Nuorisobarometri_2012_Verkkojulkaisu
Nuorisobarometri_2012_Verkkojulkaisu
Nuorisobarometri_2012_Verkkojulkaisu
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ungas föreställningar och motiv analyserades<br />
med Anne Birgitta Yeungs (nu: Pessi) diamantmodell<br />
(2004). I de ungas föreställningar var<br />
frivilligverksamheten nästan genomgående en<br />
arena för hjäpande och altruism. Man gjorde<br />
sig också föreställningar om frivilligverksamheten<br />
genom dess målgruppper, i synnerhet de<br />
förfördelade, fattiga och äldre mänskor, och<br />
genom organisationer. För de som deltagit i<br />
frivilligverksamhet var det viktigaste motivet<br />
viljan att hjälpa andra. Även andra typiska motiv<br />
för ungdomarnas frivilligverksamhet betonades,<br />
t.ex. vänner, att göra saker tillsammans, att träffa<br />
nya mänskor och få livserfarenhet. Av de unga<br />
som inte deltagit i frivilligverksamhet (N=1104,<br />
63 %), angavs tidsbristen som den viktigaste<br />
förklaringen. Sammanfattat kan man konstatera<br />
att det under de senaste tio åren inte har skett<br />
stora förändringar i de ungas föreställningar eller<br />
motiv att delta eller inte delta. Man kan dock<br />
märka en positiv utveckling i att de ungas andel<br />
av frivilligverksamheten har ökat något. Det<br />
ger en bra grund att bygga på för en dynamisk<br />
framtid för frivilligverksamheten.<br />
FRiVilligHet UtAN liKe?<br />
Pia Lundbom & Teppo Eskelinen<br />
Artikelns material består av svar på den öppna<br />
frågan ”Vad tänker du på när du hör ordet<br />
frivilligverksamhet?” Svaren har indelats enligt<br />
synvinkel: en del av svaren betonade frivilligverksamhetens<br />
motiv, en del aktörerna, en del<br />
själva verksamheten, och en del förhöll sig<br />
negativt till frivilligverksamheten. Vi framför<br />
som vår åsikt att materialet bestyrker de tidigare<br />
undersökningarnas rön om att de unga har en<br />
stark vilja att hjälpa, och är medvetna om sitt<br />
ansvar. I synnerhet hjälpandet av sämre lottade<br />
är ett centralt motiv för frivilligverksamheten.<br />
Å andra sidan syns här också en önskan om<br />
gemenskap: många tycker att frivilligverksamheten<br />
innebär något roligt som man kan göra<br />
tillsammans. De frivilligaktörer som nämns<br />
är företrädesvis stora organisationer, trots att<br />
dessa ofta är mer professionella. Det finns få<br />
246<br />
kritiska inlägg i materialet, och i dem framhävs<br />
att frivilligarbete kan användas som sporre för<br />
den egna karriären, eller som missbruk. Trots<br />
att kritiken är tillspetsad, är det skäl att läsa den<br />
som en yttran av de reella hot som frivilligverksamheten<br />
kan utsättas för.<br />
FöRHållANDeN MellAN<br />
geNeRAtiONeRNA SOM RiKtgiVARe<br />
FöR De UNgAS HÄlSOVANOR<br />
Antti Häkkinen, Anni Ojajärvi, Anne Puuronen<br />
& Mikko Salasuo<br />
Familjen har en viktig roll i formandet av barnens<br />
beteendemodeller när det gäller hälsan. Förhållandena<br />
i barndomshemmet bildar grunden till<br />
hälsan. Familjen som en social institution, där familjemedlemmarnas<br />
livsbanor korsar varandra,<br />
bildar gro grunden för upplevelser, uppfattningar<br />
och praxis ifråga om hälsan. Artikeln analyserat<br />
hälsovanornas sociala utformning inom familjeinstitutionens<br />
dynamik över generationerna<br />
ur livsloppets perspektiv. Fokus fästs i synnerhet<br />
på det som familjen gör gemensamt, måltider,<br />
motion och regelbundna vanor i allmän het.<br />
I Ungdomsbarometerns svar syns familjeinstitutionens<br />
betydelse bland annat genom att<br />
åsikterna om mål tider återkommer i relativt<br />
likadan form i flera generationer. De unga anser<br />
att deras mat vanor är ungefär likadana som<br />
föräldrarnas. Man betonar att familje måltiderna<br />
och hemmets allmänna atmosfär känns jäktade.<br />
Samvaron, de gemensamma måltiderna och<br />
råden om hälsosam mat hade ett samband med<br />
hur de unga uppfattade barndomshemmets<br />
uppehälle. Familjeinstitutionens påverkan<br />
syns också genom att familjens gemensamma<br />
motionsintresse har ett starkt samband med<br />
barnens och ungdomarnas motionsaktivitet.<br />
Resultaten visar också att familjens socioekonomiska<br />
situation korrelerar med barnens<br />
och ungdomarnas motions aktivitet. Artikelförfattarna<br />
håller på med att skriva en bok om<br />
temat, som ska publiceras under våren 2013.
Change language