Télécharger au format pdf (2,6 Mo)
Télécharger au format pdf (2,6 Mo) Télécharger au format pdf (2,6 Mo)
(L'Araignée et L'Hirondelle) Uno pauro pichouno Araigno Veniet de fielar seis arrets, Et d'un trauc d'aquelo baraigno Guèiravo qu'houro serien pres Lèis cousins, mouissouns et mousquettos Que li roudavoun a l'entour, Et, coumo pèr li far liguettos, Vounvounegeavoun tout lou jour. Dins lou tèms que lèis esperavo, Tapado dins soun cafouchoun, Coumo un cassaire à l'agachoun, Et qu'à courre si preparavo (La pauro! aviet fouesso pati), Uno affamado Dindouletto, Qu'aviet soun nis prochi d'aqui, Veniet, tout en fasèn l'aletto, De longo passar, repassar, Et, quand vesiet mousquo ou mouissaro. Badavo sènso dire garo, Et vague de lèis rescassar; Mais, luego de lèis empassar, Anavo tout d'uno voulado Embouquar sa pichouno niado, Qu'eme sèis bècs jaunes dubèrts, Coumo de pichouis emboutaires, Sénso huils, sèrquavoun de tous caires, En badan coumo de limbèrts. Laissaz-mi dounc bousquar ma vido, Li fet l'Araigno, au noum de Dieou! Va viaz pas, sieou touto avanido; Soubraz quauquèis mousquos per yeou! Mais sènso escoutar soun reprochi, Esto Dindouletto risiet De ce que l'Araigno disiet. Un cooup li passet bèn tant prochi Qu'embalet tararigno et tout, Eme la mauherouso Araigno Que pendoulavo alin au bout, Touto espalooufido de laigno. Es ensin qu'arribo, souvènt, A-n-un pichoun marchand, pecaire: Alestisse bèn soun affaire, Estalo sa boutigo au vènt; Mais, quand crèi d'aver la pratiquo, Prochi d'eou si bouto un coutau Que, plus riche, li fa la niquo Et l'arrouino soun paure houstau. L'ARAIGNO ET LA DINDOULETTO
(La Perdrix et Les Coqs) LA PARDRIS ET LÈIS GAUS Une jouvo Pardris que tenien presonuiero, Viviet dins uno grangeo eme un troupèou de Gaus, Ooussèous amouroux, fouligauds, Qu'aurien degu paupar la femèlo estrangiero, Bouniasso et pas rèn trecassiero. Mais, quand veniet mangear, lèis galavards brutaus La fasien cauquar fouero l'iero, Et souvènt, luego de respèct, Li fichavoun de cooups de bèc. Dins lèis coumensamens la pauro si fachavo Et maudissiet soun sort et la fouelo natien Que de longo l'acoussegeavo, La plumavo, la pitassavo.... O troupo maladito et sènso enducatien! Mais puis, quand aguet vist aquesto, A cooups de bèc, à cooups d'ounglouns, Si derrabar lèis huils, si matrassar la cresto Et si trauquar lou vèntre à grands cooups d'esperouns, Diguet: — Beni-siet-Dieou! pusqu'entre ellis si battoun Et toutis lèis jours si sagatoun, Dounc es soun naturèou, pèrque mi plagnirieou? Es bèn plus mauheroux aqueou pople furieou! Se poudieou choousir ma coumpagno, Bèn segur que m'en anarieou, Car èici rèn de bouen si gagno; Mais lou mèstre dis que va fau... Riguèm de moun sort, autant vau! Et n'autres tamben, sur la tèrro Vivèm au mitan de couquins, Que zouboun lèis paurèis mesquins, Que de longo li fan la guèrro Et troboun encaro qu'an tort... Que li farèm!... es nouestre sort!... LOU CHIN EN QUAU AN ROUGNA LÈIS OOURILHOS (Le Chien à qui l'on a coupé les oreilles) Medor, jouve cadèou deja de bèllo tailho, Et que partiet pèr èstre un dogou de batailho, Un matin gingoulavo et courriet pèr lou camp, En fèn la traço de soun sang. — Hai-hai! hai-hai! cridavo, en gassailhan la tèsto: Home, lou flèou dèis animaus, Mèstre desnaturat, sèmpre ta man es lèsto Pèr nous desmemouriar,nous acclapar de maus. Vai, vai, s'un jour tu venies bèsti Ti proumeti ben, ti proutèsti Que ti regalariam ensin:
- Page 2 and 3: Les Fables de la Fontaine traduites
- Page 4 and 5: Tout ceci, mon très aimable confr
- Page 6 and 7: (La Mort et Le Mourant) Un Vieilh,
- Page 8 and 9: Va boutarai dins ma bassaquo; Quand
- Page 10 and 11: Disiet, plen de mourbin; mais pèr
- Page 12 and 13: Doou tèms que si battiet vèn uno
- Page 14 and 15: Quand si rescontro, un bèou matin,
- Page 16 and 17: Lou Carretier que lèis menavo, Enf
- Page 18 and 19: Subran fau tout quittar pèr li dir
- Page 20 and 21: Douis moussus de la memo villo Avie
- Page 22 and 23: Dins lou pèd d'un vieil pin, chiro
- Page 24 and 25: L'autre, entarin, lou plus souvènt
- Page 26 and 27: Et lou manget subran. — Anen! fet
- Page 28 and 29: Un pichoun gibouset, pecaire, Qu'er
- Page 30 and 31: Que li farèm!!! Quand un homme qu'
- Page 32 and 33: Meritaz aqueou tratament. Et l'autr
- Page 34 and 35: Alors lou Creatour, pèr demenir la
- Page 36 and 37: Eis bassets maladits que mi courrou
- Page 38 and 39: Quand, souvènt, manquavo un tailho
- Page 40 and 41: (Le Milan et Le Rossignol) Un vieil
- Page 42 and 43: La petouacho es un triste affaire Q
- Page 44 and 45: Lèis homes, subre tout, siaz touti
- Page 46 and 47: Ligiet dins l'avenir la pèço que
- Page 48 and 49: — Car, disiet, couesto d'accampar
- Page 52 and 53: Ti metriam lou corps en doulios!...
- Page 54 and 55: La milheou musiquo es la forço. Aq
- Page 56 and 57: (Le Lion) LIBRE XI LOU LIEN Autrèi
- Page 58 and 59: Laisset lou pourtissoun doou galini
- Page 60 and 61: Et tout en caminan flattegeavoun sa
- Page 62 and 63: Trabailhaz aqui pèr lèis autres.
- Page 64 and 65: Escalo au bord dèis precipicis, Su
- Page 66 and 67: LOU ROUMIAS, LOU CANARD ET LA RATO-
- Page 68 and 69: Coumo fan proun d'homes famoux, Un
- Page 70 and 71: Car sèis troumpos jamais s'alassou
- Page 72 and 73: (Le Renard et Les Poulets d'Inde) T
- Page 74 and 75: (L'Éléphant et Le Singe de Jupite
- Page 76 and 77: Et se li poudèm arribar, Se feniss
- Page 78 and 79: Propres au traducteur HIPPOLYTE LAI
- Page 80 and 81: Car èro fouesso las, bèn que gros
- Page 82 and 83: Mon intention étant de prouver, un
- Page 84 and 85: Dieou siet lausat! Doux deis discip
- Page 86 and 87: Lou Mègi dins huech jours venguet
- Page 88 and 89: J'ai vu des mortels périr le plus
- Page 90 and 91: En efforts impuissants leur maître
- Page 92 and 93: Et m'acquitter, seigneur, du malheu
- Page 94 and 95: Où Pétrarque amoureux, mais pur,
- Page 96 and 97: Telle, dans son aurore, une chaste
- Page 98 and 99: Toi qui nous peins si bien sa béni
(La Perdrix et Les Coqs)<br />
LA PARDRIS ET LÈIS GAUS<br />
Une jouvo Pardris que tenien presonuiero,<br />
Viviet dins uno grangeo eme un troupèou de G<strong>au</strong>s,<br />
Ooussèous amouroux, foulig<strong>au</strong>ds,<br />
Qu'<strong>au</strong>rien degu p<strong>au</strong>par la femèlo estrangiero,<br />
Bouniasso et pas rèn trecassiero.<br />
Mais, quand veniet mangear, lèis galavards brut<strong>au</strong>s<br />
La fasien c<strong>au</strong>quar fouero l'iero,<br />
Et souvènt, luego de respèct,<br />
Li fichavoun de cooups de bèc.<br />
Dins lèis coumensamens la p<strong>au</strong>ro si fachavo<br />
Et m<strong>au</strong>dissiet soun sort et la fouelo natien<br />
Que de longo l'acoussegeavo,<br />
La plumavo, la pitassavo....<br />
O troupo maladito et sènso enducatien!<br />
Mais puis, quand aguet vist aquesto,<br />
A cooups de bèc, à cooups d'ounglouns,<br />
Si derrabar lèis huils, si matrassar la cresto<br />
Et si tr<strong>au</strong>quar lou vèntre à grands cooups d'esperouns,<br />
Diguet: — Beni-siet-Dieou! pusqu'entre ellis si battoun<br />
Et toutis lèis jours si sagatoun,<br />
Dounc es soun naturèou, pèrque mi plagnirieou?<br />
Es bèn plus m<strong>au</strong>heroux aqueou pople furieou!<br />
Se poudieou choousir ma coumpagno,<br />
Bèn segur que m'en anarieou,<br />
Car èici rèn de bouen si gagno;<br />
Mais lou mèstre dis que va f<strong>au</strong>...<br />
Riguèm de moun sort, <strong>au</strong>tant v<strong>au</strong>!<br />
Et n'<strong>au</strong>tres tamben, sur la tèrro<br />
Vivèm <strong>au</strong> mitan de couquins,<br />
Que zouboun lèis p<strong>au</strong>rèis mesquins,<br />
Que de longo li fan la guèrro<br />
Et troboun encaro qu'an tort...<br />
Que li farèm!... es nouestre sort!...<br />
LOU CHIN EN QUAU AN ROUGNA LÈIS OOURILHOS<br />
(Le Chien à qui l'on a coupé les oreilles)<br />
Medor, jouve cadèou deja de bèllo tailho,<br />
Et que partiet pèr èstre un dogou de batailho,<br />
Un matin gingoulavo et courriet pèr lou camp,<br />
En fèn la traço de soun sang.<br />
— Hai-hai! hai-hai! cridavo, en gassailhan la tèsto:<br />
Home, lou flèou dèis anim<strong>au</strong>s,<br />
Mèstre desnaturat, sèmpre ta man es lèsto<br />
Pèr nous desmemouriar,nous acclapar de m<strong>au</strong>s.<br />
Vai, vai, s'un jour tu venies bèsti<br />
Ti proumeti ben, ti proutèsti<br />
Que ti regalariam ensin: