne<strong>na</strong>h i sawi leh chuan a<br />
lo piangthar mai thei a ni. Pathian<br />
hmaa i thlen hu<strong>na</strong>h <strong>na</strong>ngmah<br />
avangin mi eng zât nge piangthar<br />
tiin a zâwt che anga lawmman a<br />
pe hauh lo vang che. Mi engzât<br />
hne<strong>na</strong>h nge Chanchin Tha i hril<br />
tih hi a zâwt zawk ang che a, chu<br />
miah chuan lawmman a pe zâwk<br />
ang che. Mi pianthartir hi Pathian<br />
mawhpurh<strong>na</strong> a ni a, Chanchin Tha<br />
hril erawh chu ringtute tih tur a<br />
ni thung.
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, Bu Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />
2011<br />
thuneituten hmeichhiate an ni lo va, mipa fing tak leh tha<br />
vênghim thei dawn a ni. tak leh tun lai tak an awm teuh<br />
(4) Sex vanga zuam hlawh hi a ni. Mipa thenkhat erawh tha tak<br />
khawtlang atanga thai bo a nih leh hmeichhia zahthiam tak an<br />
theih <strong>na</strong>n mahni <strong>Kohhran</strong> ni <strong>na</strong> chungin an thawhpui<br />
theuhvah leh <strong>Kohhran</strong> mipain hmeichhia a lo zuamin<br />
insuihkhawm<strong>na</strong>ah te, a mipatpui thil tisualtu lo zêppui<br />
khawtlang inhmuhkhawm<strong>na</strong>ah tlat leh lo tan tlat an awm thin.<br />
te sex avanga inhmuhsit<strong>na</strong> leh Chutiang mipa chu an fing<br />
a kaihh<strong>na</strong>wih chhiat<strong>na</strong> rawn tluantling lo va, mahni inring<br />
thleng thei chungchangte hi tâwk lo mipa an ni duh châwk.<br />
puan chhuah zêl zâwk tur a ni. Mipa tun lai tak leh<br />
Kan ngawi liam mai mai tur a patling takte chuan hmeichhe<br />
ni lo va, mipat-hmeichhiat<strong>na</strong> chungah zuam tak leh tham lo<br />
lam zâwnga hmeichhe zuam<strong>na</strong> takin an che duh ngai lo va,<br />
a thlen phei chuan “ngaihtuah hmeichhe lakah hawihhâwm an<br />
loh theih loh” thil thlengah chhuah zâwk thin. Hmeichhe<br />
khawtlang leh kohhranin an zahawm<strong>na</strong> hliamtu leh<br />
ngai ngei ngei tur a ni. zuamtute hian mihring zah loh<strong>na</strong><br />
(5) H<strong>na</strong> thawh<strong>na</strong> hmu<strong>na</strong>h kan an lantir avangin tute pawh hi<br />
chungah kher ni lo, kan kan ngawi liam mai mai tur a ni<br />
thawhpui hmeichhe laka chêt lo va, human rights-in humhim<br />
dan mawi lova che an awmin h<strong>na</strong> thawk tura a phût khawtlang<br />
hotute hne<strong>na</strong> thlentu nih hi hruaitute mawhphurh<strong>na</strong> a sâng<br />
hreh loh tur. “Hêktu” kan ni lo zual hle a ni. (Sayama<br />
va, tanpui ngai kan pui mai zâwk Vanlalhmingsangi hian Tahan<br />
a ni. I mihringpui, i thawhpui, i Theological College-ah<br />
anpuiin i mamawh ang chiah lecturer a thawk mêk a,<br />
mimal zahawm<strong>na</strong> a mamawh ve khawtlang nun zirbing<strong>na</strong> Social<br />
tho tih hria la, a hmêlhem tur<br />
lak ata i vêng thei a ni.<br />
Mipa zawng zawng hian<br />
hmeichhia an zuam vek tih<strong>na</strong> a<br />
A<strong>na</strong>lysis-ah M.Th. a zir zo).<br />
8<br />
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />
2011<br />
chêng mipaten zah tak leh z â w k<br />
hawihhâwm taka hmeichhia an mipate<br />
be hrâm hrâm thin tih kan hmu h i a l<br />
ngei ang. A chhan chu human pawhin an<br />
rights dan an bawhchhiat a, lo zuam<br />
thuneitu hne<strong>na</strong> thlen an nih thin a.<br />
chuan <strong>na</strong>sa takin an hmingchhe Duh dah<br />
thei tlat a ni. Chu vangin, keini taka biak<br />
khawtlang pawh sum leh paiah l e h<br />
hausa lelua lo mah ila, kan nun chhawn-<br />
a changkan a, hmeichhiate ta<strong>na</strong> chhaih te, nih<strong>na</strong> leh hlawh<br />
ralmuan<strong>na</strong> khawtlang kan neih i<strong>na</strong>ng reng si hmeichhia nih<br />
phawt chuan h<strong>na</strong>m dangte vanga thawh tur bithliah bâk<br />
ngaihah “h<strong>na</strong>m changkang leh sekrek thawhtir te, hmeichhia<br />
ram changkang” kan ni ang. nih vang hrim hrima en hniam<br />
Ram hausa ringawt hi ram bîk leh thil inthliar<strong>na</strong> tam tak<br />
changkanga chhiar an ni lo va,<br />
nun changkangte chên<strong>na</strong> ram<br />
zâwk hi “ram changkang leh mi<br />
changkangte” tia koh an ni<br />
zâwk thin.<br />
an tawng fo a ni tih hriat a ni.<br />
Heng bâk sawi hmaih miah loh<br />
tur leh tun tuma kan târ lan tum<br />
ber zâwk chu h<strong>na</strong> thawh<strong>na</strong><br />
hmu<strong>na</strong> thleng thin mipat-<br />
Sex vanga zuam hlawh chu hmeichhit<strong>na</strong> chungchanga h<strong>na</strong><br />
eng nge ni?: Târ lan tawh angin thawhpui mipate lak atanga<br />
hmeichhia tam tak chu mipate hmeichhiate thil tawn hi a ni. A<br />
nen h<strong>na</strong> an thawk ho tawh a, hnuaia kan târ lante hi<br />
mipa h<strong>na</strong> thawhpui tam tak hmeichhiain a pu emaw, a<br />
kârah an chetla <strong>na</strong>sa tawh hle. thawhpui<br />
Chutia h<strong>na</strong> an thawh ho<strong>na</strong> emaw, a<br />
hmu<strong>na</strong>h chuan hmeichhiate hnuaia mi<br />
chu an thawhpui mipa emaw laka<br />
thenkhatte, an chunga thuneitu a tawng a<br />
mipate leh an hnuaia thawk nih chuan<br />
5
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />
<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011 2011<br />
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />
<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />
2011<br />
sex danglam vangin (hmeichhia<br />
a nih vangin) mipa zuam a hlawh<br />
a ni.<br />
(a) Hmeichhiain a duh lo tih hre<br />
reng chunga a taksa englai<br />
emaw rilru nei rân chunga<br />
khawihsak/dehsak, chûlsak,<br />
nghawksak, etc.<br />
(b) Sex hmanpui tura hmeichhe<br />
duh lo chung <strong>na</strong>wr luih.<br />
(c) Khuaikhem duh vanga<br />
zahmawh rawng kai lem ziak<br />
leh lehkha ziak hmeichhia entir.<br />
(d) Zahmawh lam hawi zaizir<br />
emaw, chêtze hrang hranga<br />
hmeichhe hmuh tura lantir.<br />
(e) Hmeichhia nih vanga hmusit<br />
taka tawngkam mawi lo tak taka<br />
tawng khum.<br />
Hengte hi nula/tlangval<br />
inchhaih<strong>na</strong> ang lekah kan ngai<br />
mai thin. “Inngamtlâk vang leh<br />
innêl vang” tia inen liam leh<br />
innuihsan mai kan chîng thin hi<br />
a lungchhiatthlak tak meuh a ni.<br />
A lo dawngsawngtu tan chuan<br />
hmeichhia a nih vanga a chunga<br />
hetiang thil hi thleng a ni. Kan<br />
khawtlanga thil tha lo tak<br />
pakhat la awm fo chu; mi chêt<br />
dan mawi lo leh dik lo kan<br />
hmuhin kan inhrilh hreh a, kan<br />
zêp a, a tuartu<br />
phei chuan<br />
ngawihbopui<br />
mai<br />
hi finthlâk<br />
zâwkah kan<br />
ngai thin.<br />
Hmingchhiat<br />
duh loh vanga<br />
pâwngsual tâwk<br />
hmeichhia tam tak an tam ta.<br />
Chu chuan “engtin pawh<br />
hmeichhia chu zuamin tawng<br />
khum mah ila, ka chungah<br />
engtin mah an tilêt ngam dawn<br />
chuang lo, min khing lêt a nih<br />
vaih chuan ka hmingchhiat<br />
rualin a hmingchhe ve nghal<br />
dawn” tih hi mipa rilruah a tuh<br />
nghal thin a ni. Chu vangin, tun<br />
thleng hian tham lo leh zah lo<br />
taka thawhpui hmeichhiate laka<br />
khawsa mipa an awm a, h<strong>na</strong><br />
thawh<strong>na</strong> hmu<strong>na</strong> pute phê<strong>na</strong><br />
thawhpui hmeichhia khuaikhem<br />
ching mipa an la awm fo.<br />
H<strong>na</strong> thawh<strong>na</strong> hmu<strong>na</strong>h<br />
hmeichhiain zuam a hlawh bîk<br />
chuan rah tha lo tak a chhuak<br />
thei: a h<strong>na</strong> thawh a thua<strong>na</strong>wp<br />
phah thei a, h<strong>na</strong> thawh<strong>na</strong><br />
hmu<strong>na</strong>h kal hreh ngawih<br />
ngawihin a siam thei bawk a,<br />
tawng bawrh bawrh thin leh<br />
phûr taka h<strong>na</strong> thawk thin kha a<br />
phûr<strong>na</strong> a bo vek thei. Chu chuan<br />
rilru lamah <strong>na</strong>t<strong>na</strong> leh harsat<strong>na</strong><br />
lian tak a thlen thei a ni.<br />
Mizo society-ah chuan<br />
hmeichhia leh mipa inpawh<br />
takin kan chêng ho va, kan<br />
inkâwm bawrh bawrh thin. Chu<br />
chu h<strong>na</strong>m dang tam takin an<br />
neih ve loh inpawh tawn tak<br />
khawtlang kan neih chu a ni.<br />
Hetianga inpawh tawn taka<br />
chêng ho thin kan ni chung<br />
hian, h<strong>na</strong> thawh chungchangah<br />
chuan mipa leh hmeichhia kan<br />
inthliar hrang tho va, zalên taka<br />
chêng ho ve ti lovin sex avanga<br />
dah hniam zâwk leh hmuhsit<br />
zâwk chu kan nei reng tho.<br />
Mipat-hmeichhiat<strong>na</strong><br />
chungchangah <strong>bu</strong>ai<strong>na</strong> a awmin<br />
hmeichhiaten hmingchhiat<strong>na</strong><br />
an phur tam dan atangin chan<br />
chau zâwk dinhmu<strong>na</strong> ding chu<br />
kan khawtlangah an awm chiang<br />
a ni. Hei hi ram dangah pawh a<br />
thleng ve fo. Chu vangin,<br />
hmeichhe dinhmun derthawn<strong>na</strong><br />
thlentu hian human rights beng<br />
a verh a, h<strong>na</strong> thawh<strong>na</strong> hmu<strong>na</strong>h<br />
mipaten an zuam mai mai phal<br />
a ni lo va, him tak leh thlamuang<br />
taka h<strong>na</strong> an thawh zêl theih zâwk<br />
<strong>na</strong>n tan an la sauh sauh a ni.<br />
Hmalâk<strong>na</strong> tur:<br />
(1) Hmeichhiaten an thawhpui<br />
mipa tu emaw lak atang kan târ<br />
lan tâk harsat<strong>na</strong>te tâwk reng thei<br />
an nih avangin hmeichhiate<br />
innghah<strong>na</strong> tur chu “Hmeichhe<br />
dik<strong>na</strong> humhalh hi mihring dik<strong>na</strong><br />
humhalh” tih hi a ni.<br />
(2)Thawhpui mipaten hmeichhia<br />
an zuam a nih chuan h<strong>na</strong><br />
thawh<strong>na</strong> hmu<strong>na</strong> thuneitu ber<br />
hne<strong>na</strong>h thu thlen nghal tur a ni.<br />
Thuneituin harsat<strong>na</strong> chu a<br />
chingfel duh lo a nih chuan<br />
hotu chuan a h<strong>na</strong> a tlin lo tih<strong>na</strong><br />
a ni a, a aia sângah lungawi<br />
loh<strong>na</strong> thu hi thlen theih a ni<br />
(entir <strong>na</strong>n, kohhran hruaitu<br />
hne<strong>na</strong>h emaw, sorkar court-ah<br />
emaw pawh thlen mai tur a ni).<br />
(3) <strong>Kohhran</strong>ah emaw,<br />
company-ah emaw, h<strong>na</strong> pe thei<br />
chin eng office-ah pawh<br />
hmeichhiate thlamuang taka<br />
h<strong>na</strong> thawh theih<strong>na</strong> dan fel tak<br />
duan sa thlap tur a ni. Dan<br />
bawhchhetu an lo awm chuan,<br />
dan awm sa hmangin<br />
6 7
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, Bu Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />
2011<br />
chuan <strong>bu</strong>h lo dah khâwltu chuan ngaiin a leitir char char tho kha<br />
khaw dang atanga chaha phurh a’n ni ta a. Chutah chiah chuan<br />
man belh sa ang rate vêl chuan chu X chu bûk khatah rate<br />
mipui kut thleng nghal turin a pangngai US dollar khata an lei<br />
han hralh ta zar zar mai ang a, <strong>bu</strong>h theih laiin ram dangho chuan<br />
man chu a to chho chu a ni mai. USD 1.5 vêlin kan lo lei. [Hemi<br />
Buh chu mi zawng zawng ei a ni dinhmu<strong>na</strong>h hian US ram<br />
a, common good a to hian chêng chhunga mimal sumdawngin<br />
thleng<strong>na</strong> rate pawh a titla thei a chu X chu rawn tawlh chhuaka<br />
ni. Ram chhung thil chauh a rawn zuar chhuak turin<br />
nih<strong>na</strong>ah a nghawng thûk vak lo Commercial Trading Depart-<br />
mai pawh ang a.<br />
ment lamin chhiah lâk dan fel<br />
Khawvel levela kan tak tlawh chhuah ngai an<br />
mamawh tlân em em thil tam duan bawk si avangin mimal<br />
tak a awm. Chu chu World sumdawngho lo inrawlh<strong>na</strong> chi<br />
Common Good (X) lo ni ta a ni lo. Inrawlh pawh ni se, a<br />
sela. Chu common good X chu hlâwk chuang lo vang. Dan<br />
hmun danga hmuh tur awm lo ang thlapa chhiah a<br />
khawpin America hian lo lei chawi<strong>na</strong>ah a hlâwk<strong>na</strong> tur chin<br />
khâwl (stock) ta teuh sela. Kan zawng zawng a sem ral zo<br />
hmuh theih<strong>na</strong> awm chhun pawh vang) US dollar 1.5 chu kan<br />
chu a zawmpui (network) ram chêng thleng<strong>na</strong> pangngai<br />
dawrte lo ni leh zêl si sela. Chu USD 1 = 700 K rate-a chhût<br />
thil khawvel ram tini<strong>na</strong> kan chuan chêng 1050 a lo ni a. US<br />
mamawh chu kan chatlak deuh ram chhunga US dollar khat<br />
thuap ta maw tihah a man sâng man kha kan rama chêng 1050<br />
deuh pawhin kan lei ngam a nih chhoh chuan US stocking<br />
theuh awm e. Kan lei ta chur avangin kan rama an chêng<br />
chur rêng a. Mahse, lehlamah thleng<strong>na</strong> rate a kai a, kan tangka<br />
chuan, chu kan thil lei chur chur hlut<strong>na</strong> (value) erawh a tlahniam<br />
chu ama US ram chhungah tih<strong>na</strong> a ni mai. Tichuan, US<br />
chuan a hrên tân ve miah loh chuan an tangka dollar chu a<br />
avangin a stock hmaa a rate châng chuan a hui khâwm leh<br />
12<br />
12<br />
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />
2011<br />
- J. Khuma, M.A./M.Ed. (Inter<strong>na</strong>tio<strong>na</strong>l<br />
Ma<strong>na</strong>gement & Policy)<br />
Thuhmahruai<br />
“Eng vang nge ‘chêng thleng<strong>na</strong> a tla, a kai’ hi an tih zung<br />
zung thin le?” “Tu hian nge tikai a, eng hian nge titla thin le?”<br />
tih hi mipui atangin tu chhân hlawh lo zawh<strong>na</strong> a lo chhuak fo va,<br />
tun tumah hian chhân theih tum ila, kan chhâng<br />
kimchang lo deuh a nih pawhin a<br />
ri rêt rêt tal siam i’n tum<br />
dawn teh ang.<br />
Khawvel<br />
sumdawn<strong>na</strong><br />
economy vir vêl dan hi<br />
stock market hian a hnukah a<br />
hrêng a, a chungah ro a nei tlat<br />
mai. Ram pakhat chêng hlut<strong>na</strong><br />
a tisângin a tikiam thei a, ram<br />
pakhat export leh import (ram<br />
paw<strong>na</strong> <strong>bu</strong>ngraw zawrh chhuah<br />
leh châwk luh) thu-ah pawh<br />
kawngro a su hle. Economics<br />
zir chhuak ni lo mah ila, a hre<br />
zâwkte cho chhuah <strong>na</strong>n tal ka<br />
han ziak hrim hrim ang e.<br />
Ram pakhat chêng<br />
hlut<strong>na</strong> tikiama tisâng thei thil<br />
chi hnih a awm tiin hriat awlsam<br />
turin lian takin then ila.<br />
Chûngte chu: (1) Local<br />
Economy Factor (Ramchhung<br />
9<br />
sum lût leh<br />
chhuak enkawl<br />
dan) leh (2) Exter<strong>na</strong>l<br />
(Global) Business Organ<br />
Network Impact (Ram pawn<br />
atanga Ramte or Pawlho intêl<br />
khâwm Economy kal vêl<br />
sawhkhâwk) vang tiin.<br />
Local Economy Factor:<br />
Ramchhung sum lût chhuak<br />
enkawl dan vanga ram pakhat<br />
chêng hlut<strong>na</strong> tlâk hniam theih<br />
dan kawng hniha then theih a<br />
la ni; (i) thil rate sân vang leh<br />
(ii) tangka note chhut belh zêl<br />
vang. He thil pahnih hi an<br />
invawvêt ve tlat thei. Pawisa an<br />
chhut belh chuan thil man<br />
(rate) a kai a, thil man a kai<br />
chuan Economy Control hneh
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />
<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011 2011<br />
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />
<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />
2011<br />
laipui sum lût leh chhuak inmil<br />
awm ve chhun sum hnâr lah<br />
loh apiangin chêng note an<br />
vawng tha zo lova mi tlêm<br />
chhut belh mai thin. Chu chuan<br />
zâwkte chauh hamthat<strong>na</strong><br />
chêng note tam lutuk<strong>na</strong><br />
hmu<strong>na</strong>h chuan indaih loh<br />
(inflation) a thlen thei. Infla-<br />
veleha chêng note chhut belh<br />
tion avang hian chêng thleng a<br />
Switzerland-a tangka note tla hniam <strong>na</strong>sa thei hle. A hlei a<br />
siam<strong>na</strong> Landquart Paper Mill-a hluaka chêng note a tam chuan<br />
production ma<strong>na</strong>ger Marco super inflation tia koh a ni.<br />
Ziethen-an pawisa siam dan a Chêng hlut<strong>na</strong> leh ram chhung<br />
sawifiah. Euro tangka note thil man a chêt <strong>na</strong>sat (fluctuate)<br />
siam company hi pakua a awm. lutuk chuan ram dang sorkar<br />
Landquart Mill hian ram 25 ne<strong>na</strong> chênga indawr<strong>na</strong>ah<br />
tan tangka note hrang hrang harsat<strong>na</strong> tam tak a thleng thei<br />
100 chuang a siamsak thin. a, ram dang sorkarin an rin<br />
lo sorkar tan chuan chêng note ngam thin loh phah thin a ni.<br />
chhut belh mai a tul leh thin. World Bank member ni pha<br />
(i) Ram pakhat chhunga mipui tura tlin loh<strong>na</strong> tham khawpa thil<br />
mimir hman thil (commodity) tul pawimawh tak a ni bawk.<br />
man a kai chhoh vak hian tangka Sorkar chêng lâk luh<strong>na</strong><br />
thleng<strong>na</strong> rate a tla ve mai. A tam ber chu chhiah (tax)<br />
chêngi<strong>na</strong> a lei theih thil a têt tual atangin a ni a. Ram rohlu<br />
tual rualin a chêng unit khatin (<strong>na</strong>tio<strong>na</strong>l resources) hralh<br />
ram dang chêng a lei theih zât a chhuah, hotel leh tourism, ran<br />
tlêm ve tual tual. Chu chu hriat vulh, lo neih, communication<br />
thiam pawh a har lêm lo. technology leh thil dang tam<br />
(ii) Chêng thleng<strong>na</strong> rate tak hmang pawhin ram<br />
tidanglam thei chu a ram changkangte chuan chêng an la<br />
sorkarin a chêng a chhut belh lût thei tho. Chhiah lâk dan<br />
hian a ni. Sorkar infit tâwk lo mumal bawk si lo, sorkar sum<br />
tam tak hian sorkar chêng vir lût leh chhuak inmil tura sum<br />
vêl an vawng hneh lo va, sorkar hnâr tha tak nei bawk si lo leh a<br />
bâk tih tur a hre lo thin a ni.<br />
Tangka note siam <strong>na</strong>n khâwl-<br />
Impact of Exter<strong>na</strong>l Business<br />
in la a thial sawm. Tangka<br />
Organ Network:Chhiah<br />
note tam zâwk hi la (cotton)-<br />
lâk<strong>na</strong> mai ni lo stocking<br />
a siam deuh vek a ni tih hi<br />
market hi control a tul a ni. mi tam takin an hre kher lo<br />
Stocking chu <strong>bu</strong>ngrua eng pawh vang. Landquart tangka<br />
zawrh theih leh lei theih, êl- note siam<strong>na</strong> khâwlah hian ni<br />
euhva dah khâwl vak hi a ni. tin la ton 25 vêl an hmang<br />
Chumi thil dah khâwl hnûr<strong>na</strong> thin. India, Pakistan leh<br />
hmun lovah chuan hmun dangah Turkey-a la an hmang <strong>na</strong>sa<br />
hmuh tur rêng a awm ta lo hle. Landquart khâwl hian ni<br />
emaw tih tur khawp a nih hnu tin chawl lovin tangka note<br />
leh mipuiin an mamawh 46,656,000 zet a siam thin.<br />
tawngkhawng luat avanga eng chho vêl hian lei zo vekin chhêk<br />
zât man pawha an lei ngam hun in lianpuiah khung ruih mai ta<br />
vêleha zawrh chhuah leh pawh sela. Bazarah pawh lei tur a awm<br />
a huam tel. He lamah chuan tawh loh hu<strong>na</strong>h chuan a awm<br />
Buh lei khâwla a man to hu<strong>na</strong> chhun chu an chhiar zâtin kan<br />
zuar chhuak puaisa lian tham lei a tul dawn a ni. Khaw dang<br />
(<strong>bu</strong>hhûm leia den fai hnua zuar daih atangin han chah dawn ila,<br />
ni lo) te hi Stocking Market a phurh man nen chuan to tak a<br />
tê<strong>na</strong>u chi khat chu a ni, kan ti ni ang a, min va leisaktuten<br />
thei ang. Entir <strong>na</strong>n, Kalay- commission man an lo ei ve tur<br />
Kabaw chhehvêla <strong>bu</strong>h awm nen phei chuan khitah khitah a<br />
zawng zawng hi mi pakhatin lo ni ang. Vawii<strong>na</strong> chah, vawii<strong>na</strong><br />
neitute chêng mamawh lai leh hmuh nghal ang kha a theih<br />
<strong>bu</strong>h man a tlâwm lai, Krismas dawn bawk si loh. Chutih lai tak<br />
10 10<br />
10<br />
11<br />
11
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, Bu Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />
2011<br />
ti dawn pawh ni se, September Gabon, India, Nigeria, Lebanon<br />
thla tâwpah emaw, October thla leh South Africa-te an ni a,<br />
tirah emaw an sawn a ri<strong>na</strong>wm. Israel tantute chu: Columbia,<br />
Hetah hi chuan veto a awm Germany leh Portugal-te an ni.<br />
tawh lo va, palai kalte vote tam General Assembly-ah<br />
zâwk (simple majority) an Palestine-in lamtang member<br />
hmuh chuan an tling nghal thei 122 a nei a, Israel chuan 71<br />
ang. Tun hma chuan chauh a nei.<br />
Switzerland pawh hi Vatican<br />
ang hian vote nei member<br />
satliah a lo ni tawh thin.<br />
4. Tu<strong>na</strong>h eng nge thleng<br />
mêk?: Israel leh Palestine<br />
inkâra rem<strong>na</strong> awm theih <strong>na</strong>n<br />
3. UN member ram zingah UN, US, European Union leh<br />
eng zâtin nge Palestine Russia-ten hma an la deuh ber<br />
thlâwp?: Hei hi zawh<strong>na</strong> a, kumin September thla hi an<br />
pawimawh tak a ni. Palestine hun tiam chu a ni. US President<br />
hian UN-ah tantu leh puitu an Barack Obama-a pawhin he hun<br />
mamawh em avangin ram hrang tiamah hian ram pahnihte<br />
hrangte an tlawn <strong>na</strong>sa hle a, inkâra <strong>bu</strong>ai<strong>na</strong> hi chin fel a nih<br />
UN-a Palestine palai sawi dan theih tur thu a lo sawi lâwk tawh<br />
chuan anmahni tantu hi bawk. Mahse, a thleng dik dawn<br />
member ram 126 an awm a. lo a ang hle. World Bank leh<br />
UN Foreign Ministries-in a târ IMF pawhin Palestine hi ram<br />
lan danin UN Security pakhat anga ding turin a inpeih<br />
Council-a veto nei permanent at niin an sawi bawk.<br />
member zinga Palestine Inbiak<strong>na</strong> chhun zawm<br />
tantute chu Russia leh Chi<strong>na</strong> an turin US chuan a <strong>na</strong>wr mêk a,<br />
ni a, Israel tantute chu US, UK kum 2012 ral hmaa an inrem<strong>na</strong><br />
leh France-te an ni. Non- tur thuthlung hmawrbâwk theih<br />
permanent member zingah an beisei. Palestine hian<br />
erawh chuan Palestine-in tantu khawvel kal zêl dan tur a hril<br />
a ngah zâwk a, chungte chu:<br />
Bosnia- Hercegovi<strong>na</strong>, Brazil,<br />
chho zêl dawn a ni ber e.<br />
16<br />
16<br />
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />
2011<br />
vak a, a tir chhuak leh a, a pungin pawiah ngaih a ni lêm ngai lo a<br />
a hui khâwm leh thin tih<strong>na</strong> ang ang. Chu tak chu stock market<br />
a nih chu. Chu chu stock fawng vuantute chak<strong>na</strong> leh<br />
market (US economy)-in khawvel an hneh theih<strong>na</strong> chu a<br />
khawvel market a khawih dan ni. Hei tak hi shareholder lian<br />
leh a nghawng dan entir<strong>na</strong> ber US sorkar laipui chak<strong>na</strong><br />
mâwlmang tak a ni kan ti thei pawh chu a ni.<br />
ang. A nih<strong>na</strong> tak chu hei ai hian<br />
a invêt h<strong>na</strong>wk a, sawifiah mai a<br />
har. Mahse, hei hian eng emaw<br />
chen chu min mitthlatir theiin<br />
a ri<strong>na</strong>wm. Tichuan, chu Stock<br />
Market-a pawisa thawha telte<br />
chu US sorkar mai bâkah mimal<br />
hausa leh mi lian, billio<strong>na</strong>ire<br />
hlir an ni. Chutiangin, US ram<br />
Economic Control hmalâk<strong>na</strong> a<br />
ni deuh ber <strong>na</strong> a, chêng thawhtu<br />
(shareholder) mi tam tak chu<br />
US mi leh sa hlir erawh an ni<br />
lo vang tih a ri<strong>na</strong>wm mai. Ram<br />
danga billio<strong>na</strong>ire te an ni nuk.<br />
Chung chuan information tam<br />
tak an stocking ta<strong>na</strong> hlâwk<br />
theih<strong>na</strong> tur ni tawh phawt chu<br />
Tlângkawm<strong>na</strong><br />
A nih chuan ram pakhat<br />
tangka note hlut<strong>na</strong> tikai emaw,<br />
tihniam emaw turin ram<br />
chhung thil thleng khian nge a<br />
fawng vuan tam zâwka ram<br />
pawn sumdawn<strong>na</strong> inteltualkhâwm<br />
khian, tih chu zawh<strong>na</strong><br />
pawimawh tak a ni awm e.<br />
A ram azir a ni mai, han<br />
ti phawt ila. Thil siam chhuaka<br />
zuar chhuak thin ram, ram dang<br />
atanga thil châwk luh mamawh<br />
vak bawk silote tan chuan pawn<br />
lam thilin a rawn khawih tam<br />
vak lo mai thei. Chutih laiin deh<br />
chhuah leh zawrh chhuah nei<br />
tlêm emaw, nei lêm lo emaw<br />
an chên<strong>na</strong> ram phatsan<strong>na</strong>ah leh ram dang atanga thil châwk<br />
pawh ngai hran chuang lovin an luh mamawh viau bawk si ramte<br />
stocking market hlâwk chhoh tan chuan pawn lam thil hian a<br />
zâwk <strong>na</strong>n chuan an hotute an khawih <strong>na</strong>sa lehzual thei a ni.<br />
khilai duh ngei ang. Eng pawh ni se, an khawih tawh<br />
Economics-a indo<strong>na</strong> hi lei ko tawh chuan chêt lâk vat a har ve<br />
chin a nih lêm loh chuan thil ve ang reng mai thei. Exter<strong>na</strong>l<br />
13<br />
13
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />
<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011 2011<br />
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />
<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />
2011<br />
factor hian min khawih ngun chhuah<strong>na</strong> chhan (causing<br />
em pakhat chu UN member an President Mahmoud Abbas-an<br />
zawk mahin a hriat a, a factor) kha ram chhunga awm<br />
nih chuan Inter<strong>na</strong>tio<strong>na</strong>l dil<strong>na</strong> a theh lût tawh a, a lo<br />
invênlâwk dan pawh a har viau thil a ni lo tlat a ni. Chu lam<br />
Crimi<strong>na</strong>l Court-ah te aw an pawmpui avangin member ram<br />
mai thei bawk. Min khawih tawh chu ziak leh hun te a awm ngai<br />
chhuah thei tawh ang a, 15 awm<strong>na</strong> UN Security<br />
phawt chuan chin fel mai pawh a nih chuan chumi hun atan i<br />
Jerusalem pawh an sât hêk thei Council-in a lo thlir zui ang. A<br />
a har a, hun pawh a duh rei khêk teh ang.<br />
tawh ang a, Israel ram lâk tlêm berah Security Council-ah<br />
hmel. A chhan chu a rawn<br />
chhunga Juda chêngte an ûm vote 9 a hmuha permanent<br />
chhuak leh thei bawk ang a, member zingah veto a awm loh<br />
khawvel rorel<strong>na</strong> hmaah thu<strong>bu</strong>ai chuan General Assembly-ah<br />
an siamsak thei dawn a ni. member nghet ni tura hlân<br />
B. Lalrinmawia<br />
Vawi 66-<strong>na</strong> kum 2011 UN General Assembly chu<br />
September 21 khan New York-ah thut tan a ni a, meeting an tan<br />
hma atangin Palestine leh Israel<br />
chungchang a langsar nghal hle.<br />
Ui leh kel anga inhal heng ram<br />
pahnihte inkâra <strong>bu</strong>ai<strong>na</strong> h<strong>na</strong>wk tak<br />
mai hian khawvel a tichiai a ni ber<br />
mai. Ram Thianghlima <strong>bu</strong>ai<strong>na</strong><br />
hian Kristiante thinlung phei chu<br />
a khawih thûk bîk niin a lang<br />
1. Palestine hian eng nge an<br />
dil?: Palestine hi Palestine<br />
Liberation Organization tih<br />
Palestinian Authority<br />
hming puin UN-ah vote nei lo<br />
Mahmoud Abbas-an UN<br />
observer chauh an la ni a,<br />
General Assembly-ah Sep.<br />
23 khan ram pakhat anga<br />
member nghet an nih theih <strong>na</strong>n<br />
pawm turin dil<strong>na</strong> a theh lût.<br />
dil<strong>na</strong> an theh lût a. Kum 1967-a<br />
indo<strong>na</strong> rapthlak tak Ni Ruk neih kir leh an duh a, Jerusalem<br />
Indo<strong>na</strong>a Israel-in Palestine ram chhuah lam pawh an chuh tel<br />
a lâk Gaza leh West Bank-te bawk. Palestine thlâkhlelh em<br />
Palestine râltlân thahnem tak<br />
an lo kir leh thei ang a, tui leh<br />
vênhim<strong>na</strong> thu-ah an duh<strong>na</strong> an<br />
kalpui thei tawh bawk ang.<br />
Kum 1988 khan 1967-a<br />
ramri kham angin Palestinian<br />
hruaitu Yasser Arafat-an<br />
independent a puang a, ram 100<br />
chuangin an pawmpui a, Arab,<br />
communist leh non-aligned<br />
ramte an ni deuh ber. Tu<strong>na</strong>h<br />
hian European Union member<br />
27 zingah ram 9 chauhvin<br />
Palestine inlâk hran<strong>na</strong> tur hi an<br />
thlâwp a. Arab ramte erawh<br />
chuan Palestine hi an tan <strong>bu</strong>r a<br />
ni ber mai.<br />
2. Engtin nge member an nih<br />
theih ang?: September 23<br />
khan UN General Secretary<br />
Ban Ki-moon-a hne<strong>na</strong>h<br />
Palestinian Authority<br />
chhoh theih chauh a ni. Tichuan,<br />
member 193 awm<strong>na</strong> General<br />
Assembly-ah vote hmun thuma<br />
the<strong>na</strong> hmun hnih (two-third<br />
majority vote) an hmuh chuan<br />
member ngheta pawm a ni nghal<br />
ang. Hetiang hian kawng awm<br />
mah se, US President Barack<br />
Obama-a chuan a veto ngei tur<br />
thu a sawi lâwk tawh. United<br />
Kingdom (UK) leh France hi<br />
tui lai rapin an awm rin a ni.<br />
Security Council-ah an dil<strong>na</strong> a<br />
hlawhtling lo a nih chuan<br />
member nghet an ni thei lo<br />
vang. Mahse, Vatican angin<br />
non-member observer state<br />
(vote nei member) ni turin<br />
UNSC thutlûk<strong>na</strong> hi General<br />
Assembly-ah an pu lût leh thei<br />
ang a, darkar 48 chhungin an<br />
ngaihtuah ang. Hetiang hian lo<br />
14 14<br />
15<br />
15
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, Bu Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />
2011<br />
Eptu lamte chuan a nuta<br />
Thaksin-an milem ang maia a<br />
duh ang anga a khalh kal an ring.<br />
Thailand danglam<strong>na</strong>: Thailand<br />
hi khawvela <strong>bu</strong>h hralh<br />
chhuak hnem ber a ni a, puanthan,<br />
thawmh<strong>na</strong>w, sangha, lunghlu,<br />
motor, computer leh electronics<br />
an thawn chhuak deuh ber. Thaiho<br />
hian lehkha an chhiar <strong>na</strong>sa hle<br />
a, Southeast Asia-a chanchin<strong>bu</strong><br />
hralh tam ber<strong>na</strong> a ni.<br />
hruaitu apiangin an hre chiang.<br />
Yingluck-i ngai<strong>na</strong> lote chuan<br />
sorkarin dan bawhchhiat avanga<br />
a ensante ngaihdam<strong>na</strong> tura a<br />
hmachawp chu an dem hle a, a<br />
u<strong>na</strong>upa Thaksin-a chhan<br />
chhuah<strong>na</strong> tura ruahman<strong>na</strong><br />
verther takah an ngai. 2010-a<br />
Thaksin-a thlâwptute (red<br />
shirt) <strong>na</strong>wrh<strong>na</strong>ah khan<br />
Yingluck-i chu a pawisa<br />
hmanga inh<strong>na</strong>mh<strong>na</strong>wihah an<br />
puh a; mahse, sorkar-in thu<strong>bu</strong>ai<br />
a siamsak lo. Sumdawn<strong>na</strong> thilah<br />
an dem bawk.<br />
Sumdâwngin politics<br />
thil a hriat tehchiam an ring lo<br />
va, a hmathlir hautak pui puite<br />
hi a hmêlthat avang ngawta a<br />
tihpuitlin theih an ring lo bawk.<br />
Nawhchizuarte an zalên a,<br />
khualzin mi (tourist)te hîptu leh<br />
Thailand lâr<strong>na</strong> ber a ni hial awm<br />
e. Thailand-a zinte sum sên 10%<br />
chu <strong>na</strong>whchizuarte kutah a thleng<br />
thin a, ram pum sum hmuh<br />
(GDP) 3% vêl chu<br />
<strong>na</strong>wmsipbâwl<strong>na</strong> hmun atanga<br />
thawh chhuah nia chhût a ni.<br />
Thailand ramin<br />
hmeichhe Prime Minister a<br />
neih hmasak ber, khawvela<br />
Prime Minister <strong>na</strong>upang ber<br />
leh hmêltha ber Yingluck-i<br />
chuan amahah rin<strong>na</strong> nghat turin<br />
mipui a ngên a, Thailand ram<br />
mipuite pawhin engtiang takin<br />
nge an ram dinhmun insîksawi<br />
mêk a tihdam dawn tih chu an<br />
thlîr thuap mai a ni.<br />
20<br />
20<br />
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />
2011<br />
“Hmeichhe finin tuikhur ral a kai lo” ti thinten Thailand<br />
ram hruaitu lû ber, kum 44 mi lek Yingluck-i chanchin an<br />
chhiar atanga an ngaihdan an sawh sawn hret phah loh<br />
chuan beidawng lovin khawvela hmeichhe ropui tak takte<br />
chanchin dang kan la tihchhuah belh zêl ang. – Editor<br />
Khawvela Prime Minister <strong>na</strong>upang ber leh hmêltha ber<br />
Tun hmaa Siam an tih thin<br />
hailand rama Prime<br />
Minister 28-<strong>na</strong>, Thailand<br />
hmeichhe Prime Minister<br />
hmasa ber, khawvela PM<br />
<strong>na</strong>upang ber leh hmeltha ber<br />
Yingluck Shi<strong>na</strong>watra-i hi June<br />
21, 1967-ah a piang a, u<strong>na</strong>u<br />
pakaw zinga a <strong>na</strong>upang ber a ni.<br />
A pa Lert Shi<strong>na</strong>watra-a chu<br />
politician niin MP (Member of<br />
Parliament) lai a ni tawh. A pa<br />
chuan politics chawlhsanin<br />
sumdawn<strong>na</strong> lamah a tlân ta a.<br />
Thuneih<strong>na</strong> a hman dik loh<br />
17<br />
17<br />
avanga Prime Minister a nih<strong>na</strong><br />
an hlihsak, ram danga tlanchhe<br />
mêk, Thaksin-a farnu a ni a,<br />
chhungkaw hausa leh ropui taka<br />
sei lian a ni.<br />
A zir<strong>na</strong>in a kal<strong>na</strong> tur a sial:<br />
A pa MP nih<strong>na</strong> Chiang Mai-ah<br />
hmeichhe school Regi<strong>na</strong> Coeli<br />
College-ah zir<strong>na</strong> <strong>bu</strong>l a tan a,<br />
1988-ah Chiang Mai<br />
University atangin B.A.<br />
(Political Science and Public<br />
Administration) a zir chhuak a,<br />
1991-ah US-a Kentucky State<br />
University atangin Master of
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />
<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011 2011<br />
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />
<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />
2011<br />
Public Administration Politics-ah an <strong>na</strong>wr lût:<br />
parliament-a<br />
hma lâk a tum. Inhlawh<strong>na</strong> man<br />
(Ma<strong>na</strong>gement <strong>Info</strong>rmation Constitutio<strong>na</strong>l Court-in<br />
seat 500-<br />
hniam ber pawh ni khatah baht<br />
Systems-ah) a zir zo leh. December 2, 2008 khan<br />
ah seat<br />
300 nihtir a tum a, graduate<br />
A h<strong>na</strong>thawh thinte: MPA a zir<br />
zawh vêleh 1991-ah a zir<br />
bing<strong>na</strong> kawng zawhin an<br />
chhungkaw din Shi<strong>na</strong>watra<br />
Directories Co., Ltd.-ah h<strong>na</strong> a<br />
thawk tan a. 1994-ah<br />
Inter<strong>na</strong>tio<strong>na</strong>l Broadcasting<br />
Corporation pêng pakhat<br />
Rainbow Media-ah general<br />
ma<strong>na</strong>ger a ni a. 2002-ah deputy<br />
CEO (Chief Executive<br />
Officer)-in IBC a chhuahsan a,<br />
Thailand-a mobile phone<br />
operator lian ber Advanced<br />
<strong>Info</strong> Service (AIS)-ah CEO a ni<br />
ta luah mai. March 2006<br />
atangin Manchester City FC-ah<br />
executive director h<strong>na</strong> leh<br />
Thaicom Foundation secretary<br />
a thawk kawp. Inthlanpui<br />
thlen dawn June thleng khan<br />
SC Asset Corporation Public<br />
Company Limited-ah<br />
Secretary a thawk.<br />
Yingluck-i hian fapa<br />
pakhat a nei a, a u<strong>na</strong>unu<br />
People’s Power party chu<br />
political party atangin a hnâwl<br />
a. Mahse, PP party-a MP-te<br />
chuan party thar Pheu Thai<br />
party an din leh a. He party thar<br />
hian Yingluck-iah rin<strong>na</strong> lian tak<br />
an neih avangin politics-a<br />
zuang lût ve tur leh an hruaitu<br />
atan an ngên chiam a; mahse,<br />
politics aiin sumdawn<strong>na</strong> lam a<br />
tui zâwk avangin a hnial a.<br />
Kumin kumtir thleng khan an<br />
beisei<strong>na</strong> chu a pawm rih lo.<br />
Mahse, politician un tak<br />
Chalerm U<strong>bu</strong>mrung-an a <strong>na</strong>wr<br />
luih avangin a hnial zui ta lêm<br />
lo va. A pa sulhnu zuiin sunhlu<br />
kûngah sunhlu a rah dawn ta.<br />
Tichuan, inthlanpui h<strong>na</strong>ih tawh<br />
tak May 16, 2011-ah Pheu Thai<br />
party chuan an party president<br />
ata<strong>na</strong> ding turin an thlang a.<br />
Hneh takin a chak: Ram<br />
chhung politics dinhmun<br />
derthawn<strong>na</strong> avangin 2006<br />
September 19 khan sipaiin<br />
2 6 5<br />
hmuin an<br />
chak ta<br />
a. Party<br />
malin<br />
seat zâtve<br />
aia tam hmu h i<br />
tum khat dang chiah a la awm<br />
a: 2005-a inthlanpuia Thaksi<strong>na</strong><br />
chak<strong>na</strong> kha a ni. Aung San Su<br />
Kyi-i pawhin inthlan-pui<br />
hlawh-tling taka an zo fel chu<br />
a lâwmpui hle a, Thailand leh<br />
Myanmar inkârah rah tha zâwk<br />
a chhuah phah ngei a beisei thu<br />
a sawi nghe nghe. August 8<br />
khan King Bhumibol<br />
Adulyadej-an Prime Minister<br />
atan a nemnghet a.<br />
Hruaitu tha leh hmathlir<br />
tha: Prime Minister thar chuan<br />
kum 2020-a tihhlawhtlin a tum<br />
hmathlir hautak zet mai a<br />
chhawp chhuak a, Thailand ram<br />
atanga retheih<strong>na</strong> ûm bo a tum<br />
a. Sum lâk luh atanga chhiah<br />
hlawh chu, a hniam berah, thla<br />
khatah baht 15,000 ni turin<br />
ruahman<strong>na</strong> a siam bawk.<br />
Lo neitute chawisân<strong>na</strong>ah<br />
theih tâwp chhuah a<br />
tum a, pawisa an lâk luh tur<br />
atanga chhûtin 70% pawisa<br />
pûktir theih dan tur kalpui a tum<br />
a. Wire hmang lova radio wave<br />
hmanga mipuiten a thlâw<strong>na</strong><br />
computer hmanga thu<br />
pawimawh (data) an thawn theih<br />
<strong>na</strong>n Wi-Fi (Wireless Fidelity)<br />
pêk dan tur a ruahman a,<br />
primary school <strong>na</strong>upang zawng<br />
zawngin laptop computer<br />
pakhat theuh an neih theih <strong>na</strong>n<br />
zir<strong>na</strong> tihchangtlun a tum bawk.<br />
(Thailand hian zirlaite chu kum<br />
17 an nih thlengin a thlâwnin<br />
lehkha a zirtir). A h<strong>na</strong>thawh<br />
hmasak ber tur leh a ngaih<br />
pawimawh zual tur chu mipui<br />
nunphung tihhmasawn leh ram<br />
chhunga inthen<strong>na</strong> tihpumkhat a<br />
nih thu a sawi.<br />
Yaowapa Wongsawat-i chu sorkar<strong>na</strong> an la a. July 3, 2011-<br />
(income tax) 30% lâk thin chu Sawisêl bo an awm lo: Min<br />
Prime Minister hlui Somchai a inthlanpuiah Yingluck-i party<br />
23%-a tihniam a tum a, 2013-ah duhtu tam tak an awm laiin min<br />
Wongsawat-a nupui a ni. Pheu Thai party chuan<br />
phei chuan 20% chauh la turin hawtu pawh an awm teuh tih hi<br />
18<br />
18<br />
19<br />
19
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, Bu Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />
2011<br />
Filmstar hlawh tam ber 10-te (most paih actors)<br />
Khawvela filmstar-te sum lâk luh hi July 2010 atanga<br />
July 2011 thlenga mi a ni a, US dollar maktaduaia chhût a ni.<br />
(1) Leo<strong>na</strong>rdo DeCaprio - $77, (2) Johnny Depp - $50, (3)<br />
Adam Sandler - $40, (4) Will Smith - $36, (5) Tom Hanks -<br />
$35, (6) Ben Stiller - $34, (7) Robert Downey Jr. $31, (8)<br />
Mark Wahlberg - $28, (9) Tim Allen - $22, (10) Tom Cruise -<br />
$22. Jim Carrey, Daniel Craig, Robert Pettinson, Brad Pitt,<br />
Matt Damon-te chu a hnuai lamah intlar thla ve thung.<br />
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
Hlawh tam ber footballer 10-te (most paid fooballers)<br />
May 2010-May 2011-a an pawisa lâk luh, hlawh, bonus<br />
leh fak<strong>na</strong>te chhût a ni a, an pawisa neih zât tura ngaih pawh a<br />
tel. US dollar maktaduaia dah a ni. (1) David Beckham, $40 ($<br />
219), (2) Cristiano Ro<strong>na</strong>ldo, $38 ($160), (3) Lionel Messi,<br />
$32 ($ 110), (4) Ricardo Kaka, $ 25 ($100), (5) Ro<strong>na</strong>ldinho,<br />
$24 ($90), (6) Thierry Henry, $21 ($60), (7) Wayne Rooney,<br />
$20 ($59), (8) Frank Lampard, $17 ($43), (9) Zlatan<br />
Ibrahimovic, $17 ($60), (10) Samuel E’to, $15 ($40).<br />
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
Mi vophal ber 10-te (most philanthrophist men)<br />
No. Hming Pêk zât (USD) Hausak dan<br />
1. Bill Gates, US 28 billion 56 billion<br />
2. Warren Buffet, US 8.3 billion 50 billion<br />
3. George Soros, US 8 billion 14.5 billion<br />
4. Gordon Moore, US 6.8 billion 4 billion<br />
24<br />
24<br />
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />
2011<br />
K ristiante lehkha<strong>bu</strong><br />
thianghlim B i b l e<br />
ri<strong>na</strong>wmzia leh a takzia lan<br />
chian<strong>na</strong> Dead Sea Scroll chu<br />
thlaler pûk pakhata an<br />
hmuh chhuah atanga kum 20<br />
hnuah tun lai Bible zir chian<strong>na</strong> ata<strong>na</strong> thil khâwl thiam<strong>na</strong><br />
internet pawimwh Kristiante rohlu (online)-ah a<br />
duh apiangte Dead Sea Scroll thlalâk en theih turin<br />
September ni 26 khan Israel thil hlui vawng thatu (Antiquity<br />
Authority) leh internet search engine lian ber Google-te chuan<br />
an pho chhuak.<br />
Dead Sea Scroll hi kum zabi<br />
20-<strong>na</strong> chhunga thil hmuh chhuah<br />
hlu bera ngaih a ni. Isaia lehkha<strong>bu</strong><br />
leh Temple Scroll-te a chuang a,<br />
English-a lehlin sa pawh chhiar<br />
theihin a awm. He kut ziak<br />
lehkha<strong>bu</strong> (origi<strong>na</strong>l) hi Bodoin<br />
berampuin Judai rama thlaler pûk<br />
pakhata a chhar a ni a, Jerusalem<br />
Museum-ah dah that a ni.<br />
Phairuang (papyrus)-a ziah a ni<br />
deuh ber a, Tuipui Thi (Dead Sea) Scroll dah that<strong>na</strong> hmun<br />
kama Qumran-a Juda sakhaw fîr<br />
inlahranghote hnutchhiah (dah that) a ni. Kut ziak lehkha<strong>bu</strong> hi<br />
NASA ne<strong>na</strong> tangkawpin Israel thil hlui vawng tha pawl (IAA)<br />
chuan September thla tir atang khan thlâ an la tan a; tichuan,<br />
internet-a pho lan theih turin an peih fel ta a ni.<br />
21 21<br />
21
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />
<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong><br />
Chawhmeh leh ei tur hrang<br />
hranga kan hman tam ber zinga mi<br />
hmarcha hi taksa hrisel<strong>na</strong> ata<strong>na</strong> a tangkai<br />
vang aiin tui kan tih avangin kan ei deuh<br />
ber âwm e. Hmarcha hi mihringte tan<br />
hrisel<strong>na</strong> leh damdawi tha tak a lo ni.<br />
Hmuh chhuah a nih dan:<br />
Hmarcha hi Capsicum thing<br />
chhungkaw zinga chhiar a ni a.<br />
Mexico-ah BC 3500 vêl atangin<br />
an hmang tan. Khawthlang ramah<br />
chuan 1493-ah Christopher<br />
Colum<strong>bu</strong>s-an America a hmuh<br />
chhuah atangin an ei ve tan a.<br />
India-ah chuan Vasco-da-Gamaan<br />
1498-ah a la lût a, he ram hi<br />
hmarchain a ngeih hle. Hmarcha<br />
hi chi 400 zet a awm a, a thak<br />
dan, a rim, a pianzia leh a rawngte<br />
a i<strong>na</strong>ng lo hlawm.<br />
A hming: Sap-ho chuan chili<br />
an ti a, Hindi-in ‘mirchi,’<br />
Gujarati-in ‘marcha’ tih a ni. A<br />
pakhat zâwk zâwk hi kan hman<br />
tâwm ve mai niin a lang.<br />
Eng vang nge a thak?:<br />
Hmarchaah hian alkaloid chi<br />
khat capsaicin a awm a, chu<br />
chuan a tithak a ni. Hmarcha<br />
kan ei hian capsaicin chuan<br />
Sept Sept - - Oct., Oct., 2011 2011<br />
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />
<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />
2011<br />
ganese, folate, potassium, vanga taksa sîl te a tireh thei.<br />
thiamin leh copper-te pawh a Nat<strong>na</strong> eng emaw vang ni lova<br />
pai tûn mai. Serthlum aiin a lêt lu nâ satliah leh taksa kham<br />
sariha tamin vitamin C a nei. thêm thûm te a tireh thei bawk.<br />
Hmarchaah hian cancer Hmarcha hi hrik thah<strong>na</strong><br />
thlen thei taksaa atom (free (antibiotic) tha tak a ni a, taksa<br />
radical) tichhe thei antioxidant pem tân thisen thar a siamsak a,<br />
awm<strong>na</strong> vitamin C leh A a awm chu chuan pâ<strong>na</strong> hrikte a do thin.<br />
avangin cancer laka vêngtu tha<br />
tak a ni. Free radical-te hian<br />
taksa cell a tichhe <strong>na</strong>sa em em<br />
a, hriat<strong>na</strong> thazâm leh zun inpuia<br />
thisen zâm te a tichhe thin a ni.<br />
Antioxidant hian lung <strong>na</strong>t<strong>na</strong><br />
thlen thei thau (cholesterol) a<br />
tiral a, taksaa chak<strong>na</strong> (calorie)<br />
tam lutuk tur a titlêm bawk.<br />
Beta-carotene leh folic acid-te<br />
chuan cancer <strong>na</strong>t<strong>na</strong> hrang hrang<br />
a vêng thei a. Thing hmarcha sen<br />
(red pepper)-a awm carbonoid<br />
lycopene chu cancer <strong>na</strong>t<strong>na</strong><br />
vêngtu tha tak a ni. Chuapa<br />
thâwk<strong>na</strong> dâwt a tihzau avangin<br />
chuap tan a tha hle a, ashma leh<br />
thaw-hah tan a tha. Taksaa<br />
tissue-ah chak<strong>na</strong> a pe <strong>na</strong>sa hle.<br />
Ei-in tizawptu tha tak a nih<br />
avangin pumpui chak<strong>na</strong> pakhat<br />
a ni bawk. Awmvêl leh tangseh<br />
avanga nâ te, ruh châng nâ te,<br />
tha nâ thenkhat leh rim-tawng<br />
Thak tihreh<strong>na</strong>: Kâa hmarcha<br />
thak tihreh<strong>na</strong> tha ber chu<br />
bâwnghnute (tui/khal/thur) leh<br />
bâwnghnute atanga siam eng<br />
pawh a tha a, chini leh chi<br />
pawhin a tiziaawm thei.<br />
Hmarcha chan daw<strong>na</strong> kuta<br />
sahriak h<strong>na</strong>wihin thak a vêng.<br />
Kuta hmarcha thak tihreh <strong>na</strong>n<br />
chuan chini leh tengtere tah a<br />
tha a, chi pawh a tha. Hmarcha<br />
thak<strong>na</strong> hi meiling anga tuia<br />
tihdaih (chiah zawp) theih a nih<br />
ve loh avangin taksaa hmarcha<br />
thak tihreh <strong>na</strong><strong>na</strong> tui hmanin<br />
awmzia a nei lêm lo.<br />
Fîmkhur tur: Hmarcha hi<br />
taksa tan tha mah se, that loh<strong>na</strong><br />
a nei ve thei tho tih hi<br />
theihnghilh loh a tha. Thil<br />
hmuarin thin <strong>na</strong>t<strong>na</strong> leh hri dang<br />
a thlen theih avangin hmarcha<br />
hring ei a him ber.<br />
substance P an tih hriat<strong>na</strong><br />
thazâmtichetu neurotransmitter<br />
a tinung a. Lung a che<br />
ve nghal vat a; tichuan, taksa<br />
chhûnga nâ tireh thei<br />
(painkiller) endorphin a sâwr<br />
khâwm thin a ni. Khawvela<br />
hmarcha thak ber chu ‘Naga<br />
Jolokia’ a ni a, Scoville unit<br />
855,000 a nei. Capsaicin hlang<br />
(pure capsaicin) chu Scoville<br />
unit 16,000,000 lai a ni.<br />
Hmarcha tangkai<strong>na</strong>te:<br />
Hmarchaa awm capsaicin<br />
chuan taksa chhûnga awm<br />
<strong>na</strong>chhâwk<strong>na</strong> endorphin a<br />
tihnu<strong>na</strong> <strong>na</strong>wm<strong>na</strong> chi khat a siam<br />
avangin a ei tawh chuan a ngawl<br />
an vei (addict) nghal zêl thin.<br />
Endorphin hian thisen sâng a<br />
hnûk hniam a, chaw ei tituitu<br />
tha tak a nih bâkah vitamin A,<br />
B, C leh E te a hausa hle a, thir<br />
chak<strong>na</strong> – molybdenum, man-<br />
22 22 22<br />
23<br />
23
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, Bu Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />
2011<br />
Pastor-ten Biak I<strong>na</strong>h politics an sawi tawh dawn<br />
US-a Pulpit<br />
Freedom Day October 2<br />
khan US-a Pastor 500<br />
deuh thawin an pulpit<br />
atanga politics thil sawi<br />
turin intiam<strong>na</strong> hming an<br />
ziak. Hetianga Pastorhote<br />
hmalak<strong>na</strong> hi 2008<br />
khan Pastor 30-in <strong>bu</strong>l an lo tan a ni. Pulpit Freedom Day-a an<br />
thu sawi lai video hi sorkar (Inter<strong>na</strong>l Revenue Service)-ah theh<br />
luh an tum. Kum 1954 khan kohhran leh sakhaw thila inpâwlhote<br />
chu politics-a tel an lo khap a, he dan hi tun lai kohhran tam<br />
takin tha an tih tawh lo a ni ber. 2011 Lifeway zirchian<strong>na</strong>a a lan<br />
dan chuan pastor tam zawk chuan pulpit hi zalen taka thu sawi<br />
<strong>na</strong>n hman an duh.<br />
Faith Communities Today chuan 2000-2010 inkâra US-a<br />
<strong>Kohhran</strong> dinhmun a zirchiang a, US Kristiante chuan Biak In<br />
an hlat tial tia nia zir chhuah a ni. Internet-a Pathian pâwl<strong>na</strong> an<br />
hmang tam sâwt hle a, 41% chuan facebook an hmang thin a,<br />
sum leh pai lamah ve thung chuan an tlahniam <strong>na</strong>sa niin an sawi.<br />
Iran Pastor-in Krista a tan vangin tihhlum a tuar dawn<br />
Iran rama Pastor Yousef<br />
Nadarkhani-a (k.34) chuan<br />
2009 Octorber khan Iran-in<br />
school-a Quran an zirtir chu<br />
duh lovin a fapate pahnih<br />
school a kaltir duh tawh lo.<br />
Sept. 27 leh 28 khan a thiltih<br />
avangin court-ah a inlan a,<br />
Krista a phatsan loh chuan<br />
khaihlum tura thu dah a ni.<br />
Pastor Yousef Nadarkhani-a<br />
28<br />
28<br />
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />
2011<br />
5. Carlos Slim Helu, Mexico4 billion 74 billion<br />
6. George Kaiser, US 4 billion 9.8 billion<br />
7. Eli Broad, US 2.6 billion 5.8 billion<br />
8. Azim Premji, India 2.1 billion 16.8 billion<br />
9. James Stower, US 2 billion 200 million<br />
10. Michael Bloomberg, US 1.8 billion 18.1 billion<br />
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
(Heng fimstar-te, footballer-te leh thil pe tam mi hausate<br />
sum hi i hriatthiam lehzual <strong>na</strong>n hetiang hian i teh dawn nia.<br />
US President George W. Bush-a kha US President ni tawh<br />
zingah chuan hausa bera ngaih a ni a, President-a thawh<br />
hlim khan US dollar maktaduai 25 vêl a nei).<br />
October leh November thlaa khawvel ni pawimawh<br />
thenkhatte<br />
Oct. 1 : World Vegetarian Day, Inter<strong>na</strong>tio<strong>na</strong>l Day of the Elderly<br />
Oct. 2 : World Animal Day, Inter<strong>na</strong>tio<strong>na</strong>l Day of Non-Violence<br />
Oct. 5 : World Teacher’s Day<br />
Oct. 8 : World Humanitarian Action Day<br />
Oct. 10: World Mental Day<br />
Oct. 15: Global Handwashing Day<br />
Oct. 16: World Food Day<br />
Oct. 24: UN Day, World Polio Day<br />
Nov. 9 : World Freedom Day<br />
Nov. 16: Inter<strong>na</strong>tio<strong>na</strong>l Day for Tolerance<br />
Nov. 17: Inter<strong>na</strong>tio<strong>na</strong>l Studends Day<br />
Nov. 19: World Toilet Day<br />
Nov. 20: Universal Children’s Day<br />
Nov. 21: Wolrd Television Day<br />
Nov. 25: Inter<strong>na</strong>tio<strong>na</strong>l Day for the Elimi<strong>na</strong>tion of Violence against Women<br />
Nov. 29: Inter<strong>na</strong>tio<strong>na</strong>l Day for Solidarity with the Palestinian People<br />
25<br />
25
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />
<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong><br />
Insawizawi: First Lady, US<br />
President Barack Obama-a nupui<br />
Michelle Obama-i push-up-in a<br />
insawizawi. A kil bera mi hi<br />
rawngbawltu hmingthang tak<br />
Archbishop Desmun Tutu-a a ni.<br />
Kristian tleirawl zaithiam, kum 17 mi,<br />
Justin Bieber-an kum 25 a nih hu<strong>na</strong>h<br />
nupui neih a tum. Tu<strong>na</strong> a bialnu hi<br />
Bieber-a<br />
kum 19-a upa Sele<strong>na</strong> Gomez-i a ni.<br />
Virgin<br />
nupa: Hun<br />
rei tak inzui<br />
mah se, an<br />
inneih<br />
thlenga<br />
virgin ve vea invawng thianghlim<br />
khawvela pop singer lâr Mariah<br />
Carey-i leh a pasal Nick Canno<strong>na</strong>.“Kan<br />
inneih hma hian kan innêl lo<br />
a ni lo. Inpawh<strong>na</strong> famkim kan la thleng<br />
lo tih<strong>na</strong> chauh a ni,” Mariah-i.<br />
American<br />
Virgin nupa: I d o l<br />
Kum 29 mi2005<br />
Beyonce-iCarrie<br />
chuan, raper Under-<br />
hlawhtling leh wood-i<br />
hausa Jay Z pawh hi<br />
ne<strong>na</strong> an inneih khan a la virgin ngei virgin-a pasal nei a ni. I<br />
thu a sawi. Tu<strong>na</strong>h hian a rai mêk. thei ve ang em?<br />
Sept Sept - - Oct., Oct., 2011 2011<br />
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />
<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />
2011<br />
US-a Muslim-ten him lovin an inhria<br />
Tun h<strong>na</strong>ia Pew Research<br />
Center zirchian<strong>na</strong>a a lan danin<br />
US-a awm Muslim tam zâwk chuan firfiak do<br />
kawnga US hmalâk<strong>na</strong>ah hian Muslim-te tihchiai<br />
a tum rân niin an ngai. Sorkar dan hmanga thlir<br />
hran te, police-te rinhlelh ngawt te, airport-a endik uluk bik<br />
leh taksa ngeia an tuar thu zirchian<strong>na</strong>ah chuan a lang.<br />
Mizoram leh Manipur-a Juda intite Israel-ah<br />
Ni hnih/thum chhung lekah Israel sorkar chuan Mizoram<br />
leh Manipur-a Juda h<strong>na</strong>m nia inchhâl mi 7,200 chuang tan Israela<br />
luh phal<strong>na</strong> a pe dawn. Heng Mizo leh Manipur h<strong>na</strong>m thenkhatte<br />
hian kum 2700 kal taa Juda h<strong>na</strong>m 12 zinga h<strong>na</strong>m 10 bo pakhat<br />
Bnei Maneshe (Ma<strong>na</strong>se-a fate) niin an inchhâl. Kum 20<br />
chhungin North East India-a tlângmi, Israel h<strong>na</strong>ma inchhâl mi<br />
1,700 zet Israel-ah an lût tawh a, kum 2007 khan an chawlhtir<br />
rih ta a ni. Israel-a Juda sakhaw hruaitu lian ber chuan Mizoram<br />
leh Manipur-a Juda intihote hi an h<strong>na</strong>mah a lo pawm tawh a ni.<br />
BBC-in sakhaw thil vangin kum chhiar dan a thlâk dawn<br />
Khawvela TV, radio leh internet broadcasting<br />
corporation lian ber tia sawi theih hial tur British Broadcasting<br />
Corporation (BBC) chuan Kristian ni lo, sakhaw dang zuitute<br />
vênthâwn vangin hun bi chhiar dan BC (Before Christ = Krista<br />
pian hma) tih chu BCE (Before Common Era) leh AD (Anno<br />
Domini = kan Lalpa kum) tih chu CE (Common Era) tia thlâk<br />
an tum. Hei hian Kristian tam tak thin a tirim hle a, heng hun<br />
chhiar dan thar hian BC leh AD angin Krista pian<strong>na</strong> atanga chhût<br />
vek tho a nih avangin hetianga kan hman dan thin thlâk kher hi<br />
tul an ti lo hle. BBC-a religion leh ethics hotu lû, editor ni<br />
bawk, muslim pa Aagil Ahmed-a tihchhuah nia hriat a ni.<br />
26 26<br />
27 27<br />
27
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, Bu Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />
2011<br />
si; tichuan, Isua Krista chuan keimahah hian a dawhtheih<strong>na</strong><br />
zawng zawng a lantir hmasa ta a; tun achi<strong>na</strong> chatuan nun<strong>na</strong> chang<br />
ve tura la ring turte ta<strong>na</strong> entir<strong>na</strong> a nih theih nân,” tih hi.<br />
Bill Clinton-a mi retheite tan<br />
US President hlui Bill Clinton-a chuan retheih<strong>na</strong> ûm bo<br />
kawngah te, hrisel<strong>na</strong> tihmasâwn<strong>na</strong>ah te, ei-bar zawn<strong>na</strong><br />
tihchangtlun kawngah te, chhehvêl vawn that kawngah te <strong>na</strong>sa taka<br />
hmâ lain kum 2001 khan Clinton Foundation a din a, ram 34-ah<br />
sorkar leh tlawmngai pâwl (NGO) hrang hrangte nen thawk hovin<br />
khawtlang tan h<strong>na</strong> a thawk <strong>na</strong>sa hle. Tun hmaa a tih tawh thin<br />
angin, tun h<strong>na</strong>i mai khan mi dangte tanpui kawnga mi inpe fâl mi<br />
hausate sâwmin thilpêk chhûn khâwm inkhâwm a huaihawt.<br />
Google-in Asia-ah hma a la thar<br />
Khawvela internet search engine lian ber Google<br />
(www.google.com) chuan September 28 khan Asia-a data<br />
center siam <strong>na</strong>n US $ mtd. 200 an ruahman thu an puang. Google<br />
chuan Singapore, Taiwan leh Hong Kong-ah te data ceneter hi<br />
din an tum. Asia khawmual hian hmâ a sâwn chak em avangin<br />
<strong>Info</strong>rmation Technology lamah ram dang mit a la tan hle a ni.<br />
NASA-a thawk Scientist hluiten tricylce an siam<br />
NASA-a thawk thin<br />
scientist, space shuttle an chawlh tak<br />
avanga an h<strong>na</strong> hlohte chuan rilru ngui<br />
leh chau taka awm mai lovin an<br />
thiam<strong>na</strong> an hmangtangkai zêl a,<br />
motor cycle ke thum nei, an siam a, Bike siam chhuah thar<br />
sakawr tha 260-a chak, second 3 Treycycle<br />
chhungin 0-60 mph a tlân thei. An hotu ber Ray Ackley-an kum khat<br />
chhungin mi 130 vêl tan h<strong>na</strong> thar an siam theih a beisei a, kâr thum<br />
chhungin bike pakhat siam chhuah an tum. Mi tumruh leh taimate<br />
tan nun kâwl a êng leh thin. Name plate-ah Made on the Space<br />
Coast in the Sunshine State tih ziah lan an tum.<br />
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />
2011<br />
Sakhaw sawichhiate tihhlum theih<strong>na</strong> hi Iran ram da<strong>na</strong>h awm lo<br />
mah se, Islam sakhaw hruaitute tawngkama dan awmsaa ngaih a<br />
ni a, court pawhin a zah hle. Pastor Yousef-a thu<strong>bu</strong>ai siamsak<strong>na</strong>a<br />
deputy governor chuan sakhaw thila hrem<strong>na</strong> ni lovin pawngsual<br />
thila hrem<strong>na</strong> a nih zâwk thu a sawi ve thung.<br />
Hmeichhia angin Isua an dah<br />
US-a Kristen Wolf-in a thawnthu ziah<br />
hmasa ber ‘The Way’ lehkha<strong>bu</strong>ah hmeichhia<br />
angin Isua a dah. The Way-ah chuan An<strong>na</strong>-i chu<br />
mipa lal<strong>na</strong> khawtlanga a manganzia leh a pain<br />
mipa anga siamin a hralh a, a vahvaih<strong>na</strong> hmu<strong>na</strong>h a<br />
rilrua a beisei ang tak hmeichhiate nen an va<br />
intawng ta a, An<strong>na</strong>-i chuan Isua a inti a ni. Kristeni<br />
lehkha<strong>bu</strong> hi July khan an tlangzarh a, mi tam<br />
takin a thiltih hi an sawisel a ni.<br />
Miss Universe 2011-in Pathian a chawimawi<br />
Angol mi Leila Lopes-i chu Sao<br />
Paulo, Brazil-ah September 12 khan<br />
Miss Universe 2011-a thlan a ni a,<br />
“Pathianin min siam dan hi ropui ka ti<br />
a, ka lâwm hle bawk,” a ti. Pathum<strong>na</strong><br />
Philippines Kristian nula Shamcey<br />
Supsup-i pawhin endiktu pakhat zawh<strong>na</strong> chhângin, “Pasal ka neih<br />
avangin ka sakhua ka thlâk dawn lo. Ka hmangaih ber chu, min<br />
siamtu Pathian a nih vangin,” a ti.<br />
9/11 kum 10 champha-ah America nih<strong>na</strong> a lang<br />
Kum 2001 September 11-a al Qaeda-hovin thlawh<strong>na</strong><br />
hmanga World Trade Center an sut chhiat cham vawi 10-<strong>na</strong><br />
chu WTC din<strong>na</strong> hmun Ground Zero-ah te, US sipai hmunpui<br />
Pentagon-ah te hriatreng<strong>na</strong> inkhawm an hmang. New York<br />
khawpuiah chuan <strong>Kohhran</strong> dâr a ri chuah chuah a, “Khawngaih<strong>na</strong><br />
32 32<br />
29<br />
29
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />
<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011 2011<br />
Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />
1 -<strong>na</strong>, -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />
<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />
<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />
2011<br />
mak (Amazing Grace)” hla rem mawi takin<br />
sawi. College-a lehkha a zir laia a châng duh ber chu 2 Korinth<br />
mipui an awi bawk a. Ground Zero-a<br />
3:17, “Lalpa chu Thlarau a ni a, Lalpa Thlarau awm<strong>na</strong> apiangah<br />
inkhawmah chuan US President Barack<br />
zalên<strong>na</strong> a awm thin,” tih hi a ni. Kristian tha tak a nih vang leh mi<br />
Obama-an Sam a chhiar a, President hmasa<br />
inngaitlâwm tak a nih avangin mipuiin an duh rih hle.<br />
George W. Bush-an Civil War laia a fapa<br />
panga chân nu pakhat hne<strong>na</strong> Abraham<br />
Lincoln-a lehkhathawn: “Chân<strong>na</strong> râpthlak<br />
takin i nun a luah khah lai hian i mittui hru<br />
hul tura ka hnem<strong>na</strong> aw-kâ hi engtham a nih World Evan-<br />
loh tur leh awmzia a nei lo vang tih ka gelical Alliance<br />
ringhlel lo. Mahse, kan ram mipuite hian an<br />
Secretary General<br />
Dr. Geoff<br />
nun<strong>na</strong> chhanhim <strong>na</strong><strong>na</strong> mahni nun<strong>na</strong> hlântute<br />
Tunnicliffe-an<br />
chunga an lâwm<strong>na</strong> <strong>na</strong>sa tak hi chu hrilh lo thei Groud Zero <strong>bu</strong>lah<br />
che ka ni lo,” tih a chhiar. World Evangelical 9/11/2011 khan<br />
Alliance Secretary General (CEO) Dr. Geoff press conference-<br />
Tunnicliffe-an Ground Zero <strong>bu</strong>la press ah thu a sawi.<br />
The Rock-a Goliatha-ah a chang dawn<br />
The Rock tia kan hriat lâr, tun h<strong>na</strong>ia film<br />
chhuak thar lâr tak ‘Fast Five’ changtu Dwanye<br />
Johnson-a chu Relativity Media leh Temple Hill<br />
Entertainment <strong>bu</strong>atsaih “Goliatha” film-ah<br />
Goliatha-a chang tura sâwm a ni a, a beisei<strong>na</strong> hi<br />
a tihhlawhtlinsak ngei pawh an ring.<br />
Kristian fighter Matt Hughes-a<br />
Ultimate Fighting<br />
Championship (UFC) en<br />
thinte<strong>na</strong> an hriat vek, vawi 9 lai<br />
conference-ah, “H<strong>na</strong>m, culture leh sakhaw hrang hrangte<br />
lo cham tawh Matt Hughes-a<br />
inkârah inpawh<strong>na</strong> tha tak din a ngai a... Krista ngei kha kan<br />
hi a pa tê hle <strong>na</strong> a, mi chak tak a<br />
indaidan<strong>na</strong> thiattu leh mahni kan inhmangaih anga mi dangte<br />
ni tih chu a hlawhtlin<strong>na</strong> atang<br />
hmangaih tura min zirtirtu a ni,” a ti. He chhiat<strong>na</strong> rapthlak takah<br />
hian mi 2,977 an thi a, al Qaeda member 19 an thi bawk.<br />
US President ata<strong>na</strong> hmeichhe ding tur Bachmann-i<br />
Kum 2012 inthlanpuia<br />
Republican party atanga<br />
President chuh tum Michele<br />
Bachmann-i chuan, “Pathianin in<br />
tan ruahman<strong>na</strong> a nei a, lo <strong>bu</strong>ai duh<br />
suh u,” tiin khawvela tlawmngaih<br />
rawngbawl<strong>na</strong>a din Kristian<br />
University lian ber Liberty<br />
Universtiy-ah September 28 khan a sawi. Bachmann-i chuan kum<br />
16 a nih laia a piang thar thu leh Bible chhiar a ngai<strong>na</strong>t tan dan te a<br />
hian a hriat theih – vawi 53 a<br />
khêl tawh a, vawi 48 a chak a,<br />
Matt Hughes-a (v) leh a<br />
vawi 5 a chak lo. A <strong>na</strong>upan lai<br />
khingpui UFC-ah<br />
atangin h<strong>na</strong> hrâm tak tak a thawk thin a, wrestling lamah chuan<br />
a rihpuite tan hneh theih loh hiala ngaih a ni. 2004 khan BJ<br />
Penn-an a filawr<strong>na</strong> a ulhtliahsak a, chuta tang chuan a nun lo<br />
danglamin Isua Kristaah rin<strong>na</strong> a rawn nei ta a. A phirpui Matt-an<br />
Pathian thu a hrilh <strong>na</strong>sa thin hle. Tichuan, a inkhawm ve thin a,<br />
Mexico-ah te pawh mission thilah a zin ve tawh nghe nghe. Fapa<br />
pakhat leh fanu pahnih a nei. A Bible châng duh ber chu 1 Timothea<br />
1:15-16, “Krista Isua chu mi sualte chhandam turin khawvelah<br />
a lo kal, tih hi a ri<strong>na</strong>wmin a va pawm tlâk em! Kei hi an zinga mi<br />
sual ber ka nih hi. Chu vang chauhva zahngaih<strong>na</strong> hmu ka ni bawk<br />
30<br />
30<br />
31 31<br />
31