Pohjanmaan Opettaja 1/2019

More documents

Recommendations

Info

to päätti, että ”työaikajärjestelmien on turvattava, että kaikki opettajan ja lastentarhanopettajan tekemä työ luetaan työaikaan ja myös palkkauksen perusteeksi”. Toimintasuunnitelmassa 2000-02 todetaan, että ”Kehitetään ja laajennetaan opettajien kokonaispalkkausta ja -työaikaa koskevia kokeiluja.” Vuosien 2014-18 tavoiteohjelma edellyttää, että koko opetushenkilöstön työajan suunnittelussa huomioidaan, että se mitoitetaan todellisuutta vastaavasti ja yhdenvertaisesti. Opetusalan työaikajärjestelmiä linjattiin kehitettäväksi siten, että työaikaan luetaan kaikki työ ja kaikesta työstä maksetaan palkka. Noiden valtuuston päätösten mukaisesti OAJ:n hallitus on toiminut, muuta vaihtoehtoahan ei olisi ollutkaan. Opettajien työn ydin on oppimisen edistäminen. Kaukana takana on se aika, jolloin opettajan työn voisi, tai se tulisi rajata vain ja ainoastaan oppituntien pitämiseen ja niihin liittyviin valmistelu- ja jälkitöihin. Esimerkiksi oppimispolkujen yksilöllistäminen, jatkuva arviointi ja uudet opetussuunnitelmat vaativat aiempaa enemmän opettajien yhteistyönä tekemää suunnittelua, opetustyön arviointia ja yhteistyötä kodin kanssa. Laajasti työelämää muuttavat tekijät, kuten digitalisaatio, tulevat vaikuttamaan myös opettajan työhön. Muutoksen tahti ei tule hidastumaan, vaan ennemminkin kiihtymään. Perusopetuksen kokeilun tavoitteena onkin katsoa tulevaan ja etsiä sellainen työaikajärjestelmä, joka nykyistä opetusvelvollisuusmallia paremmin pysyy jatkuvan muutoksen mukana. Opetusalan työolobarometrin mukaan varsin monet opettajat ahkeroivat töidensä parissa yli 40-tuntisia työviikkoja. OAJ:n kokeilun tavoitteena on myös selvittää, voisiko vuosityöaika rajata opettajien työtaakkaa, jotta opettajat eivät väsy työssään. Kyseessä on aito kokeilu, jonka avulla kerätään kokemuksia siitä, millainen työaikamalli toimii. Kokeilujen takaraja on 31.7.2023. Päätökset mahdollisista palkkausjärjestelmän muutoksista tai niiden muuttamattomuudesta tehdään vasta keväällä 2022 valittavan valtuuston ja hallituksen kaudella. Meillä on täysi syy uskoa, että tuolloiset päättäjät tekevät ratkaisut, jotka ovat kokonaisuus huomioon ottaen jäsenkunnan parhaaksi. Sellaista kokeilua ei taida historia tuntea, jossa kokeiluversio olisi suoraan kelvannut lopputulokseksi. Olli Luukkainen Puheenjohtaja lutade fullmäktige att arbetstidssystemen måste trygga att allt det arbete som lärarna och barnträdgårdslärarna gör, måste räknas in i arbetstiden och också utgöra grund för lönen. I verksamhetsplanen för 2000–02 konstateras att man ska utveckla och utvidga försök som gäller lärarnas helhetslön och -arbetstid. I målprogrammet för 2014–18 förutsätts att man i arbetstidsplaneringen för hela undervisningspersonalen dimensionerar arbetstiden likvärdigt och till att motsvara verkligheten. Man drog upp riktlinjer för att utveckla arbetstidssystemen inom utbildningssektorn så att allt arbete räknas med i arbetstiden och att för allt arbete betalas lön. OAJ:s styrelse har agerat i enlighet med dessa fullmäktigebeslut precis som sig bör, andra alternativ har inte ens funnits. Kärnan i läraryrket är att främja lärandet. Den tiden är förbi då lärarens arbete kan begränsas till endast lektioner jämte för- och efterarbete. Till exempel individuella lärstigar, kontinuerlig utvärdering och nya läroplaner kräver i högre grad än tidigare samplanering av lärarna, utvärdering av undervisningen och samarbete med hemmen. Faktorer som i hög grad förändrar arbetslivet, så som digitaliseringen, kommer också att påverka lärarnas arbete. Förändringstakten kommer inte att bli långsammare, snarare tvärtom. Syftet med arbetstidsförsöket inom den grundläggande utbildningen är att blicka framåt och ta fram ett arbetstidssystem som bättre än det nuvarande systemet med undervisningsskyldigheter, klarar av ständiga förändringar. Enligt utbildningssektorns arbetslivsbarometer arbetar väldigt många lärare mer än 40-timmar per vecka. Syftet med OAJ:s försök är också att utreda ifall man med årsarbetstid kan begränsa arbetsbördan så att lärarna inte förlorar orken i arbetet. Det är alltså frågan om ett äkta försök med vars hjälp vi samlar erfarenheter för ett fungerande arbetstidssystem. Tidsgränsen för försöken är 31.7.2023. Först under följande mandatperiod tas beslut om eventuellt ändrat eller oförändrat lönesystem av det fullmäktige och den styrelse som väljs våren 2022. Vi har all orsak att tro att beslutsfattarna då fattar beslut som med tanke på helheten bäst gagnar medlemskåren. Historien känner knappast till något sådant försök där försöksversionen i oförändrad form skulle ha resulterat i en slutmodell. Olli Luukkainen Ordförande 6 1/<strong>2019</strong>
Om digitalisering För ett tag sedan klev rektorn ut ur sin trygga skolvärld och lyssnade in näringslivet. Betraktade regionens näringslivsseminarium med skolledarens ögon. Under en längre tid har begreppet digitalisering snurrat i mitt huvud, snurrat och väckt tanke efter tanke. Bland företagare är digitaliseringen ett solklart mervärde. Där innoveras, visioneras och planeras för ständig utveckling mot digitänk som förbättrar verksamheten. Digitaliseringen är så naturlig att det till och med är så att säga gammalmodigt att föreläsa kring temat. Det som är intressant är nästa steg och nästa steg. Ett ack så fascinerande tänkesätt för pedagogen på bänkrad fem. I vardagen har jag glädjen att möta underbara ungdomars digifunderingar. Digitaliseringen är fullkomligt naturlig för dem. Kunskapen söker man på nätet just i det ögonblick man behöver den. YouTube ger svaren på frågan varför. Ungdomar fäller ofta kommentaren – det måste ju finnas en app för det här. Nyttan av digitaliseringen är solklar. Dyker åter in i utbildningsvärlden och låter digitalisering vara ledordet. Bakom digitaliseringen av studentexamen ligger ett politiskt beslut. Därmed har man ett mål som är ganska tydligt vad digitalisering beträffar. Men då kommunernas resurser varierar ges elever olika förutsättningar att prestera vid slutmålet. Yrkesutbildningen står nära yrkeslivet och deras digitaliseringsprocess blir därför tydlig. Att digitaliserade närstudier ger ett mervärde tvivlar jag på, men låter mig ändå övertygas om att yrkesutbildningens digistig är riktgt ”jess”. Ja, men så öppnar jag så dörren till min egna butik - grundundervisningens fantastiska marknad. Den marknaden präglas av ”har du som elev tur så får du en bred digitaliseringsgrund att stå på”. Läroplanen från 2016 sågs som någonting nytt och omvälvande då den kom. Jag ser fördelarna med läroplanen och visst ser jag det positiva med att vi utöver kunskapsmål även fått vardagskompetenser. Men otydligheten i vad vi inom grundskolan förväntas leverera vad digitalkompetens beträffar är uppenbar. Kompetenserna ska ingå i varje läroämne och genomsyra allt. Men vad är det egentligen vi ska göra? Otydlighet ger utrymme för fria tolkningar där kvaliteten inte är ledstjärnan. Som en del av landets spetsprojekt anslogs medel för digitutoter. Tanken var att digitaliseringen i våra skolor skulle stimuleras och få fart. En vacker tanke. Men projektfinansiering ställer krav på utbildningsanordnarna, det ska ansökas och byråkratiseras för att eventuellt få medel. Till den här lilla historien hör att digitutorerna så småningom blev tutorer. Uppdrag digitalisering blev implementering av LP 2016. Slutresultatet var att digiskuttet inte nödvändigtvis blev något skutt. Det blev kanske en implementering av formativ bedömning eller någonting ditåt. Vi har ungdomar som lär sig digitalt, vi har ett när ings liv som digitaliserar febrilt och vi har andra stadiets utbildningar som tagit kliv framåt. Den skola jag representerar har fokuserat på att ta, om inte ett kliv, så åtminstone ett steg framåt. Ett strukturerat litet steg. Men det jag efterlyser är ett tydligt nationellt program för digitalisering i grundskolan med tydliga mål som möter elevers vardag och framtidens behov. Och naturligtvis en resurs för verktyg att förverkliga målsättningen. Lärande är inget statiskt begrepp. Läsning är inget statiskt begrepp. Lärande och läsning ser annorlunda ut då böcker inte längre är synonymt med vägen till kunskap. En del av grundskolans uppdrag är och förblir att förse elever med baskunskap för att kunnat a sig an världen. En del av grundskolans uppdrag är att träna den växande elevens hjärna för framtiden. Men den största biten av vårt uppdrag är möta eleverna där som de är och leda dem så långt det är möjligt. Och då behövs en röd och tydlig digitaliseringstråd som kantar varje individs lärstig. Inger Damlin, vice ordförande OAJ Österbotten 1/<strong>2019</strong> 7
Page 1 and 2: POHJANMAAN OPETTAJA ÖSTERBOTTENS L
Page 3 and 4: Ilmastonmuutos koulutuksessa Uusi e
Page 5: Valtuusto velvoittanut työaikakoke
Page 9 and 10: Alueasiamiehen helmiä OAJ:n alueas
Page 11 and 12: Pohjanmaan opepäivän yleisöä. P
Page 13 and 14: Puoluejohtajien vaalilupaukset esil
Page 15 and 16: Alueyhdistys vaikuttaa kansanedusta
Page 17 and 18: valmistelutyöt, tapahtumiin osalli
Page 19 and 20: Barnträdgårdslärarföreningen No
Page 21 and 22: jota voidaan tuottaa videoissa eril
Page 23 and 24: Kirjailija Paula Nivukoski kuvattun
Page 25 and 26: Ehdotus/Förslag: 0,03 % bruttopalk
Page 27 and 28: Toimihenkilöt: Paula Kotirinta, si

Pohjanmaan Opettaja 1/2019

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?