Pohjanmaan opettaja 2/2019

Kohti kevään
sopimus neuvotteluja
Kaikki opetusalan virka- ja työehtosopimukset
päättyvät maaliskuun 2020
lopussa. Jo tässä vaiheessa voi aavistella, että
neuvottelut tulevat olemaan tavanomaista
hankalammat. Ensimmäiset ennusmerkit
tästä tulivat tietoon syyskuun lopulla,
kun Kunta-alan koulutettu hoitohenkilöstö
KoHo ry (Tehy, SuPer, Spal) irtisanoi
kunnallisen pääsopimuksen päättymään
31.3.2020. KoHo:n tavoitteena on uuden
sote-alan työ- ja virkaehtosopimuksen aikaansaaminen
kunta-alalle. Pääsopimuksen irtisanominen
on ensimmäinen askel tähän suuntaan, jos uutta
sopimusta havitellaan.
Pääsopimuksen keskeinen sisältö liittyy siihen, mitä
työ- ja virkaehtosopimuksia kunta-alalla solmitaan ja
ketkä niistä sopivat. Seuraavien kuukausien aikana
KT Kuntatyönantajien ja pääsopijajärjestöjen olisi sovittava
uusi pääsopimus, jotta voidaan neuvotella ja
sopia uusista kunta-alan työ- ja virkaehtosopimuksista
1.4.2020 alkavalle sopimuskaudelle. KT:n ja muiden
kunta-alan pääsopijajärjestöjen (Julkisalan koulutettujen
neuvottelujärjestö JUKO ry sekä Julkisen alan
unioni JAU (JHL, Jyty)) mielestä sote-alan työehtojen
ja palkkauksen kehittäminen ei edellytä erillistä työja
virkaehtosopimusta vaan kehittämistyötä voidaan
edelleen tehdä osana KVTES:n kokonaisuutta.
Pääsopimuksen irtisanominen ja sen luomat normaalista
poikkeavat lisäväännöt luovat vain osan tulevan
neuvottelukierroksen vaikeuskertoimesta. Julkisen
talouden alamäki ja työnantajan puheet palkankorotusvaran
niukkuudesta, kiky-tuntien kohtalo, Tehyn
ajama ylimääräinen korotus hoitohenkilöstölle, julkisen
puolen pitkäaikaisen, yli sopimuskausien kestävän palkkaohjelman
saaminen sekä palkansaajien ostovoiman
turvaaminen – siinä listaa tavoitteista tämän kierroksen
neuvottelupöytään. Huomioitavaa on myös, että vientiteollisuuden
työnantaja ja työntekijäpuoli vahtivat tarkasti,
ettei julkinen puoli tule saamaan heitä suurempia
sopimuskorotuksia. Kun tähän kaikkeen lisätään OAJ:n
omat neuvottelutavoitteet, joita on kerätty mm. syksyn
jäsenilloissa, on rakennettavana vaikea sopimuspalapeli.
Jokaisen sopimuskierroksen yhteydessä tärkeää roolia
esittää järjestövalmius. Hyvän neuvottelutuloksen saavuttamiseksi
jokaisella järjestöllä tulee olla uskottava
järjestövalmius. Uskottava järjestövalmius tarkoittaa
kykyä toimeenpanna tehokas työtaistelu silloin,
Med sikte på vårens
avtalsförhandlingar
Alla arbets- och tjänstekollektivavtal
går ut i slutet av mars 2020. Redan
nu kan man ana att förhandlingarna
kommer att vara svårare än vanligt. De
första tecknen på detta kom fram i slutet
av september då kommunsektorns utbildade
vårdpersonal KoHo rf (Tehy, SuPer,
Spal) sade upp det kommunala huvudavtalet
från och med 31.3.2020. KoHO:s
mål är att åstadkomma ett nytt arbets- och
tjänstekollektivavtal inom kommunernas
social- och hälsovårdssektor. Uppsägningen av huvudavtalet
är det första steget i denna riktning – om man
är ute efter ett nytt avtal.
Det centrala innehållet i huvudavtalet beror på hurdana
arbets- och tjänstekollektivavtal som tecknas inom
kommunsektorn och vilka som avtalar om dem. Under
de kommande månaderna borde Kommunarbetsgivarna
och huvudavtalsorganisationerna komma överens om
ett nytt huvudavtal för att man ska kunna teckna
nya arbets- och tjänstekollektivavtal inom kommunsektorn
för den nya avtalsperioden som börjar 1.4.2020.
Kommunarbetsgivarna och andra huvudavtalsorganisationer
inom kommunsektorn (JUKO ry och Offentliga
sektorns union JAU (JHL, Jyty)) anser att utvecklandet
av arbetsvillkoren och lönerna inom social- och hälsovården
inte förutsätter något separat arbets- och tjänstekollektivavtal
utan att utvecklingsarbetet fortfarande
kan utföras som en del av AKTA.
Uppsägningen av huvudavtalet och de kamper utöver
det normala som detta åstadkommer utgör endast en
del av svårigheterna under den kommande förhandlingsrundan.
Nedförsbacken i den offentliga ekonomin
och arbetsgivarens prat om de knappa löneförhöjningstillgångarna,
kiky-timmarnas öde, den tilläggshöjning
för vårdpersonalen som drivs av Tehy, möjligheterna
att lyckas åstadkomma ett löneprogram som gäller över
avtalsperiodgränserna samt tryggandet av löntagarnas
köpkraft är några av de mål som kommer att behandlas
vid förhandlingsbordet. Det är också värt att beakta
att exportindustrins arbetsgivare och arbetstagarpart
noggrant övervakar att den offentliga sektorn inte får
mer avtalsfördelar än de själva får. Då man ännu lägger
till OAJ:s egna förhandlingsmål som samlats in bland
annat under höstens medlemskvällar, är det ett svårt
avtalspussel som ska lösas.
Organisationsberedskapen spelar en viktig roll
jos neuvottelutilanne sitä vaatii. Järjestövalmiuden tulee
olla niin vahva ja uskottava, että neuvottelujen muut
osapuolet tiedostavat sen ja kunnioittavat sitä.
Järjestövalmiuden täytäntöönpanossa lakko on äärimmäinen
keino, joka ei ole koskaan mikään tavoite.
Ensisijaisesti pyritään sopimukseen sopien ja sovitellen.
Kuitenkin jos lakkoon joudutaan, jäsenten täytyy tietää
selkeästi, miksi näin tehdään ja mitä sillä tavoitellaan.
Näitä syitä jokaisen on hyvä miettiä tulevaa kevättä
ajatellen. Mikä on sellainen itseä koskeva syy, jonka
vuoksi olisit valmis lakkoon? Tai minkä kokisit niin
tärkeäksi asiaksi, että olisit valmis lakkoon toisten opettajien
puolesta?
Kun sopimukseen aikanaan päästään, jää jokin tärkeäkin
tavoite saavuttamatta. Tämä hiertää osaa jäsenistöstä
hyvinkin paljon. Se on täysin ymmärrettävää.
Ihmettelyä aiheuttaa myös se, että jotain pieneltä tuntuvaa
tavoitetta ei saada läpi. Myös työnantajalla on
tavoitteita, joiden läpimeno on sen intresseissä. Näiden
yhdistelemisen tuloksena syntyy sopimus, joka on aina
kokonaisuus ja hyväksytään sellaisena. Jos sopimukseen
halutaan esim. yleistä linjaa selkeästi parempia palkankorotuksia,
siihen vaaditaan jäsenistön vankkaa tukea,
jopa lakkoon ryhtymistä. Mutta silloin haetaan aina
isoja voittoja. Pienen asian takia lakkoon ei kannata
ryhtyä.
Kari Nieminen
puheenjohtaja
OAJ Pohjanmaa
2/2019
Toimituskunta:
Lasse Mansikka-aho
päätoimittaja
mansikkalasse@gmail.com
040 559 4033
vid varje förhandlingsrunda. För att uppnå ett gott förhandlingsresultat
bör varje organisation ha en trovärdig
organisationsberedskap. En trovärdig organisationsberedskap
innebär att man har en förmåga att verkställa
en effektiv arbetskonflikt då förhandlingssituationen
så kräver. Organisationsberedskapen bör vara så stark
och trovärdig att de övriga parterna i förhandlingarna
är medvetna om den och respekterar den.
Vid verkställandet av organisationsberedskapen är
strejk det yttersta alternativet men det är aldrig ett mål.
I första hand försöker man uppnå en överenskommelse
genom att diskutera och medla. Men om en strejk blir
oundviklig måste medlemmarna veta exakt varför man
går i strejk och vad man eftersträvar. Med tanke på våren
finns det skäl att var och en funderar på dessa orsaker.
Vad skulle få dig att vara beredd på att strejka? Vilken
fråga skulle du uppleva som så viktig att du skulle vara
beredd på att strejka för andra lärare?
Då man i sinom tid uppnår ett avtal kommer även
något av de viktiga målen att förbli ouppnådda. Detta
bekymrar en del av medlemmarna mycket och det är
helt förståeligt. Det väcker också förundran att ett mål
som känns litet inte fås igenom. Även arbetsgivaren har
mål, och det ligger i hans eller hennes intresse att driva
igenom dem. Genom att kombinera dessa till ett resultat
uppstår ett avtal som alltid är en helhet och godkänns
som sådant. Om man vill uppnå löneförhöjningar som
är betydligt större än den allmänna linjen krävs ett starkt
stöd från medlemmarna – och till och med att man är
beredd på strejk. Men i sådana fall eftersträvas alltid
stora segrar. Det lönar sig inte att strejka för en liten sak.
Kari Nieminen
ordförande
OAJ Österbotten
22.11.2019
Heli Katajamäki, YLL
Merja Tomperi-Olkkonen, OAO
Tiina Kankkonen, OAY
Antti Hynönen, OAY
Mikko Metsäranta, OAY
Ann-Sofi Röj-Lindberg, FSL
Minna Herttua-Niemi, LTOL
ISSN:
0785-9260
Painopaikka:
Waasa Graphics Oy
Kansikuva: Matti Sippola
2 2/2019
2/2019
3