Nuorisobarometri_2012_Verkkojulkaisu
Nuorisobarometri_2012_Verkkojulkaisu
Nuorisobarometri_2012_Verkkojulkaisu
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Sammandrag av<br />
artiKlar<br />
FAMilJebAKgRUNDeR OcH<br />
pOlitiSeRiNg HOS UNgA eNligt<br />
UNgDOMSbAROMeteRN<br />
Tuukka Tomperi<br />
Artikeln behandlar familjens inverkan på de<br />
ungas politiska socialisering, alltså hur deras<br />
politiska attityder och åsikter formas. Många<br />
undersökningar om detta tema har under de<br />
senaste åren genomförts i andra länder, och<br />
intresset för det har väckts även i Finland.<br />
Tidigare forsknings rön har visat att familjebakgrunden<br />
har en politisk verkan. Materialet<br />
för Ungdomsbarometern <strong>2012</strong> belyser i<br />
synner het det politiska intresse som ungdomarna<br />
visar, och dess möjliga bakgrundsfaktorer i<br />
barndomsfamiljen och de ungas förhållande<br />
till sina föräldrar. Synvinklar för analysen är<br />
korrelationen mellan de ungas och föräldrarnas<br />
attityder, diskussionsvanorna inom familjen,<br />
samt familjens samhällsposition och resurser.<br />
De sistnämnda indelas i ekonomiskt, socialt<br />
och kulturellt kapital, och de analyseras i förhållande<br />
till ungdomarnas såkallade politiska<br />
kapital. Av materialet kan man se att särskilt<br />
familjens vana att diskutera politik tycks leda till<br />
att ungdomarnas intresse för politik förstärks.<br />
Också ungdomarnas kunskap om föräldrarnas<br />
politiska åsikter inverkar, och detta kan<br />
vittna om diskussionskulturen inom familjerna,<br />
och föräldrarnas öppenhet och aktivitet ifråga<br />
om politik. Också föräldrarnas utbildningsbakgrund<br />
tycks ha ett samband med de ungas<br />
245<br />
politiska intresse, om också i mindre mån än<br />
de ovannämnda faktorerna.<br />
HUR ÄRVeR MAN eN SÄMRe lOtt i<br />
liVet?<br />
Matti Kortteinen & Marko Elovainio<br />
Artikeln behandlar frågan om ifall det finns<br />
inlärda element i den nedärvda förfördeltheten,<br />
och vilka dessa i så fall är. Synvinkeln är den<br />
nyare internationella diskussionen om den såkallade<br />
fattigdomskulturen (Small m.fl. 2010)<br />
och den tidigare finska forskningen (Kortteinen<br />
& Tuomikoski 1998, Kortteinen & Elovainio<br />
2005). Som material används den såkallade<br />
Ungdomsbarometern, där man har intervjuat<br />
1902 ungdomar och 597 av deras föräldrar.<br />
Analysen koncentreras på en indikator som omvänt<br />
beskriver den ungas lyckade socialicering,<br />
och samfundets disintegrering – i vilken mån<br />
den unga har lärt sig lita på andra mänskor, och<br />
att lita på att gemensamt skapade regler, moral<br />
och vänskap har betydelse. Analysen visar att<br />
disintegreringen inom samfundet nedärvs på<br />
ett för statistiken märkbart sätt från föräldrar<br />
till barn, och förklarar – när alla andra faktorer<br />
är konstanta – de ungas sämre vitsord i skolan.<br />
Det tycks dock inte vara fråga om att den såkallade<br />
fattigdomskulturen är nedärvd, utan<br />
snarare en splittring av grupper, kollektiv och<br />
etablerade vanor. Resultatet är alltså att denna<br />
typ av social och kulturell distintegrering ser ut<br />
att gå i arv över genrerationer, och den förklarar<br />
delvis varför förfördeltheten är nedärvd. I slutet<br />
av artikeln diskuteras resultatets socialpolitiska<br />
betydelse.<br />
FRiVilligVeRKSAMHeteN i De<br />
UNgAS FöReStÄllNiNgAR OcH<br />
MOtiV<br />
Elina Kuusisto & Anne Birgitta Pessi<br />
Undersökningen beskriver frivilligverksamheten<br />
i ungdomars föreställningar och motiv. 1902<br />
ungdomar i åldern 15–29 deltog i undersökningen.<br />
Av dessa hade 37 % (N=697) deltagit<br />
i frivilligverksamhet under de senaste åren. De
Change language