You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Que badavo <strong>au</strong> soulèou. Souto aquesto t<strong>au</strong>lisso<br />
(Car Ratoun estounat la preniet pèr aquo)<br />
Guèiro un pèi daricat, blanc, espoumpit.<br />
— Fricot! Fricot! v'avieou bèn dich, crido en s<strong>au</strong>tant de joyo;<br />
Eiçoto voudra mies que la quouet d'uno anchoyo.<br />
<strong>Mo</strong>un paire es un darud, ma maire s<strong>au</strong> pas rèn;<br />
Vèz, lèis viagis, v'aqui ce que formo uno gènt!<br />
En resounan ensin, pèr arrambar la poupo,<br />
S'approcho en si lippan, si quilho sur sa groupo,<br />
Si riege doou davant, s'estiro, mouarde... ô fouel!..<br />
La coouquilho si sarro et li quicho lou couel.<br />
Puis dins aqueou moument vèn uno grosso oundado<br />
Que reprènd la cloouvisso ounte l'aviet quittado,<br />
La tirasso à la mar, et l'arrougant Ratoun<br />
S'en anet viagear dins lèis tripos d'un thoun.<br />
Ensin, vhui, la jouinesso, à peno es desmamado<br />
Que voou faire la lèi vo coumandar l';armado;<br />
Pas plus lèou l'an douna pèr sieis liards d'estructien<br />
Que si crèsoun tailhas pèr la deputatien.<br />
Mespresoun sèis parèns, van dins la Capitalo<br />
Et fan lèis farlouquets. Mais quand vèn la fringalo,<br />
Quand l'a ges de trabailh, quand l'argènt disparèi,<br />
Un si mette à r<strong>au</strong>bar, l'<strong>au</strong>tre voou tuar lou Rèi;<br />
Qu<strong>au</strong> mouere doou carboun, qu<strong>au</strong> si jito à la Sèno,<br />
Si brulo la cervèllo ou fa qu<strong>au</strong>quo <strong>au</strong>tro scèno...<br />
Puis lèis viaz à la morgo ou bèn à l'hespit<strong>au</strong>...<br />
O bando de fenians, istas dins vouestre houst<strong>au</strong>,<br />
Ajudaz èis parèns, nourrissèz la familho,<br />
Vendèz de pèous de lèbre ou de sacs de sarrio,<br />
Se f<strong>au</strong>, pèr secourir lou paire embabouinat,<br />
Qu'en vous fasèn moussu, bessai, s'es arrouinat.<br />
(L' Ours et L'Amateur des Jardins)<br />
Quand prendrez un ami, sèrquaz-lou bèn senat,<br />
Et noun fouel vo darud, coumo d'unis que n'a.<br />
L'OURS ET LOU JARDINIER<br />
Certèn Ours, dins un tèms, bèn que siguesse un Ours,<br />
Las de vieoure soulet dins un roucas s<strong>au</strong>vagi,<br />
Roudejavo toutis lèis jours<br />
Pèr troubar qu<strong>au</strong>que vesinagi;<br />
Car l'<strong>au</strong>riet fach venir l'enragi<br />
D'istar de longo ensin. Sabèm proun que cadun<br />
Aimo de rescountrar qu<strong>au</strong>qu'un<br />
Pèr counfisar. La vesinanço<br />
Fa suppourtar la vido et countènto lou couar,<br />
Hormes que s'enliassèm eme aquello trevanço<br />
Que coungrilho lou crime et meno <strong>au</strong> desespouar.<br />
Sur la couello, de l'<strong>au</strong>tre caire,<br />
Demouravo un vieilh Jardinier<br />
Qu'aviet pèr coumpagno, pecaire,<br />
Que sèis <strong>au</strong>tres, sèis flours, sa fouen et soun fumier:<br />
Aquelis cavos parloun gaire!<br />
Champèiravo un coumpan pèr drailho et pèr camin,