25.02.2013 Views

Kohhran_Palai_bu_107-na - Zoin.Info

Kohhran_Palai_bu_107-na - Zoin.Info

Kohhran_Palai_bu_107-na - Zoin.Info

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />

<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong><br />

Editorial Board<br />

Editor : Pastor B. Zosanglia<strong>na</strong><br />

Jt. Editor-te : Pastor B. Lalchhua<strong>na</strong>wma<br />

Roluahpuii<br />

Member-te : Rev. Vanlaldika<br />

Rev. J. Thlamua<strong>na</strong><br />

Lalrindiki<br />

Patron : Lalvullia<strong>na</strong><br />

A chhûnga thu awmte<br />

� Editorial .....................................................1<br />

� Kâwlrama Kristian hmasa ber U Naw-a<br />

a ni lo.......................................................... 2<br />

- Naw Esther-i<br />

� Sex vanga zuam hlawh .................................4<br />

- V.L. Hmingsangi<br />

� Khawvel economy kal vêl leh stock market..9<br />

- J. Khuma<br />

� Palestine leh Israel UN-ah ........................14<br />

- B. Lalrinmawia<br />

� Khawvela Prime Minister <strong>na</strong>upang ber<br />

leh hmeltha ber .........................................17<br />

� Dead Sea Scroll internet-ah a en theih ta ...21<br />

� Hmarcha tangkai<strong>na</strong>te .................................22<br />

� Khawvela ber kaite ....................................24<br />

� Oct. & Nov.-a khawvel ni pawimawhte ......25<br />

� Thlalâk tangkaite .......................................26<br />

� Thlirvel<strong>na</strong>..................................................27<br />

� Keimahni ..................................................33<br />

Sept Sept - - Oct., Oct., 2011 2011<br />

Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />

<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />

2011<br />

Diocesan Secretary bial fang<br />

Kalay Diocese Secretary Rev. Vanlaldika’n September<br />

thla chhung khan Kalay District-a Tanphu, Oh Hla leh Tahan<br />

District-a Chekan khuate tlawhin bial a fang a, District<br />

Chairman leh rawngbawltu dangten an tawiawm a, kohhranhoten<br />

an hlâwkpui hle.<br />

Kalay District BWD bial fang<br />

Kalay District BWDte<br />

chuan September thla<br />

chhung khan Sayama Tha<br />

Hnem Sung-i hmahruai<strong>na</strong>ain<br />

bial an fang a, nuho<br />

rawngbawl<strong>na</strong>in hma a sâwn<br />

phah beisei a ni.<br />

Oh Hla Biak In thar<br />

Tahan District, BYD leh<br />

NSS rawngbawl<strong>na</strong>te<br />

August 29 - September 4 khan Tahan Local Biak I<strong>na</strong>h<br />

Tahan District BYD leh <strong>na</strong>upang sunday school zirtirtute tan<br />

solfa zir<strong>na</strong> <strong>bu</strong>atsaih a ni a, mi 20 vêlin an<br />

zir. September thla chhungin Thantapi<strong>na</strong>h<br />

Bial 2-<strong>na</strong> Upa training leh Minhla-ah<br />

Bial 3-<strong>na</strong> Upa training hlim takin an<br />

hmang bawk.<br />

Kâwlho zinga rawngbawltu thar<br />

Pakhohku biala Tihung khuaa<br />

rawngbawl turin rawngbawl<strong>na</strong> lama<br />

tawnhriat ngah tak leh Lalpa hman mêk<br />

Saya Ngun Uk-a te nupa chu Believers<br />

<strong>Kohhran</strong>in rawngbawltu nghet atan a la.<br />

Yangon panin an kal chhuak tawh.<br />

33<br />

33


Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />

2011<br />

Kan hriat miah loh leh<br />

human rights dan kalh a ni tih<br />

hre miah lovin ‘mi dangte pawi<br />

sawi lo leh mi h<strong>na</strong>wksak lo”<br />

awmin kan awm veng veng thei.<br />

Mihring, a bîk takin, hmeichhiate<br />

zahawm<strong>na</strong> tihmêlhem<br />

zâwnga tawng chhuah leh<br />

chêtziaa tihlan hi mihring dik<strong>na</strong><br />

humhalh<strong>na</strong>in a khap tlat a ni tih<br />

hi kan hriat a pawimawh ber a.<br />

Khawvel pum huap human<br />

rights number 22-<strong>na</strong>ah chuan –<br />

Ram chhung ei-bar<br />

zawn<strong>na</strong> leh khawtlang leh<br />

culture rights ang zêlin<br />

society member ni tawh<br />

phawt chuan mimal<br />

zahawm<strong>na</strong> leh zalên taka<br />

mimal than chhoh<strong>na</strong><br />

kawngah khawtlang humhim<strong>na</strong><br />

an dawng ngei ngei<br />

tur a ni. (lâk tawi a ni)<br />

V. L. Hmingsangi<br />

Eng ramah pawh Human Rights-in ro a rêl theih<strong>na</strong> ramah<br />

chuan mimal zahawm<strong>na</strong> leh him<strong>na</strong> tur ngaihtuah a ni zêl<br />

thin. Mahse, keiniho hi chu human rights (mihring zahawm<strong>na</strong> leh<br />

dik<strong>na</strong>) awmzia hre lo deuh vek kan ni zâwk hial âwm e.<br />

Hei hian<br />

a sawi<br />

tum chu<br />

khawtlanga<br />

member<br />

tupawh<br />

hmeichhia<br />

leh mipa tupawh awm<br />

ho<strong>na</strong> hmu<strong>na</strong>h leh h<strong>na</strong> thawh<strong>na</strong><br />

hmu<strong>na</strong>h leh fianrialah pawh ni<br />

se, mi dang zahawm<strong>na</strong> tichhe<br />

zâwnga awm khap a ni. A bîk<br />

takin, tun laiah hmeichhiate hi<br />

mahni in lum chhuahsa<strong>na</strong> h<strong>na</strong><br />

thawk an tam tawh avangin<br />

hmeichhia hmusit zâwng leh<br />

tihmingchhe zâwngin mipate<br />

an awm a nih chuan a<br />

mawhphurtu chu khawtlang a ni<br />

tur a ni.<br />

Video leh movie<br />

atangte pawhin ram changkanga<br />

Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />

2011<br />

Van kâwk nun nge nge<br />

Editorial Tun lai hian mi intihre zau, theology luh chilh<br />

thûk bîk, thlarau lama mi dai thlen loh dai<br />

phâka inngai “thil tha kan hmuh ang hi tuma’n<br />

an hmu thei lo” tih tuipui sual palh an pung hle niin a lang.<br />

<strong>Kohhran</strong>in Pastor leh kohhra<strong>na</strong> rawngbawltu nghet atan<br />

Bible degree nei lo chu kan duh meuh tawh lo va, a intiduhtui<br />

zual deuh phei chuan theological association pakhat khat<br />

hriatpuia din loh theological semi<strong>na</strong>ry/college chu van lam<br />

pawhi<strong>na</strong> a pawmpui ve loh ni hiala ngai an awm nia! Hetianga<br />

Bible intihre tak, Greek leh Hebrai an zir sil ve nêl-nual hmanga<br />

mite delh beh tum Pathian thu zir chhuak tam tak chu miin<br />

thlarau lam thil an sawi apiangin an beng a lo thlep nghal a, tak<br />

lo (practical) lo riavin an ngai a, “Kan Pathian thu kalpui dan hi<br />

a vân kâwk zâwng ringawt a ni a. Ringtu nun chu a tak ram hi a ni<br />

zâwk,” an ti thin. Hei hi a dik<strong>na</strong> chin a awm ve tho mai. Mahse,<br />

ringtu dik takte kal<strong>na</strong> tur chu tu<strong>na</strong> kan la hmuh loh Pathianin<br />

amah ringtute ta<strong>na</strong> a <strong>bu</strong>atsaih ‘Van ram’ a ni. Van lam ngaih<strong>na</strong><br />

leh thlâkhlelh<strong>na</strong> nei lo, chung lam thil ngaihtuah phâk lo ringtu<br />

chu ringtu dik tak a ni thei zâwk ang em?<br />

That<strong>na</strong> da<strong>na</strong> teh chuan ringtute aia mi tha an tam mai.<br />

Thil tha tih tam lama kan teh dawn pawhin keini aia thil tha ti<br />

tam zâwk an awm teuh. Isua Krista kan rin a, kan ni tin nu<strong>na</strong> a<br />

pâwl<strong>na</strong> kan chan hi van nun kan tem lâwk<strong>na</strong> a ni a, thil tha ti thin<br />

satliahten an neih ve loh thlarau lam nun thûk kan neih chu a ni.<br />

Mahni chan ram tha bîk riauva hriat<strong>na</strong> hi keiniho zingah<br />

hian a lian lehzual a, kan ngaih da<strong>na</strong> mi dang kan teh hmâ lutuk<br />

thin hi thil pawi tak a ni fo.<br />

4<br />

1


Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />

2011<br />

‘Mi fing beng chuan hriat<strong>na</strong> a zawng thin’ Thu. 18:15<br />

Hemi Bible chânga kan hmuh angin Krista u<strong>na</strong>ute, lehkha<br />

ziaktuin ama beng ngeia a hriat chu thlarau lama chak<strong>na</strong> kan neih theih<br />

<strong>na</strong>n a ziak a ni. Ringtu mi tam zâwkte<strong>na</strong> kan hriat dan chuan Kâwl zinga<br />

piangthar hmasa ber chu U Naw-a tih hi a ni a. Adoniram Judson-a<br />

zirtir<strong>na</strong> avanga piangthar hmasa ber chu U Naw-a a ni tih kan hriat hi a<br />

sual lo ve. Mahse, Kawlrama Judson-a lo kal hma, kum 1612-ah Taung<br />

Ngu lal Natshin<strong>na</strong>wng-a chuan Krista a lo ring daih tawh a ni.<br />

Ni khat chu lehkhaziaktu<br />

ngei hi Chanchin Tha hrila a<br />

kal<strong>na</strong>ah hotu pakhat hian, “Nang<br />

khawi lam atanga lo kal nge i<br />

nih,” a ti a. “Taung Ngu atangin,”<br />

tiin a chhâng a. “Taung Ngu mi i<br />

nih chuan Natshin<strong>na</strong>wng-a<br />

chanchin i hre ngei ang a?” a ti a.<br />

“Aw hria e. Kawlrama Krista<br />

pawmtu hmasa ber a ni asin,” a<br />

ti a. Hotupa chuan min zâwt<br />

zawm zêl a, tuvanga piangthar<br />

nge a nih tiin min zâwt a, ka hriat<br />

loh thu leh chu hotupa chuan<br />

ka hria a nih chuan hrilh turin<br />

khawngaih a dil ta a ni.<br />

Burma ramah kum<br />

1608-1612 chhung hian Politics<br />

avanga lo kal British mi Nga-Zin-<br />

Ga-a chuan 1612-ah Taung Ngu<br />

lal Natshin<strong>na</strong>wng-a chu a man a.<br />

Naw Esther-i<br />

Natshin<strong>na</strong>wng-a man a nih thu<br />

Bûdawmin-in a hriat chuan<br />

Natshin<strong>na</strong>wng-a an man<strong>na</strong> hmun<br />

Taung Ngu -ah a kal a, chutah rin<br />

lo tak maia a thil hmuh chu<br />

“Natshin<strong>na</strong>wng-a chu Nga-Zin-<br />

Ga-a nen meilum ai pahin<br />

Kristian hla saa lâmin a va hmu<br />

a,” Bûdawmin chuan mak a ti hle<br />

a. Natshin<strong>na</strong>wng chu a kova a<br />

thua zâwt ta a, Natshin<strong>na</strong>wng-a<br />

chuan Lal Isua chu a Chhandamtu<br />

ata<strong>na</strong> a pawm thu a hrilh a.<br />

Tichuan, Bûdawmin chu a<br />

thinrim hle a, Nga-Zin-Ga-a nen<br />

lung in a tantir a. Natshin<strong>na</strong>wnga<br />

hne<strong>na</strong>h, “Ram dang Pathian i<br />

be tur a ni lo va, Nga-Zin-Ga-a<br />

thusawi i awi tur a ni hek lo,” tiin<br />

hrilh mah se, Natshin<strong>na</strong>wng-a<br />

chuan, “Ka rin<strong>na</strong> hi a danglam<br />

Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />

2011<br />

thei tawh lo a ni,” tiin a chhâng a.<br />

Bûdawmin chu a thinrim hle a,<br />

Nga-Zin-Ga-a chu lung in ata a<br />

la chhuak a, Natshin<strong>na</strong>wng-a<br />

hmuh lai ngeiin ramsa sawisak<br />

angin a mawng atangin a kâah<br />

hmawlhin a thil tlang a, rawng<br />

takin meiah a hem hlum a. “Nang<br />

pawh ram dang Pathian i biak hi i<br />

sût leh loh chuan Nga-Zin-Ga-a<br />

ka sawisak ang hian ka sawisa ve<br />

dawn che a ni,” tiin a vau a.<br />

Mahse, Natshin<strong>na</strong>wng-a chuan<br />

Lal Isua chu a Lal leh<br />

Chhandamtu atan a thlang zâwk<br />

a. Bûdawmin chuan Nga-Zin-<br />

Ga-a a sawisak ang chiahin a that<br />

ve leh ta a ni. Hemi thu hi<br />

Kawlram lal tumahin an sawi<br />

chhuah duh loh thil thleng pakhat,<br />

mi tlêmtê chauh hriat chu a ni.<br />

Nimahsela, thawnthu chu rei tak<br />

thup bo theih a nih lohzia leh<br />

Pathianin a hai lang leh tho a ni.<br />

Kum 1612-ah Natshin<strong>na</strong>wng-a<br />

chu Nga-Zin-Ga-a Chanchin Tha<br />

hrilh avanga Kawl zinga piangthar<br />

hmasa ber leh martar hmasa ber<br />

chu a ni.<br />

Lehkha ziaktu ngei<br />

pawhin he thawnthu hi a dik ngei<br />

a ni tih hi a ring. Tu<strong>na</strong>h pawh Kawl<br />

zingah piangthar an tlêm hle a, a<br />

2 3<br />

tam zawk chu tlângmi chauh an<br />

ni. Mahse, martar tura a nun<strong>na</strong><br />

hlântu Kâwl dik tak<br />

Natshin<strong>na</strong>wng-a thih<strong>na</strong> hi a<br />

thlâwn hauh lo vang. Hun rei lo<br />

têah he a tawrh<strong>na</strong> avang hian<br />

Pathianin mi tam tak a la<br />

pianthartir ngei ang. Kawlram<br />

pumpui hi Kristian ni vek tura kan<br />

duh tak zet a nih chuan ringtu<br />

piangthar tawhte, rawngbawltute<br />

hian chutiang duh<strong>na</strong> thinlung kan<br />

neih chuan hmangaih<strong>na</strong> nen<br />

Chanchin Tha i hril ang u.<br />

Nangmah kal tlangin mi eng zât<br />

nge piangthar tawh, tih aiin mi eng<br />

zatin nge Chanchin Tha hre tawh<br />

tih hi a pawimawh zâwk a ni.<br />

Mi pakhat hne<strong>na</strong>h i sawi<br />

a, a piangthar lo a nih pawhin mi<br />

dang hne<strong>na</strong>h i sawi leh chuan a<br />

lo piangthar mai thei a ni. Pathian<br />

hmaa i thlen hu<strong>na</strong>h <strong>na</strong>ngmah<br />

avangin mi eng zât nge piangthar<br />

tiin a zâwt che anga lawmman a<br />

pe hauh lo vang che. Mi engzât<br />

hne<strong>na</strong>h nge Chanchin Tha i hril<br />

tih hi a zâwt zawk ang che a, chu<br />

miah chuan lawmman a pe zâwk<br />

ang che. Mi pianthartir hi Pathian<br />

mawhpurh<strong>na</strong> a ni a, Chanchin Tha<br />

hril erawh chu ringtute tih tur a<br />

ni thung.


Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, Bu Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />

2011<br />

thuneituten hmeichhiate an ni lo va, mipa fing tak leh tha<br />

vênghim thei dawn a ni. tak leh tun lai tak an awm teuh<br />

(4) Sex vanga zuam hlawh hi a ni. Mipa thenkhat erawh tha tak<br />

khawtlang atanga thai bo a nih leh hmeichhia zahthiam tak an<br />

theih <strong>na</strong>n mahni <strong>Kohhran</strong> ni <strong>na</strong> chungin an thawhpui<br />

theuhvah leh <strong>Kohhran</strong> mipain hmeichhia a lo zuamin<br />

insuihkhawm<strong>na</strong>ah te, a mipatpui thil tisualtu lo zêppui<br />

khawtlang inhmuhkhawm<strong>na</strong>ah tlat leh lo tan tlat an awm thin.<br />

te sex avanga inhmuhsit<strong>na</strong> leh Chutiang mipa chu an fing<br />

a kaihh<strong>na</strong>wih chhiat<strong>na</strong> rawn tluantling lo va, mahni inring<br />

thleng thei chungchangte hi tâwk lo mipa an ni duh châwk.<br />

puan chhuah zêl zâwk tur a ni. Mipa tun lai tak leh<br />

Kan ngawi liam mai mai tur a patling takte chuan hmeichhe<br />

ni lo va, mipat-hmeichhiat<strong>na</strong> chungah zuam tak leh tham lo<br />

lam zâwnga hmeichhe zuam<strong>na</strong> takin an che duh ngai lo va,<br />

a thlen phei chuan “ngaihtuah hmeichhe lakah hawihhâwm an<br />

loh theih loh” thil thlengah chhuah zâwk thin. Hmeichhe<br />

khawtlang leh kohhranin an zahawm<strong>na</strong> hliamtu leh<br />

ngai ngei ngei tur a ni. zuamtute hian mihring zah loh<strong>na</strong><br />

(5) H<strong>na</strong> thawh<strong>na</strong> hmu<strong>na</strong>h kan an lantir avangin tute pawh hi<br />

chungah kher ni lo, kan kan ngawi liam mai mai tur a ni<br />

thawhpui hmeichhe laka chêt lo va, human rights-in humhim<br />

dan mawi lova che an awmin h<strong>na</strong> thawk tura a phût khawtlang<br />

hotute hne<strong>na</strong> thlentu nih hi hruaitute mawhphurh<strong>na</strong> a sâng<br />

hreh loh tur. “Hêktu” kan ni lo zual hle a ni. (Sayama<br />

va, tanpui ngai kan pui mai zâwk Vanlalhmingsangi hian Tahan<br />

a ni. I mihringpui, i thawhpui, i Theological College-ah<br />

anpuiin i mamawh ang chiah lecturer a thawk mêk a,<br />

mimal zahawm<strong>na</strong> a mamawh ve khawtlang nun zirbing<strong>na</strong> Social<br />

tho tih hria la, a hmêlhem tur<br />

lak ata i vêng thei a ni.<br />

Mipa zawng zawng hian<br />

hmeichhia an zuam vek tih<strong>na</strong> a<br />

A<strong>na</strong>lysis-ah M.Th. a zir zo).<br />

8<br />

Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />

2011<br />

chêng mipaten zah tak leh z â w k<br />

hawihhâwm taka hmeichhia an mipate<br />

be hrâm hrâm thin tih kan hmu h i a l<br />

ngei ang. A chhan chu human pawhin an<br />

rights dan an bawhchhiat a, lo zuam<br />

thuneitu hne<strong>na</strong> thlen an nih thin a.<br />

chuan <strong>na</strong>sa takin an hmingchhe Duh dah<br />

thei tlat a ni. Chu vangin, keini taka biak<br />

khawtlang pawh sum leh paiah l e h<br />

hausa lelua lo mah ila, kan nun chhawn-<br />

a changkan a, hmeichhiate ta<strong>na</strong> chhaih te, nih<strong>na</strong> leh hlawh<br />

ralmuan<strong>na</strong> khawtlang kan neih i<strong>na</strong>ng reng si hmeichhia nih<br />

phawt chuan h<strong>na</strong>m dangte vanga thawh tur bithliah bâk<br />

ngaihah “h<strong>na</strong>m changkang leh sekrek thawhtir te, hmeichhia<br />

ram changkang” kan ni ang. nih vang hrim hrima en hniam<br />

Ram hausa ringawt hi ram bîk leh thil inthliar<strong>na</strong> tam tak<br />

changkanga chhiar an ni lo va,<br />

nun changkangte chên<strong>na</strong> ram<br />

zâwk hi “ram changkang leh mi<br />

changkangte” tia koh an ni<br />

zâwk thin.<br />

an tawng fo a ni tih hriat a ni.<br />

Heng bâk sawi hmaih miah loh<br />

tur leh tun tuma kan târ lan tum<br />

ber zâwk chu h<strong>na</strong> thawh<strong>na</strong><br />

hmu<strong>na</strong> thleng thin mipat-<br />

Sex vanga zuam hlawh chu hmeichhit<strong>na</strong> chungchanga h<strong>na</strong><br />

eng nge ni?: Târ lan tawh angin thawhpui mipate lak atanga<br />

hmeichhia tam tak chu mipate hmeichhiate thil tawn hi a ni. A<br />

nen h<strong>na</strong> an thawk ho tawh a, hnuaia kan târ lante hi<br />

mipa h<strong>na</strong> thawhpui tam tak hmeichhiain a pu emaw, a<br />

kârah an chetla <strong>na</strong>sa tawh hle. thawhpui<br />

Chutia h<strong>na</strong> an thawh ho<strong>na</strong> emaw, a<br />

hmu<strong>na</strong>h chuan hmeichhiate hnuaia mi<br />

chu an thawhpui mipa emaw laka<br />

thenkhatte, an chunga thuneitu a tawng a<br />

mipate leh an hnuaia thawk nih chuan<br />

5


Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />

<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011 2011<br />

Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />

<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />

2011<br />

sex danglam vangin (hmeichhia<br />

a nih vangin) mipa zuam a hlawh<br />

a ni.<br />

(a) Hmeichhiain a duh lo tih hre<br />

reng chunga a taksa englai<br />

emaw rilru nei rân chunga<br />

khawihsak/dehsak, chûlsak,<br />

nghawksak, etc.<br />

(b) Sex hmanpui tura hmeichhe<br />

duh lo chung <strong>na</strong>wr luih.<br />

(c) Khuaikhem duh vanga<br />

zahmawh rawng kai lem ziak<br />

leh lehkha ziak hmeichhia entir.<br />

(d) Zahmawh lam hawi zaizir<br />

emaw, chêtze hrang hranga<br />

hmeichhe hmuh tura lantir.<br />

(e) Hmeichhia nih vanga hmusit<br />

taka tawngkam mawi lo tak taka<br />

tawng khum.<br />

Hengte hi nula/tlangval<br />

inchhaih<strong>na</strong> ang lekah kan ngai<br />

mai thin. “Inngamtlâk vang leh<br />

innêl vang” tia inen liam leh<br />

innuihsan mai kan chîng thin hi<br />

a lungchhiatthlak tak meuh a ni.<br />

A lo dawngsawngtu tan chuan<br />

hmeichhia a nih vanga a chunga<br />

hetiang thil hi thleng a ni. Kan<br />

khawtlanga thil tha lo tak<br />

pakhat la awm fo chu; mi chêt<br />

dan mawi lo leh dik lo kan<br />

hmuhin kan inhrilh hreh a, kan<br />

zêp a, a tuartu<br />

phei chuan<br />

ngawihbopui<br />

mai<br />

hi finthlâk<br />

zâwkah kan<br />

ngai thin.<br />

Hmingchhiat<br />

duh loh vanga<br />

pâwngsual tâwk<br />

hmeichhia tam tak an tam ta.<br />

Chu chuan “engtin pawh<br />

hmeichhia chu zuamin tawng<br />

khum mah ila, ka chungah<br />

engtin mah an tilêt ngam dawn<br />

chuang lo, min khing lêt a nih<br />

vaih chuan ka hmingchhiat<br />

rualin a hmingchhe ve nghal<br />

dawn” tih hi mipa rilruah a tuh<br />

nghal thin a ni. Chu vangin, tun<br />

thleng hian tham lo leh zah lo<br />

taka thawhpui hmeichhiate laka<br />

khawsa mipa an awm a, h<strong>na</strong><br />

thawh<strong>na</strong> hmu<strong>na</strong> pute phê<strong>na</strong><br />

thawhpui hmeichhia khuaikhem<br />

ching mipa an la awm fo.<br />

H<strong>na</strong> thawh<strong>na</strong> hmu<strong>na</strong>h<br />

hmeichhiain zuam a hlawh bîk<br />

chuan rah tha lo tak a chhuak<br />

thei: a h<strong>na</strong> thawh a thua<strong>na</strong>wp<br />

phah thei a, h<strong>na</strong> thawh<strong>na</strong><br />

hmu<strong>na</strong>h kal hreh ngawih<br />

ngawihin a siam thei bawk a,<br />

tawng bawrh bawrh thin leh<br />

phûr taka h<strong>na</strong> thawk thin kha a<br />

phûr<strong>na</strong> a bo vek thei. Chu chuan<br />

rilru lamah <strong>na</strong>t<strong>na</strong> leh harsat<strong>na</strong><br />

lian tak a thlen thei a ni.<br />

Mizo society-ah chuan<br />

hmeichhia leh mipa inpawh<br />

takin kan chêng ho va, kan<br />

inkâwm bawrh bawrh thin. Chu<br />

chu h<strong>na</strong>m dang tam takin an<br />

neih ve loh inpawh tawn tak<br />

khawtlang kan neih chu a ni.<br />

Hetianga inpawh tawn taka<br />

chêng ho thin kan ni chung<br />

hian, h<strong>na</strong> thawh chungchangah<br />

chuan mipa leh hmeichhia kan<br />

inthliar hrang tho va, zalên taka<br />

chêng ho ve ti lovin sex avanga<br />

dah hniam zâwk leh hmuhsit<br />

zâwk chu kan nei reng tho.<br />

Mipat-hmeichhiat<strong>na</strong><br />

chungchangah <strong>bu</strong>ai<strong>na</strong> a awmin<br />

hmeichhiaten hmingchhiat<strong>na</strong><br />

an phur tam dan atangin chan<br />

chau zâwk dinhmu<strong>na</strong> ding chu<br />

kan khawtlangah an awm chiang<br />

a ni. Hei hi ram dangah pawh a<br />

thleng ve fo. Chu vangin,<br />

hmeichhe dinhmun derthawn<strong>na</strong><br />

thlentu hian human rights beng<br />

a verh a, h<strong>na</strong> thawh<strong>na</strong> hmu<strong>na</strong>h<br />

mipaten an zuam mai mai phal<br />

a ni lo va, him tak leh thlamuang<br />

taka h<strong>na</strong> an thawh zêl theih zâwk<br />

<strong>na</strong>n tan an la sauh sauh a ni.<br />

Hmalâk<strong>na</strong> tur:<br />

(1) Hmeichhiaten an thawhpui<br />

mipa tu emaw lak atang kan târ<br />

lan tâk harsat<strong>na</strong>te tâwk reng thei<br />

an nih avangin hmeichhiate<br />

innghah<strong>na</strong> tur chu “Hmeichhe<br />

dik<strong>na</strong> humhalh hi mihring dik<strong>na</strong><br />

humhalh” tih hi a ni.<br />

(2)Thawhpui mipaten hmeichhia<br />

an zuam a nih chuan h<strong>na</strong><br />

thawh<strong>na</strong> hmu<strong>na</strong> thuneitu ber<br />

hne<strong>na</strong>h thu thlen nghal tur a ni.<br />

Thuneituin harsat<strong>na</strong> chu a<br />

chingfel duh lo a nih chuan<br />

hotu chuan a h<strong>na</strong> a tlin lo tih<strong>na</strong><br />

a ni a, a aia sângah lungawi<br />

loh<strong>na</strong> thu hi thlen theih a ni<br />

(entir <strong>na</strong>n, kohhran hruaitu<br />

hne<strong>na</strong>h emaw, sorkar court-ah<br />

emaw pawh thlen mai tur a ni).<br />

(3) <strong>Kohhran</strong>ah emaw,<br />

company-ah emaw, h<strong>na</strong> pe thei<br />

chin eng office-ah pawh<br />

hmeichhiate thlamuang taka<br />

h<strong>na</strong> thawh theih<strong>na</strong> dan fel tak<br />

duan sa thlap tur a ni. Dan<br />

bawhchhetu an lo awm chuan,<br />

dan awm sa hmangin<br />

6 7


Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, Bu Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />

2011<br />

chuan <strong>bu</strong>h lo dah khâwltu chuan ngaiin a leitir char char tho kha<br />

khaw dang atanga chaha phurh a’n ni ta a. Chutah chiah chuan<br />

man belh sa ang rate vêl chuan chu X chu bûk khatah rate<br />

mipui kut thleng nghal turin a pangngai US dollar khata an lei<br />

han hralh ta zar zar mai ang a, <strong>bu</strong>h theih laiin ram dangho chuan<br />

man chu a to chho chu a ni mai. USD 1.5 vêlin kan lo lei. [Hemi<br />

Buh chu mi zawng zawng ei a ni dinhmu<strong>na</strong>h hian US ram<br />

a, common good a to hian chêng chhunga mimal sumdawngin<br />

thleng<strong>na</strong> rate pawh a titla thei a chu X chu rawn tawlh chhuaka<br />

ni. Ram chhung thil chauh a rawn zuar chhuak turin<br />

nih<strong>na</strong>ah a nghawng thûk vak lo Commercial Trading Depart-<br />

mai pawh ang a.<br />

ment lamin chhiah lâk dan fel<br />

Khawvel levela kan tak tlawh chhuah ngai an<br />

mamawh tlân em em thil tam duan bawk si avangin mimal<br />

tak a awm. Chu chu World sumdawngho lo inrawlh<strong>na</strong> chi<br />

Common Good (X) lo ni ta a ni lo. Inrawlh pawh ni se, a<br />

sela. Chu common good X chu hlâwk chuang lo vang. Dan<br />

hmun danga hmuh tur awm lo ang thlapa chhiah a<br />

khawpin America hian lo lei chawi<strong>na</strong>ah a hlâwk<strong>na</strong> tur chin<br />

khâwl (stock) ta teuh sela. Kan zawng zawng a sem ral zo<br />

hmuh theih<strong>na</strong> awm chhun pawh vang) US dollar 1.5 chu kan<br />

chu a zawmpui (network) ram chêng thleng<strong>na</strong> pangngai<br />

dawrte lo ni leh zêl si sela. Chu USD 1 = 700 K rate-a chhût<br />

thil khawvel ram tini<strong>na</strong> kan chuan chêng 1050 a lo ni a. US<br />

mamawh chu kan chatlak deuh ram chhunga US dollar khat<br />

thuap ta maw tihah a man sâng man kha kan rama chêng 1050<br />

deuh pawhin kan lei ngam a nih chhoh chuan US stocking<br />

theuh awm e. Kan lei ta chur avangin kan rama an chêng<br />

chur rêng a. Mahse, lehlamah thleng<strong>na</strong> rate a kai a, kan tangka<br />

chuan, chu kan thil lei chur chur hlut<strong>na</strong> (value) erawh a tlahniam<br />

chu ama US ram chhungah tih<strong>na</strong> a ni mai. Tichuan, US<br />

chuan a hrên tân ve miah loh chuan an tangka dollar chu a<br />

avangin a stock hmaa a rate châng chuan a hui khâwm leh<br />

12<br />

12<br />

Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />

2011<br />

- J. Khuma, M.A./M.Ed. (Inter<strong>na</strong>tio<strong>na</strong>l<br />

Ma<strong>na</strong>gement & Policy)<br />

Thuhmahruai<br />

“Eng vang nge ‘chêng thleng<strong>na</strong> a tla, a kai’ hi an tih zung<br />

zung thin le?” “Tu hian nge tikai a, eng hian nge titla thin le?”<br />

tih hi mipui atangin tu chhân hlawh lo zawh<strong>na</strong> a lo chhuak fo va,<br />

tun tumah hian chhân theih tum ila, kan chhâng<br />

kimchang lo deuh a nih pawhin a<br />

ri rêt rêt tal siam i’n tum<br />

dawn teh ang.<br />

Khawvel<br />

sumdawn<strong>na</strong><br />

economy vir vêl dan hi<br />

stock market hian a hnukah a<br />

hrêng a, a chungah ro a nei tlat<br />

mai. Ram pakhat chêng hlut<strong>na</strong><br />

a tisângin a tikiam thei a, ram<br />

pakhat export leh import (ram<br />

paw<strong>na</strong> <strong>bu</strong>ngraw zawrh chhuah<br />

leh châwk luh) thu-ah pawh<br />

kawngro a su hle. Economics<br />

zir chhuak ni lo mah ila, a hre<br />

zâwkte cho chhuah <strong>na</strong>n tal ka<br />

han ziak hrim hrim ang e.<br />

Ram pakhat chêng<br />

hlut<strong>na</strong> tikiama tisâng thei thil<br />

chi hnih a awm tiin hriat awlsam<br />

turin lian takin then ila.<br />

Chûngte chu: (1) Local<br />

Economy Factor (Ramchhung<br />

9<br />

sum lût leh<br />

chhuak enkawl<br />

dan) leh (2) Exter<strong>na</strong>l<br />

(Global) Business Organ<br />

Network Impact (Ram pawn<br />

atanga Ramte or Pawlho intêl<br />

khâwm Economy kal vêl<br />

sawhkhâwk) vang tiin.<br />

Local Economy Factor:<br />

Ramchhung sum lût chhuak<br />

enkawl dan vanga ram pakhat<br />

chêng hlut<strong>na</strong> tlâk hniam theih<br />

dan kawng hniha then theih a<br />

la ni; (i) thil rate sân vang leh<br />

(ii) tangka note chhut belh zêl<br />

vang. He thil pahnih hi an<br />

invawvêt ve tlat thei. Pawisa an<br />

chhut belh chuan thil man<br />

(rate) a kai a, thil man a kai<br />

chuan Economy Control hneh


Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />

<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011 2011<br />

Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />

<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />

2011<br />

laipui sum lût leh chhuak inmil<br />

awm ve chhun sum hnâr lah<br />

loh apiangin chêng note an<br />

vawng tha zo lova mi tlêm<br />

chhut belh mai thin. Chu chuan<br />

zâwkte chauh hamthat<strong>na</strong><br />

chêng note tam lutuk<strong>na</strong><br />

hmu<strong>na</strong>h chuan indaih loh<br />

(inflation) a thlen thei. Infla-<br />

veleha chêng note chhut belh<br />

tion avang hian chêng thleng a<br />

Switzerland-a tangka note tla hniam <strong>na</strong>sa thei hle. A hlei a<br />

siam<strong>na</strong> Landquart Paper Mill-a hluaka chêng note a tam chuan<br />

production ma<strong>na</strong>ger Marco super inflation tia koh a ni.<br />

Ziethen-an pawisa siam dan a Chêng hlut<strong>na</strong> leh ram chhung<br />

sawifiah. Euro tangka note thil man a chêt <strong>na</strong>sat (fluctuate)<br />

siam company hi pakua a awm. lutuk chuan ram dang sorkar<br />

Landquart Mill hian ram 25 ne<strong>na</strong> chênga indawr<strong>na</strong>ah<br />

tan tangka note hrang hrang harsat<strong>na</strong> tam tak a thleng thei<br />

100 chuang a siamsak thin. a, ram dang sorkarin an rin<br />

lo sorkar tan chuan chêng note ngam thin loh phah thin a ni.<br />

chhut belh mai a tul leh thin. World Bank member ni pha<br />

(i) Ram pakhat chhunga mipui tura tlin loh<strong>na</strong> tham khawpa thil<br />

mimir hman thil (commodity) tul pawimawh tak a ni bawk.<br />

man a kai chhoh vak hian tangka Sorkar chêng lâk luh<strong>na</strong><br />

thleng<strong>na</strong> rate a tla ve mai. A tam ber chu chhiah (tax)<br />

chêngi<strong>na</strong> a lei theih thil a têt tual atangin a ni a. Ram rohlu<br />

tual rualin a chêng unit khatin (<strong>na</strong>tio<strong>na</strong>l resources) hralh<br />

ram dang chêng a lei theih zât a chhuah, hotel leh tourism, ran<br />

tlêm ve tual tual. Chu chu hriat vulh, lo neih, communication<br />

thiam pawh a har lêm lo. technology leh thil dang tam<br />

(ii) Chêng thleng<strong>na</strong> rate tak hmang pawhin ram<br />

tidanglam thei chu a ram changkangte chuan chêng an la<br />

sorkarin a chêng a chhut belh lût thei tho. Chhiah lâk dan<br />

hian a ni. Sorkar infit tâwk lo mumal bawk si lo, sorkar sum<br />

tam tak hian sorkar chêng vir lût leh chhuak inmil tura sum<br />

vêl an vawng hneh lo va, sorkar hnâr tha tak nei bawk si lo leh a<br />

bâk tih tur a hre lo thin a ni.<br />

Tangka note siam <strong>na</strong>n khâwl-<br />

Impact of Exter<strong>na</strong>l Business<br />

in la a thial sawm. Tangka<br />

Organ Network:Chhiah<br />

note tam zâwk hi la (cotton)-<br />

lâk<strong>na</strong> mai ni lo stocking<br />

a siam deuh vek a ni tih hi<br />

market hi control a tul a ni. mi tam takin an hre kher lo<br />

Stocking chu <strong>bu</strong>ngrua eng pawh vang. Landquart tangka<br />

zawrh theih leh lei theih, êl- note siam<strong>na</strong> khâwlah hian ni<br />

euhva dah khâwl vak hi a ni. tin la ton 25 vêl an hmang<br />

Chumi thil dah khâwl hnûr<strong>na</strong> thin. India, Pakistan leh<br />

hmun lovah chuan hmun dangah Turkey-a la an hmang <strong>na</strong>sa<br />

hmuh tur rêng a awm ta lo hle. Landquart khâwl hian ni<br />

emaw tih tur khawp a nih hnu tin chawl lovin tangka note<br />

leh mipuiin an mamawh 46,656,000 zet a siam thin.<br />

tawngkhawng luat avanga eng chho vêl hian lei zo vekin chhêk<br />

zât man pawha an lei ngam hun in lianpuiah khung ruih mai ta<br />

vêleha zawrh chhuah leh pawh sela. Bazarah pawh lei tur a awm<br />

a huam tel. He lamah chuan tawh loh hu<strong>na</strong>h chuan a awm<br />

Buh lei khâwla a man to hu<strong>na</strong> chhun chu an chhiar zâtin kan<br />

zuar chhuak puaisa lian tham lei a tul dawn a ni. Khaw dang<br />

(<strong>bu</strong>hhûm leia den fai hnua zuar daih atangin han chah dawn ila,<br />

ni lo) te hi Stocking Market a phurh man nen chuan to tak a<br />

tê<strong>na</strong>u chi khat chu a ni, kan ti ni ang a, min va leisaktuten<br />

thei ang. Entir <strong>na</strong>n, Kalay- commission man an lo ei ve tur<br />

Kabaw chhehvêla <strong>bu</strong>h awm nen phei chuan khitah khitah a<br />

zawng zawng hi mi pakhatin lo ni ang. Vawii<strong>na</strong> chah, vawii<strong>na</strong><br />

neitute chêng mamawh lai leh hmuh nghal ang kha a theih<br />

<strong>bu</strong>h man a tlâwm lai, Krismas dawn bawk si loh. Chutih lai tak<br />

10 10<br />

10<br />

11<br />

11


Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, Bu Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />

2011<br />

ti dawn pawh ni se, September Gabon, India, Nigeria, Lebanon<br />

thla tâwpah emaw, October thla leh South Africa-te an ni a,<br />

tirah emaw an sawn a ri<strong>na</strong>wm. Israel tantute chu: Columbia,<br />

Hetah hi chuan veto a awm Germany leh Portugal-te an ni.<br />

tawh lo va, palai kalte vote tam General Assembly-ah<br />

zâwk (simple majority) an Palestine-in lamtang member<br />

hmuh chuan an tling nghal thei 122 a nei a, Israel chuan 71<br />

ang. Tun hma chuan chauh a nei.<br />

Switzerland pawh hi Vatican<br />

ang hian vote nei member<br />

satliah a lo ni tawh thin.<br />

4. Tu<strong>na</strong>h eng nge thleng<br />

mêk?: Israel leh Palestine<br />

inkâra rem<strong>na</strong> awm theih <strong>na</strong>n<br />

3. UN member ram zingah UN, US, European Union leh<br />

eng zâtin nge Palestine Russia-ten hma an la deuh ber<br />

thlâwp?: Hei hi zawh<strong>na</strong> a, kumin September thla hi an<br />

pawimawh tak a ni. Palestine hun tiam chu a ni. US President<br />

hian UN-ah tantu leh puitu an Barack Obama-a pawhin he hun<br />

mamawh em avangin ram hrang tiamah hian ram pahnihte<br />

hrangte an tlawn <strong>na</strong>sa hle a, inkâra <strong>bu</strong>ai<strong>na</strong> hi chin fel a nih<br />

UN-a Palestine palai sawi dan theih tur thu a lo sawi lâwk tawh<br />

chuan anmahni tantu hi bawk. Mahse, a thleng dik dawn<br />

member ram 126 an awm a. lo a ang hle. World Bank leh<br />

UN Foreign Ministries-in a târ IMF pawhin Palestine hi ram<br />

lan danin UN Security pakhat anga ding turin a inpeih<br />

Council-a veto nei permanent at niin an sawi bawk.<br />

member zinga Palestine Inbiak<strong>na</strong> chhun zawm<br />

tantute chu Russia leh Chi<strong>na</strong> an turin US chuan a <strong>na</strong>wr mêk a,<br />

ni a, Israel tantute chu US, UK kum 2012 ral hmaa an inrem<strong>na</strong><br />

leh France-te an ni. Non- tur thuthlung hmawrbâwk theih<br />

permanent member zingah an beisei. Palestine hian<br />

erawh chuan Palestine-in tantu khawvel kal zêl dan tur a hril<br />

a ngah zâwk a, chungte chu:<br />

Bosnia- Hercegovi<strong>na</strong>, Brazil,<br />

chho zêl dawn a ni ber e.<br />

16<br />

16<br />

Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />

2011<br />

vak a, a tir chhuak leh a, a pungin pawiah ngaih a ni lêm ngai lo a<br />

a hui khâwm leh thin tih<strong>na</strong> ang ang. Chu tak chu stock market<br />

a nih chu. Chu chu stock fawng vuantute chak<strong>na</strong> leh<br />

market (US economy)-in khawvel an hneh theih<strong>na</strong> chu a<br />

khawvel market a khawih dan ni. Hei tak hi shareholder lian<br />

leh a nghawng dan entir<strong>na</strong> ber US sorkar laipui chak<strong>na</strong><br />

mâwlmang tak a ni kan ti thei pawh chu a ni.<br />

ang. A nih<strong>na</strong> tak chu hei ai hian<br />

a invêt h<strong>na</strong>wk a, sawifiah mai a<br />

har. Mahse, hei hian eng emaw<br />

chen chu min mitthlatir theiin<br />

a ri<strong>na</strong>wm. Tichuan, chu Stock<br />

Market-a pawisa thawha telte<br />

chu US sorkar mai bâkah mimal<br />

hausa leh mi lian, billio<strong>na</strong>ire<br />

hlir an ni. Chutiangin, US ram<br />

Economic Control hmalâk<strong>na</strong> a<br />

ni deuh ber <strong>na</strong> a, chêng thawhtu<br />

(shareholder) mi tam tak chu<br />

US mi leh sa hlir erawh an ni<br />

lo vang tih a ri<strong>na</strong>wm mai. Ram<br />

danga billio<strong>na</strong>ire te an ni nuk.<br />

Chung chuan information tam<br />

tak an stocking ta<strong>na</strong> hlâwk<br />

theih<strong>na</strong> tur ni tawh phawt chu<br />

Tlângkawm<strong>na</strong><br />

A nih chuan ram pakhat<br />

tangka note hlut<strong>na</strong> tikai emaw,<br />

tihniam emaw turin ram<br />

chhung thil thleng khian nge a<br />

fawng vuan tam zâwka ram<br />

pawn sumdawn<strong>na</strong> inteltualkhâwm<br />

khian, tih chu zawh<strong>na</strong><br />

pawimawh tak a ni awm e.<br />

A ram azir a ni mai, han<br />

ti phawt ila. Thil siam chhuaka<br />

zuar chhuak thin ram, ram dang<br />

atanga thil châwk luh mamawh<br />

vak bawk silote tan chuan pawn<br />

lam thilin a rawn khawih tam<br />

vak lo mai thei. Chutih laiin deh<br />

chhuah leh zawrh chhuah nei<br />

tlêm emaw, nei lêm lo emaw<br />

an chên<strong>na</strong> ram phatsan<strong>na</strong>ah leh ram dang atanga thil châwk<br />

pawh ngai hran chuang lovin an luh mamawh viau bawk si ramte<br />

stocking market hlâwk chhoh tan chuan pawn lam thil hian a<br />

zâwk <strong>na</strong>n chuan an hotute an khawih <strong>na</strong>sa lehzual thei a ni.<br />

khilai duh ngei ang. Eng pawh ni se, an khawih tawh<br />

Economics-a indo<strong>na</strong> hi lei ko tawh chuan chêt lâk vat a har ve<br />

chin a nih lêm loh chuan thil ve ang reng mai thei. Exter<strong>na</strong>l<br />

13<br />

13


Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />

<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011 2011<br />

Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />

<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />

2011<br />

factor hian min khawih ngun chhuah<strong>na</strong> chhan (causing<br />

em pakhat chu UN member an President Mahmoud Abbas-an<br />

zawk mahin a hriat a, a factor) kha ram chhunga awm<br />

nih chuan Inter<strong>na</strong>tio<strong>na</strong>l dil<strong>na</strong> a theh lût tawh a, a lo<br />

invênlâwk dan pawh a har viau thil a ni lo tlat a ni. Chu lam<br />

Crimi<strong>na</strong>l Court-ah te aw an pawmpui avangin member ram<br />

mai thei bawk. Min khawih tawh chu ziak leh hun te a awm ngai<br />

chhuah thei tawh ang a, 15 awm<strong>na</strong> UN Security<br />

phawt chuan chin fel mai pawh a nih chuan chumi hun atan i<br />

Jerusalem pawh an sât hêk thei Council-in a lo thlir zui ang. A<br />

a har a, hun pawh a duh rei khêk teh ang.<br />

tawh ang a, Israel ram lâk tlêm berah Security Council-ah<br />

hmel. A chhan chu a rawn<br />

chhunga Juda chêngte an ûm vote 9 a hmuha permanent<br />

chhuak leh thei bawk ang a, member zingah veto a awm loh<br />

khawvel rorel<strong>na</strong> hmaah thu<strong>bu</strong>ai chuan General Assembly-ah<br />

an siamsak thei dawn a ni. member nghet ni tura hlân<br />

B. Lalrinmawia<br />

Vawi 66-<strong>na</strong> kum 2011 UN General Assembly chu<br />

September 21 khan New York-ah thut tan a ni a, meeting an tan<br />

hma atangin Palestine leh Israel<br />

chungchang a langsar nghal hle.<br />

Ui leh kel anga inhal heng ram<br />

pahnihte inkâra <strong>bu</strong>ai<strong>na</strong> h<strong>na</strong>wk tak<br />

mai hian khawvel a tichiai a ni ber<br />

mai. Ram Thianghlima <strong>bu</strong>ai<strong>na</strong><br />

hian Kristiante thinlung phei chu<br />

a khawih thûk bîk niin a lang<br />

1. Palestine hian eng nge an<br />

dil?: Palestine hi Palestine<br />

Liberation Organization tih<br />

Palestinian Authority<br />

hming puin UN-ah vote nei lo<br />

Mahmoud Abbas-an UN<br />

observer chauh an la ni a,<br />

General Assembly-ah Sep.<br />

23 khan ram pakhat anga<br />

member nghet an nih theih <strong>na</strong>n<br />

pawm turin dil<strong>na</strong> a theh lût.<br />

dil<strong>na</strong> an theh lût a. Kum 1967-a<br />

indo<strong>na</strong> rapthlak tak Ni Ruk neih kir leh an duh a, Jerusalem<br />

Indo<strong>na</strong>a Israel-in Palestine ram chhuah lam pawh an chuh tel<br />

a lâk Gaza leh West Bank-te bawk. Palestine thlâkhlelh em<br />

Palestine râltlân thahnem tak<br />

an lo kir leh thei ang a, tui leh<br />

vênhim<strong>na</strong> thu-ah an duh<strong>na</strong> an<br />

kalpui thei tawh bawk ang.<br />

Kum 1988 khan 1967-a<br />

ramri kham angin Palestinian<br />

hruaitu Yasser Arafat-an<br />

independent a puang a, ram 100<br />

chuangin an pawmpui a, Arab,<br />

communist leh non-aligned<br />

ramte an ni deuh ber. Tu<strong>na</strong>h<br />

hian European Union member<br />

27 zingah ram 9 chauhvin<br />

Palestine inlâk hran<strong>na</strong> tur hi an<br />

thlâwp a. Arab ramte erawh<br />

chuan Palestine hi an tan <strong>bu</strong>r a<br />

ni ber mai.<br />

2. Engtin nge member an nih<br />

theih ang?: September 23<br />

khan UN General Secretary<br />

Ban Ki-moon-a hne<strong>na</strong>h<br />

Palestinian Authority<br />

chhoh theih chauh a ni. Tichuan,<br />

member 193 awm<strong>na</strong> General<br />

Assembly-ah vote hmun thuma<br />

the<strong>na</strong> hmun hnih (two-third<br />

majority vote) an hmuh chuan<br />

member ngheta pawm a ni nghal<br />

ang. Hetiang hian kawng awm<br />

mah se, US President Barack<br />

Obama-a chuan a veto ngei tur<br />

thu a sawi lâwk tawh. United<br />

Kingdom (UK) leh France hi<br />

tui lai rapin an awm rin a ni.<br />

Security Council-ah an dil<strong>na</strong> a<br />

hlawhtling lo a nih chuan<br />

member nghet an ni thei lo<br />

vang. Mahse, Vatican angin<br />

non-member observer state<br />

(vote nei member) ni turin<br />

UNSC thutlûk<strong>na</strong> hi General<br />

Assembly-ah an pu lût leh thei<br />

ang a, darkar 48 chhungin an<br />

ngaihtuah ang. Hetiang hian lo<br />

14 14<br />

15<br />

15


Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, Bu Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />

2011<br />

Eptu lamte chuan a nuta<br />

Thaksin-an milem ang maia a<br />

duh ang anga a khalh kal an ring.<br />

Thailand danglam<strong>na</strong>: Thailand<br />

hi khawvela <strong>bu</strong>h hralh<br />

chhuak hnem ber a ni a, puanthan,<br />

thawmh<strong>na</strong>w, sangha, lunghlu,<br />

motor, computer leh electronics<br />

an thawn chhuak deuh ber. Thaiho<br />

hian lehkha an chhiar <strong>na</strong>sa hle<br />

a, Southeast Asia-a chanchin<strong>bu</strong><br />

hralh tam ber<strong>na</strong> a ni.<br />

hruaitu apiangin an hre chiang.<br />

Yingluck-i ngai<strong>na</strong> lote chuan<br />

sorkarin dan bawhchhiat avanga<br />

a ensante ngaihdam<strong>na</strong> tura a<br />

hmachawp chu an dem hle a, a<br />

u<strong>na</strong>upa Thaksin-a chhan<br />

chhuah<strong>na</strong> tura ruahman<strong>na</strong><br />

verther takah an ngai. 2010-a<br />

Thaksin-a thlâwptute (red<br />

shirt) <strong>na</strong>wrh<strong>na</strong>ah khan<br />

Yingluck-i chu a pawisa<br />

hmanga inh<strong>na</strong>mh<strong>na</strong>wihah an<br />

puh a; mahse, sorkar-in thu<strong>bu</strong>ai<br />

a siamsak lo. Sumdawn<strong>na</strong> thilah<br />

an dem bawk.<br />

Sumdâwngin politics<br />

thil a hriat tehchiam an ring lo<br />

va, a hmathlir hautak pui puite<br />

hi a hmêlthat avang ngawta a<br />

tihpuitlin theih an ring lo bawk.<br />

Nawhchizuarte an zalên a,<br />

khualzin mi (tourist)te hîptu leh<br />

Thailand lâr<strong>na</strong> ber a ni hial awm<br />

e. Thailand-a zinte sum sên 10%<br />

chu <strong>na</strong>whchizuarte kutah a thleng<br />

thin a, ram pum sum hmuh<br />

(GDP) 3% vêl chu<br />

<strong>na</strong>wmsipbâwl<strong>na</strong> hmun atanga<br />

thawh chhuah nia chhût a ni.<br />

Thailand ramin<br />

hmeichhe Prime Minister a<br />

neih hmasak ber, khawvela<br />

Prime Minister <strong>na</strong>upang ber<br />

leh hmêltha ber Yingluck-i<br />

chuan amahah rin<strong>na</strong> nghat turin<br />

mipui a ngên a, Thailand ram<br />

mipuite pawhin engtiang takin<br />

nge an ram dinhmun insîksawi<br />

mêk a tihdam dawn tih chu an<br />

thlîr thuap mai a ni.<br />

20<br />

20<br />

Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />

2011<br />

“Hmeichhe finin tuikhur ral a kai lo” ti thinten Thailand<br />

ram hruaitu lû ber, kum 44 mi lek Yingluck-i chanchin an<br />

chhiar atanga an ngaihdan an sawh sawn hret phah loh<br />

chuan beidawng lovin khawvela hmeichhe ropui tak takte<br />

chanchin dang kan la tihchhuah belh zêl ang. – Editor<br />

Khawvela Prime Minister <strong>na</strong>upang ber leh hmêltha ber<br />

Tun hmaa Siam an tih thin<br />

hailand rama Prime<br />

Minister 28-<strong>na</strong>, Thailand<br />

hmeichhe Prime Minister<br />

hmasa ber, khawvela PM<br />

<strong>na</strong>upang ber leh hmeltha ber<br />

Yingluck Shi<strong>na</strong>watra-i hi June<br />

21, 1967-ah a piang a, u<strong>na</strong>u<br />

pakaw zinga a <strong>na</strong>upang ber a ni.<br />

A pa Lert Shi<strong>na</strong>watra-a chu<br />

politician niin MP (Member of<br />

Parliament) lai a ni tawh. A pa<br />

chuan politics chawlhsanin<br />

sumdawn<strong>na</strong> lamah a tlân ta a.<br />

Thuneih<strong>na</strong> a hman dik loh<br />

17<br />

17<br />

avanga Prime Minister a nih<strong>na</strong><br />

an hlihsak, ram danga tlanchhe<br />

mêk, Thaksin-a farnu a ni a,<br />

chhungkaw hausa leh ropui taka<br />

sei lian a ni.<br />

A zir<strong>na</strong>in a kal<strong>na</strong> tur a sial:<br />

A pa MP nih<strong>na</strong> Chiang Mai-ah<br />

hmeichhe school Regi<strong>na</strong> Coeli<br />

College-ah zir<strong>na</strong> <strong>bu</strong>l a tan a,<br />

1988-ah Chiang Mai<br />

University atangin B.A.<br />

(Political Science and Public<br />

Administration) a zir chhuak a,<br />

1991-ah US-a Kentucky State<br />

University atangin Master of


Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />

<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011 2011<br />

Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />

<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />

2011<br />

Public Administration Politics-ah an <strong>na</strong>wr lût:<br />

parliament-a<br />

hma lâk a tum. Inhlawh<strong>na</strong> man<br />

(Ma<strong>na</strong>gement <strong>Info</strong>rmation Constitutio<strong>na</strong>l Court-in<br />

seat 500-<br />

hniam ber pawh ni khatah baht<br />

Systems-ah) a zir zo leh. December 2, 2008 khan<br />

ah seat<br />

300 nihtir a tum a, graduate<br />

A h<strong>na</strong>thawh thinte: MPA a zir<br />

zawh vêleh 1991-ah a zir<br />

bing<strong>na</strong> kawng zawhin an<br />

chhungkaw din Shi<strong>na</strong>watra<br />

Directories Co., Ltd.-ah h<strong>na</strong> a<br />

thawk tan a. 1994-ah<br />

Inter<strong>na</strong>tio<strong>na</strong>l Broadcasting<br />

Corporation pêng pakhat<br />

Rainbow Media-ah general<br />

ma<strong>na</strong>ger a ni a. 2002-ah deputy<br />

CEO (Chief Executive<br />

Officer)-in IBC a chhuahsan a,<br />

Thailand-a mobile phone<br />

operator lian ber Advanced<br />

<strong>Info</strong> Service (AIS)-ah CEO a ni<br />

ta luah mai. March 2006<br />

atangin Manchester City FC-ah<br />

executive director h<strong>na</strong> leh<br />

Thaicom Foundation secretary<br />

a thawk kawp. Inthlanpui<br />

thlen dawn June thleng khan<br />

SC Asset Corporation Public<br />

Company Limited-ah<br />

Secretary a thawk.<br />

Yingluck-i hian fapa<br />

pakhat a nei a, a u<strong>na</strong>unu<br />

People’s Power party chu<br />

political party atangin a hnâwl<br />

a. Mahse, PP party-a MP-te<br />

chuan party thar Pheu Thai<br />

party an din leh a. He party thar<br />

hian Yingluck-iah rin<strong>na</strong> lian tak<br />

an neih avangin politics-a<br />

zuang lût ve tur leh an hruaitu<br />

atan an ngên chiam a; mahse,<br />

politics aiin sumdawn<strong>na</strong> lam a<br />

tui zâwk avangin a hnial a.<br />

Kumin kumtir thleng khan an<br />

beisei<strong>na</strong> chu a pawm rih lo.<br />

Mahse, politician un tak<br />

Chalerm U<strong>bu</strong>mrung-an a <strong>na</strong>wr<br />

luih avangin a hnial zui ta lêm<br />

lo va. A pa sulhnu zuiin sunhlu<br />

kûngah sunhlu a rah dawn ta.<br />

Tichuan, inthlanpui h<strong>na</strong>ih tawh<br />

tak May 16, 2011-ah Pheu Thai<br />

party chuan an party president<br />

ata<strong>na</strong> ding turin an thlang a.<br />

Hneh takin a chak: Ram<br />

chhung politics dinhmun<br />

derthawn<strong>na</strong> avangin 2006<br />

September 19 khan sipaiin<br />

2 6 5<br />

hmuin an<br />

chak ta<br />

a. Party<br />

malin<br />

seat zâtve<br />

aia tam hmu h i<br />

tum khat dang chiah a la awm<br />

a: 2005-a inthlanpuia Thaksi<strong>na</strong><br />

chak<strong>na</strong> kha a ni. Aung San Su<br />

Kyi-i pawhin inthlan-pui<br />

hlawh-tling taka an zo fel chu<br />

a lâwmpui hle a, Thailand leh<br />

Myanmar inkârah rah tha zâwk<br />

a chhuah phah ngei a beisei thu<br />

a sawi nghe nghe. August 8<br />

khan King Bhumibol<br />

Adulyadej-an Prime Minister<br />

atan a nemnghet a.<br />

Hruaitu tha leh hmathlir<br />

tha: Prime Minister thar chuan<br />

kum 2020-a tihhlawhtlin a tum<br />

hmathlir hautak zet mai a<br />

chhawp chhuak a, Thailand ram<br />

atanga retheih<strong>na</strong> ûm bo a tum<br />

a. Sum lâk luh atanga chhiah<br />

hlawh chu, a hniam berah, thla<br />

khatah baht 15,000 ni turin<br />

ruahman<strong>na</strong> a siam bawk.<br />

Lo neitute chawisân<strong>na</strong>ah<br />

theih tâwp chhuah a<br />

tum a, pawisa an lâk luh tur<br />

atanga chhûtin 70% pawisa<br />

pûktir theih dan tur kalpui a tum<br />

a. Wire hmang lova radio wave<br />

hmanga mipuiten a thlâw<strong>na</strong><br />

computer hmanga thu<br />

pawimawh (data) an thawn theih<br />

<strong>na</strong>n Wi-Fi (Wireless Fidelity)<br />

pêk dan tur a ruahman a,<br />

primary school <strong>na</strong>upang zawng<br />

zawngin laptop computer<br />

pakhat theuh an neih theih <strong>na</strong>n<br />

zir<strong>na</strong> tihchangtlun a tum bawk.<br />

(Thailand hian zirlaite chu kum<br />

17 an nih thlengin a thlâwnin<br />

lehkha a zirtir). A h<strong>na</strong>thawh<br />

hmasak ber tur leh a ngaih<br />

pawimawh zual tur chu mipui<br />

nunphung tihhmasawn leh ram<br />

chhunga inthen<strong>na</strong> tihpumkhat a<br />

nih thu a sawi.<br />

Yaowapa Wongsawat-i chu sorkar<strong>na</strong> an la a. July 3, 2011-<br />

(income tax) 30% lâk thin chu Sawisêl bo an awm lo: Min<br />

Prime Minister hlui Somchai a inthlanpuiah Yingluck-i party<br />

23%-a tihniam a tum a, 2013-ah duhtu tam tak an awm laiin min<br />

Wongsawat-a nupui a ni. Pheu Thai party chuan<br />

phei chuan 20% chauh la turin hawtu pawh an awm teuh tih hi<br />

18<br />

18<br />

19<br />

19


Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, Bu Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />

2011<br />

Filmstar hlawh tam ber 10-te (most paih actors)<br />

Khawvela filmstar-te sum lâk luh hi July 2010 atanga<br />

July 2011 thlenga mi a ni a, US dollar maktaduaia chhût a ni.<br />

(1) Leo<strong>na</strong>rdo DeCaprio - $77, (2) Johnny Depp - $50, (3)<br />

Adam Sandler - $40, (4) Will Smith - $36, (5) Tom Hanks -<br />

$35, (6) Ben Stiller - $34, (7) Robert Downey Jr. $31, (8)<br />

Mark Wahlberg - $28, (9) Tim Allen - $22, (10) Tom Cruise -<br />

$22. Jim Carrey, Daniel Craig, Robert Pettinson, Brad Pitt,<br />

Matt Damon-te chu a hnuai lamah intlar thla ve thung.<br />

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />

Hlawh tam ber footballer 10-te (most paid fooballers)<br />

May 2010-May 2011-a an pawisa lâk luh, hlawh, bonus<br />

leh fak<strong>na</strong>te chhût a ni a, an pawisa neih zât tura ngaih pawh a<br />

tel. US dollar maktaduaia dah a ni. (1) David Beckham, $40 ($<br />

219), (2) Cristiano Ro<strong>na</strong>ldo, $38 ($160), (3) Lionel Messi,<br />

$32 ($ 110), (4) Ricardo Kaka, $ 25 ($100), (5) Ro<strong>na</strong>ldinho,<br />

$24 ($90), (6) Thierry Henry, $21 ($60), (7) Wayne Rooney,<br />

$20 ($59), (8) Frank Lampard, $17 ($43), (9) Zlatan<br />

Ibrahimovic, $17 ($60), (10) Samuel E’to, $15 ($40).<br />

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />

Mi vophal ber 10-te (most philanthrophist men)<br />

No. Hming Pêk zât (USD) Hausak dan<br />

1. Bill Gates, US 28 billion 56 billion<br />

2. Warren Buffet, US 8.3 billion 50 billion<br />

3. George Soros, US 8 billion 14.5 billion<br />

4. Gordon Moore, US 6.8 billion 4 billion<br />

24<br />

24<br />

Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />

2011<br />

K ristiante lehkha<strong>bu</strong><br />

thianghlim B i b l e<br />

ri<strong>na</strong>wmzia leh a takzia lan<br />

chian<strong>na</strong> Dead Sea Scroll chu<br />

thlaler pûk pakhata an<br />

hmuh chhuah atanga kum 20<br />

hnuah tun lai Bible zir chian<strong>na</strong> ata<strong>na</strong> thil khâwl thiam<strong>na</strong><br />

internet pawimwh Kristiante rohlu (online)-ah a<br />

duh apiangte Dead Sea Scroll thlalâk en theih turin<br />

September ni 26 khan Israel thil hlui vawng thatu (Antiquity<br />

Authority) leh internet search engine lian ber Google-te chuan<br />

an pho chhuak.<br />

Dead Sea Scroll hi kum zabi<br />

20-<strong>na</strong> chhunga thil hmuh chhuah<br />

hlu bera ngaih a ni. Isaia lehkha<strong>bu</strong><br />

leh Temple Scroll-te a chuang a,<br />

English-a lehlin sa pawh chhiar<br />

theihin a awm. He kut ziak<br />

lehkha<strong>bu</strong> (origi<strong>na</strong>l) hi Bodoin<br />

berampuin Judai rama thlaler pûk<br />

pakhata a chhar a ni a, Jerusalem<br />

Museum-ah dah that a ni.<br />

Phairuang (papyrus)-a ziah a ni<br />

deuh ber a, Tuipui Thi (Dead Sea) Scroll dah that<strong>na</strong> hmun<br />

kama Qumran-a Juda sakhaw fîr<br />

inlahranghote hnutchhiah (dah that) a ni. Kut ziak lehkha<strong>bu</strong> hi<br />

NASA ne<strong>na</strong> tangkawpin Israel thil hlui vawng tha pawl (IAA)<br />

chuan September thla tir atang khan thlâ an la tan a; tichuan,<br />

internet-a pho lan theih turin an peih fel ta a ni.<br />

21 21<br />

21


Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />

<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong><br />

Chawhmeh leh ei tur hrang<br />

hranga kan hman tam ber zinga mi<br />

hmarcha hi taksa hrisel<strong>na</strong> ata<strong>na</strong> a tangkai<br />

vang aiin tui kan tih avangin kan ei deuh<br />

ber âwm e. Hmarcha hi mihringte tan<br />

hrisel<strong>na</strong> leh damdawi tha tak a lo ni.<br />

Hmuh chhuah a nih dan:<br />

Hmarcha hi Capsicum thing<br />

chhungkaw zinga chhiar a ni a.<br />

Mexico-ah BC 3500 vêl atangin<br />

an hmang tan. Khawthlang ramah<br />

chuan 1493-ah Christopher<br />

Colum<strong>bu</strong>s-an America a hmuh<br />

chhuah atangin an ei ve tan a.<br />

India-ah chuan Vasco-da-Gamaan<br />

1498-ah a la lût a, he ram hi<br />

hmarchain a ngeih hle. Hmarcha<br />

hi chi 400 zet a awm a, a thak<br />

dan, a rim, a pianzia leh a rawngte<br />

a i<strong>na</strong>ng lo hlawm.<br />

A hming: Sap-ho chuan chili<br />

an ti a, Hindi-in ‘mirchi,’<br />

Gujarati-in ‘marcha’ tih a ni. A<br />

pakhat zâwk zâwk hi kan hman<br />

tâwm ve mai niin a lang.<br />

Eng vang nge a thak?:<br />

Hmarchaah hian alkaloid chi<br />

khat capsaicin a awm a, chu<br />

chuan a tithak a ni. Hmarcha<br />

kan ei hian capsaicin chuan<br />

Sept Sept - - Oct., Oct., 2011 2011<br />

Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />

<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />

2011<br />

ganese, folate, potassium, vanga taksa sîl te a tireh thei.<br />

thiamin leh copper-te pawh a Nat<strong>na</strong> eng emaw vang ni lova<br />

pai tûn mai. Serthlum aiin a lêt lu nâ satliah leh taksa kham<br />

sariha tamin vitamin C a nei. thêm thûm te a tireh thei bawk.<br />

Hmarchaah hian cancer Hmarcha hi hrik thah<strong>na</strong><br />

thlen thei taksaa atom (free (antibiotic) tha tak a ni a, taksa<br />

radical) tichhe thei antioxidant pem tân thisen thar a siamsak a,<br />

awm<strong>na</strong> vitamin C leh A a awm chu chuan pâ<strong>na</strong> hrikte a do thin.<br />

avangin cancer laka vêngtu tha<br />

tak a ni. Free radical-te hian<br />

taksa cell a tichhe <strong>na</strong>sa em em<br />

a, hriat<strong>na</strong> thazâm leh zun inpuia<br />

thisen zâm te a tichhe thin a ni.<br />

Antioxidant hian lung <strong>na</strong>t<strong>na</strong><br />

thlen thei thau (cholesterol) a<br />

tiral a, taksaa chak<strong>na</strong> (calorie)<br />

tam lutuk tur a titlêm bawk.<br />

Beta-carotene leh folic acid-te<br />

chuan cancer <strong>na</strong>t<strong>na</strong> hrang hrang<br />

a vêng thei a. Thing hmarcha sen<br />

(red pepper)-a awm carbonoid<br />

lycopene chu cancer <strong>na</strong>t<strong>na</strong><br />

vêngtu tha tak a ni. Chuapa<br />

thâwk<strong>na</strong> dâwt a tihzau avangin<br />

chuap tan a tha hle a, ashma leh<br />

thaw-hah tan a tha. Taksaa<br />

tissue-ah chak<strong>na</strong> a pe <strong>na</strong>sa hle.<br />

Ei-in tizawptu tha tak a nih<br />

avangin pumpui chak<strong>na</strong> pakhat<br />

a ni bawk. Awmvêl leh tangseh<br />

avanga nâ te, ruh châng nâ te,<br />

tha nâ thenkhat leh rim-tawng<br />

Thak tihreh<strong>na</strong>: Kâa hmarcha<br />

thak tihreh<strong>na</strong> tha ber chu<br />

bâwnghnute (tui/khal/thur) leh<br />

bâwnghnute atanga siam eng<br />

pawh a tha a, chini leh chi<br />

pawhin a tiziaawm thei.<br />

Hmarcha chan daw<strong>na</strong> kuta<br />

sahriak h<strong>na</strong>wihin thak a vêng.<br />

Kuta hmarcha thak tihreh <strong>na</strong>n<br />

chuan chini leh tengtere tah a<br />

tha a, chi pawh a tha. Hmarcha<br />

thak<strong>na</strong> hi meiling anga tuia<br />

tihdaih (chiah zawp) theih a nih<br />

ve loh avangin taksaa hmarcha<br />

thak tihreh <strong>na</strong><strong>na</strong> tui hmanin<br />

awmzia a nei lêm lo.<br />

Fîmkhur tur: Hmarcha hi<br />

taksa tan tha mah se, that loh<strong>na</strong><br />

a nei ve thei tho tih hi<br />

theihnghilh loh a tha. Thil<br />

hmuarin thin <strong>na</strong>t<strong>na</strong> leh hri dang<br />

a thlen theih avangin hmarcha<br />

hring ei a him ber.<br />

substance P an tih hriat<strong>na</strong><br />

thazâmtichetu neurotransmitter<br />

a tinung a. Lung a che<br />

ve nghal vat a; tichuan, taksa<br />

chhûnga nâ tireh thei<br />

(painkiller) endorphin a sâwr<br />

khâwm thin a ni. Khawvela<br />

hmarcha thak ber chu ‘Naga<br />

Jolokia’ a ni a, Scoville unit<br />

855,000 a nei. Capsaicin hlang<br />

(pure capsaicin) chu Scoville<br />

unit 16,000,000 lai a ni.<br />

Hmarcha tangkai<strong>na</strong>te:<br />

Hmarchaa awm capsaicin<br />

chuan taksa chhûnga awm<br />

<strong>na</strong>chhâwk<strong>na</strong> endorphin a<br />

tihnu<strong>na</strong> <strong>na</strong>wm<strong>na</strong> chi khat a siam<br />

avangin a ei tawh chuan a ngawl<br />

an vei (addict) nghal zêl thin.<br />

Endorphin hian thisen sâng a<br />

hnûk hniam a, chaw ei tituitu<br />

tha tak a nih bâkah vitamin A,<br />

B, C leh E te a hausa hle a, thir<br />

chak<strong>na</strong> – molybdenum, man-<br />

22 22 22<br />

23<br />

23


Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, Bu Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />

2011<br />

Pastor-ten Biak I<strong>na</strong>h politics an sawi tawh dawn<br />

US-a Pulpit<br />

Freedom Day October 2<br />

khan US-a Pastor 500<br />

deuh thawin an pulpit<br />

atanga politics thil sawi<br />

turin intiam<strong>na</strong> hming an<br />

ziak. Hetianga Pastorhote<br />

hmalak<strong>na</strong> hi 2008<br />

khan Pastor 30-in <strong>bu</strong>l an lo tan a ni. Pulpit Freedom Day-a an<br />

thu sawi lai video hi sorkar (Inter<strong>na</strong>l Revenue Service)-ah theh<br />

luh an tum. Kum 1954 khan kohhran leh sakhaw thila inpâwlhote<br />

chu politics-a tel an lo khap a, he dan hi tun lai kohhran tam<br />

takin tha an tih tawh lo a ni ber. 2011 Lifeway zirchian<strong>na</strong>a a lan<br />

dan chuan pastor tam zawk chuan pulpit hi zalen taka thu sawi<br />

<strong>na</strong>n hman an duh.<br />

Faith Communities Today chuan 2000-2010 inkâra US-a<br />

<strong>Kohhran</strong> dinhmun a zirchiang a, US Kristiante chuan Biak In<br />

an hlat tial tia nia zir chhuah a ni. Internet-a Pathian pâwl<strong>na</strong> an<br />

hmang tam sâwt hle a, 41% chuan facebook an hmang thin a,<br />

sum leh pai lamah ve thung chuan an tlahniam <strong>na</strong>sa niin an sawi.<br />

Iran Pastor-in Krista a tan vangin tihhlum a tuar dawn<br />

Iran rama Pastor Yousef<br />

Nadarkhani-a (k.34) chuan<br />

2009 Octorber khan Iran-in<br />

school-a Quran an zirtir chu<br />

duh lovin a fapate pahnih<br />

school a kaltir duh tawh lo.<br />

Sept. 27 leh 28 khan a thiltih<br />

avangin court-ah a inlan a,<br />

Krista a phatsan loh chuan<br />

khaihlum tura thu dah a ni.<br />

Pastor Yousef Nadarkhani-a<br />

28<br />

28<br />

Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />

2011<br />

5. Carlos Slim Helu, Mexico4 billion 74 billion<br />

6. George Kaiser, US 4 billion 9.8 billion<br />

7. Eli Broad, US 2.6 billion 5.8 billion<br />

8. Azim Premji, India 2.1 billion 16.8 billion<br />

9. James Stower, US 2 billion 200 million<br />

10. Michael Bloomberg, US 1.8 billion 18.1 billion<br />

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />

(Heng fimstar-te, footballer-te leh thil pe tam mi hausate<br />

sum hi i hriatthiam lehzual <strong>na</strong>n hetiang hian i teh dawn nia.<br />

US President George W. Bush-a kha US President ni tawh<br />

zingah chuan hausa bera ngaih a ni a, President-a thawh<br />

hlim khan US dollar maktaduai 25 vêl a nei).<br />

October leh November thlaa khawvel ni pawimawh<br />

thenkhatte<br />

Oct. 1 : World Vegetarian Day, Inter<strong>na</strong>tio<strong>na</strong>l Day of the Elderly<br />

Oct. 2 : World Animal Day, Inter<strong>na</strong>tio<strong>na</strong>l Day of Non-Violence<br />

Oct. 5 : World Teacher’s Day<br />

Oct. 8 : World Humanitarian Action Day<br />

Oct. 10: World Mental Day<br />

Oct. 15: Global Handwashing Day<br />

Oct. 16: World Food Day<br />

Oct. 24: UN Day, World Polio Day<br />

Nov. 9 : World Freedom Day<br />

Nov. 16: Inter<strong>na</strong>tio<strong>na</strong>l Day for Tolerance<br />

Nov. 17: Inter<strong>na</strong>tio<strong>na</strong>l Studends Day<br />

Nov. 19: World Toilet Day<br />

Nov. 20: Universal Children’s Day<br />

Nov. 21: Wolrd Television Day<br />

Nov. 25: Inter<strong>na</strong>tio<strong>na</strong>l Day for the Elimi<strong>na</strong>tion of Violence against Women<br />

Nov. 29: Inter<strong>na</strong>tio<strong>na</strong>l Day for Solidarity with the Palestinian People<br />

25<br />

25


Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />

<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong><br />

Insawizawi: First Lady, US<br />

President Barack Obama-a nupui<br />

Michelle Obama-i push-up-in a<br />

insawizawi. A kil bera mi hi<br />

rawngbawltu hmingthang tak<br />

Archbishop Desmun Tutu-a a ni.<br />

Kristian tleirawl zaithiam, kum 17 mi,<br />

Justin Bieber-an kum 25 a nih hu<strong>na</strong>h<br />

nupui neih a tum. Tu<strong>na</strong> a bialnu hi<br />

Bieber-a<br />

kum 19-a upa Sele<strong>na</strong> Gomez-i a ni.<br />

Virgin<br />

nupa: Hun<br />

rei tak inzui<br />

mah se, an<br />

inneih<br />

thlenga<br />

virgin ve vea invawng thianghlim<br />

khawvela pop singer lâr Mariah<br />

Carey-i leh a pasal Nick Canno<strong>na</strong>.“Kan<br />

inneih hma hian kan innêl lo<br />

a ni lo. Inpawh<strong>na</strong> famkim kan la thleng<br />

lo tih<strong>na</strong> chauh a ni,” Mariah-i.<br />

American<br />

Virgin nupa: I d o l<br />

Kum 29 mi2005<br />

Beyonce-iCarrie<br />

chuan, raper Under-<br />

hlawhtling leh wood-i<br />

hausa Jay Z pawh hi<br />

ne<strong>na</strong> an inneih khan a la virgin ngei virgin-a pasal nei a ni. I<br />

thu a sawi. Tu<strong>na</strong>h hian a rai mêk. thei ve ang em?<br />

Sept Sept - - Oct., Oct., 2011 2011<br />

Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />

<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />

2011<br />

US-a Muslim-ten him lovin an inhria<br />

Tun h<strong>na</strong>ia Pew Research<br />

Center zirchian<strong>na</strong>a a lan danin<br />

US-a awm Muslim tam zâwk chuan firfiak do<br />

kawnga US hmalâk<strong>na</strong>ah hian Muslim-te tihchiai<br />

a tum rân niin an ngai. Sorkar dan hmanga thlir<br />

hran te, police-te rinhlelh ngawt te, airport-a endik uluk bik<br />

leh taksa ngeia an tuar thu zirchian<strong>na</strong>ah chuan a lang.<br />

Mizoram leh Manipur-a Juda intite Israel-ah<br />

Ni hnih/thum chhung lekah Israel sorkar chuan Mizoram<br />

leh Manipur-a Juda h<strong>na</strong>m nia inchhâl mi 7,200 chuang tan Israela<br />

luh phal<strong>na</strong> a pe dawn. Heng Mizo leh Manipur h<strong>na</strong>m thenkhatte<br />

hian kum 2700 kal taa Juda h<strong>na</strong>m 12 zinga h<strong>na</strong>m 10 bo pakhat<br />

Bnei Maneshe (Ma<strong>na</strong>se-a fate) niin an inchhâl. Kum 20<br />

chhungin North East India-a tlângmi, Israel h<strong>na</strong>ma inchhâl mi<br />

1,700 zet Israel-ah an lût tawh a, kum 2007 khan an chawlhtir<br />

rih ta a ni. Israel-a Juda sakhaw hruaitu lian ber chuan Mizoram<br />

leh Manipur-a Juda intihote hi an h<strong>na</strong>mah a lo pawm tawh a ni.<br />

BBC-in sakhaw thil vangin kum chhiar dan a thlâk dawn<br />

Khawvela TV, radio leh internet broadcasting<br />

corporation lian ber tia sawi theih hial tur British Broadcasting<br />

Corporation (BBC) chuan Kristian ni lo, sakhaw dang zuitute<br />

vênthâwn vangin hun bi chhiar dan BC (Before Christ = Krista<br />

pian hma) tih chu BCE (Before Common Era) leh AD (Anno<br />

Domini = kan Lalpa kum) tih chu CE (Common Era) tia thlâk<br />

an tum. Hei hian Kristian tam tak thin a tirim hle a, heng hun<br />

chhiar dan thar hian BC leh AD angin Krista pian<strong>na</strong> atanga chhût<br />

vek tho a nih avangin hetianga kan hman dan thin thlâk kher hi<br />

tul an ti lo hle. BBC-a religion leh ethics hotu lû, editor ni<br />

bawk, muslim pa Aagil Ahmed-a tihchhuah nia hriat a ni.<br />

26 26<br />

27 27<br />

27


Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, Bu Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />

2011<br />

si; tichuan, Isua Krista chuan keimahah hian a dawhtheih<strong>na</strong><br />

zawng zawng a lantir hmasa ta a; tun achi<strong>na</strong> chatuan nun<strong>na</strong> chang<br />

ve tura la ring turte ta<strong>na</strong> entir<strong>na</strong> a nih theih nân,” tih hi.<br />

Bill Clinton-a mi retheite tan<br />

US President hlui Bill Clinton-a chuan retheih<strong>na</strong> ûm bo<br />

kawngah te, hrisel<strong>na</strong> tihmasâwn<strong>na</strong>ah te, ei-bar zawn<strong>na</strong><br />

tihchangtlun kawngah te, chhehvêl vawn that kawngah te <strong>na</strong>sa taka<br />

hmâ lain kum 2001 khan Clinton Foundation a din a, ram 34-ah<br />

sorkar leh tlawmngai pâwl (NGO) hrang hrangte nen thawk hovin<br />

khawtlang tan h<strong>na</strong> a thawk <strong>na</strong>sa hle. Tun hmaa a tih tawh thin<br />

angin, tun h<strong>na</strong>i mai khan mi dangte tanpui kawnga mi inpe fâl mi<br />

hausate sâwmin thilpêk chhûn khâwm inkhâwm a huaihawt.<br />

Google-in Asia-ah hma a la thar<br />

Khawvela internet search engine lian ber Google<br />

(www.google.com) chuan September 28 khan Asia-a data<br />

center siam <strong>na</strong>n US $ mtd. 200 an ruahman thu an puang. Google<br />

chuan Singapore, Taiwan leh Hong Kong-ah te data ceneter hi<br />

din an tum. Asia khawmual hian hmâ a sâwn chak em avangin<br />

<strong>Info</strong>rmation Technology lamah ram dang mit a la tan hle a ni.<br />

NASA-a thawk Scientist hluiten tricylce an siam<br />

NASA-a thawk thin<br />

scientist, space shuttle an chawlh tak<br />

avanga an h<strong>na</strong> hlohte chuan rilru ngui<br />

leh chau taka awm mai lovin an<br />

thiam<strong>na</strong> an hmangtangkai zêl a,<br />

motor cycle ke thum nei, an siam a, Bike siam chhuah thar<br />

sakawr tha 260-a chak, second 3 Treycycle<br />

chhungin 0-60 mph a tlân thei. An hotu ber Ray Ackley-an kum khat<br />

chhungin mi 130 vêl tan h<strong>na</strong> thar an siam theih a beisei a, kâr thum<br />

chhungin bike pakhat siam chhuah an tum. Mi tumruh leh taimate<br />

tan nun kâwl a êng leh thin. Name plate-ah Made on the Space<br />

Coast in the Sunshine State tih ziah lan an tum.<br />

Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />

2011<br />

Sakhaw sawichhiate tihhlum theih<strong>na</strong> hi Iran ram da<strong>na</strong>h awm lo<br />

mah se, Islam sakhaw hruaitute tawngkama dan awmsaa ngaih a<br />

ni a, court pawhin a zah hle. Pastor Yousef-a thu<strong>bu</strong>ai siamsak<strong>na</strong>a<br />

deputy governor chuan sakhaw thila hrem<strong>na</strong> ni lovin pawngsual<br />

thila hrem<strong>na</strong> a nih zâwk thu a sawi ve thung.<br />

Hmeichhia angin Isua an dah<br />

US-a Kristen Wolf-in a thawnthu ziah<br />

hmasa ber ‘The Way’ lehkha<strong>bu</strong>ah hmeichhia<br />

angin Isua a dah. The Way-ah chuan An<strong>na</strong>-i chu<br />

mipa lal<strong>na</strong> khawtlanga a manganzia leh a pain<br />

mipa anga siamin a hralh a, a vahvaih<strong>na</strong> hmu<strong>na</strong>h a<br />

rilrua a beisei ang tak hmeichhiate nen an va<br />

intawng ta a, An<strong>na</strong>-i chuan Isua a inti a ni. Kristeni<br />

lehkha<strong>bu</strong> hi July khan an tlangzarh a, mi tam<br />

takin a thiltih hi an sawisel a ni.<br />

Miss Universe 2011-in Pathian a chawimawi<br />

Angol mi Leila Lopes-i chu Sao<br />

Paulo, Brazil-ah September 12 khan<br />

Miss Universe 2011-a thlan a ni a,<br />

“Pathianin min siam dan hi ropui ka ti<br />

a, ka lâwm hle bawk,” a ti. Pathum<strong>na</strong><br />

Philippines Kristian nula Shamcey<br />

Supsup-i pawhin endiktu pakhat zawh<strong>na</strong> chhângin, “Pasal ka neih<br />

avangin ka sakhua ka thlâk dawn lo. Ka hmangaih ber chu, min<br />

siamtu Pathian a nih vangin,” a ti.<br />

9/11 kum 10 champha-ah America nih<strong>na</strong> a lang<br />

Kum 2001 September 11-a al Qaeda-hovin thlawh<strong>na</strong><br />

hmanga World Trade Center an sut chhiat cham vawi 10-<strong>na</strong><br />

chu WTC din<strong>na</strong> hmun Ground Zero-ah te, US sipai hmunpui<br />

Pentagon-ah te hriatreng<strong>na</strong> inkhawm an hmang. New York<br />

khawpuiah chuan <strong>Kohhran</strong> dâr a ri chuah chuah a, “Khawngaih<strong>na</strong><br />

32 32<br />

29<br />

29


Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 <strong>107</strong>-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />

<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011 2011<br />

Kum Kum 1 119-<strong>na</strong>,<br />

1 -<strong>na</strong>, -<strong>na</strong>, Bu Bu 10 106-<strong>na</strong> 10 -<strong>na</strong><br />

<strong>Kohhran</strong> <strong>Kohhran</strong> <strong>Palai</strong><br />

<strong>Palai</strong> Sept Sept - - Oct., Oct., 2011<br />

2011<br />

mak (Amazing Grace)” hla rem mawi takin<br />

sawi. College-a lehkha a zir laia a châng duh ber chu 2 Korinth<br />

mipui an awi bawk a. Ground Zero-a<br />

3:17, “Lalpa chu Thlarau a ni a, Lalpa Thlarau awm<strong>na</strong> apiangah<br />

inkhawmah chuan US President Barack<br />

zalên<strong>na</strong> a awm thin,” tih hi a ni. Kristian tha tak a nih vang leh mi<br />

Obama-an Sam a chhiar a, President hmasa<br />

inngaitlâwm tak a nih avangin mipuiin an duh rih hle.<br />

George W. Bush-an Civil War laia a fapa<br />

panga chân nu pakhat hne<strong>na</strong> Abraham<br />

Lincoln-a lehkhathawn: “Chân<strong>na</strong> râpthlak<br />

takin i nun a luah khah lai hian i mittui hru<br />

hul tura ka hnem<strong>na</strong> aw-kâ hi engtham a nih World Evan-<br />

loh tur leh awmzia a nei lo vang tih ka gelical Alliance<br />

ringhlel lo. Mahse, kan ram mipuite hian an<br />

Secretary General<br />

Dr. Geoff<br />

nun<strong>na</strong> chhanhim <strong>na</strong><strong>na</strong> mahni nun<strong>na</strong> hlântute<br />

Tunnicliffe-an<br />

chunga an lâwm<strong>na</strong> <strong>na</strong>sa tak hi chu hrilh lo thei Groud Zero <strong>bu</strong>lah<br />

che ka ni lo,” tih a chhiar. World Evangelical 9/11/2011 khan<br />

Alliance Secretary General (CEO) Dr. Geoff press conference-<br />

Tunnicliffe-an Ground Zero <strong>bu</strong>la press ah thu a sawi.<br />

The Rock-a Goliatha-ah a chang dawn<br />

The Rock tia kan hriat lâr, tun h<strong>na</strong>ia film<br />

chhuak thar lâr tak ‘Fast Five’ changtu Dwanye<br />

Johnson-a chu Relativity Media leh Temple Hill<br />

Entertainment <strong>bu</strong>atsaih “Goliatha” film-ah<br />

Goliatha-a chang tura sâwm a ni a, a beisei<strong>na</strong> hi<br />

a tihhlawhtlinsak ngei pawh an ring.<br />

Kristian fighter Matt Hughes-a<br />

Ultimate Fighting<br />

Championship (UFC) en<br />

thinte<strong>na</strong> an hriat vek, vawi 9 lai<br />

conference-ah, “H<strong>na</strong>m, culture leh sakhaw hrang hrangte<br />

lo cham tawh Matt Hughes-a<br />

inkârah inpawh<strong>na</strong> tha tak din a ngai a... Krista ngei kha kan<br />

hi a pa tê hle <strong>na</strong> a, mi chak tak a<br />

indaidan<strong>na</strong> thiattu leh mahni kan inhmangaih anga mi dangte<br />

ni tih chu a hlawhtlin<strong>na</strong> atang<br />

hmangaih tura min zirtirtu a ni,” a ti. He chhiat<strong>na</strong> rapthlak takah<br />

hian mi 2,977 an thi a, al Qaeda member 19 an thi bawk.<br />

US President ata<strong>na</strong> hmeichhe ding tur Bachmann-i<br />

Kum 2012 inthlanpuia<br />

Republican party atanga<br />

President chuh tum Michele<br />

Bachmann-i chuan, “Pathianin in<br />

tan ruahman<strong>na</strong> a nei a, lo <strong>bu</strong>ai duh<br />

suh u,” tiin khawvela tlawmngaih<br />

rawngbawl<strong>na</strong>a din Kristian<br />

University lian ber Liberty<br />

Universtiy-ah September 28 khan a sawi. Bachmann-i chuan kum<br />

16 a nih laia a piang thar thu leh Bible chhiar a ngai<strong>na</strong>t tan dan te a<br />

hian a hriat theih – vawi 53 a<br />

khêl tawh a, vawi 48 a chak a,<br />

Matt Hughes-a (v) leh a<br />

vawi 5 a chak lo. A <strong>na</strong>upan lai<br />

khingpui UFC-ah<br />

atangin h<strong>na</strong> hrâm tak tak a thawk thin a, wrestling lamah chuan<br />

a rihpuite tan hneh theih loh hiala ngaih a ni. 2004 khan BJ<br />

Penn-an a filawr<strong>na</strong> a ulhtliahsak a, chuta tang chuan a nun lo<br />

danglamin Isua Kristaah rin<strong>na</strong> a rawn nei ta a. A phirpui Matt-an<br />

Pathian thu a hrilh <strong>na</strong>sa thin hle. Tichuan, a inkhawm ve thin a,<br />

Mexico-ah te pawh mission thilah a zin ve tawh nghe nghe. Fapa<br />

pakhat leh fanu pahnih a nei. A Bible châng duh ber chu 1 Timothea<br />

1:15-16, “Krista Isua chu mi sualte chhandam turin khawvelah<br />

a lo kal, tih hi a ri<strong>na</strong>wmin a va pawm tlâk em! Kei hi an zinga mi<br />

sual ber ka nih hi. Chu vang chauhva zahngaih<strong>na</strong> hmu ka ni bawk<br />

30<br />

30<br />

31 31<br />

31

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!