Pohjanmaan opettaja 2/2019

Lärarna bara en pusselbit i stödmaskineriet
Att alla ska få må bra i samhället och i
skolan är vi rätt eniga om. Och många
elever i dagens skola mår alldeles utmärkt.
Många ges möjligheten till livslångt lärande
kantat av välmående. Men en växande
skara elever brottas med illamående
av olika slag.
Läroplanen utgår från att skolan ska ta
ansvar. Elever förväntas få stöd i sitt lärande
och för att växa. Skolan är en bred
arena med ett brett uppdrag att tillgodose
allas rätt till det stöd som behövs.
I det nuvarande regeringsprogrammet finns flera
hundra miljoner reserverade för utbildning. Regeringen
ser glädjande nog att någonting måste göras åt landets
utbildningssystem. Det verkar finnas en uppriktig vilja
att tillrättalägga missförhållanden.
Förebygg illamåendet – ingrip i tid
Regeringens satsning på småbarnspedagogiken känns
rätt. Ett tidigt ingripande i problem, åtföljt av systematiska
åtgärder ger garanterat resultat.
Effekten av insatser i tidiga år eliminerar fortsatta
svårigheter och förebygger i förlängningen illamåendet.
En satsning på behörig och kunnig personal inom
småbarnspedagogiken är en av grundförutsättningarna
för en enhetlig lärstig för individen.
Grundfinansieringen inom den grundläggande utbildningen
har sjunkit, och man skönjer ingen förbättring
på den punkten. Sammankopplar man det med
kommunernas försämrade ekonomi så står vi inför ett
akut läge vad elevers rätt till stöd beträffar.
Lärardimensionering värt att testa
Vi har idag en grundskola som levererar allt större
skillnader vad inlärningsresultat beträffar. Och det
i en verksamhetskultur där vi samtidigt talar om
mobbning och ökande psykisk ohälsa. För att kunna
garantera eleverna det stöd för inlärning som de
enligt lag har rätt till kunde lärardimensionering,
dvs ett nyckeltal för hur många elever en lärare kan
undervisa och handleda, vara en bra början. Den
handledande läraren som ska differentiera undervisningen
så att varje elevs lärstig ska vara värd att
vandra behöver tid för individen. För att den av
regeringen initierade utvärderingen av trestegsstödet
inte enbart ska visa på ojämlik tillgång på stödformer
utgående från kommuners ekonomiska status kunde
någon typ av lärardimensioneringseffekt
med fördel ingå som en ingrediens.
Risken för regionala skillnader
I elevhälsan, den stödform som omger
eleven och reagerar på elevers mående,
finns i nuläget regionala och kommunala
skillnader.
Kvalitet och tillgång varierar mellan
kommuner och inom kommuner. Eleven
ska ha tur om hen ska få stöd. Sett ur ett
finlandssvenskt perspektiv är det extra utmanande.
Tillgången på svenskspråkiga psykologer är begränsat
och försätter kommunerna i en synnerligen besvärlig
situation. Det är vardag med kommuner som saknar
skolpsykolog. Tanken på en bindande norm för personalen
inom elevvården på andra stadiet är god, men
kräver att det finns tillgång till svenskspråkig personal
för att ge önskad effekt på individnivå.
Aktiva kommuner satsar och utarbetar egna modeller
för att möta elevvårdens ökade behov. Skolcoacher
anställs för att hantera skolvardagens illamående och
sjukskötare med psykiatrisk utbildning kompletterar
elevvårdsteam. Det mångprofessionella samarbetet
stärks och fokus har lagts på de verkliga problemen.
Modellerna är i sig goda, men systemet är ojämlikt
och skapar i förlängningen ojämlika förutsättningar för
utbildning i före detta PISA-föregångares rike.
Löp linan ut, regeringen
Redan under nästa år kommer många av regeringens
viktiga skolutvecklingsprojekt att ta fart. Skolan är en
komplex helhet och för att verkligen åstadkomma önskad
effekt måste större utvecklingshelheter med längre
tidsperspektiv skapas. Allt skolutveckling på nationell
nivå måste ha klara målsättningar. Utgående från målsättningarna
är det lätt att välja mätbara indikatorer
som kan följas upp under projektens gång samt efter att
projektet avslutats. Och framförallt måste projektens
inverkan vara kartlagda och dokumenterade innan nya
åtgärder vidtas i skolan.
För att alla ska kunna må bra på den kontinuerliga
lärstigen mot framtiden behövs långsiktig utveckling
som svarar på morgondagens behov. Regeringen har
tagit sig an morgondagens skola med stort mod, må
modet räcka hela vägen mot världens bästa skola
Inger Damlin, vice ordförande OAJ Österbotten
Ajat muuttuvat
ja me niiden mukana
Hyvä lukija! Pohjanmaan opettajalehden
julkaisussa ollaan siirtymässä
uuteen aikaan. Viime kevään
lehdessä olleen jäsenkyselyn pohjalta
OAJ Pohjanmaan hallitus on päättänyt,
että Pohjanmaan opettajan kevään 2020
numero tullaan julkaisemaan vielä sekä
printti- että verkkoversiona, mutta syksyn
2020 numero on luettavissa ainoastaan
digitaalisessa muodossa yhdistyksemme
verkkosivuilla. Muutoksella pyrimme
saamaan pääsääntöisesti kaksi kertaa vuodessa ilmestyvään
jäsenlehteemme enemmän ajankohtaisuutta.
Lehden painatus-ja postituskustannuksista säästyneillä
varoilla vahvistetaan yhdistyksemme verkkosivujen
(www.oajpohjanmaa.fi) sisällöntuotantoa yhdistyksemme
jäsenistöä mahdollisimman monipuolisesti
palvelevaan suuntaan. Lehden ilmestyminen digitaalisessa
muodossa pienentää myös sen
jättämää hiilijalanjälkeä, joten voidaan
puhua myös ilmastoteosta. Kokonaan
Pohjanmaan opettaja -lehti ei kuitenkaan
digitallsoidu. Ainakin lehden perinteinen
vaalinumero julkaistaan jatkossakin myös
printtiversiona.
Otan mielelläni vastaan lehden julkaisutapaan
liittyviä kommentteja sekä
ehdotuksia alueyhdistyksemme verkkosivujen
kehittämiseksi.
Hyvää loppuvuotta kaikille Pohjanmaan opettajan
lukijoille!
Lasse Mansikka-aho
päätoimittaja
lassema@suomi24.fi
Huolta ja huolenpitoa
Tätä kirjoittaessani pidän taukoa haravoinnista,
nautin syyslomasta ja
ihmettelen sitä, miten nopeasti tämä(kin)
syksy on mennyt. Vastahan koulut alkoivat
ja aloitin uutena OAJ Pohjanmaan
alueasiamiehenä.
Alueasiamiehenä on ollut ilo osallistua
minulle aivan uudenlaisiin tilaisuuksiin ja
oppia tuntemaan paremmin laajaa pohjalaisten
opettajien kenttää. Koska oma
opettajakokemukseni on hankittu perusopetuksen
parista, on ollut avartavaa päästä tutustumaan
myös muiden opettajien työkenttään sekä kuulla heidän
näkemyksiään ja ajatuksiaan kouluista ja koulutuksesta.
Tilaisuuksia kierrellessäni ja opettajakunnan kanssa jutellessani
olen kuitenkin huomannut, että eri asteita ja
aloja opettavia yhdistävät samat ilot ja murheet: huoli
omasta ja opiskelijoiden jaksamisesta, jatkuvasta työn lisääntymisestä,
opetustilojen kunnosta ja niin edelleen. Ilo
oppilaan ja opiskelijan pärjäämisestä on myös yhteinen.
OAJ on nimennyt lukuvuoden teemaksi työhyvinvoinnin.
Se koostuu monista eri asioista, ja melko moneen
työhyvinvoinnin osatekijään pystymme itse
vaikuttamaan. Pidä siis huoli itsestäsi: rajaa
omaa työtäsi, liiku ja syö hyvin, nauti perheesi
ja ystäviesi seurasta. Muistuta ja tsemppaa
myös kollegaasi tekemään samoin. Sovi lenkki
työkaverisi kanssa! Järjestäkää nyyttärit!
Tai istahda välillä opehuoneeseen kaikessa
rauhassa ja kysy, mitä työkaverillesi kuuluu.
Olemme jatkuvan kiireen kyllästämiä.
On projekteja, kokeita, teemoja, on painetta
aidosta kohtaamisesta ja uudesta
OPSista. Ehdotankin, että seuraavan lukuvuoden teemaksi
nostetaan PERUSTYÖ KUNNIAAN. Jätetään
kaikki ylimääräinen höttö pois ja keskitytään perustehtäväämme.
Opetetaan lapset lukemaan ja kirjoittamaan
sekä tulemaan toistensa kanssa toimeen. Tehdään se,
mikä meidän tehtävämme on. Sen pitää riittää!
Voimaa ja valoa pimeän syksyn keskelle!
Pia Latomäki
Alueasiamies
OAJ Pohjanmaa
6 2/2019
2/2019
7