28,8 MB - Euskaltzaindia
28,8 MB - Euskaltzaindia 28,8 MB - Euskaltzaindia
OIHENART-EN LEXIKO-SORKUNTZA eihartu: bana hur' esta hil sahartus, / baicic higatus, et' eihartus (Ezkontidearen hil-kexua) gor(i)tu: su niganac [sic] hozen-ago, / ni suganat gorzen-ago (VII) hur' ene foberaren doizen / iarriric, ari sen nois goizen / ene famurregu' isanaren, / nois ene bihoz epelaren / gar behar sen gausetan, gorzen (Ezkontidearen hil-kexua) doitu: hur' ene foberaren doizen / iarriric, ari sen nois goizen / ene famurregu' isanaren, / nois ene bihoz epelaren / gar behar sen gausetan, gorzen (Ezkontidearen hil-kexua) otoitu: baian espaizauscot' otoitu, / hala hur' er', ed' est' orhoitu, / edo sauque' orobat isan / Ioana hil edo bici lisan (Ezkontidearen hil-kexua) aragitu: non senti baizesan farri, / miragarrí! / elhe' araguituric (Eguberri-koplak) itzatu: bait' egonic hedaturic / oin-escüac izaturic (Vexilla Regís) biharamuntu: arguizean, eguerditan / arratfean nazano, / gaüa goisac ordaritan / biharamunt daçano (F. Michel, II)38 -tza Edertza: egundan' es-aylis iaïo gaxtaguina / Ederza, nescato onaren seguina (VI) emaitza: infenf' vrh' eta mirrasco / emaiz' afco / eskeni deraucate (Eguberrikoplak) -tzaile (ik. -le ere) honzale: arguitaratu' tut ilhumbeti, / et' ateraric herrazeti / guretu, et' eman hec Euscara cobla honsalen efcuetara (Ezkontidearen hil-kexua) -tze sagartze: sagarzeac, lilitan iarten / bad' eta, lilitu-ondoan / orftazen tazen ere, guero ekarten / du frutüa ber' aroan (V, F. Michel) -zain39 betzain: banins besain / sembait bezain / edo ilhaguin sarpasu (II) sorzain: caisus doi, esi bara / sorsainac escüetara / hur' eguitean, hartus, / iaquin du sertan bara (XIII) `S.M. la nature ou l'esprit qui préside á la naissance des enfants' (O.) artzain: arzainac, ieusten hiz guti / hauc seruti (Eguberri-koplak) 38 Le verbe biharamuntu, qui n'est pas dans les dictionnaires, est tiré de biharamun «lendemain». Litt. «jusqu'á ce que le matin, en échange, transforme la nuit en lendemain» (Lafon, «Notes...»). 39 Eratorrien artean ezarri badut ere, Oihenartek badarabil zain izen bere gain modura: «Hura, nois ere bainenducan / ohaturic minac, dut ukan / neure sain, et' egon sait beti / iguitu gabe aiheteti» (Escontidearen hil-kexua). [15] 63
-zarre MIREN AZKARATE maitazarre: badut guertus / rnaitasarre sugana (II) beteginzarre: Ioanaren bethegvinsarrea (XIII) 'S. Perfection, accomplif f ement' (O.) gorazarre: Corte guehienean Erregueren confeillari senaren gorasarretan (Salgvis Iavn, Paveco...) batzarre: nahis bazarre eguin surequi, / iin nisan çur' okolura (III, F. Michel hatsarre40: Nabu ff i lehenec lan berri gusietan / anhiz elhe f ari iardire f ten dute, / hatfarrea seren emaiten baituté / sein erdia baita gausa guehienetan (Salgvis Iavn, Paveco..., F. Michel) iaukizarre: Iauquisarrea motil / gastearen aldeti (Iorralen coblac, F. Michel)41 Bada, azkenik, beste izen bat eratorriaren itxura duena: sendagaila, senda(tu) oinarri lukeena; baina erator-atzizkiak aztertu dituztenek ez dute -gail(a) atzizkirik aipatu. Oro har atzizki edo amaiera bereko beste izenik, oinarrian aditza duenik, ez badago ez genuke erator-atzizkitzat hartuko: sendagaila: hire fendagaila hunen / berria herri orori, / berri hon hori, / dinat goraqui eransunen (IX) HITZ ELKARTUAK Hitz-elkarketan ere idazle oparoa dugu Oihenart. Aberastasun hori baina, ez doa zuzentasunaren kaltean; gaur ere bizirik ditugun erregelez baliatuz sortu zituen Oihenartek hitz elkartuak. Zaila zaigu, ezinezkoa esango nuke, zein diren Oihenartek berak sortuak eta zein herritik jasoak esatea. Orotariko Euskal Hiztegia -k duen corpusa ikustatuz nigar-heraki, koral-isuri, kadranorratz, lantza-zihite, larxuri, gogoeritu, hotz-harritu, jauretsi, hitz neurtu, herratze, neurtitz edo aitoralaba Oihenartengan ageri direla lehenik azaltzen zaigu. Ondoren ikusiko ditugun hitz elkartuetatik batzuk Neurtitzen amaierako hiztegitxoan ere jasoak daude. Ez da, beraz, zentzugabekeria berak asmatuak direla pentsatzea. Eratorriekin egin bezala, ondoko puntuotan bilduko nituzke Oihenarten hitz elkartuen sorkuntzak nire ustez dituen berezitasunak, edo behintzat punturik aipagarrienak: 1. Deigarri gertatzen da bi izenez osatutako menpekotasunezko izen elkartuen eta `aditzoina + izena' egiturakoen emankortasuna. Izena + izena modukoetan 40 Orotariko Euskal Hiztegia -k dioskunez, Oihenartengan lehen aldiz ageri ondoren, beste hamaika autorek erabilia Iparralde-ekialdeetan. 41 Lafonek oharrean dioenez, ertzean honako itzulpena ageri da «L'attaque» («Notes...»). 64 [16]
- Page 5 and 6: Jean Haritschelhar, Aitzinsolasa 13
- Page 7 and 8: OIHENARTEN IV.MENDEURRENEKO BATZORD
- Page 9 and 10: JEAN HARITSCHELHAR Jalgitzen da kan
- Page 11 and 12: JEAN HARITSCHELHAR Pyrénées-Atlan
- Page 13 and 14: Partikülarzki beben, etxen zide. J
- Page 15 and 16: JEAN LOUGAROT Je suis heureux de le
- Page 17 and 18: nagusia, lehen aldikotz Iparraldean
- Page 19 and 20: d'un scrutin qui, je crois, a son i
- Page 21 and 22: OIHENART, EUSKAL GRAMATIKARIEN AITZ
- Page 23 and 24: OIHENART, EUSKAL GRAMATIKARIEN AITZ
- Page 25 and 26: OIHENART, EUSKAL GRAMATIKARIEN AITZ
- Page 27 and 28: OIHENART, EUSKAL GRAMATIKARIEN AITZ
- Page 29 and 30: OIHENART, EUSKAL GRAMATIKARIEN AITZ
- Page 31 and 32: OIHENART, EUSKAL GRAMATIKARIEN AITZ
- Page 33 and 34: O/HENART, EUSKAL GRAMATIKARIEN AITZ
- Page 35 and 36: OIHENART, EUSKAL GRAMATIKARIEN AITZ
- Page 37 and 38: OIHENART, EUSKAL GRAMATIKARIEN AITZ
- Page 39 and 40: OIHENART, EUSKAL GRAMATIKARIEN AITZ
- Page 41 and 42: OIHENART, EUSKAL GRAMATIKARIEN AITZ
- Page 43 and 44: MIREN AZKARATE erantsiaz parentesi
- Page 45 and 46: MIREN AZKARATE zer esan iorrale ize
- Page 47 and 48: MIREN AZKARATE konseilari: Corte gu
- Page 49 and 50: -gia MIREN AZKARATE Iaketgia: haren
- Page 51 and 52: MIREN AZKARATE jakile: esisal' ohai
- Page 53 and 54: MIREN AZKARATE izartegi: haren ahor
- Page 55: MIREN AZKARATE hil-nahitu: nois ere
- Page 59 and 60: MIREN AZKARATE eske, nigar eta deit
- Page 61 and 62: MIREN AZKARATE maiteri-lege46: ser
- Page 63 and 64: MIREN AZKARATE zurkaitz 50: vfte te
- Page 65 and 66: MIREN AZKARATE hil-min: halas gaisq
- Page 67 and 68: Aditzak MIREN AZKARATE gogoeritu64:
- Page 69 and 70: 2a. ohe —> ohaidekari, ohako orde
- Page 71 and 72: OIHENARTEN NEURTITZETAKO ADIZTEGIA
- Page 73 and 74: OIHENARTEN NEURTITZETAKO ADIZTEGIA
- Page 75 and 76: OIHENARTEN NEURTITZETAKO ADIZTEGIA
- Page 77 and 78: OIHENARTEN NEURTITZETAKO ADIZTEGIA
- Page 79 and 80: estaquiala(19) ezasquidala(8)8 adi(
- Page 81 and 82: OIHENARTEN NEURTITZETAKO ADIZTEGIA
- Page 83 and 84: JAITSI badaitso(13)41 JARRAITU narr
- Page 85 and 86: siotsan(3) siostela(22) bihotsa(13)
- Page 87 and 88: OIHENARTEN NEURTITZETAKO ADIZTEGIA
- Page 89 and 90: aut (*edun) 3 bada (izan) 12,14...
- Page 91 and 92: duquedala (***) 17 duquen (*edun) 9
- Page 93 and 94: nensan (ezan) 13 nerraque (erran) 1
- Page 95 and 96: CONSIDERACIONES SOBRE EL LÉXICO PR
- Page 97 and 98: CONSIDERACIONES SOBRE EL LÉXICO PR
- Page 99 and 100: CONSIDERACIONES SOBRE EL LÉXICO PR
- Page 101 and 102: OIHENART-EN LEXIKO-SORKUNTZA palabr
- Page 103 and 104: CONSIDERACIONES SOBRE EL LÉXICO PR
- Page 105 and 106: CONSIDERACIONES SOBRE EL LÉXICO PR
OIHENART-EN LEXIKO-SORKUNTZA<br />
eihartu: bana hur' esta hil sahartus, / baicic higatus, et' eihartus (Ezkontidearen<br />
hil-kexua)<br />
gor(i)tu: su niganac [sic] hozen-ago, / ni suganat gorzen-ago (VII)<br />
hur' ene foberaren doizen / iarriric, ari sen nois goizen / ene famurregu'<br />
isanaren, / nois ene bihoz epelaren / gar behar sen gausetan, gorzen<br />
(Ezkontidearen hil-kexua)<br />
doitu: hur' ene foberaren doizen / iarriric, ari sen nois goizen / ene famurregu'<br />
isanaren, / nois ene bihoz epelaren / gar behar sen gausetan, gorzen<br />
(Ezkontidearen hil-kexua)<br />
otoitu: baian espaizauscot' otoitu, / hala hur' er', ed' est' orhoitu, / edo<br />
sauque' orobat isan / Ioana hil edo bici lisan (Ezkontidearen hil-kexua)<br />
aragitu: non senti baizesan farri, / miragarrí! / elhe' araguituric (Eguberri-koplak)<br />
itzatu: bait' egonic hedaturic / oin-escüac izaturic (Vexilla Regís)<br />
biharamuntu: arguizean, eguerditan / arratfean nazano, / gaüa goisac ordaritan<br />
/ biharamunt daçano (F. Michel, II)38<br />
-tza<br />
Edertza: egundan' es-aylis iaïo gaxtaguina / Ederza, nescato onaren seguina (VI)<br />
emaitza: infenf' vrh' eta mirrasco / emaiz' afco / eskeni deraucate (Eguberrikoplak)<br />
-tzaile (ik. -le ere)<br />
honzale: arguitaratu' tut ilhumbeti, / et' ateraric herrazeti / guretu, et' eman<br />
hec Euscara cobla honsalen efcuetara (Ezkontidearen hil-kexua)<br />
-tze<br />
sagartze: sagarzeac, lilitan iarten / bad' eta, lilitu-ondoan / orftazen tazen ere, guero<br />
ekarten / du frutüa ber' aroan (V, F. Michel)<br />
-zain39<br />
betzain: banins besain / sembait bezain / edo ilhaguin sarpasu (II)<br />
sorzain: caisus doi, esi bara / sorsainac escüetara / hur' eguitean, hartus, /<br />
iaquin du sertan bara (XIII) `S.M. la nature ou l'esprit qui préside á la<br />
naissance des enfants' (O.)<br />
artzain: arzainac, ieusten hiz guti / hauc seruti (Eguberri-koplak)<br />
38 Le verbe biharamuntu, qui n'est pas dans les dictionnaires, est tiré de biharamun<br />
«lendemain». Litt. «jusqu'á ce que le matin, en échange, transforme la nuit en lendemain»<br />
(Lafon, «Notes...»).<br />
39 Eratorrien artean ezarri badut ere, Oihenartek badarabil zain izen bere gain modura:<br />
«Hura, nois ere bainenducan / ohaturic minac, dut ukan / neure sain, et' egon sait beti /<br />
iguitu gabe aiheteti» (Escontidearen hil-kexua).<br />
[15] 63