28,8 MB - Euskaltzaindia
28,8 MB - Euskaltzaindia 28,8 MB - Euskaltzaindia
AURELIA ARKOTXA Que l'air en contrepoids fâché de mes querelles Soit noirci de hiboux et de corbeaux en rond. Les herbes sècheront sous mes pas, à la vue Des misérables yeux dont les tristes regards Feront tomber les fleurs et cacher dans la nue La lune et le soleil et les astres épars. Ma présence fera dessécher les fontaines Et les oiseaux passants tomber morts à mes pieds, Etouffés de l'odeur et du vent de mes peines: Ma peine, étouffe-moi, comme ils sont étouffés ! Quand, vaincu de travail, je finirai par crainte, Au repos étendu au pied des arbres veas, La terre autour de moi crèvera, de sang teinte, Et les arbres feuillus seront tôt découverts». (Stances, I, in Le Printemps, 1573 inguruan) Argi da ez dela horrelako indar trajikorik aurkituko Oihenarten amodiozko poesietan, honentzat, Errenazimenduko neopetrarkisten anean ohi den bezala, heriotzea joko bat besterik ez da, osoki abstraktoa: «Orai, zure minez hiltzera Nohela, ikusiz berere ?» (I) «Hiltzea gaitz da, gaitzago bana Mait'uken, et'ez mait'izana». (V) «Betor betor herioa», (VI) Chariteo-k hona zer dion: «Morte si chiama Amor veracemente Quel che non ama vive, et colui more Che si consuma in amoroso foco». (XXIV) Eta Santillan-ko Markesak: «Bien cuidava yo servir en tal lugar, do me fizieran penar, mas non morir. I II Ya mi pena no es pena ¡tanto es muerte!; non es dolor nin cadena, mas es muerte. ( ...) 410 [10]
OIHENARTEN AMODIOZKO POESIEN AZTERKETA KONPARATIBOA IV Ciertamente non cuidara, ni creyera, que deste mal peligrara, ni muriera». (Canción in Canciones y decires) Maitemintzeak bizi arazten dituen gorabeherak ardura antitesiaren 5 medioz espresatuko dira, Petrarca-ren poesian ikus daitekeen bezala: «vegghio, penso, ardo, piango; e chi mi sface sempre m'è inanzi per mia dolce pena: guerra è '1 mio stato, d'ira e di duol piena; e sol di lei pensando ho qualche pace. Cosí sol d'una chiara fonte viva move 'l dolce e l'amaro, ond'io mi pasco; una man sola mi risama e punge. E perché '1 mio manir non giunga a riva mille volte il dì moro e mille nasco; tanto da la salute mia son lunge». (Dal Canzoniere, CLXIV). «Lloro e río en un momento», dio berriz Santillana-k, e soy contento e quexoso; ardid me fallo medroso: tales disformezas siento por vos, dona valerosa, en cuyo aspecto contemplo casa de Venus, e templo, donde su ymagen reposa». (Otro decir, III, in Cantares y decires). Helio eta biziaren oposaketa, erabiliko da (gogora aitzineko kantuan Petrarca-ren «Mille volte il dì moro e mille nasco»). 5 Hor ere Errenazimenduko iturri hurbilenak kortes literaturan aurki daitezke, ikus 2 bis eta 4. notak, ikus ere ondoko lerro hauek:
- Page 343 and 344: LUIS MARIA MUJIKA Ene gogoa baliaki
- Page 345 and 346: et'ohartzen zeren zordun zaudeen35.
- Page 347 and 348: ezpadidan, lur orotan, zeren hik hi
- Page 349 and 350: gorde-lekura eta hi han bat akidan5
- Page 351 and 352: hon eztaritzozunari, moien apur bat
- Page 353 and 354: adimenduz, eranzun nik ezin bezalak
- Page 355 and 356: ain'engoiti Jainkoagati dakidan nik
- Page 357 and 358: erhi mehe, gaineti zilharztatu idur
- Page 359 and 360: Ildo beretik: LUIS MARIA MUJIKA Ald
- Page 361 and 362: LUIS MARIA MUJIKA Ederragoari deitu
- Page 363 and 364: Beraz higanik egin, jadanik, noiz n
- Page 365 and 366: LUIS MARIA MUJIKA Salaketa, oraindi
- Page 367 and 368: LUIS MARIA MUJIKA Saminezko aitorpe
- Page 369 and 370: LUIS MARIA MUJIKA Ohizkoa denez, sa
- Page 371 and 372: LUIS MARIA MUJIKA Gonparaketaren lo
- Page 373 and 374: XX. KOLOREAK LUIS MARIA MUJIKA Oihe
- Page 375 and 376: LUIS MARIA MUJIKA batean. Ondorengo
- Page 377 and 378: k) Ahoa eta mihia: 1) Hortzak: 11)
- Page 379 and 380: LUIS MARIA MUJIKA batez ere, hemen
- Page 381 and 382: LUIS MARIA MUJIKA d) Elurra = eskua
- Page 383 and 384: mokoetan xartaturik koralez bi mohu
- Page 385 and 386: OIHENARTEN AMODIOZKO POESIEN AZTERK
- Page 387 and 388: OIHENARTEN 4MODIOZKO POESIEN AZTERK
- Page 389 and 390: Santillana-k: OIHENARTEN AMODIOZKO
- Page 391 and 392: OIHENARTEN AMODIOZKO POESIEN AZTERK
- Page 393: OIHENARTEN AMODIOZKO POESIEN AZTERK
- Page 397 and 398: OIHENARTEN 4MODIOZKO POESIEN AZTERK
- Page 399 and 400: OIHENARTEN AMODIOZKO POESIEN AZTERK
- Page 401 and 402: OIHENARTEN AMODIOZKO POESlEN AZTERK
- Page 403 and 404: OIHENARTEN AMODIOZKO POESIEN AZTERK
- Page 405 and 406: OIHENARTEN AMODIOZKO POESIEN AZTERK
- Page 407 and 408: OIHENARTEN AMODIOZKO POESIEN AZTERK
- Page 409 and 410: OIHENARTEN AMODIOZKO POESIEN AZTERK
- Page 411 and 412: OIHENARTEN AMODIOZKO POESIEN AZTERK
- Page 413 and 414: OIHENARTEN AMODIOZKO POESIEN AZTERK
- Page 415 and 416: OIHENARTEN AMODIOZKO POESIEN AZTERK
- Page 417 and 418: OIHENARTEN AMODIOZKO POESIEN AZTERK
- Page 419 and 420: OIHENARTEN AMODIOZKO POESIEN AZTERK
- Page 421 and 422: OIHENARTEN AMODIOZKO POESIEN AZTERK
- Page 423 and 424: OIHENARTEN AMODIOZKO POESIEN AZTERK
- Page 425 and 426: Kopeta (Belar): Lepo: Matel, Ahutz:
- Page 427 and 428: Ugatz, Bulharr OIHENARTEN AMODIOZKO
- Page 429 and 430: OIHENARTEN AMODIOZKO POESIEN AZTERK
- Page 431 and 432: OIHENARTEN AMODIOZKO POESIEN AZTERK
- Page 433 and 434: OIHENARTEN AMODIOZKO POESIEN AZTERK
- Page 435 and 436: BERNAT ETXEPARE 'TA ARNALDE OIHENAR
- Page 437 and 438: BERNAT ETXEPARE 'TA ARNALDE OIHENAR
- Page 439 and 440: BERNAT ETXEPARE TA ARNALDE OIHENART
- Page 441 and 442: BERNAT ETXEPARE 'TA ARNALDE OIHENAR
- Page 443 and 444: BERNAT ETXEPARE TA ARNALDE OIHENART
AURELIA ARKOTXA<br />
Que l'air en contrepoids fâché de mes querelles<br />
Soit noirci de hiboux et de corbeaux en rond.<br />
Les herbes sècheront sous mes pas, à la vue<br />
Des misérables yeux dont les tristes regards<br />
Feront tomber les fleurs et cacher dans la nue<br />
La lune et le soleil et les astres épars.<br />
Ma présence fera dessécher les fontaines<br />
Et les oiseaux passants tomber morts à mes pieds,<br />
Etouffés de l'odeur et du vent de mes peines:<br />
Ma peine, étouffe-moi, comme ils sont étouffés !<br />
Quand, vaincu de travail, je finirai par crainte,<br />
Au repos étendu au pied des arbres veas,<br />
La terre autour de moi crèvera, de sang teinte,<br />
Et les arbres feuillus seront tôt découverts».<br />
(Stances, I, in Le Printemps, 1573 inguruan)<br />
Argi da ez dela horrelako indar trajikorik aurkituko Oihenarten amodiozko<br />
poesietan, honentzat, Errenazimenduko neopetrarkisten anean ohi den bezala,<br />
heriotzea joko bat besterik ez da, osoki abstraktoa:<br />
«Orai, zure minez hiltzera<br />
Nohela, ikusiz berere ?» (I)<br />
«Hiltzea gaitz da, gaitzago bana<br />
Mait'uken, et'ez mait'izana». (V)<br />
«Betor betor herioa», (VI)<br />
Chariteo-k hona zer dion:<br />
«Morte si chiama Amor veracemente<br />
Quel che non ama vive, et colui more<br />
Che si consuma in amoroso foco». (XXIV)<br />
Eta Santillan-ko Markesak:<br />
«Bien cuidava yo servir<br />
en tal lugar,<br />
do me fizieran penar,<br />
mas non morir.<br />
I<br />
II<br />
Ya mi pena no es pena<br />
¡tanto es muerte!;<br />
non es dolor nin cadena,<br />
mas es muerte.<br />
( ...)<br />
410 [10]