0000 Henkilöstölehti 2012-2.indd - Jakobstad
0000 Henkilöstölehti 2012-2.indd - Jakobstad
0000 Henkilöstölehti 2012-2.indd - Jakobstad
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
LEDARE<br />
PÄÄKIRJOITUS<br />
Tillsammans klarar vi det<br />
I skrivande stund har stadsstyrelsens budgetförslag<br />
för år 2013 just blivit klart. Förslaget<br />
vandrar nu vidare för att behandlas i december<br />
av stadsfullmäktige.<br />
Budgetförslaget kan karakteriseras som en anpassningsbudget.<br />
Budgeten innehåller en anpassning<br />
till rådande realiteter. Den första anpassningen<br />
till rådande realiteter har skett via<br />
att skattesatsen föreslås höjas med en procentenhet<br />
till 21,25%. Det är aldrig ett lätt beslut att<br />
höja skatten som tas lättvindigt. Ofta föregås ett<br />
skattehöjningsbeslut av politisk turbulens och<br />
av en diskussion för och emot. Ett symptom på<br />
lägets allvar i <strong>Jakobstad</strong> är att denna gång har<br />
denna debatt lyst med sin frånvaro. Stadens<br />
servicestrukturer medger på kort sikt inget annat<br />
än en skattehöjning.<br />
Anpassningarna tar inte slut i och med skattesatsen.<br />
Den andra anpassningen vi hamnar att<br />
göra är att vi, i bästa fall, går in i en tid av långsam ekonomisk<br />
tillväxt. Märk väl ordvalet. I bästa fall. I värsta fall kan vi gå in i en<br />
djup recession och finanskris där samhällsfreden i Europa kan få<br />
törnar. Tysklands förbundskansler Angela Merkel säger att vi har<br />
minst fem år framför oss före eurokrisen är löst. Scenariot med en<br />
långsam ekonomisk tillväxt innebär att skatteinkomsterna de närmaste<br />
åren kommer att öka långsamt. Då måste också kostnadsutvecklingen<br />
ha högst samma takt.<br />
Den tredje anpassningen av ekonomin är strukturell. Vi måste tillsammans<br />
gå in i stadens strukturer och få till stånd en anpassning<br />
neråt av kostnaderna med mellan 7och 8 miljoner euro. I praktiken<br />
är enda sättet att få till stånd en dylik anpassning att utgifterna<br />
växer i en långsammare takt än intäkterna. Det säger sig självt att<br />
sådana summor inte kan uppnås med osthyvelmetoder. Ekonomiplanen<br />
utgår från att ungefär halva anpassningen sker till år 2015.<br />
Det är en ringa tröst att de flesta kommuner i Finland befinner<br />
sig i en motsvarande sits som <strong>Jakobstad</strong>. I själva verket har många<br />
kommuner ett mycket värre läge än oss. Situationen är allvarlig<br />
men fullt hanterbar. Ifall vi hanterar kostnadstrycket kommer vi ur<br />
krisen stärkta. Ifall vi i Finland misslyckas med projektet kommer<br />
välfärdssamhällets fundament att vara sönderslagna före årtiondet<br />
är till ända.<br />
Det är en tuff uppgift vi har framför oss. Tillsammans skall vi klara<br />
det. Personalen utgör vår viktigaste resurs och år 2013 kommer att<br />
präglas av att alla tillsammans kommer med idéer om hur vi kan<br />
bli ännu effektivare. Personal och förtroendevalda tillsammans.<br />
Nästa år blir arbetsdrygt. Före det skall vi alla passa på av att njuta<br />
av jul- och nyårshelgen och ladda batterierna. Jag tillönskar alla<br />
anställda, förtroendevalda och pensionärer med familj en Riktigt<br />
God jul och ett Framgångsrikt Nytt År 2013.<br />
Mikael Jakobsson, Foto/Kuva: P. Salonen<br />
Mikael Jakobsson<br />
stadsdirektör<br />
Yhdessä selviydymme<br />
Tätä kirjoitettaessa on kaupunginhallituksen<br />
talousarvioehdotus vuodeksi 2013 juuri valmistunut.<br />
Ehdotus matkaa nyt eteenpäin käsiteltäväksi<br />
kaupunginvaltuustossa joulukuussa.<br />
Talousarvioehdotusta voidaan luonnehtia<br />
sopeuttamistalousarvioksi. Talousarvio sopeutetaan<br />
vallitsevaan todellisuuteen. Ensimmäinen<br />
sopeutus on toteutettu siten, että<br />
veroprosenttia ehdotetaan korotettavaksi yhdellä<br />
prosenttiyksiköllä 21,25 %:iin. Päätös<br />
veroprosentin korottamisesta ei ole koskaan<br />
helppo eikä sitä tehdä kevyin perustein. Usein<br />
korottamispäätöstä edeltää poliittinen levottomuus<br />
ja keskustelu puolesta ja vastaan. Merkkinä<br />
tilanteen vakavuudesta Pietarsaaressa<br />
on se, että tällä kertaa keskustelu on loistanut<br />
poissaolollaan. Kaupungin palvelurakenteet<br />
eivät salli lyhyellä aikavälillä muuta kuin veronkorotuksen.<br />
Sopeutukset eivät pääty veroprosenttiin. Toinen sopeutus jonka<br />
joudumme tekemään on se, että siirrymme, parhaassa tapauksessa,<br />
hitaan talouskasvun aikaan. Huomatkaa sanavalinta. Parhaassa<br />
tapauksessa. Pahimmassa tapauksessa saatamme joutua<br />
syvään taantumaan ja talouskriisiin, jossa Euroopan yhteiskuntarauha<br />
saattaa järkkyä. Saksan liittokansleri Angela Merkel arvioi<br />
eurokriisin kestävän vähintään viisi vuotta. Hitaan talouskasvun<br />
skenaario merkitsee sitä, että verotulot lisääntyvät lähivuosina hitaasti.<br />
Silloin myös kustannuskehityksen on noudatettava enintään<br />
samaa tahtia.<br />
Kolmas talouden sopeutus on rakenteellinen. Yhdessä meidän on<br />
kajottava kaupungin rakenteisiin ja sopeutettava kustannuksia 7-8<br />
miljoonaa euroa pienemmiksi. Käytännössä tuollainen sopeutus<br />
on mahdollista aikaansaada vain siten, että menot lisääntyvät tuottoja<br />
hitaammin. On selvää, ettei tuollaisia summia saavuteta juustohöylämenetelmällä.<br />
Taloussuunnitelman lähtökohtana on, että<br />
noin puolet sopeutuksesta toteutetaan vuoteen 2015 mennessä.<br />
Laihana lohtuna on, että useimmat Suomen kunnat ovat samassa<br />
tilanteessa kuin Pietarsaari. Itse asiassa moni kunta on paljon heikommassa<br />
asemassa. Tilanne on vakava, mutta täysin hallittavissa.<br />
Jos hallitsemme kustannuspaineen, selviydymme kriisistä vahvistuneina.<br />
Jos Suomi epäonnistuu hankkeessa, tulee hyvinvointiyhteiskunnan<br />
perusta murtumaan ennen vuosikymmenen loppua.<br />
Edessämme on vaativa tehtävä. Yhdessä selviydymme siitä. Henkilöstö<br />
on tärkein voimavaramme, ja vuotta 2013 sävyttää se, että<br />
ideoimme kaikki yhdessä, miten voimme olla entistä tehokkaampia.<br />
Henkilöstö ja luottamushenkilöt yhdessä.<br />
Ensi vuosi on työntäyteinen. Ennen sitä meidän kaikkien on hyvä<br />
nauttia joulun ja uuden vuoden pyhistä ja ladata akkujamme. Toivotan<br />
kaikille työntekijöille, luottamushenkilöille ja eläkeläisille<br />
perheineen Oikein Hyvää Joulua ja Menestyksekästä Uutta Vuotta<br />
2013.<br />
Mikael Jakobsson<br />
kaupunginjohtaja<br />
STADEN/KAUPUNKI 2/2011<br />
Utgivare/Julkaisija:<br />
Personalbyrån, Henkilöstötoimisto<br />
Pärm/Kansi: Pirjo Salonen<br />
Redaktörer/Toimittajat: Ulla Linder, Marjo Luokkala<br />
Gästredaktörer/Vierailevat toimittajat: Guy Björklund<br />
Foto/Kuvat: Pirjo Salonen, Guy Björklund, Marjo Luokkala, Magnus Vikman<br />
Översättningar/Käännökset: Susanna Melender, Monica Laggnäs<br />
- 2 -
AKTUELLT - AJANKOHTAISTA - AKTUELLT - AJANKOHTAISTA<br />
Jämställdhetsplan 2013-2016<br />
Staden <strong>Jakobstad</strong> personalsektioner har godkänt den personalpolitiska jämställdhetsplanen för 2013-2016.<br />
Planens målsättningar:<br />
Jämställdhet mellan könen är ett mål som Staden <strong>Jakobstad</strong> förbinder sig att främja i all sin verksamhet. Diskriminering på grund av<br />
kön godkänns inte, målet är en arbetsplats fri från alla former av diskriminering. Jämställdhet i arbetslivet innebär att kvinnor och<br />
män behandlas likvärdigt och utan diskriminering i alla situationer.<br />
Jämställdhetsplanen indelas i 6 delområden så att den omfattar hela yrkeskarriären: 1. Ledning av personal, 2. Personalplanering och<br />
rekrytering, 3. Utbildning och karriärutveckling, 4. Löner o dylikt, 5. Sammanjämkning av arbete och familjeliv, 6. Arbetsförhållanden<br />
och samarbete.<br />
Jämställdhetsplanen har skickats till arbetsplatserna och finns även på portalen/intra.<br />
Antal anställda, män och kvinnor 31.12.2011<br />
Työntekijämäärä, miehiä ja naisia 31.12.2011<br />
Antal anställda/<br />
Työntekijöitä<br />
Social- och hälsovårdssektorn/<br />
Sosiaali- ja terveydenhuolto<br />
Kvinnor/<br />
Naisia %<br />
1 677 94,9 5,1<br />
Bildningstjänster/Sivistyspalvelut 733 88,0 12,0<br />
Tekniska tjänster/Tekniset palvelut 353 59,2 40,8<br />
Övriga/Muut 185 53,0 47,0<br />
Sammanlagt/Yhteensä 2 948 84,5 15,1<br />
Tasa-arvosuunnitelma 2013–2016<br />
Män/<br />
Miehiä %<br />
Pietarsaaren kaupungin henkilöstöjaostot ovat hyväksyneet henkilöstöpoliittisen tasa-arvo suunnitelman 2013 - 2016.<br />
Suunnitelman tavoitteet:<br />
Sukupuolten välinen tasa-arvo on tavoite, jota Pietarsaaren kaupunki sitoutuu edistämään kaikessa toiminnassaan. Sukupuoleen perustuvaa<br />
syrjintää ei hyväksytä, tavoitteena on kaikenlaisesta syrjinnästä vapaa työpaikka. Työelämän tasa-arvo tarkoittaa sitä, että<br />
naisia ja miehiä kohdellaan tasapuolisesti ja ilman syrjintää kaikissa tilanteissa.<br />
Henkilöstöpoliittinen tasa-arvosuunnitelma 2013–2016 jakautuu 6 osa-alueeseen siten, että se käsittää koko ammattiuran: 1. Henkilöstön<br />
johtaminen, 2. Henkilöstösuunnittelu ja rekrytointi, 3. Koulutus ja urakehitys, 4. Palkat yms., 5. Työn ja perhe-elämän yhteensovittaminen,<br />
6. Työolot ja yhteistyö.<br />
Tasa-arvosuunnitelma on lähetetty työpaikoille ja löytyy myös portaalista/intrasta.<br />
Birgitta Blomqvist<br />
Julgröt Joulupuuro 21.12.<strong>2012</strong><br />
Staden bjuder anställda på julgröt fredagen den 21.12.<strong>2012</strong> på följande ställen:<br />
Kaupunki tarjoaa työntekijöilleen joulupuuroa perjantaina 21.12.<strong>2012</strong> seuraavissa paikoissa<br />
Tobaksmagasinet i <strong>Jakobstad</strong><br />
Tupakkamakasiini, Pietarsaari kl./klo 10.30-13.00<br />
Malmskas personalmatsal<br />
Malmin henkilöstöruokala kl./klo 10.30-13.00<br />
Juthbacka, Herrgård kl./klo 11.00-13.00<br />
Meteoriten Bennäs, Pännäinen kl. /klo11.30-13.00<br />
Sandlunden Larsmo, Luoto kl. /klo11.00-12.00<br />
- 3 -
AKTUELLT - AJANKOHTAISTA - AKTUELLT - AJANKOHTAISTA<br />
Siniset ja vihreät ateriakupongit<br />
Kaupungin sinisiä ja vihreitä lounaskuponkeja voi käyttää maksuvälineenä<br />
noin neljässäkymmenessä ravintolassa tai kunnallisessa<br />
ruokalassa oheisen luettelon mukaisesti. Kuponkeja voi<br />
ostaa vain kymmenen kupongin vihkoissa.<br />
Muistutamme, että lounaskuponkeja voi käyttää ainoastaan työpäivinä<br />
(lue teksti kupongissa)!<br />
Måltidskuponger, blå och grön<br />
Stadens lunchkuponger som är blå eller grön kan användas som<br />
betalningsmedel på ett fyrtiotal restauranger eller kommunala<br />
matplatser enligt nedanstående lista. Kupongerna kan endast köpas<br />
häftesvis om tio kuponger.<br />
Vi påminner om att måltidskupongerna kan användas endast<br />
under arbetsdagar (läs texten på kupongen)!<br />
Avtalsrestauranger i <strong>Jakobstad</strong> / Sopimusravintolat Pietarsaaressa<br />
ABC Autotie 2 020 780 8451<br />
After Eight Storgatan 6, Isokatu 6 781 6500<br />
Asian Garden Otto Malmsgatan 13, Otto Malminkatu 13 723 1309<br />
Auto-Grillen /-Grilli Jakobsgatan 15, Jaakonkatu 15 724 7371<br />
Café Fredrika Storgatan 13, Isokatu 13 723 3533<br />
Café Locum Rådhusgatan 11, Raatihuoneenkatu 11 724 7440<br />
Café Örtagården Rosenlund 724 3101<br />
City Cafe Storgatan 14 , Isokatu 14 723 2233<br />
Elif Ravintola Ky / Kebab Pizzeria Kanalesplanaden 20, Kanavapuistikko 20 724 5254<br />
Endivo Stadshuset, Kaupungintalo 724 3338<br />
Fazer Amica / Nautor Swan Laukkogränd 3 (BTC) 760 1778<br />
Hotel Epoque Jakobsgatan 10 , Jaakonkatu 10 788 7111<br />
Hötorg Center Rådhusgatan 12, Raatihuoneenkatu 12 781 9500<br />
Japrak Kebab Pizzeria Choraeusgatan 13, Choraeuksenkatu 13 724 3535<br />
Kb Korv-Göran Ky Kanalesplanaden 20, Kanavapuistikko 20 724 4088<br />
Koti Pizza Rådhusgatan 7 ,Raatihuoneenkatu 7 723 4887<br />
Kumar’s Restaurang Storgatan 11, Isokatu 11 723 7559<br />
Liisan Pizza Oy Skutnäsgatan 16, Skutnäsinkatu 16 723 7700<br />
Mama Ethiopia Streetfood Storgatan ,Isokatu 050 567 0289<br />
Mc Donald´s Smedjegatan 6 ,Pajakatu 6 724 8008<br />
Neste Permosvängen 127, Permunkaarre 127 724 8122<br />
Neste Södra tullen Paul Hallvarsgtan 2, Paul Hallvarinkatu 2 020 742 2209<br />
Presso & Rosso Skolgatan 4, Koulukatu 4 020 780 7546<br />
Saigon City Storgatan 8, Isokatu 8 723 0470<br />
Sanni`s kök Solkullavägen 65 ,Aurinkomäentie 65 722 1680<br />
Ab Servicestation Rådhusgatan 41, Raatihuoneenkatu 41 723 6038<br />
T. Viklund Oy<br />
Sesam Club Maharaja Rådhusgatan 5, Raatihuoneenkatu 5 723 7003<br />
Stadshotellet/Per Brahe Kanalesplanden 13, Kanavapuistikko 13 788 8111<br />
Subway Kanalesplanaden 18, Kanavapuistikko 18 723 4149<br />
Una Delikatess Alholmsgatan 6 ,Alholminkatu 6 723 1780<br />
Vegana Skutnäsgatan 2, Skutnäsinkatu 2 723 1031<br />
Vietnam Grill Styrmansgatan, Perämiehenkatu 724 8878<br />
Yrkeskocken Trädgårdsgatan 30 ,Puutarhakatu 30 785 5208<br />
BENNÄS / PÄNNÄINEN<br />
Meteoriten<br />
Mysinge<br />
Vasavägen 1, Vaasantie 1 Bennäs, Pännäinen<br />
Lövö, Bennäs,Pännäinen<br />
EDSEVÖ<br />
Neste Edsevö Motellvägen 2, Edsevö 7667930<br />
LARSMO O. BOSUND / LUOTO JA BOSUND<br />
Kiosk 57 Bosundsv. 57 Bosund 045 854 9549<br />
Strandcamping, Larsmo Assarsskärsvägen 1 7285151<br />
NYKARLEBY / UUSIKAARLEPYY<br />
Café Brostugan<br />
Seminariegatan 2, Nykarleby, Uusikaarlepyy<br />
Öppet juni-augusti, avoinna kesäkuu-elokuu<br />
Föreningen Munsala Pensionärshem r.f Munsalav. 17 - 21 Munsala 764 1191<br />
Juthbacka Hotell & Restaurang Jutasvägen 34 , Juuttaatie 34, Nykarleby, Uusikaarlepyy 722 0677<br />
New Asian Garden Topeliusepl. 5, Nykarleby, Uusikaarlepyy 722 0462<br />
Nykarleby Wärdshus Bankgatan 6 Nykarleby 721 0770<br />
Victoria Kebab pizzeria Sollefteågatan 11, Nykarleby 722 0135<br />
PURMO<br />
Uffes Mat & Cafe Purmovägen 471, Purmo 727 2255<br />
YTTERESSE<br />
Pizzeria & restaurang Venezia Ytteressevägen 174 B Ytteresse 050 369 6498<br />
KOMMUNALA SERVERINGAR - KUNNALLISET RUOKAILUPAIKAT<br />
Björkbacka kök, Koivurinteen keittiö<br />
Carleborg<br />
Esselunden<br />
Hagalund<br />
HCV Nykarleby, Uusikaarlepyy<br />
Malmskas kök, Malmin keittiö<br />
Pedersheim<br />
Purmohemmet<br />
Sandlunden, Larsmo,Luoto<br />
- 4 -
Maria Lindborg, Linda Aspvik, Åsa Grundvall & Heini Ollikkala<br />
INFO<br />
• Pietarsaaren kaupungin työterveyshoitajina toimii tällä hetkellä Åsa<br />
Grundvall, Heini Ollikkala ja Linda Aspvik. Uusikaarlepyyssä työterveyshoitajana<br />
toimii Maria Lindborg.<br />
• E-resepti otetaan käyttöön alkuvuoden 2013 aikana. Ilmoitamme<br />
ajankohdasta myöhemmin. Kaikilta asiakkailtamme kysytään ilmoittautumisen<br />
yhteydessä henkilötiedot potilasturvallisuuden takaamiseksi.<br />
Ajokortti tai kuvallinen kela-kortti on näytettävä vastaanotossa.<br />
• Sosiaali- ja terveysviraston laboratorioon jokainen asiakas varaa itse<br />
aikansa Internetin kautta. Laboratorioon voi myös mennä ilman<br />
ajanvarausta. Lähete on kuitenkin aina oltava.<br />
• Sairausvastaanotollemme tullaan toistaiseksi ajanvarauksella. Sairausvastaanotolla<br />
hoidetaan lyhyitä asioita, kuten vilustumisoireita,<br />
tikkien poistoa tai korvien huuhtelua.<br />
Ajanvaraus /neuvonta:<br />
Vastaanotto Pietarsaaressa: 040 488 2880 tai terveydenhoitajan puhelinaika<br />
8.00-9.00 ja 12.30-13.00<br />
Åsa Grundvall 040 488 2883<br />
Heini Ollikkala 040 488 2884<br />
Linda Aspvik 040 488 2885<br />
sairausvastaanotto 040 488 2899<br />
Vastaanotto Uusikaarlepyyssä: 040 488 2887 Maria Lindborgin puhelinaika<br />
9.00-9.30.<br />
Jos hoitaja on varattu eikä pysty vastaamaan, jätä nimesi ja numerosi<br />
vastaajaan SELVÄSTI. Hoitaja ottaa Sinuun yhteyttä mahdollisimman<br />
pian.<br />
Vastaanotto on auki ma-to 8.00-16.00 ja pe 8.00-14.00. Pe aukiolo alkaa<br />
7.12.<strong>2012</strong>.<br />
Lääkärille annetaan aikoja sairausvastaanoton tai oman työterveyshoitajan<br />
kautta.<br />
Sairausvastaanoton lääkäreinä toimivat:<br />
• ylilääkäri Helinä Sipinen<br />
• lääkäri Uno Kiplok<br />
• yleislääketieteen erikoislääkäri Anne-May Wallin<br />
• lääkäri Piia Tamminen<br />
• lääkäri Veera Lindfelt<br />
Työterveyslääkäreinä:<br />
• työterveyslääkäri Paula Kalliomaa<br />
• työterveyslääkäri, fysiatri Nina Britschgi<br />
• lääkäri Maria Krokvik<br />
Joulun aikana vastaanottomme on auki normaalisti (27.-31.12.<strong>2012</strong>).<br />
• Som staden <strong>Jakobstad</strong>s företagshälsovårdare fungerar för närvarande<br />
Åsa Grundvall, Heini Ollikkala och Linda Aspvik. I Nykarleby fungerar<br />
Maria Lindborg som företagshälsovårdare.<br />
• E-recept tas i bruk i början av år 2013. Vi meddelar den exakta tidpunkten<br />
senare. Alla våra klienter ombeds uppge sina personuppgifter<br />
vid anmälningen för att garantera patientsäkerheten. Körkort<br />
eller ett FPA-kort med foto ska uppvisas vid receptionen.<br />
• Till social- och hälsovårdsverkets laboratorium ska varje klient själv<br />
reservera tid via Internet. Man kan också komma till laboratoriet<br />
utan tidsbeställning. En remiss ska man ändå alltid ha.<br />
• Till vår sjukvårdsmottagning kommer man tillsvidare med tidsbeställning.<br />
På sjukvårdsmottagningen sköts enklare saker som förkylningssymtom,<br />
borttagning av stygn och öronsköljning.<br />
Tidsbeställning/rådgivning:<br />
Mottagningen i <strong>Jakobstad</strong>: 040 488 2880 eller på hälsovårdarens telefontid<br />
8.00–9.00 och 12.30–13.00<br />
Åsa Grundvall 040 488 2883<br />
Heini Ollikkala 040 488 2884<br />
Linda Aspvik 040 488 2885<br />
sjukvårdsmottagningen 040 488 2899<br />
Mottagningen i Nykarleby: 040 488 2887 Maria Lindborgs telefontid<br />
9.00–9.30.<br />
Om hälsovårdaren är upptagen eller inte kan svara, uppge ditt namn och<br />
telefonnummer på svararen, TYDLIGT. Hälsovårdaren tar kontakt med<br />
Dig så fort som möjligt.<br />
Mottagningen är öppen mån.–tor. 8.00–16.00 och fre. 8.00–14.00. Öppethållningstiden<br />
på fredag gäller fr.o.m. 7.12.<strong>2012</strong>.<br />
Läkartider ges via sjukvårdsmottagningen eller den egna företagshälsovårdaren.<br />
Som läkare på sjukvårdsmottagningen fungerar:<br />
• överläkare Helinä Sipinen<br />
• läkare Uno Kiplok<br />
• specialist i allmänmedicin Anne-May Wallin<br />
• läkare Piia Tamminen<br />
• läkare Veera Lindfelt<br />
Som läkare inom företagshälsovården fungerar:<br />
• företagsläkare Paula Kalliomaa<br />
• företagsläkare fysiater Nina Britschgi<br />
• läkare Maria Krokvik<br />
I julmellandagarna är vår mottagning öppen som vanligt (27–<br />
31.12.<strong>2012</strong>).<br />
Hälsningar, terveisin Työplus<br />
- 5 -
Bodil Dahlin pitää kuntoa yllä<br />
suunnistuksen avulla<br />
Kaupungin henkilöstössä on monia, jotka ovat innostuneet<br />
suunnistuksesta kuntoilumuotona. Pietarsaaren Veden suunnitteluinsinööri<br />
Bodil Dahlin aloitti suunnistuksen vuonna 2010.<br />
Hän on ollut aina aktiivikuntoilija, ja lajeihin ovat kuuluneet<br />
hiihto, hölkkä ja kuntosalilla käynti.<br />
- Hiihto oli minulle pääasia. Sisareni kehotti minua kokeilemaan<br />
suunnistusta, ja se sopi hyvin hiihdon oheen, koska molemmat<br />
ovat kausilajeja, toteaa Bodil, joka on myös osallistunut<br />
kaksi kertaa Vasaloppet ja TjejVasa -hiihtoihin.<br />
Suunnistus on laji, jossa harjoitellaan kilpailuihin osallistumalla,<br />
mutta kisoissa on eri luokkia, matkoja ja vaativuusasteita.<br />
- Minä tapaan juosta noin neljä kilometriä – siitä on yksi alempi<br />
ja kaksi ylempää luokkaa. Teen osittain työtäkin karttojen parissa,<br />
joten se puoli oli tuttua, mutta kiinnostavaksi suunnistuksen<br />
tekee se, että siihen voivat osallistua kaikki iästä ja kunnosta<br />
riippumatta. Kymmenvuotias voi keskustella reitin valinnasta<br />
kahdeksankymppisen kanssa, vaikka he saattavat osallistua eri<br />
radoille. Nuoremmat lapset voivat suunnistaa aikuisen seurassa<br />
– kisoissa voi sekä juosta että kävellä.<br />
Maanantaisin kisoja järjestää Kokkolan suunnistajat, torstaisin<br />
pidetään Torstairastit, jonka järjestäjinä ovat IF Minken, IK Falken,<br />
IF Brahe ja Pietarsaaren Hiihtäjät.<br />
- Meillä on kesämökki Kruunupyyssä, ja siellä ollessamme<br />
osallistumme Torstaipummeihin, jonka järjestävät OK Botnia,<br />
IK Kronan ja GIF, kertoo Bodil, joka ei ole perheen ainoa suunnistuskärpäsen<br />
puraisema.<br />
- Mieheni aloitti suunnistuksen pian minun jälkeeni ja jäi vielä<br />
enemmän koukkuun. Tänä kesänä mukana on ollut nuorin<br />
poikamme, joka on 21-vuotias. Mehän olemme tottuneet liikkumaan<br />
luonnossa, joten suunnistus tuntui siksikin luontevalta<br />
harrastukselta. Meillä on kolme lasta, joista kaksi on aktiivisia<br />
partiolaisia. Vävy on eräopas ja toinen pojista opiskelee parhaillaan<br />
samaan ammattiin.<br />
- Polvisuojat eivät olisi hassummat, vaikka en kyllä ole niitä kokeillutkaan.<br />
Melkein joka kerta sitä kaatuu mahalleen tai putoaa<br />
polvilleen jossain vaiheessa, Bodil nauraa.<br />
Suunnistajaksi aikovalle on hyötyä pitkistä jaloista.<br />
- Kaksimetriset miehet vain harppovat ojan yli metrin pituisilla<br />
jaloillaan. Me lyhyempijalkaiset joudumme ojaan. Ne kerrat<br />
jolloin kotiin tullaan kuivin kengin, ovat harvassa.<br />
Oikeanlaiset kengät ovat tärkeät<br />
Kengät ovat tärkein osa varustusta. Suunnistuskengillä saa paremman<br />
otteen märistä sammalista ja kivistä ja ne vähentävät<br />
liukastumisriskiä. Pahaksi onneksi Bodililla ei ollut suunnistuskenkiä<br />
juostessaan Fäbodan metsässä elokuussa.<br />
- Se sattui torstairasteilla Fäbodan Pikkuhiekalla eräällä tasaisimmista<br />
osuuksista. Taisin kompastua johonkin juureen tai kiveen,<br />
oikeastaan en tiedä mitä tapahtui, kertoo Bodil. Hän taittoi<br />
jalkansa ja joutui kävelemään kolmisen viikkoa kyynärsauvoilla<br />
ilmatuki jalan ympärillä. Kauden pilalle meno harmittaa hiukan.<br />
- En ole suunnistanut sen jälkeen, mutta ensi kaudella olen taas<br />
mukana. Koska suunnistuskengissä on matalampi kantapää ja ne<br />
tukevat nilkkaa samalla tavoin kuin jalkapallokengät, on mahdollista,<br />
että luunmurtumaa ei olisi tullut, jos olisin käyttänyt niitä.<br />
Ensi kaudeksi aion siis hankkia suunnistuskengät.<br />
Onnettomuudesta huolimatta Bodil haluaa kannustaa muita<br />
työntekijöitä suunnistusharrastuksen pariin.<br />
- Kausi kestää huhtikuusta lokakuuhun. Torstairastien kotisivuille<br />
tulee ensi vuoden ohjelma. Seurat tapaavat järjestää myös<br />
suunnistuskouluja. EMIT-leimasimia saa lainaksi ellei omaa leimasinta<br />
ole, Bodil Dahlin selittää ja jatkaa:<br />
- Minulle on ollut kiva juttu löytää viisikymppisenä uusi, itselleni<br />
sopiva kuntoilumuoto. Pidän haasteista ja niitä suunnistus<br />
tarjoaa.<br />
Teksti: Ulla Linder<br />
Foto: Pirjo Salonen<br />
Monipuolista harjoittelua<br />
Bodil itse suunnistaa yhdessä sisarensa kanssa.<br />
- Juoksemme yhdessä. Se ei ole oikein luvallista, mutta toisaalta<br />
emme myöskään osallistu kärkiluokkaan. Minua kiehtoo eniten<br />
se, että suunnistaessa pää on tyhjennettävä – kartta kädessä<br />
metsässä juostessa ei voi ajatella mitään muuta. On keskityttävä<br />
siihen, mitä on tekemässä.<br />
Suunnistuskilpailujen välillä myös muu harjoittelu jatkuu noin<br />
5-8 kilometrin lenkeillä kolmesta viiteen kertaa viikossa sekä<br />
pyöräilyllä. Lisäksi tulee jonkin verran maastoharjoittelua – esimerkiksi<br />
viime vuonna Bodil juoksi puolet Lidingöloppetista eli<br />
16 kilometriä. Talvella vuorossa on hiihto.<br />
- En harjoittele pelkästään huvin vuoksi, mutta vielä en halua<br />
kertoa tulevaisuuden haaveistani. Vasaloppetiin valmistauduin<br />
puolentoista vuoden ajan – tässä iässä täytyy harjoitella järjestelmällisesti<br />
pidemmän aikaa. Suunnistusta aion jatkaa tällä tasolla,<br />
mutta juoksussa minulla on muita tavoitteita, joihin suunnistus<br />
on hyvää harjoitusta. Metsässä juokseminen kehittää kuntoa niin<br />
paljon enemmän. Se on aivan toisenlaista kuin tiellä juokseminen,<br />
ja lisäksi paljon mielenkiintoisempaa ja tehokkaampaa. Sykemittarilla<br />
eron huomaa – korkeampi syke ja intervalliharjoittelua<br />
samalla kertaa.<br />
Bodil ei ole törmännyt hirviin eikä karhuihin, mutta metsässä on<br />
katsottava, mihin laittaa jalkansa.<br />
- 6 -
Bodil Dahlin håller sig i form<br />
med orientering<br />
Bland stadens personal finns flera som fastnat för orientering<br />
som motionsform. Bodil Dahlin, planeringsingenjör på <strong>Jakobstad</strong>s<br />
vatten, började orientera 2010. Hon har alltid varit aktiv<br />
motionär – skidat, joggat och gått på gym.<br />
- Skidåkning var huvudsaken för mig. Min syster tyckte jag skulle<br />
pröva orienteringen och då båda är säsongsbundna, passade<br />
den bra in, konstaterar Bodil, som också två gånger deltagit i Vasaloppet<br />
och Tjejvasan.<br />
Orientering är en sport där man tränar genom att delta i tävlingar,<br />
men det finns olika klasser, sträckor och svårighetsgrader.<br />
- Jag brukar springa cirka fyra kilometer - det finns en klass under<br />
och två över. Jag jobbar annars också till en del med kartor,<br />
så den delen var bekant, men det som är intressant med orientering<br />
är att alla kan delta, oberoende av ålder och kondition. En<br />
10-åring kan diskutera vägvalet med en 80-åring, fast de kanske<br />
deltagit på olika banor. Yngre barn kan delta med någon vuxen -<br />
man kan både springa och promenera.<br />
På måndagar ordnar Kokkolan suunnistajat tävlingar, på torsdagar<br />
är det ”Torsdagsträffen”, då IF Minken, IK Falken, IF Brahe<br />
och Pietarsaaren hiihtäjät är arrangörer.<br />
- Vi har sommarstuga i Kronoby så om är vi där deltar vi i ”Torsdagsbommen”<br />
som OK Botnia, IK Kronan och GIF ordnar, berättar<br />
Bodil som inte är den enda i familjen som blivit biten av<br />
orienteringsflugan.<br />
- Min man började strax efter mig och blev ännu mera fast. I<br />
sommar har yngsta pojken, som är 21, varit med. Det är klart, vi<br />
är sådana som rör oss i naturen, så detta med orientering låg ju<br />
inte så långt ifrån. Vi har tre barn, varav två är aktiva scouter, mågen<br />
är friluftsguide och en av sönerna studerar till det som bäst.<br />
Mångsidigt tränande<br />
Bodil själv orienterar tillsammans med sin syster<br />
- Vi springer tillsammans, vilket inte är riktigt lagligt, men så deltar<br />
vi inte heller i toppklassen. Det som fascinerar mig mest är<br />
att man tömmer huvudet - det går inte att tänka på annat när du<br />
har kartan i hand och springer i skogen. Du måste fokusera på<br />
det du gör just då.<br />
Mellan orienteringstävlingarna fortsätter också övrigt tränande<br />
med ungefär tre till fem motionspass per veckan på ungefär fem<br />
till åtta kilometer plus cykling. Lite terrängträning blir det också<br />
- i fjol sprang hon till exempel halva Lidingöloppet på 16 kilometer.<br />
Skidåkning gäller på vintern.<br />
- Träningen är inte bara för skojs skull, men jag vill inte ännu<br />
berätta om mina drömmar för framtiden. För Vasaloppet förberedde<br />
jag mig i ett och ett halvt år – i denna ålder måste man<br />
förbereda sig systematiskt en längre tid. Orienteringen planerar<br />
jag att fortsätta med på denna nivå, men jag har andra ambitioner<br />
med löpningen, som orientering är bra träning för. Det ger så<br />
mycket mer för konditionen att springa i skogen, det är helt annat<br />
än att löpa på vägen och dessutom mycket intressantare och effektivare.<br />
Man ser skillnaden med pulsmätaren - högre puls och<br />
intervallträning på samma gång.<br />
Bodil har varken stött på älgar eller björnar, däremot måste man<br />
se var man sätter fötterna.<br />
- Knäskydd skulle inte vara helt fel, även om jag inte använt dem.<br />
Nästan varje gång ligger man platt på magen eller hamnar på knä<br />
i något skede, säger Bodil och skrattar.<br />
En fördel skulle vara att ha långa ben om man ska bli orienterare.<br />
- Tvåmeters karlarna med en meters ben kliver bara över dikena.<br />
Vi med kortare hamnar i dikena. De gånger man kommer hem<br />
med torra skor är lätträknade.<br />
Rätt sorts skor är viktigt<br />
Skorna är den viktigaste delen av utrustningen. Orienteringsskor<br />
greppar bättre på våt mossa och stenar och minskar halkningsrisken.<br />
Tyvärr hade Bodil inga sådana då hon sprang i Fäbodaskogen<br />
i augusti i år.<br />
- Det var på torsdagsträffen på Lillsand i Fäboda, på ett av de<br />
plattaste avsnitten. Jag tror jag snubblade på någon rot eller sten,<br />
jag vet egentligen inte vad som hände, berättar Bodil som bröt<br />
benet och fick gå på kryckor i cirka tre veckor med luftstöd runt<br />
foten. Hon grämer sig lite över att säsongen blev spolierad.<br />
- Jag har inte orienterat efter det, men nästa säsong är jag med<br />
igen. Eftersom orienteringsskor har lägre häl och stärker vristen<br />
på samma sätt som fotbollsskor kan det tänktas att benbrottet<br />
inte hade inträffat om jag använt sådana, så nästa säsong ska jag<br />
införskaffa dem.<br />
Trots olyckan vill Bodil uppmuntra andra anställda att börja<br />
orientera.<br />
- Säsongen pågår mellan april och oktober. På ”Torsdagsträffens”<br />
hemsida kommer programmet för nästa år. Föreningarna brukar<br />
också ordna orienteringsskolor. Emitbrickor som man stämplar<br />
med, kan man också låna om man inte har egen, förklarar Bodil<br />
Dahlin och fortsätter:<br />
- För min del är det en kul grej att i 50-års åldern hitta en ny<br />
motionsform som passar mig. Jag tycker om utmaningar och det<br />
ger orienteringen.<br />
Text: Ulla Linder<br />
- 7 -
Foto: Pirjo Salonen<br />
Färska doktorer på förvaltningskansliet<br />
Utbildningsplanerare Pia Nyman disputerade till doktor i hälsovetenskap<br />
inom arbetshälsa i Tammerfors i juni, medan vikarierande<br />
chefen för äldreomsorgen, Pirjo Knif, är doktor i samhällsvetenskaper<br />
inom socialgerontologi vid Jyväskylä universitet<br />
sedan augusti i år.<br />
Pia hade tur och blev promoverad i september - det var sju år sedan<br />
föregående promotionstillfälle i Tammerfors. Pirjo får vänta<br />
på sin hatt och sitt svärd till nästa år.<br />
Pia Nyman har forskat i axelbesvär<br />
”Patienters uppfattning om funktionsförmåga och välbefinnande<br />
efter operativ och konservativ behandling vid supraspinatussyndrom”<br />
heter Pia Nymans doktorsavhandling, som är en kombinerad<br />
ansats av kvalitativ och kvantitativ forskning, med både<br />
individuella intervjuer, gruppintervjuer och enkäter.<br />
Pia Nyman samarbetade med Kaj Palenius, lektor vid Åbo Akademi.<br />
- Vi har velat göra patientens röst hörd i avhandlingen. Det är<br />
värdefullt att ta del av patienternas upplevelser och erfarenheter<br />
för att kunna utveckla hela vårdapparaten. Med Kaj har vi testat<br />
och räknat statistik, samt publicerat i läkar- och rehabiliteringstidningar.<br />
Vi har använt oss av lite nyare förhållningssätt<br />
med kombinerad ansats av både patientintervjuer och enkäter.<br />
Arbetsmängden blir större, men det ger mera.<br />
Målgruppen bestod av totalt 215 personer med axelbesvär mellan<br />
åren 2000–2007. De patienter som studerades fick endera<br />
konservativ behandling eller åtgärdades operativt med tillhörande<br />
fysioterapi.<br />
- Den kliniska nyttan för fysioterapeuter är ett amerikanskt frågeformulär<br />
gällande axelbesvär, som är översatt och testat i finska<br />
förhållanden och får fritt användas, förklarar Pia.<br />
Hösten 2003 började Pia arbetet med avhandlingen.<br />
- Det blev cirka fem års heltidsstudier och varje artikel tog cirka<br />
ett år i anspråk. Att skriva doktorsavhandling har gjort mig ödmjuk<br />
- det är en lång process där det man gör granskas kritiskt,<br />
konstaterar Pia och fortsätter:<br />
- Jag var alterneringsledig ett år och fick utbildningsstöd när det<br />
var som mest intensivt under datainsamlingen. Mycket av den<br />
privata tiden har gått åt till att sitta vid datorn, men jag ångrar<br />
ingenting. Det har varit min egen fri vilja att utveckla och utvärdera<br />
arbetet med vetenskapliga metoder.<br />
Lång karriär i <strong>Jakobstad</strong><br />
Sedan 2010 arbetar Pia som utbildningsplanerare, men började<br />
redan 1980 på Malmska som konditionsskötare.<br />
- Jag har fått nya arbetsuppgifter i takt med att jag höjt min kompetens.<br />
Tack vare forskningsanslagen har jag haft ekonomiska<br />
möjligheter att studera och arbetsgivarens och arbetskamraternas<br />
stöd har betytt mycket.<br />
I kafferummet skojas det friskt om doktorn som inte lyckats värma<br />
tevattnet, då det är hennes tur att sköta pausserveringen.<br />
- Vi har en bra arbetsgemenskap. Ibland kan jag ha varit lite frånvarande,<br />
fast fysiskt närvarande. Det blir lätt så att man bubblar i<br />
egna funderingar, men ingen har klagat, säger Pia glatt.<br />
- Vi gläder oss med dig, konstaterar arbetskamraterna.<br />
Tack vare studierna har Pia nu ett brett nätverk och djup sakkunskap<br />
och kan dessutom fungera som föreläsare.<br />
- Det har varit himla roligt. Resan har varit mödan värd. Jag har<br />
fått massor med nya kontakter och fått uppleva mycket, som att<br />
till exempel att opponera och presentera mitt arbete på internationella<br />
konferenser på engelska. Min kompetens borde jag<br />
kanske använda vid ett universitet till att utbilda fysioterapeuter.<br />
- 8 -
Men det är också en utmaning att jobba med nya saker inom<br />
verket och det känns värdefullt, konstaterar doktor Pia Nyman.<br />
Pirjo Knif och medelålders hjälpare<br />
Pirjo Knif disputerade med sin avhandling ”Keski-ikäiset ikääntyvien<br />
omaistensa auttajina? Tutkimus sukupolvien välisestä informaalista<br />
hoivasta” den sista augusti i år.<br />
- Det var en intressant och intensiv dag, väldigt spännande. Det<br />
har tagit många veckor efteråt att landa och komma ikapp med<br />
annat, men det känns bra att kunna sätta punkt, förklarar den<br />
färska doktorn och fortsätter:<br />
- Det mesta har jag gjort vid sidan av arbetet och därför har det<br />
också tagit sin tid, cirka åtta år. En kortare period har jag varit<br />
ledig i cirka fyra månader. Det har nog varit tufft periodvis.<br />
Sedan januari i år är Pirjo Knif tjänsteledig från sin tjänst som<br />
utvecklingsplanerare vid SONet Botnia, ett kompetenscentrum<br />
för det sociala kunnandet, där hon jobbat i tio år.<br />
- Min arbetspunkt var i Karleby, men arbetsfältet bestod av Södra<br />
- , Mellersta Österbotten och Österbotten. Jag har också varit<br />
avdelningsskötare på bäddavdelningen i <strong>Jakobstad</strong> i över tio år<br />
före det. Egentligen uppstod de första tankarna om ämnet redan<br />
i samband med arbetet på bädden.<br />
2005 satte hon igång med att utföra så kallad kvalitativ forskning,<br />
vilket är en djup forskningsmetod.<br />
- Gerontologi handlar om alla åldersgrupper, men många uppfattar<br />
att det handlar om de äldre. Min forskning handlar om informell<br />
vård mellan generationer. Jag har intervjuat tolv medelålders<br />
personer för att få fram deras synvinkel, deras förväntningar och<br />
inställning till vården - är de beredda att ge vård till sina äldre?<br />
Pirjo fick bekräftat att medelålders människor är välvilligt inställda.<br />
- Vi är ett hjälpande folk, den uppfattningen har funnits allmänt,<br />
men det individualistiska samhället har också satt sina spår på<br />
vårt tänkesätt. Vi vill vara fria som medelålders, samtidigt som vi<br />
också har mycket plikter och ansvar både för de yngre och äldre i<br />
samhälle och har eget arbete. Det är ingen lätt sits.<br />
Nya modeller för hjälp och stöd<br />
En annan aspekt som kom fram i intervjuerna är att många känner<br />
ansvar för de äldre som bor nära till.<br />
- Det är intressant, tidigare var det en sak inom familjen. Delvis<br />
handlar det om att familjerna inte lever intill varandra mera, det<br />
är långa avstånd och den naturliga kontakten finns inte som tidigare.<br />
Man vet till exempel att man är närmaste släkting, men vet<br />
inte hur man ska börja hjälpa - man upplever att man inte bara<br />
kan stolpa in i andras liv.<br />
Lagstiftningen är rätt bra för dem som sköter sina barn, med det<br />
är inte alls lika enkelt om man vill sköta de äldre.<br />
- Orsaken att jag började med detta var en liten irritation över att<br />
det togs för givet att medelålders människor tar hand om de äldre.<br />
Jag ville ge dem en röst. Jag har också märkt att man i arbetslivet<br />
inte gör något nummer av den egna vården, den kommer<br />
bara fram i förbifarten: ”Jag kan inte komma ikväll, har något<br />
med mamma/ pappa/svärföräldrarna”.<br />
Pia Nyman<br />
Foto: Pirjo Salonen<br />
- Jag var i riksnyheterna dagen då jag disputerade - forskningen<br />
överskred riksradions tröskel. Det här är ett ämne som är viktigt,<br />
både individuellt och för samhället.<br />
Pirjo representerar nu den offentliga sektorn och har direkt nytta<br />
av sin forskning. Dessutom har hon själv många roller i förhållande<br />
till ämnet.<br />
- Samhället ändras och man kan inte handla med de gamla verktygen,<br />
vi måste skapa något nytt. Jag är själv medelålders med<br />
gamla föräldrar och har vänner i samma situation. Alla hamnar<br />
vi i något skede av vårt liv att ta ställning till dessa frågor, det är<br />
inget vi bara kan gå förbi, konstaterar Pirjo Knif.<br />
Pirjo Knifs avhandling:<br />
http://dissertations.jyu.fi/studeduc/9789513947767.pdf<br />
Pia Nymans avhandling:<br />
ISBN: 978-951-44-8836-8<br />
Text: Ulla Linder<br />
I en lag som avvecklades i början av 70-talet stod skrivet att barnen<br />
ska ta hand om sina föräldrar. Pirjo Knif anser att andan i<br />
lagen lever kvar hos många, speciellt i det agrara samhället.<br />
- Det är jätteviktigt att planera hur det offentliga samhället kommer<br />
att göra i fortsättningen, eftersom det finns mycket förväntningar<br />
hos dem som är beredda att hjälpa.<br />
Nationellt har det också funnits intresse för Pirjos forskning.<br />
- 9 -
Foto: Pirjo Salonen<br />
Hallintokansliassa tuoreita tohtoreita<br />
Koulutussuunnittelija Pia Nyman väitteli terveystieteiden tohtoriksi<br />
työterveyden alalta kesäkuussa Tampereella. Vanhushuollon<br />
päällikön sijainen Pirjo Knif puolestaan väitteli yhteiskuntatieteiden<br />
tohtoriksi sosiaaligerontologian alalta Jyväskylän<br />
yliopistossa elokuussa.<br />
Pialla oli onni päästä promootioon syyskuussa – Tampereen yliopiston<br />
edellisestä promootiotilaisuudesta oli kulunut seitsemän<br />
vuotta. Pirjo saa odottaa hattuaan ja miekkaansa ensi vuoteen<br />
saakka.<br />
Pia Nyman on tutkinut olkapään alueen ongelmia<br />
Pia Nymanin väitöskirjan nimi on “Patienters uppfattning om<br />
funktionsförmåga och välbefinnande efter operativ och konservativ<br />
behandling vid supraspinatus-syndrom” (Potilaiden käsitys<br />
toimintakyvystään ja terveydentilastaan supraspinatus-oireyhtymän<br />
leikkaushoidon ja konservatiivisen hoidon jälkeen). Hän on<br />
käyttänyt laadullisen ja määrällisen tutkimuksen monimenetelmäistä<br />
tutkimusasetelmaa, johon sisältyy sekä henkilökohtaisia<br />
haastatteluja, ryhmähaastatteluja että kyselytutkimuksia.<br />
Pia Nyman teki yhteistyötä Åbo Akademin lehtorin Kaj Paleniuksen<br />
kanssa.<br />
- Väitöskirjassa olemme halunneet saada potilaan äänen kuuluville.<br />
Potilaiden kokemukset ovat arvokkaita koko hoitojärjestelmän<br />
kehittämisessä. Kajn kanssa olemme testanneet ja laskeneet<br />
tilastoja sekä julkaisseet artikkeleita lääkäri- ja kuntoutuslehdissä.<br />
Olemme käyttäneet hieman uudempaa tarkastelutapaa, jossa<br />
olemme yhdistäneet potilashaastatteluja ja kyselyjä. Työmäärä oli<br />
siten suurempi, mutta työn tulos antoisampi.<br />
Kohderyhmään kuului vuosina 2000 – 2007 yhteensä 215 henkilöä,<br />
joilla oli olkapään alueen ongelmia. Potilaat saivat joko konservatiivista<br />
hoitoa tai leikkaushoitoa, johon kuului fysioterapiaa.<br />
- Kliininen hyöty fysioterapeuteille on olkapään ongelmia koskeva<br />
amerikkalainen kyselylomake, joka on käännetty ja testattu<br />
suomalaisissa olosuhteissa ja vapaasti käytettävissä, Pia selittää.<br />
Pia aloitti väitöskirjatyön syksyllä 2003.<br />
- Se vaati noin viiden vuoden kokopäivätoimisen opiskelun, ja<br />
jokaisen artikkelin laatiminen vei vuoden verran. Väitöskirjan<br />
kirjoittaminen on tehnyt minusta nöyrän – se on pitkä prosessi,<br />
jossa aikaansaannoksia tarkastellaan kriittisesti, Pia toteaa ja jatkaa:<br />
- Olin vuoden vuorotteluvapaalla ja sain koulutustukea tiedonkeruun<br />
ollessa tiiviimmillään. Paljon vapaa-aikaa on kulunut tietokoneen<br />
ääressä, mutta se ei harmita. Olen kehittänyt ja arvioinut<br />
työtäni tieteellisin menetelmin omasta vapaasta tahdostani.<br />
Pitkä ura Pietarsaaressa<br />
Vuodesta 2010 Pia on työskennellyt koulutussuunnittelijana,<br />
mutta hän aloitti jo vuonna 1980 kuntohoitajan työt Malmilla.<br />
- Olen saanut uusia tehtäviä sitä mukaa kuin olen kehittänyt<br />
osaamistani. Tutkimusmäärärahojen ansiosta opiskelu on ollut<br />
taloudellisesti mahdollista, ja työnantajan ja työtovereiden tuki<br />
on merkinnyt paljon.<br />
Kahvihuoneessa heitetään huumoria tohtorista, joka ei ole onnistunut<br />
keittämään teevettä, kun on hänen vuoronsa huolehtia<br />
taukotarjoiluista.<br />
- Meillä on hyvä työyhteisö. Toisinaan olen saattanut olla hieman<br />
poissa oleva, vaikkakin fyysisesti läsnä. Helposti käy niin,<br />
että sitä uppoutuu omiin mietteisiinsä, mutta ei kukaan ole valittanut,<br />
Pia sanoo iloisesti.<br />
- Olemme iloisia puolestasi, työtoverit toteavat.<br />
Opintojensa ansiosta Pialla on nyt laaja verkosto ja syvällistä asiantuntemusta,<br />
ja lisäksi hän voi toimia luennoitsijana.<br />
- Tämä on ollut todella hauskaa. Matka on ollut vaivan arvoinen.<br />
Olen saanut valtavasti uusia kontakteja ja saanut olla mukana<br />
monessa, esimerkiksi opponoimassa ja esittelemässä työtäni<br />
englanniksi kansainvälisissä konferensseissa. Ehkä minun pitäisi<br />
käyttää osaamistani fysioterapeuttien kouluttamiseen yliopistossa.<br />
Mutta haasteellista on myös työskennellä uusien asioiden parissa<br />
täällä virastossa, ja se tuntuu arvokkaalta, toteaa tohtori Pia<br />
Nyman.<br />
Pirjo Knif ja keski-ikäiset auttajat<br />
Pirjo Knif väitteli aiheesta ”Keski-ikäiset ikääntyvien omaistensa<br />
auttajina? Tutkimus sukupolvien välisestä informaalista hoivasta”<br />
elokuun viimeisenä päivänä tänä vuonna.<br />
- 10 -
- Se oli mielenkiintoinen ja intensiivinen päivä, todella jännittävä.<br />
Kesti viikkoja palata takaisin maanpinnalle ja saada otetta<br />
muista asioista, mutta tuntuu hyvältä kun työlle saa laittaa pisteen,<br />
selittää tuore tohtori ja jatkaa:<br />
- Olen tehnyt väitöskirjan suurimmaksi osaksi työn ohessa ja<br />
sen vuoksi se on vienytkin oman aikansa, noin kahdeksan vuotta.<br />
Kerran olen ollut vapaalla neljän kuukauden jakson. Välillä on<br />
kyllä ollut rankkaa.<br />
Pirjo Knif on ollut tämän vuoden tammikuusta saakka virkavapaalla<br />
SONet Botnian koulutussuunnittelijan virastaan, jossa hän<br />
on toiminut kymmenen vuotta. SONet Botnia on sosiaalialan<br />
osaamiskeskus.<br />
- Työpaikkani oli Kokkolassa, mutta työkenttänä olivat Eteläja<br />
Keski-Pohjanmaa sekä Pohjanmaa. Ennen sitä työskentelin yli<br />
kymmenen vuotta vuodeosaston osastonhoitajana Pietarsaaressa.<br />
Oikeastaan ensimmäiset ajatukset väitöskirjan aiheesta syntyivät<br />
jo osastolla työskentelyn aikana.<br />
Vuonna 2005 Pirjo aloitti niin sanotun laadullisen tutkimuksen,<br />
joka on syvällinen tutkimusmenetelmä.<br />
- Gerontologia käsittää kaikki ikäryhmät, mutta monet mieltävät<br />
sen vain ikääntyneitä koskevaksi. Tutkimukseni käsittelee<br />
sukupolvien välistä informaalista hoivaa. Olen haastatellut kahtatoista<br />
keski-ikäistä henkilöä saadakseni selville heidän näkemyksiään,<br />
odotuksiaan ja asenteitaan hoivaan – ovatko he valmiita<br />
antamaan hoivaa ikääntyville omaisilleen?<br />
Pirjo Knif sai vahvistuksen sille käsitykselle, että keski-ikäiset<br />
suhtautuvat asiaan myönteisesti.<br />
- Yleisenä käsityksenä on ollut, että olemme avuliasta kansaa,<br />
mutta individualistinen yhteiskunta on vaikuttanut ajattelutapaamme.<br />
Haluamme olla keski-ikäisinä vapaita, samalla kun<br />
meillä on myös runsaasti velvollisuuksia ja vastuuta sekä yhteiskunnan<br />
nuorista että ikääntyneistä, ja meillä on oma työmme. Ei<br />
mikään helppo asetelma.<br />
Uusia avun ja tuen malleja<br />
Toinen haastatteluissa esiin tullut näkökohta on se, että monet<br />
tuntevat vastuuta lähellään asuvista ikääntyneistä.<br />
- Se on mielenkiintoista, sillä aikaisemmin tämä oli perheen sisäinen<br />
asia. Osittain ilmiö johtuu siitä, että perheet eivät enää elä<br />
tiiviissä yhteisöissä. Välimatkat ovat pitkiä eikä luonnollista kontaktia<br />
enää ole samaan tapaan kuin ennen. Saatetaan esimerkiksi<br />
tietää, että on itse lähin sukulainen, mutta ei tiedetä, miten voi<br />
ryhtyä auttamaan – koetaan ettei muiden elämään voi saapastella<br />
noin vain.<br />
Lainsäädäntö kohtelee varsin hyvin niitä, jotka hoitavat omia<br />
lapsiaan, mutta omien ikääntyvien läheisten hoitaminen ei ole<br />
ollenkaan yhtä helppoa.<br />
- Syynä tutkimuksen aloittamiseen oli lievä ärtymys siitä, että<br />
pidettiin itsestään selvänä, että keski-ikäiset huolehtivat ikääntyvistä<br />
läheisistään. Halusin saada heidän äänensä kuuluviin.<br />
Lisäksi olen huomannut, että työelämässä omasta hoivatyöstä ei<br />
tehdä numeroa, vaan se tulee esille vain ohimennen: ”En pääse<br />
tulemaan tänä iltana, kun minulla on äidin/isän/appivanhempien<br />
asioita”.<br />
1970-luvun alussa kumotussa laissa todettiin, että lasten tulee<br />
huolehtia vanhemmistaan. Pirjo Knif katsoo, että lain henki elää<br />
edelleen monissa, etenkin maaseutuyhteisöissä.<br />
- On erittäin tärkeää suunnitella, miten julkinen yhteiskunta<br />
menettelee vastaisuudessa, koska auttamishaluisilla on paljon<br />
odotuksia.<br />
Pirjon tutkimuksesta on oltu kiinnostuneita myös valtakunnallisesti.<br />
- Olin valtakunnallisissa uutisissa väitöspäivänäni – tutkimus<br />
ylitti yleisradion uutiskynnyksen. Tämä on tärkeä aihe sekä yksilötasolla<br />
että yhteiskunnallisesti.<br />
Pirjo edustaa nyt julkista sektoria ja tutkimuksesta on hänelle<br />
välitöntä hyötyä. Lisäksi hänellä itsellään on useita aiheeseen liittyviä<br />
rooleja.<br />
- Yhteiskunta muuttuu eikä enää voida toimia vanhoilla keinoilla,<br />
vaan on luotava jotakin uutta. Itse olen keski-iässä ja minulla<br />
on vanhat vanhemmat, ja ystäviäni on samassa tilanteessa.<br />
Kaikki me joudumme jossakin vaiheessa elämäämme ottamaan<br />
kantaa näihin asioihin, niitä ei voi sivuuttaa, Pirjo Knif toteaa.<br />
Pirjo Knifin väitöskirja:<br />
http://dissertations.jyu.fi/studeduc/9789513947767.pdf<br />
Pia Nymanin väitöskirja:<br />
ISBN: 978-951-44-8836-8<br />
Teksti: Ulla Linder<br />
Pirjo Knif<br />
- 11 -
Kytömäen päiväkodissa hengitetään puhdasta ilmaa<br />
Kytömäen päiväkodin henkilökunta ja lapset saavat hengittää<br />
puhdasta sisäilmaa. Takana on reilun vuoden evakkotaival, jolloin<br />
lapset oli sijoitettu kolmeen eri yksikköön. Evakkotaipaleen<br />
aikana taloon tehtiin täydellinen remontti. Vanhasta muistuttaa<br />
enää ulkokuoren ruskea tiiliverhoilu ja päiväkodin paikka.<br />
Noin pari vuotta sitten salin katto päästi kevään sulamisvedet<br />
läpi. Jo ennen tapahtunutta henkilökunta oli oirehtinut, oli köhää,<br />
silmien kirvelyä ja yleistä huonovointisuutta. Sisäilmamittaukset<br />
paljastivat tilojen surullisen totuuden, ilmaan oli päässyt<br />
pesiytymään bakreereita ja homeitiöitä.<br />
- Ensin suunnitelmissa oli tilojen remontointi osasto kerrallaan,<br />
mutta sitten päädyttiin tekemään kaikki kerralla kuntoon,<br />
päiväkodin johtaja Leila Vihtola kertoo.<br />
Päiväkodin tyhjennys ja muutto eri yksikköihin (Pursisalmi,<br />
Kirkkorannan pikkukoulu sekä Bambi) oli haasteellista ja työlästä,<br />
mutta oli se kaiken vaivan väärti. Paitsi, että talossa on nyt<br />
hyvä hengittää, opetti se myös yhteisen tilan merkityksen käytännön<br />
asioiden kannalta.<br />
- Esimerkiksi saman katon alla ollessa oli helppo järjestää päiväsaikaan<br />
palavereita, mutta eri yksiköissä ollessamme se tuotti<br />
enemmän hankaluuksia. Usein ne jouduttiin pitämään iltaisin,<br />
Vihtola muistelee.<br />
Päiväkodissa on uusittu kaikki seinät, lattiat, ovet ja ikkunat.<br />
Keittiökin on uusi. Tasakatosta tehtiin pulpettimallinen ja välikatossa<br />
on nyt koneellisen ilmastoinnin putkistolabyrintti.<br />
- Henkilökunta iloitsee siitä, että nykyään iltapäivälläkin olo<br />
on vielä virkeä eikä silmiä kirvele, Leila sanoo.<br />
Neliömäärä on suunnilleen sama kuin ennen, reilut 700 neliötä.<br />
Lisäneliöitä toivat ulko-ovien yhteyteen rakennetut tuulikaapit,<br />
jotka keräävät kovasti kiitoksia. Entisen noin puolentoista neliön<br />
sijaan nyt on kunnolla tilaa laittaa lasten vaatteet naulakkoihin,<br />
kumisaappaat telineisiin ja nyt tiloissa on suihkutkin kuravaatteiden<br />
huuhtelua varten.<br />
- Suhteellisen pieni asia, mutta käytännön kannalta erittäin<br />
suuri, Leila kiittelee.<br />
Uutta on myös talon päätyyn liitetty lisäsiipi, jossa on varastohuone,<br />
huoltotila, kiinteistönhoitajan tila ja henkilökunnalle<br />
oma sisäänkäynti.<br />
Sisäänkäynnin yhteyteen rajattiin aidoilla henkilökunnan oma<br />
parkkialue, johon on turvallista pysäköidä autot ja polkupyörät.<br />
Aikaisemmin henkilökunnan parkkipaikan kautta vanhemmille<br />
ja lapsille oli sisäänkäynti päiväkodin piha-alueelle.<br />
Yhtäkään vanhaa huonekalua ei uusiin tiloihin tuotu. Tällä ehkäistiin<br />
itiöiden pääsy takaisin taloon. Uudet huonekalut saatiin<br />
31. heinäkuuta, joten viimeinen päivä ennen lasten tuloa taloon,<br />
oli kiireinen.<br />
Osa leluista imuroitiin hepasuodatin imurilla ja pestiin tiskikoneessa.<br />
Myös osa tekstiileistä otettiin taloon takaisin perusteellisen<br />
kuumapesun tai kemiallisen pesun jälkeen.<br />
Leila Vihtola sanoo, että on hyvä, että edes jotain voitiin ottaa takaisin.<br />
Talolla on historiaa jo 36 vuoden ajalta, joten ihan kaikkea<br />
ei ole onneksi tarvinnut hävittää.<br />
Sisustukseen talon väki on saanut itse vaikuttaa. Pinnat haluttiin<br />
neutraaleiksi, jotta tekstiileillä voitiin sisustaa osastot yksilölliseksi.<br />
Myös lasten työt ja piirustukset tuovat oman värimaailmansa<br />
ympäristöön. Verhoja talon väki on ommellut itse syysloman<br />
aikana, jolloin lapsia oli hoidossa normaalia vähemmän.<br />
Pihan viherpensaat sijaitsivat ihan seinien vierustoilla, joten ne<br />
on nyt poistettu. Tilalla on asfaltoitu kaarenmallinen väylä ja<br />
siinäkin loivennus ulospäin, jotta sulamisveden eivät virtaa rakennuksen<br />
perustaan. Nurmikko rullattiin paikalleen valmiina.<br />
Ennen vuodenvaihdetta pihaa ympäröivä aita uusitaan ja korotetaan<br />
suosituskorkeuteen eli 1,20 metriin. Lisäksi päiväkoti saa<br />
pihamaalle uuden ulkoleluvaraston.<br />
Talon keskustilaa hallitsee iso sali, joka mahdollistaa päiväkodin<br />
suunnitteilla olevan toimintamallin toteuttamisen. Leila Vihtola<br />
kertoo, että uuden päiväkodin on tarkoitus profiloitua liikuntapäiväkodiksi,<br />
jossa mahdollistetaan monipuolinen omaehtoinen<br />
sekä ohjattu liikunta.<br />
Marjo Luokkala<br />
- 12 -
Frisk luft i Sveden daghem<br />
Personalen och barnen i Sveden daghem får igen andas ren inomhusluft.<br />
Under drygt ett år har barnen varit evakuerade till tre<br />
olika enheter. Under evakueringen totalrenoverades huset. Endast<br />
den bruna tegelfasaden och daghemmaets plats är desamma<br />
som förr.<br />
För ett par år sedan gav taket i salen upp, och smältvattnet sipprade<br />
igenom på våren. Redan före det här hade personalen olika<br />
symtom: irritationer i luftvägarna, sveda i ögonen och allmänt<br />
illamående. Undersökningar av inomhusluften avslöjade den<br />
sorgliga sanningen: det fanns bakterier och mögelsporer i luften.<br />
- Först planerade man att renovera utrymmena en avdelning åt<br />
gången, men sedan beslöt man att renovera allt på en gång, berättar<br />
daghemmets föreståndare Leila Vihtola.<br />
Det var en utmaning och ett stort arbete att tömma daghemmet<br />
och flytta allt till olika enheter (Pursisalmi, Kyrkostrands lilla<br />
skola och Bambi), men det var värt besväret. Förutom att det nu<br />
går lätt att andas i huset, insåg vi också hur mycket ett gemensamt<br />
utrymme betyder i praktiken.<br />
- När alla är under samma tak är det lätt att t.ex. ordna möten<br />
på dagtid, men när vi var utspridda på olika enheter vållade det<br />
mera problem. Ofta var vi tvungna att ha möten på kvällarna,<br />
minns Vihtola.<br />
Alla väggar, golv, dörrar och fönster i daghemmet har förnyats.<br />
Köket är också nytt. Det platta taket byggdes om till ett pulpettak<br />
och på mellantaket finns nu en labyrint av rör för maskinell<br />
ventilation.<br />
- De anställda gläder sig över att de nuförtiden är pigga också<br />
på eftermiddagen, och det svider inte i ögonen, säger Leila.<br />
Antalet kvadratmeter är ungefär detsamma som förr, drygt 700<br />
m2. Det blev några kvadratmeter till p.g.a. att man byggde vindfång<br />
vid ytterdörrarna, något som är mycket uppskattat. I stället<br />
för att tidigare ha haft ca 1,5 m2 finns det numera gott om utrymme<br />
att hänga upp barnens kläder på klädhängare och sätta<br />
gummistövlarna i ställningar. Det finns t.o.m. duschar för att<br />
skölja av regnkläderna.<br />
- Det är en relativt liten sak, men den har stor betydelse i praktiken,<br />
berömmer Leila.<br />
Ny är också den flygel som har byggts till på gaveln av huset.<br />
Där finns förrådsrum, servicerum, fastighetsskötarens rum och<br />
en egen ingång för personalen.<br />
I anslutning till ingången inhägnades en egen parkeringsplats för<br />
personalen, där det är tryggt att parkera bilar och cyklar. Tidigare<br />
kom föräldrar och barn in på daghemmets gårdsplan tvärsöver<br />
personalens parkeringsplats.<br />
Inte en enda gammal möbel togs med till de nya utrymmena. På<br />
det viset ville man förhindra att sporerna skulle följa med tillbaka<br />
in i huset. De nya möblerna levererades den 31 juli, så den sista<br />
dagen innan barnen kom var stressig.<br />
En del av leksakerna dammsögs med en dammsugare som var<br />
utrustad med hepa-filter och tvättades i diskmaskin. Också en<br />
del av textilerna återanvändes efter en grundlig tvätt i hett vatten<br />
eller kemtvätt.<br />
Leila Vihtola tycker det är bra att man kunde ta åtminstone någonting<br />
med sig tillbaka. Huset har en 36-årig historia, så det är<br />
fint att man inte var tvungen att förstöra allt.<br />
Husfolket har fått påverka inredningen. Man ville ha neutrala<br />
ytor för att kunna inreda avdelningarna på ett individuellt sätt<br />
med textiler. Barnens arbeten och teckningar sätter färg på omgivningen.<br />
Personalen har sytt gardiner på höstlovet, då färre<br />
barn än vanligt behövde dagvård.<br />
På gården fanns det tidigare buskar alldeles uppefter husväggarna,<br />
de har nu tagits bort. I stället finns det en asfalterad, bågformad<br />
gång, som lutar utåt, så att smältvattnet inte ska rinna ner i<br />
byggnadens grund. Gräsmattan rullades ut färdig. Före årsskiftet<br />
ska staketet runt gårdsplanen förnyas och göras högre, 1,20 m<br />
enligt rekommendationerna. Dessutom ska daghemmet få ett<br />
nytt förråd för utomhusleksaker.<br />
Mitt i huset finns en stor sal, som är en förutsättning för att man<br />
ska kunna förverkliga den verksamhetsmodell som håller på att<br />
planeras för daghemmet. Leila Vihtola berättar att det nya daghemmet<br />
ska profilera sig som motionsdaghem, där barnen ska<br />
kunna motionera mångsidigt, både på egen hand och med ledare.<br />
Marjo Luokkala<br />
- 13 -
Auli Stenman hoppas på en öppen<br />
diskussion om välbefinnande i<br />
arbetet<br />
Staden <strong>Jakobstad</strong>s nya arbetarskyddsfullmäktig, Auli Stenman,<br />
hoppas att balansen mellan arbete och fritid ska vara sådan att<br />
resurserna räcker till för båda.<br />
Hon konstaterar att om arbetet är för tungt, mentalt eller fysiskt,<br />
finns det ingen energi för fritiden och man hamnar lätt in i en<br />
ond cirkel som gör att man mår dåligt både på jobbet och hemma.<br />
- Jag har länge varit intresserad av välbefinnande i arbetet, och<br />
de senaste åren har jag funderat på vad man kunde göra för att<br />
arbetet skulle kännas meningsfyllt och för att arbetsförhållandena<br />
skulle bli sådana att folk orkade och mådde bättre, säger hon.<br />
Den fysiska belastningen kan man påverka med arbetsredskap<br />
och ergonomi, men den påverkas också av arbetstagarens egen<br />
kondition. Om man orkar och hinner motionera, har det också<br />
inverkan på hur man orkar på jobbet och hur man mår mentalt.<br />
Stenman tror att öppenheten är mycket<br />
viktig i problemsituationer. Man<br />
måste våga prata om saker. I bästa fall<br />
skapar öppenheten en vi-anda, som i<br />
sin tur har en positiv inverkan på atmosfären<br />
i arbetsgemenskapen.<br />
Som arbetarskyddsfullmäktig vill<br />
Stenman lyfta fram positiva saker.<br />
- Gemenskapen på arbetsplatsen är<br />
mycket viktig och varje arbetstagare<br />
har betydelse för helheten. Arbetet<br />
borde kännas meningsfyllt, viktigt och<br />
givande, säger hon.<br />
Auli Stenman är utbildad hälsovårdare<br />
och tjänstledig från hvc-mottagningen<br />
i Purmo, där hon har arbetat som hälsovårdare<br />
i ca 15 år. Hon är hemma i<br />
Bötom, men har bott i Purmo sedan år<br />
1985. Sin egen arbetshälsa sköter hon<br />
med motion.<br />
- Jag försöker hålla mig i form genom<br />
att springa och gå. De senaste<br />
åren har jag också blivit intresserad<br />
av att vandra, det är en mycket trevlig<br />
motionsform, som ger krafter både<br />
för vardagen och fritiden. Att röra sig<br />
ute i naturen är ett väldigt bra sätt att<br />
Foto: Pirjo Salonen<br />
förbättra både sitt fysiska och psykiska<br />
välmående, säger hon.<br />
Auli Stenman hoppas att stadens anställda<br />
frimodigt tar kontakt, om de behöver hjälp i arbetarskyddsfrågor.<br />
Hon lovar att göra vad hon kan och vid behov föra<br />
ärenden vidare.<br />
Uppgiften som arbetarskyddsfullmäktig går ut på att sätta sig in i<br />
arbetarskyddsfrågor och delta i arbetarskyddsinspektioner. Dessutom<br />
strävar arbetarskyddsfullmäktigen till att de arbetstagare<br />
som hon representerar ska fästa uppmärksamhet vid säkerhetsoch<br />
hälsoaspekterna i sitt arbete. Arbetarskyddsfullmäktigen har<br />
ingen beslutanderätt, men hon kan påverka beslut genom att lyfta<br />
fram olika saker.<br />
Stenman har regelbundna möten med fyra andra arbetarskyddsfullmäktige:<br />
Reijo Viinikka/Tekniska sektorn, Kaj Högdahl/ Lärarna,<br />
Ulla Prittinen/ Förmännen inom social- och hälsovården,<br />
Tiina Höylä-Männistö/övriga förmän. Hon samarbetar dagligen<br />
med arbetarskyddschefen Birgitta Blomqvist och deltar i olika<br />
arbetsuppgifter och möten också med biträdande arbetarskyddschefen<br />
Leif Karlström.<br />
Marjo Luokkala<br />
Auli Stenman toivoo avointa<br />
keskustelua työhyvinvoinnista<br />
Pietarsaaren kaupungin uusi työsuojeluvaltuutettu Auli Stenman<br />
toivoo, että työn ja vapaa-ajan tasapaino saadaan sille tasolle, että<br />
voimavaroja riittää molempiin.<br />
Hän toteaa, että jos työ on liian raskasta, henkisesti tai fyysisesti,<br />
energiaa ei riitä vapaa-ajalle ja se luo noidankehän, jolloin ihminen<br />
voi huonosti sekä töissä että kotonaan.<br />
- Olen pitkään ollut kiinnostunut työhyvinvoinnista ja viime<br />
vuosina olen pohtinut, mitä voitaisiin tehdä jotta työ koettaisiin<br />
antoisaksi ja työ-olot saataisiin sellaisiksi, että ihminen jaksaisi ja<br />
voisi paremmin, hän sanoo.<br />
Fyysiseen kuormitukseen voidaan vaikuttaa työvälineillä ja ergonomialla.<br />
Mutta siihen vaikuttaa myös ihmisen oma kunto. Jos<br />
jaksaa ja ehtii harrastaa liikuntaa, se vaikuttaa myös työssä jaksamiseen<br />
ja henkiseen hyvinvointiin.<br />
Stenman uskoo, että ongelmatilanteissa avoimuus on hyvin ratkaisevalla<br />
sijalla. Asioista pitää uskaltaa puhua. Avoimuus luo<br />
parhaillaan me-henkeä, joka puolestaan<br />
vaikuttaa työyhteisön henkiseen<br />
ilmapiiriin parantavasti.<br />
Työsuojeluvaltuutettuna Stenman haluaa<br />
nostaa esille positiivisia asioita.<br />
- Yhteisöllisyys työssä on hyvin tärkeää<br />
ja jokaisella työntekijällä on oma tärkeä<br />
roolinsa. Työn teon pitäisi tuntua<br />
hyvältä, merkitykselliseltä ja antoisalta,<br />
hän sanoo.<br />
Auli Stenman on ammatiltaan terveydenhoitaja<br />
ja on virkavapaalla Purmon<br />
terveysasemalta, jossa on toiminut terveydenhoitajana<br />
noin 15 vuotta. Hän<br />
on kotoisin Karijoelta, mutta asunut<br />
Purmolla vuodesta 1985. Omaa työhyvinvointiaan<br />
hän pitää yllä liikunnalla.<br />
- Juokseminen ja kävely ovat minun<br />
tapani pitää kuntoa yllä. Viime vuosina<br />
olen kiinnostunut myös vaeltamisesta ,<br />
joka on erittäin antoisa tapa liikkua ja<br />
antaa voimia niin arkeen kuin vapaaaikaankin.<br />
Luonnossa liikkuminen on<br />
erittäin hyvä keino parantaa sekä fyysistä<br />
että henkistä hyvinvointia, hän<br />
sanoo.<br />
Auli Stenman toivoo, että kaupungin<br />
työntekijät ottavat tarvittaessa yhteyttä<br />
työsuojelullisissa asioissa. Hän lupaa<br />
kykyjensä mukaan viedä tarvittaessa<br />
asioita eteenpäin.<br />
Työsuojeluvaltuutetun tehtävänä on perehtyä työsuojeluasioihin<br />
ja osallistua työsuojelutarkastuksiin. Lisäksi työsuojeluvaltuutettu<br />
kiinnittää edustamiensa työntekijöiden huomiota työn turvallisuuteen<br />
ja terveellisyyteen. Päätösvaltaa valtuutetulla ei ole,<br />
mutta hän voi vaikuttaa päätöksiin nostamalla asioita esiin.<br />
Stenman kokoontuu säännöllisesti neljän muun työsuojeluvaltuutetun<br />
kanssa: Reijo Viinikka/Tekninen sektori, Kaj Högdahl/<br />
Opettajat, Ulla Prittinen/ Sosiaali- ja terveyshuollon esimiehet,<br />
Tiina Höylä-Männistö/muut esimiehet. Hän tekee päivittäin yhteistyötä<br />
työsuojelupäällikkö Birgitta Blomqvistin kanssa ja osallistuu<br />
erilaisiin työtehtäviin ja tapaamisiin myös apulaistyösuojelupäällikkö<br />
Leif Karlströmin kanssa.<br />
Marjo Luokkala<br />
- 14 -
Stadens anställda med jämna tjänsteår <strong>2012</strong><br />
Tasavuosia palvelleita kaupungin työntekijöitä v. <strong>2012</strong><br />
20 år/vuotta<br />
Antila Matti<br />
Malmin terveyskeskusvastaanotto<br />
Bexar Marjut<br />
Kytömäen päiväkoti<br />
Björk May<br />
<strong>Jakobstad</strong>s gymnasium<br />
Björkskog Ann-Britt Barnavdelningen<br />
Blomberg Liselott<br />
Socialcentralen<br />
Broända Ann-Christin Oxhamns kök<br />
Elvström Ann-Christine Rehse/Malmska<br />
Enqvist Jan<br />
Energiverket<br />
Eriksson Marja<br />
Idrottsbyrån<br />
Fagerholm Anette<br />
Jouren<br />
Finnäs Åsa<br />
Kyrkostrands-Jungmans skola<br />
Grankulla Solveig<br />
Pedersheim<br />
Hahtokari Pekka<br />
Malmska tekniska avdelningen<br />
Hietamäki Ritva<br />
Aurinkorinne<br />
Ikkala Harri Malmska avd. 3<br />
Isokoski Camilla<br />
Marjalan keittiö<br />
Jaskari Regina<br />
Nykarleby HVC<br />
Kanckos Lena<br />
Laboratoriet<br />
Kangas Päivi Avdelning 6<br />
Karlsson Sonja<br />
Cist<br />
Kyheröinen Anne Osasto 8<br />
Kuisma Inari<br />
Etelänummen koulu<br />
Libäck-Skrifvars Lilian Rehse/Malmska<br />
Lindvall Maria<br />
Nykarleby HVC<br />
Lönnbäck Riitta<br />
Malmska<br />
Mattbäck Anna-Lena Avdelning 6<br />
Niemi Maija-Liisa<br />
Koivurinne<br />
Nyman Pia Avdelning 6<br />
Paananen Keijo<br />
Länsinummen koulu<br />
Pasanen Marketta<br />
Pietarsaaren suomenkielinen työväenopisto<br />
Sandberg Katarina<br />
Familjedagvården<br />
Silander Jaana<br />
Oxhamns skola<br />
Slotte Catharina<br />
Rehab. och neurologi<br />
Snellman Mikael<br />
Malmska tekniska avdelningen<br />
Storbacka Harriet<br />
Esselunden<br />
Sweins Sirkka-Liisa<br />
Sveden daghem<br />
Tapaninmäki Anita<br />
Kaupunginkanslia<br />
Wallin Helena<br />
Sosiaalikeskus<br />
Wiik Marlene<br />
Bosund mottagning<br />
Vuorensivu Niina<br />
Malmska<br />
Wärn Carina<br />
Munhälsovård<br />
Öhberg Tina<br />
Ankaret<br />
30 år/vuotta<br />
Berg Mona<br />
Centrum rådgivningen<br />
Björklund Christina<br />
Psykologverksamheten, Malmska<br />
Björklund Gunilla<br />
Purmohemmet<br />
Björklund Guy<br />
Museet<br />
Braskén Gun Malmska avd 3<br />
Erikoinen Kimmo<br />
Tekniska tjänster<br />
Fagernäs Sixten<br />
Tekniska tjänster<br />
Forsman Sonja<br />
Dagcenter Träffen<br />
Heino Tuija<br />
Nuorisotoimisto<br />
Hjulfors Helene<br />
Nykarleby HVC<br />
Holmbäck Kristina<br />
Malmska<br />
Hooli Anneli<br />
Malmska kök<br />
Humalajoki Seija<br />
Siivousjaos<br />
Huopana Seija<br />
Kytömäen päiväkoti<br />
Koskela Antero<br />
Tekniska tjänster<br />
Kronqvist Inger<br />
Nykarleby HVC, Jeppo mottagning<br />
Lehtinen Anne<br />
Vestersundsby skola<br />
Nilsson Marianne Malmska avd 4<br />
Nykvist Kurt<br />
Oxhamns skola<br />
Nylund Birgit<br />
Laboratoriet<br />
Rönnbacka Staffan<br />
Oxhamns skola<br />
Saari Ulla<br />
Munhälsovård<br />
Simanainen Annika<br />
Nykarleby HVC<br />
Sjöblom Anette<br />
Nykarleby HVC<br />
Sjöblom Stig<br />
Tekniska verket<br />
Sjölund Ulla-Britt<br />
Städsektionen<br />
Stara Marja<br />
Harjaantumiskoulu<br />
Wik Conny<br />
Malmska tekniska avdelning<br />
Vikström Tuulikki Malmska avd 7<br />
Vilkas Armi<br />
Kotipalvelu<br />
Åhman Marika Avdelning 1<br />
Österbacka Gun<br />
Databyrån<br />
40 år/vuotta<br />
Finne Ritva<br />
Fors John<br />
Haga Eivor<br />
Hagström Gun-Maj<br />
Hulden Viveka<br />
Hyvönen Leena<br />
Högväg Bjarne<br />
Nyman Åsa<br />
Svenfelt Gunborg<br />
Kirjasto<br />
Tekniska tjänster<br />
Visas tandklinik<br />
Laboratoriet<br />
Rehab och neurologi<br />
Kytömäen päiväkoti<br />
Disponentsektionen<br />
Drätselkontoret<br />
Personalbyrån<br />
MORGONSTUND I ADVENT<br />
Inbjudan till personer som har pension på grund av tidigare anställning i staden <strong>Jakobstad</strong><br />
eller tidigare anställning inom social- hälso- eller sjukvården i nejden som staden<br />
övertagit från 2010.<br />
Vi samlas i församlingscentret i <strong>Jakobstad</strong> fredagen den 14 december <strong>2012</strong> kl. 9.00. Programmet<br />
består av sång, musik och vackra ord. <strong>Jakobstad</strong>s lucia deltar.<br />
Efteråt bjuder vi på kaffe.<br />
Staden <strong>Jakobstad</strong>s personalbyrå<br />
ADVENTTIAAMU<br />
Pietarsaaren kaupungin tai kaupungille vuonna 2010 siirtyneen sosiaali- ja terveydenhuollon<br />
palveluksesta eläkkeelle jääneet kutsutaan ystävällisesti seurakuntakeskuksessa<br />
perjantaina 14. joulukuuta <strong>2012</strong> klo 9.00 pidettävään adventtiajan tilaisuuteen. Aamuhetkessä<br />
kuullaan laulua, soittoa ja kaunista sanomaa, mukana on myös Pietarsaaren Lucia.<br />
Tilaisuuden jälkeen kahvitarjoilu.<br />
Pietarsaaren kaupungin henkilöstötoimisto<br />
- 15 -
TYHY-FÖRMÅNERNA<br />
Värdet på tyhy-kupongerna har höjts till 4 €/kupong, antalet<br />
kuponger lite mindre än tidigare. Kupongerna kan användas<br />
på samma sätt som tidigare, dvs. vid deltagande i<br />
konditionsfrämjande verksamhet inom <strong>Jakobstad</strong>, Larsmo,<br />
Nykarleby och Pedersöre. Endast 1 kupong/konditionstillfälle.<br />
Vid köp av 10 ggr kort eller månadskort kan 10 kuponger<br />
användas.<br />
TYHY-kupongerna är personliga, ditt namn finns färdigt<br />
tryckt på kupongen, men glöm inte att själv anteckna din<br />
arbetsplats på kupongen. Ifall du deltar i en arbis kurs,<br />
skriv gärna vilken kurs någonstans på kupongen. Du kan<br />
använda dina kuponger vid arbis endast om du kan betala<br />
hela kursavgiften med dem. OBS! Endast motionskurser.<br />
Du kan delta i den subventionerade tyhy-verksamheten<br />
även ifall du är<br />
1. moderskaps-, föräldra-, vård- eller alterneringsledig<br />
2. timlärare, har undervisning minst 16 h/v<br />
3. säsonganställd, under anställningstiden<br />
4. vikarie och sysselsatt, över 6 mån. anställningstid<br />
5. permitterad, permitteringstiden under 6 mån.<br />
Men inte om du är anställd av annan firma!<br />
TYHY-EDUT<br />
Tyhy-kuponkien arvoa on korotettu ja se on nyt 4 €/ kuponki.<br />
Lukumäärää on hiukan vähennetty. Kuponkeja voi<br />
käyttää samalla tavoin kuin aikaisemmin osallistuessa kuntoa<br />
kohottaviin<br />
liikuntatilaisuuksiin Pietarsaaressa, Luodossa, Uudessakarlepyyssä<br />
ja Pedersöressä. Vain yksi kuponki/ liikuntakerta.<br />
10 kerran tai kuukausikortin ostoon voidaan käyttää 10 kuponkia.<br />
TYHY-kupongit ovat henkilökohtaisia. Nimesi on painettu<br />
valmiiksi kuponkiin, mutta muis ta merkitä työpaikkasi<br />
kuponkiin itse. Jos osallistut työväenopiston<br />
järjestämään kurssiin, kirjoita mielellään kurssin nimi jonnekin<br />
kuponkiin. Voit käyttää kuponkeja työväenopiston<br />
kursseihin ainoastaan silloin kun voit maksaa koko kurssimaksun<br />
niillä. HUOM! Ainoastaan kuntoilukurssit.<br />
HENKILÖSTÖYHDISTYKSEN TOIMINTAA<br />
TALVEN JA KEVÄÄN TAPAHTUMIA<br />
Henkilöstöyhdistyksen vuosi on täynnä eri tapahtumia. Poimi<br />
alla olevasta listasta itsellesi mieluiset ja laita ylös kalenteriisi.<br />
Tarkemmat tiedot tapahtumista saat työpaikallesi sähköpostitse.<br />
· Hotellimatka Helsinkiin 19.-20.1.2013<br />
(Shoppailua, teatteria vai matkamessuille?)<br />
· Ulkoiluilta 7.3.2013<br />
· Laskettelumatka Vuokattiin 23.3. 2013<br />
· Matka Luulajaan suurkirpputorille huhti/toukokuu 2013<br />
· Kevätvaellus 14.5.2013<br />
· Matka Oulun erämessuille 25.5.2013<br />
· Tallinnan kesämatka 7.-9.6.2013<br />
Valokuvauskerho Malmin tapaamiset ovat joka kuukauden toinen<br />
tiistai!<br />
Seuraa ilmoittelua tapahtumista ja osallistu toimintaan!<br />
Muista myös vierailla henkilöstöyhdistyksen kuntolaatikoilla!<br />
PERSONALFÖRENINGENS VERKSAMHET<br />
VINTERNS OCH VÅRENS AKTIVITETER<br />
Personalföreningen har en massa olika aktiviteter under året.<br />
Välj det som intresserar dig i nedanstående lista och skriv in i din<br />
kalender! Noggrannare information om aktiviteterna får du via<br />
e-post direkt till din arbetsplats.<br />
· Hotellresa till Helsingfors 19-20.1.2013<br />
(Shopping, teater eller resemässan?)<br />
· Friluftskväll 7.3.2013<br />
· Slalomresa till Vuokatti 23.3. 2013<br />
· Resa till storloppis i Luleå april/maj 2013<br />
· Vårvandring 14.5.2013<br />
· Resa till vildmarksmässan i Uleåborg 25.5.2013<br />
· Sommarresa till Tallinn 7-9.6.2013<br />
Fotoklubben Malm träffas den andra tisdagen varje månad.<br />
Följ med annonseringen om aktiviteterna och kom med i verksamheten!<br />
Kom också ihåg att besöka personalföreningens motionslådor!<br />
Voit myös osallistua tuettuun tyhy-toimintaan, vaikka olet:<br />
1. äitiys-, isyys-, hoito- tai vuorotteluvapaalla<br />
2. tuntiopettaja, opetusta väh. 16 h/v<br />
3. sesonkityöntekijä, työssäoloaikana<br />
4. sijainen tai työllistetty, yli 6 kk:tta<br />
5. lomautettu, lomautusaika alle 6 kk:tta<br />
Mutta ei, jos olet jonkun toisen yrityksen työntekijä!<br />
Birgitta Blomqvist<br />
- 16 -
Foto: Magnus Vikman<br />
Fastighetsskötare tar<br />
yrkesexamen<br />
Fastighetsskötarna på Staden <strong>Jakobstad</strong><br />
avlägger yrkesexamen inom sitt<br />
eget yrkesområde. Skolningen började<br />
våren <strong>2012</strong> och till slutet av 2013 ska<br />
det vara klart.<br />
Skolnigen sker via läroavtal under arbetstiden.<br />
Närstudiedagar är i medeltal två dagar<br />
i månaden och då sitter man på<br />
teorilektioner vid Optima. Som lärare<br />
Jonne Isomaa<br />
fungerar Pekka Jyllilä från Seinäjoki.<br />
Skolningen sker på fiska men var och<br />
en använder sitt eget modersmål som är allmänt i vår stad.<br />
Utbildningen innehåller alla områden innom husteknik så som :<br />
fastighetsskötarens baskunskaper och –färdigheter, skötsel- och<br />
underhåll av uppvärmnings-, vatten- och avloppssystem, skötsel<br />
och underhåll av byggnader samt skötsel och underhåll av el- och<br />
ventilationssystem.<br />
Dagens fastighetsskötare skall vara en mångsysslare inom olika<br />
områden. Fastighets- och automatikteknik utvecklas så snabbt i<br />
dagens samhälle så det gäller att uppdatera sig själv med jämna<br />
mellanrum.<br />
Pekka Isokoski och Jonne Isomaa är två av ivriga fastighetsskötare<br />
som deltar i utbildningen. Båda har varit nöjda med skolningen<br />
hittills. Pekka säger att självförtroende växer då man får<br />
mera kunskap av olika saker inom sitt eget område och att lära<br />
nya dagsfärska metoder gör också att man vågar mera utmana sig<br />
själv att försöka lösa olika problem vad som gäller automatiken.<br />
Under närstudiedagar diskuteras det villt och man kan och vågar<br />
fråga av läraren om det är något man undrar över. Man lär<br />
sig också av andras erfarenheter och det har varit intressant att<br />
besöka andras arbetsplatser och lära sig från deras vardagliga<br />
problem med olika saker.<br />
Några ”Ahaa- upplevelser” har man också varit med om redan…<br />
Arbetsgivaren ställer sig positivt och uppmuntrar att arbetstagaren<br />
vill utöka sitt eget kunnande.<br />
Kiinteistönhoitajat<br />
suorittavat ammattitutkintoa<br />
Pietarsaaren kaupungin kiinteistönhoitajat<br />
lähtivat porukalla suorittamaan<br />
oman alansa ammattitutkintoa<br />
keväällä <strong>2012</strong> tavoitteena saada tutkinto<br />
valmiiksi 2013 loppuun mennessä.<br />
Opiskelu tapahtuu oppisopimuksella<br />
työn ohessa. Lähiopintopäiviä kertyy<br />
keskimäärin kaksi päivää kuukaudessa<br />
ja silloin käydään teorian kimppuun<br />
Optimassa. Kouluttajan toimii<br />
Pekka Isokoski<br />
Pekka Jyllillä Seinäjoelta. Koulutuskieli<br />
on suomi, mutta jokainen käyttää<br />
vapaasti omaa äidinkieltään niin kuin kaupungissa tapana on.<br />
Koulutuksen aikana käydään läpi kaikki talotekniikkaan liittyvät<br />
eri osa- alueet, kuten kiinteistönhoitajan perustiedot- ja taidot/<br />
lämmitys-, vesi,- ja viemärijärjestelmien hoito ja huolto/ rakennusten<br />
hoito ja huolto, sähkölaitteet sekä ilmastointijärjestelmät<br />
ja ulkoalueiden hoito.<br />
Tämän päivän kiinteistönhoitajan on oltava eri alueiden monitaituri.<br />
Kiinteistötekniikka ja automatiikka kehittyy valtavaa vauhtia,<br />
mikä puolestaan vaatii itsensä päivittämistä vähän väliä.<br />
Pekka Isokoski ja Jonne Isomaa lähtivät innokkaina kiinteistönhoitajina<br />
kehittämään omaa ammattitaitoaan ja ovat olleet<br />
tähän astiseen koulutukseen enemmän kuin tyytyväisiä. Pekan<br />
mielestä itsevarmuus kasvaa kun saa uutta ja ajankohtaista tietoa<br />
ja uskaltaa rohkeammin yrittää selvittää itse, missä vika, jos automatiikka<br />
ei pelaa.<br />
Lähiopintopäivillä on vilkasta keskustelua ja opettajalta uskaltaa<br />
ja kehtaa kysyä ihan kaikkea. Toisten kokemuksista oppii myös<br />
ja on ollut kiva käydä tutustumassa muiden kiinteistöjen järjestelmiin<br />
ihan kädestä pitäen. Muutama ”ahaa- elämyskin” on jo<br />
koettu…<br />
Työnantajapuoli suhtautuu erittäin myönteisesti ja kannustavasti<br />
oman ammattitaidon ylläpitämiseen ja kehittämiseen.<br />
Pekka Isokoski, Harri Kaltiala, Jonne Isomaa, Pekka Jyllilä, (opet)Tapio Pukkila,<br />
Peter Rudnäs, Henrik Westersund, Magnus Vikman.<br />
Foto/kuvat: Pirjo Salonen<br />
- 17 -
Elomaa on<br />
ulkoiluharrastuksiin<br />
viehtynyt asemakaavaarkkitehti<br />
Kaupungin uusi asemakaava-arkkitehti<br />
Pekka Elomaa kehuu työympäristönsä<br />
henkistä ilmapiiriä. Hänet on otettu<br />
avoimin mielin vastaan ja autettu kaikin<br />
tavoin pääsemään työhönsä kiinni. Elomaa<br />
kertoo, että ilmapiiri on muutenkin<br />
hyvin keskusteleva. Uusia tuoreita vaihtoehtoja<br />
otetaan mielellään vastaan.<br />
- Tiedän, että on monia paikkoja, joissa<br />
tuoreita, ulkopuolisia näkemyksiä ei<br />
edes haluta kuulla, saati ottaa vakavasti<br />
mietittäväksi. Täällä niitä puolestaan Foto: Pirjo Salonen<br />
oikein kysytään, sanoo syyskuussa virassa<br />
aloittanut asemakaava-arkkitehti.<br />
Pekka Elomaa työskenteli aiemmin Hailuodossa aluearkkitehtinä.<br />
Koti sijaitsi ja sijaitsee edelleen rintamamiestalossa Oulussa,<br />
jossa perheterapeuttina työskentelevä vaimo edelleen asuu. Elomaa<br />
toteaa, että työ Pietarsaaressa oli työpaikkaratkaisu, ei perheratkaisu.<br />
Viikonloput Elomaa viettää oikeassa kodissaan Oulussa ja arkipäivät<br />
yksiössään Pietarsaaressa.<br />
- Ihan toimiva ratkaisu. Vaimolla on virka Oulussa ja siellä<br />
meillä on koti. Samalla tavalla toimimme aikaisemmin, jolloin<br />
asuin osaviikot Hailuodossa, hän sanoo.<br />
Pietarsaareen Elomaa on aikaisemmin tutustunut turistin ominaisuudessa.<br />
Nuo vierailukerrat ovat jättäneen mieleen positiivisen<br />
kuvan kauniista ja historiallisesta kaupungista, jonne olikin<br />
nyt helppo tulla ja asettua.<br />
- Niin ja ostimmehan täältä aikoinaan yhdelle lapsistamme e-<br />
jollan, sanoo purjehdusta harrastava Elomaa.<br />
Tällä hetkellä tapetilla on kaupungin keskustan kehittäminen.<br />
Torinaluspysäköinti ja Pankkitalon sekä Irjalan kortteleiden<br />
suunnittelu on alkanut toden teolla. Tavoitteena on kehittää kaupunkia<br />
siten, että tilaa riittää uusille elinkeinoharjoittajille, ja<br />
liikkuminen kaupungissa helpottuu myös kevyen liikenteen kulkijoille.<br />
Lammassaareen kaavoitettavana oleva uusi pientaloalue on Elomaan<br />
mielestä mielenkiintoinen ratkaisu, jossa on otettu huomioon<br />
ympäröivä luonto. Alueelle tulee arviolta 70 omakotitalotonttia,<br />
9 paritaloa ja 5 rivitaloa.<br />
- Alueella asuvat lepakot ja liito-oravat on otettu kaavoituksessa<br />
tarkasti ja taitavasti huomioon, hän iloitsee.<br />
Elomaa kuvaa kaavoitettavana olevaa pientaloaluetta luontoorientoituneeksi<br />
asumisalueeksi, jonne ihminen astuu nöyränä<br />
luontoa kunnioittaen.<br />
Vapaa-ajan harrastukset ovat luontopainotteisia. Purjehduksen<br />
lisäksi mies pitää retkeilystä ja vaeltamisesta. Uinti ja hiihto ovat<br />
lajeina mieluisia. Näiden lisäksi hän harrastaa valokuvausta. Valokuvauksesta<br />
olikin tulla miehelle sivuammatti. Nykyisellään<br />
kamera on tiivis työkalu varsinaisessa työssäkin.<br />
Pekka Elomaa selailee jokin aika sitten valmistunutta uutta ja<br />
perusteellista melontakarttaa ja toteaa, että melonta kiinnostaisi<br />
kovasti. Kartan perusteella vesistöalueet näyttävät erittäin mielenkiintoisilta.<br />
- Eskimokäännöksen olen sisäaltaassa jo oppinut, joten hyvässä<br />
alussa ollaan, hän naurahtaa.<br />
Suomenkielisistä oloista Pietarsaareen siirtynyt Pekka Elomaa<br />
kertoo, että ruotsin kieli sujuu suhteellisen hyvin ja paranee koko<br />
ajan. Lähimpien työkavereidensa kanssa hän pyrkiikin puhumaan<br />
ruotsia, jotta saisi harjoitusta.<br />
Marjo Luokkala<br />
Pekka Elomaa – en<br />
friluftsintresserad<br />
stadsplanearkitekt<br />
<strong>Jakobstad</strong>s nya stadsplanearkitekt Pekka<br />
Elomaa berömmer atmosfären på sin<br />
arbetsplats. Han har blivit mycket väl<br />
mottagen och på alla sätt fått hjälp med<br />
att komma in i sitt arbete.<br />
Elomaa berättar att atmosfären överlag<br />
präglas av diskussion. Nya, fräscha alternativ<br />
tas emot med öppna armar.<br />
Jag vet att det finns många platser där<br />
man inte ens vill höra talas om några<br />
nya, utomstående synpunkter – för att<br />
inte tala om att allvarligt fundera på<br />
dem. Här frågar man uttryckligen efter<br />
nya synvinklar, säger stadsplanearkitekten,<br />
som inledde sitt arbete i <strong>Jakobstad</strong> i<br />
september.<br />
Pekka Elomaa arbetade tidigare som områdesarkitekt på Karlö.<br />
Sitt hem hade och har han i ett frontmannahus i Uleåborg, där<br />
hans fru, som är familjeterapeut, fortfarande bor. Elomaa konstaterar<br />
att arbetet i <strong>Jakobstad</strong> var en lösning i fråga om hans arbetsplats,<br />
inte i fråga om familjen.<br />
Veckosluten tillbringar Elomaa i sitt riktiga hem i Uleåborg och<br />
vardagarna i sin etta i <strong>Jakobstad</strong>.<br />
En lösning som fungerar alldeles bra. Min fru har tjänst i Uleåborg<br />
och där har vi vårt hem. På samma sätt gjorde vi förut, då<br />
jag bodde en del av veckorna på Karlö, säger han.<br />
I egenskap av turist har Elomaa tidigare bekantat sig med <strong>Jakobstad</strong>.<br />
De här besöken har lämnat efter sig en positiv bild av en<br />
vacker och historisk stad, som det nu var lätt att komma och bosätta<br />
sig i.<br />
Ja, och så köpte vi i tiden en e-jolle här åt ett av våra barn, säger<br />
Elomaa, som är intresserad av segling.<br />
För närvarande är utvecklandet av stadens centrum på tapeten.<br />
Parkeringen under torget och planeringen av Bankhuset och Irjalas<br />
kvarter har börjat på allvar. Målet är att utveckla staden så,<br />
att det finns rum för nya näringsidkare och så att det blir lättare<br />
att röra sig i staden också för den lätta trafiken.<br />
Det nya småhusområdet som planeras på Fårholmen är enligt<br />
Elomaas åsikt en intressant lösning, där man har beaktat den omgivande<br />
naturen. På området planeras ca 70 egnahemshustomter,<br />
9 parhus och 5 radhus.<br />
Man har nogsamt och skickligt tagit hänsyn till fladdermössen<br />
och flygekorrarna som finns på området, säger han uppskattande.<br />
Elomaa beskriver småhusområdet på Fårholmen som ett naturorienterat<br />
bostadsområde, där människan intar sin plats, ödmjuk<br />
och med högaktning för naturen.<br />
Fritidsintressena är naturbetonade. Förutom segling tycker arkitekten<br />
om att göra utfärder och vandra. Simning och skidning är<br />
grenar som han gillar. Dessutom är han intresserad av fotografering.<br />
Fotograferingen höll t.o.m. på att bli en bisyssla för honom.<br />
Nuförtiden är kameran i flitig användning också i det egentliga<br />
arbetet.<br />
Pekka Elomaa bläddrar i den nya, detaljerade paddlingskartan,<br />
som utkom för en tid sedan, och konstaterar att paddling verkar<br />
mycket intressant. Av kartan att döma ser vattenområdena ut att<br />
passa väldigt bra för paddling.<br />
Jag har redan lärt mig att göra en eskimåvändning i simbassäng,<br />
så början är gjord, skrattar han.<br />
Pekka Elomaa, som flyttat till <strong>Jakobstad</strong> från helt finskspråkiga<br />
trakter, berättar att svenskan flyter relativt bra och hela tiden blir<br />
bättre. Han försöker tala svenska med de närmaste arbetskamraterna<br />
för att få tillfälle att öva sig.<br />
Marjo Luokkala<br />
- 18 -
Foto: Pirjo Salonen<br />
Projekt SAMARBETE (ERF15111B): Samarbete mellan aktörer<br />
för en snabb integrering av flyktingar i <strong>Jakobstad</strong>sregionen<br />
Projekttid: 16.3.<strong>2012</strong> – 30.6.2013 (förlängning till 30.6.2014 har<br />
ansökts).<br />
Styrgrupp: Carola Löf, Ann-Britt Kronqvist, Carola Lindén, Jukka-Pekka<br />
Korva, Tomas Knuts, Malin Källman, Håkan Storbacka,<br />
Carina Ahlström, Hanna Auronen, Sonja Björk, Juha Paasimäki<br />
Projektarbetare: Ulla Linder (anställdes i slutet av juni <strong>2012</strong>),<br />
anställning 60 %.<br />
Kostnader: 155 331,39. Kommunerna (<strong>Jakobstad</strong>, Nykarleby,<br />
Larsmo, Pedersöre, Kronoby) står för 50% av kostnaderna procentuellt<br />
enligt andel kvotflyktingar och EU för 50%.<br />
Projektet har tre tyngdpunkter:<br />
1. Kurs i samhällsorientering och hälsoinformation fem dagar<br />
för personer som är 15 år och äldre och en dag för 12 – 14<br />
åringar - på eget språk.<br />
2. Verka för en effektivare och snabbare språkinlärning genom<br />
att kartlägga befintliga språkutbildningsprogram och planera<br />
det språklaboratorium som behövs för att få en plats där elektroniska<br />
språkutbildningsprogram erbjuds under professionell<br />
ledning.<br />
3. Verka för integrering genom föreningar. Kontakten mellan<br />
flyktingar och föreningar underlättas.<br />
Ulla Linder<br />
Hanke SAMARBETE (ERF15111B): Eri toimijoiden välinen<br />
yhteistyö, joka täh tää Pietarsaaren seudun pakolaisten nopeaan<br />
kotoutumiseen<br />
Hankeaika: 16.3.<strong>2012</strong> – 30.6.2013 (haettu jatkoa 30.6.2014 saakka).<br />
Ohjausryhmä: Carola Löf, Ann-Britt Kronqvist, Carola Lindén,<br />
Jukka-Pekka Kor va, Tomas Knuts, Malin Källman, Håkan Storbacka,<br />
Carina Ahlström, Hanna Au ro nen, Sonja Björk, Juha Paasimäki.<br />
Hanketyöntekijä: Ulla Linder (palkattiin kesäkuun <strong>2012</strong> lopussa),<br />
60 %:n palve lus suhde.<br />
Kustannukset: 155 331,39 €. Kunnat (Pietarsaari, Uusikaarlepyy,<br />
Luoto, Pedersören kunta ja Kruunupyy) maksavat 50 % kustannuksista<br />
kunnan kiin tiö pa kolaisten prosentuaalisen osuuden<br />
mukaan ja EU 50 %.<br />
Hankkeella on kolme painopistettä:<br />
1. Viisipäiväinen kurssi yhteiskuntaan perehdyttämistä ja terveystietoa<br />
varten yli 15-vuotiaille ja yhden päivän kurssi 12 – 14<br />
-vuotiaille omalla äidinkielellä.<br />
2. Tehokkaamman ja nopeamman kielenoppimisen edistäminen<br />
kartoittamalla ny kyiset kielenopetusohjelmat ja suunnittelemalla<br />
kielilaboratorio, jota tarvitaan säh köisten kielenopetusohjelmien<br />
tarjoamiseksi ammattimaisessa ohjauksessa.<br />
3. Kotoutumisen edistäminen yhdistystoiminnan avulla. Pakolaisten<br />
ja yhdistysten välisen<br />
Ulla Linder<br />
- 19 -
Stadens gåva av två olika grafiker<br />
Foto: Eva Spikbacka<br />
I år föll valet av stadens gåvografik på två olika konstnärer. Sven<br />
Svanbäck är med för fjärde gången, men Eva Spikbacka är en ny<br />
konstnär för stadens anställda. Sven funderar att det kanske var<br />
det faktum att båda hade råkat avbilda måsar som var avgörande<br />
i år.<br />
- Både Eva och jag har rätt neutrala bilder som passar många. Jag<br />
är traditionell i motivvalet, men man ser att Eva fått skolning och<br />
har ett modernare sätt att kombinera bilder.<br />
När intervjuerna görs håller båda konstnärerna på med avdragen.<br />
- Det finns en viss risk att en kopparplatta inte håller över hundra<br />
avtryck, så det är bra att motiv väljs ut av flera konstnärer. Nu är<br />
det lättare att göra avdrag och det blir ingen panik. Det går inte<br />
att fuska och jag vill också att varje bild ska se likadan ut - jag är<br />
pedant med bilderna, berättar Sven Svanbäck.<br />
Eva Spikbacka – österbottning i Stockholm<br />
32-åriga Eva Spikbacka fick sin yrkeshögskoleexamen inom bildkonst<br />
från Yrkeshögskolan Novia i Nykarleby år 2004. 2008 blev<br />
hon inbjuden att jobba som projektkonstnär på Kungliga konsthögskolan<br />
i Stockholm, vilket hon gjorde två år. Sedan dess har<br />
hon fortsatt där på verkstadskontrakt, medan hon har en ateljé<br />
på Odenplan.<br />
- Varje år får ett antal yrkesverksamma konstnärer möjlighet att<br />
genom ansökan få en plats på verkstaden på Skeppsholmen. Den<br />
är väldigt fin och välutrustad. Man vill dessutom blanda etablerade<br />
konstnärer med studerade. Vi är ett gäng på tio till femton<br />
som hyr in oss på tre våningar: screen tryck, koppar, litografi, ja,<br />
allt finns här.<br />
De senaste åren har hon pendlat till Österbotten, men inte riktigt<br />
vetat var hon hör hemma.<br />
- Jag har nu<br />
förlikat mig med tanken att jag hör hemma i båda kulturerna.<br />
Mina rötter och identiteten finns i Österbotten, men samtidigt<br />
har jag utvecklats mycket genom att jag här haft förmånen att<br />
få arbeta bland oerhört kunniga konstnärer inom särskilt grafikens<br />
specialområden. Samtidigt har jag fått ett stort kontaktnät<br />
av verksamma konstnärer i Norden.<br />
Eva arbetar främst med måleri och djuptryck, men det var först i<br />
Stockholm som hon började med grafik.<br />
- Jag tyckte grafiken var omständig, jobbig och tidskrävande under<br />
studierna. Man måste tänka många steg innan man kan sätta<br />
igång. Då orkade jag inte lära mig, så det blev mera måleri, speciellt<br />
i olja, säger Eva och skrattar.<br />
- 20 -<br />
- Egentligen är det inte så många yngre som jobbar med grafik<br />
– den kanske räknas som en lite ”mossig” teknik. Jag är möbelsnickare<br />
i grunden, så det passar mig bra, för det finns en hantverksdisciplin<br />
i det hela. När du målar ser du direkt vad du gjort,<br />
i grafik måste man arbeta i huvudet innan man faktiskt får en<br />
bild.<br />
I början blev det mycket insekter.<br />
- Jag var fascinerad av de fina skolplanscherna från förr i världen,<br />
som kunde vara kopparstick i grunden. Sedan blev det djur<br />
i människogestalt, eller om man så vill, djurliknande människor<br />
beklämmande malplacerade i allt från en närmast borgerlig salongsmiljö<br />
till samtida urbana interiörer där de verkar ana att<br />
något inte stämmer med deras belägenhet. Det är små berättelser<br />
om rotlöshet och de tafatta försöken att finna sig tillrätta och<br />
bringa ordning i en komplex värld, berättar Eva Spikbacka och<br />
fortsätter:<br />
- Man kan säga att jag utforskar ett tryckbaserat måleri och bygger<br />
upp bildvärldar att röra mig i för att gestalta små mikroskeenden<br />
i rummet i tiden - en delvis fotorealistisk verklighet där det<br />
undermedvetnas gestalter, kanske arketyper, rör sig som spöken<br />
på besök från en annan värld.<br />
Koppargrafik/djuptryck som både Sven och Eva arbetat i för stadens<br />
upplaga är den mest tidskrävande av alla att trycka.<br />
- Jag hade som mål att trycka tio per dag – jag har tre färger på<br />
tre olika plåtar, men fick finna mig i att det blev cirka åtta per dag<br />
plus några provtryck och de obligatoriska trettio procenten som<br />
av olika anledningar åker i sophinken, berättar Eva.<br />
Eftersom det inte är så lätt att försörja sig som bildkonstnär tar<br />
Eva ibland också hantverksjobb som möbel- och lägenhetsrenoveringar<br />
- hon har dessutom en artesan-examen inom hantverk<br />
och konstindustri från Yrkesskolan Optima i bakfickan. Hemma<br />
i Kronoby håller hon på att renovera en byggnad nära hemgården<br />
till sin ateljé, så småningom kommer hon kanske att börja<br />
tillbringa mera tid i Österbotten igen.<br />
Hemsida: www.evaspikbacka.com<br />
Text: Ulla Linder
Kaupungin lahjagrafiikka<br />
kahdelta eri taiteilijalta<br />
Tänä vuonna kaupungin lahjagrafiikan valmistajiksi valittiin<br />
kaksi eri taiteilijaa. Sven Svanbäck on mukana neljättä kertaa,<br />
mutta Eva Spikbacka on uusi taiteilijatuttavuus kaupungin työntekijöille.<br />
Sven arvelee, että tänä vuonna valinnan saattoi ratkaista<br />
se, että kumpikin oli sattunut kuvaamaan lokkeja.<br />
Sekä Evalla että minulla on melko neutraaleja kuvia, jotka sopivat<br />
monille. Itselläni on perinteisiä aiheita, mutta Evan töistä<br />
huomaa, että hän on kouluttautunut ja hänellä on uudenaikaisempi<br />
tapa yhdistellä kuvia.<br />
Haastatteluhetkellä kumpikin taiteilija tekee vedoksia.<br />
Riskinä on, että kuparilevy ei kestä yli sataa vedosta, joten on<br />
hyvä, että töitä valitaan useammalta taiteilijalta. Nyt on helpompi<br />
tehdä vedoksia, kun ei ole mitään paniikkia. Fuskata ei voi ja<br />
haluan myös, että jokainen kuva näyttää samalta – olen pedantti<br />
kuvien suhteen, Sven Svanbäck kertoo.<br />
Eva Spikbacka – pohjalainen Tukholmassa<br />
32-vuotias Eva Spikbacka suoritti vuonna 2004 kuvataiteen tutkinnon<br />
ammattikorkeakoulu Noviassa Uudessakaarlepyyssä.<br />
Vuonna 2008 hänet kutsuttiin hanketaiteilijaksi Tukholman kuninkaalliseen<br />
taidekorkeakouluun, ja tuossa tehtävässä hän oli<br />
kaksi vuotta. Sen jälkeen hän on jatkanut siellä työhuonesopimuksella<br />
ja hänellä on ateljee Odenplanilla.<br />
Joka vuosi muutamilla ammattitaiteilijoilla on mahdollisuus saada<br />
hakemuksesta paikka Skeppsholmenin työskentelytilasta. Se<br />
on todella hieno ja hyvin varusteltu. Lisäksi sinne halutaan koota<br />
yhteen jo nimeä saaneita taiteilijoita ja alan opiskelijoita. Meitä<br />
on 10-15 hengen porukka, jotka olemme vuokralla kolmessa<br />
kerroksessa: kangaspaino, kupari, litografia – täällä on kaikkea.<br />
Viime vuosina Eva Spikbacka on matkustanut Tukholman ja<br />
Pohjanmaan väliä, mutta ei ole oikein tiennyt, mihin kuuluu.<br />
Nyt olen sopeutunut ajatukseen, että kuulun molempiin kulttuureihin.<br />
Juureni ja identiteettini ovat Pohjanmaalla, mutta Tukholmassa<br />
olen kehittynyt paljon saadessani työskennellä erittäin<br />
osaavien taiteilijoiden kanssa etenkin grafiikan erityisaloilla.<br />
Samalla minulle on muodostunut laaja pohjoismaisten taideammattilaisten<br />
kontaktiverkko.<br />
Evan ominta alaa ovat maalaaminen ja syväpaino, mutta vasta<br />
Tukholmassa hän aloitti grafiikan teon.<br />
Opiskeluaikoina pidin grafiikkaa monimutkaisena, työläänä ja<br />
aikaa vievänä. On mietittävä monia vaiheita ennen kuin työn voi<br />
aloittaa. Silloin en jaksanut opetella tekniikkaa, joten keskityin<br />
lähinnä öljyvärimaalaukseen, Eva nauraa.<br />
- 21 -<br />
Oikeastaan kovin moni nuori taiteilija ei tee grafiikkaa - sitä pidetään<br />
ehkä vähän vanhentuneena tekniikkana. Minä olen alkujani<br />
huonekalupuuseppä, joten grafiikka sopii minulle hyvin,<br />
koska siinä on noudatettava käsityön kurinalaisuutta. Maalatessaan<br />
näkee tuloksen heti, grafiikassa työtä on tehtävä pään sisällä<br />
ennen kuin varsinaisen kuvan saa aikaan.<br />
Alussa Eva kuvasi paljon hyönteisiä.<br />
- Minua viehättivät entisajan koulujen hienot kuvataulut, joiden<br />
pohjana saattoi olla kuparipiirros. Sitten tulivat eläimet ihmishahmossa,<br />
tai sanotaanko eläimen kaltaiset ihmiset sijoitettuina<br />
piinallisen epäsopiviin ympäristöihin aina porvarillisesta salonkimiljööstä<br />
nykyaikaisiin urbaaneihin interiööreihin, joissa he<br />
vaikuttavat aavistavan, että heidän olinpaikassaan on jotakin outoa.<br />
Työt ovat pieniä kertomuksia juurettomuudesta ja kömpelöistä<br />
yrityksistä sopeutua ja tuoda järjestystä monimutkaiseen<br />
maailmaan, kertoo Eva Spikbacka ja jatkaa:<br />
Voidaan sanoa, että tutkin painoperustaista maalaamista ja luon<br />
kuvamaailmoja, joissa liikun hahmotellen pieniä mikrotapahtumia<br />
tilassa ja ajassa – osittain fotorealistista todellisuutta, jossa<br />
alitajunnan hahmot, ehkä arkkityypit, liikkuvat kuin toisesta<br />
maailmasta vierailulle saapuneet aaveet.<br />
Kuparigrafiikka/syväpaino, jota sekä Sven että Eva ovat työstäneet<br />
kaupungin painosta varten, on kaikista eniten aikaa vievä<br />
painotapa.<br />
Minulla oli tavoitteena painaa kymmenen päivässä - käytän kolmea<br />
väriä kolmella eri laatalla, mutta sain tyytyä siihen, että töitä<br />
valmistuu noin kahdeksan päivässä ja lisäksi muutamia koepainoksia<br />
ja ”sääntömääräiset” kolmekymmentä prosenttia, jotka<br />
joutuvat eri syistä roskikseen, Eva kertoo.<br />
Koska kuvataiteilijana ei ole kovin helppoa elättää itseään, tekee<br />
Eva toisinaan myös käsitöitä, kuten huonekalujen kunnostusta<br />
ja asuntoremontteja – hänellä on takataskussaan myös käsityön<br />
ja taideteollisuuden artesaanitutkinto ammattikoulu Optimasta.<br />
Kotona Kruunupyyssä hän kunnostaa kotitalonsa lähellä sijaitsevaa<br />
rakennusta ateljeekseen, joten tulevaisuudessa hän alkaa<br />
ehkä jälleen viettää enemmän aikaa Pohjanmaalla.<br />
Kotisivu: www.eva.spikbacka.com<br />
Teksti: Ulla Linder
Guy Björklund, <strong>Jakobstad</strong>s museum,<br />
Strengbergs klocka –<br />
en symbol för stad och industri Del 1<br />
<strong>Jakobstad</strong>s silhuett (”sky-line”) har ofta används som ett kännetecken<br />
för staden. I siluettbilden brukar då finnas bl.a. vattentornet,<br />
brandkårshuset, Pedersöre kyrkas torn och Strengbergs tobaksfabriks<br />
klocka. Tobaksfabrikens klotformade klocktorn har<br />
ofta också fått tjäna som en symbol för staden <strong>Jakobstad</strong>, staden<br />
som en industristad och som stadsorganisation. Därför kan man<br />
säga att Strengbergs klocka inte bara har ett byggnadshistoriskt<br />
värde utan den har också ett symbolvärde för <strong>Jakobstad</strong>.<br />
Under den tid Wilhelm Schauman var styrelseordförande för<br />
Strengbergs tobaksfabrik (1896-1911) genomgick fabriken en<br />
nästan explosionsartad utveckling. Aktiekapitalet fördubblades<br />
flere gånger under perioden. I början av perioden var aktiekapitalet<br />
450 000 mk och 1909 hade det redan vuxit till 5 400 000<br />
mk. Produktionen hade ökat år från år och för den växande produktionen<br />
krävdes nya fabriksutrymmen. Mellan åren 1896 och<br />
1902 byggdes den s.k. gamla delen, den del som idag fungerar<br />
som stadshus, och 1910 stod den nya delen färdig, den med det<br />
kända klocktornet.<br />
Nya utrymmen behövdes speciellt för den växande cigarettillverkningen.<br />
och av brandtekniska skäl beslöt direktionen att en<br />
ny tegelbyggnad i två våningar skulle ersätta den träbyggnads<br />
som fanns vid Brunnsgatan. Arkitekt Karl Viktor Reinius i Vasa<br />
fick uppdraget att planera byggnaden och år 1897 stod den klar.<br />
Också cigarrproduktionen ökade hela tiden och år 1898 var direktionen<br />
på det klara med att man igen måste bygga ut. Denna<br />
gång var det arkitektbyrå Grahn, Hedman & Wasastjerna som<br />
fick uppdraget att planera en ny byggnad längs tomtens södra<br />
gräns mot nuvarande Strengbergsgatan. Redan samma höst 1898<br />
kunde man ta i bruk en del av byggnaden. För att ge plats för<br />
denna tvåvånings tegelbyggnad revs ett antal träbyggnader som<br />
stod på den södra delen av tomten mot kyrkan. Den nya byggnaden<br />
kom också att inrymma fabrikens kontor och expedition.<br />
Det är här man i dag hittar stadens centralförvaltning. Så snart<br />
byggnaden stod färdig började man planera för nästa utvidgning.<br />
I oktober 1899 var planeringen redan igång för en utbyggnad<br />
vid tomtens västra sida vid Christinegatan. Arkitekt K. G. Grahn<br />
kontaktades för detta uppdrag. Denna byggnad uppfördes också<br />
i rödtegel. Här inrymdes till en början kardus- (piptobak) och<br />
snusavdelningarna. I den tredje våningen fanns cigarettförpackningen.<br />
Här finns idag bildningsverkets kansli. I de övriga två<br />
våningarna finns nu en stor del av Tekniska verkets avdelningar.<br />
Den lucka i raden av byggnader som fanns vid Alholmsgatan<br />
fylldes år 1902 ut med ett magasin för råtobak. Också denna<br />
gång anlitades arkitektbyrå Grahn, Hedman & Wasastjerna. Idag<br />
har socialförvaltningen sina utrymmen i denna del av byggnadskomplexet.<br />
Under tidsperioden på 1896-1902 hade man helt och<br />
hållet byggt nytt på den gamla fabrikstomten och den var nu helt<br />
- 22 -
omsluten av nya moderna och brandsäkra tegelbyggnader i flere<br />
våningar.<br />
Snabbt visade det sig att man behövde mera arbetsutrymmen<br />
inom fabriken. Råtobakslagret vid Alholmsgatan byggdes om<br />
till arbetsutrymmen. Ett nytt separat tobaksmagasin uppfördes<br />
vid järnvägsstationen år 1909. Tobaksmagasinet är också idag i<br />
stadens ägo och här har man inrymt utrymmen för ungdoms-,<br />
kultur- och museiverksamhet.<br />
Planeringen och byggandet av den s.k. Nya delen<br />
Expansionen av fabriken krävde mera tomtutrymme och den<br />
gamla tomten mellan Christinegatan och Alholmsgatan blev för<br />
trång. Tobaksfabriken inlöste därför postmästare Grönstrands<br />
tomt på östra sidan om Alholmsvägen och år 1896 uppförde man<br />
här en ny träbyggnad för cigarravdelningen. Men redan efter ett<br />
par år insåg man att den inte skulle räcka till och byggnaden revs<br />
1907 och planeringen av en större byggnad i tre våningar påbörjades.<br />
Man tog nu igen kontakt med arkitekt Grahn, som hade varit<br />
med vid planeringen av de tidigare fabriksbyggnaderna, men han<br />
dog samma år och man blev tvungen att söka en ny planerare.<br />
I Strengbergs tobaksfabriks arkiv finns en serie ritningar gjorda<br />
av arkitekten Karl Viktor Kellberg. Ritningarna är daterade i <strong>Jakobstad</strong><br />
den 6 juni 1908. På Kellbergs ritningar finns inget torn,<br />
men i övrigt påminner planerna om den byggnad som senare<br />
förverkligades. Varför inte arkitekt Kellberg fick slutföra planerna<br />
framkommer inte. År 1908 hade Kjellberg gjort ritningar till<br />
barnbördshuset på Kvarnbacken i <strong>Jakobstad</strong>.<br />
Man vände sig nu till arkitekten Torben Grut 1 , som åtog sig att<br />
planera den nya fabriksbyggnaden i <strong>Jakobstad</strong>. Arkitekt Grut var<br />
känd för tobaksbolaget eftersom han hade planerat dotterfabriken<br />
i Härnösand och också planerat en del av Wilhelms Schaumans<br />
såg på Alholmen. Arkitekt Knut Wasastjerna från Helsingfors<br />
blev Gruts representant vid byggandet, men han avskedades<br />
från projektet i ett tidigt skede och någon ny arkitekt utsågs inte.<br />
I stället fick byggmästaren Karl Johan Ahlskog 2 axla en del av arkitektens<br />
uppgifter samtidigt som han fungerade som projektets<br />
byggmästare.<br />
Huvudritningarna levererades i snabb takt, medan enskilda konstruktionsritningar<br />
beställdes och levererades efter behov. Officiellt<br />
blev huvudritningarna till den nya fabriksdelen godkända<br />
utan några kommentarer av Magistraten i <strong>Jakobstad</strong> den 20 april<br />
1909.<br />
Liksom då det gäller de tidigare byggnaderna gick det förvånansvärt<br />
snabbt att uppföra dem. Den 22 maj 1909 rapporteras<br />
åt Wilhelm Schauman som befann sig på kurorten Marienbad<br />
i Tjeckoslovakien, att fasaden mot Skolgatan var uppmurad till<br />
andra våningen, källarvalven var klara, tre brunnar grävda m.m.<br />
Den snabba byggnadstakten gjorde att det hela tiden rådde en<br />
stor brist på tegel och tegelstenar jagades i hela Finland. Man<br />
hörde sig för på olika tegelbruk bl.a. i Brahestad (Toppi tegelbruk),<br />
Ruukki i Björneborg och Ulasöre tegelbruk. Behovet av<br />
tegel var stort och under den aktivaste byggnadstiden behövde<br />
man sex järnvägsvagnar tegel per dag. Man väntade nu också under<br />
våren 1909 otåligt på isbrytaren, Murtaja, som skulle öppna<br />
farleden till Alholmen och för fartyg med tegellast från bl.a. Björneborg.<br />
Den 10 juni kunde ett tegelfartyg nå Alholmen och man<br />
lossar omedelbart 100 000 tegelstenar, men Ahlskog konstaterar<br />
att det är alldeles otillräckligt. Tegelbristen hotade hela tiden att<br />
stoppa byggandet.<br />
1 Torben Grut föddes 1871 i Tun i Sverige och dog julaftonen<br />
1945 i Fredriksberg. Han var av dansk härkomst. År 1894 blev<br />
han arkitekt från Kungliga tekniska högskolan, men fortsatte<br />
med studier i teckning både i Sverige och i Danmark. Under<br />
praktikår i Danmark vaknade hans intresse för den gamla danska<br />
tegelbyggnadskonsten, vilken också kom att synas i många av<br />
hans byggnader, detta syns bl.a. i <strong>Jakobstad</strong>s brandstation, som<br />
han ritade ritat 1912.<br />
I början av 1900-talet företog Grut flera studieresor i Europa bl.a.<br />
besökte han Paris, Barcelona och Italien, vilket också kom att påverka<br />
hans utformning av byggnader.<br />
Torben Grut kom att rita många offentliga byggnader, kyrkor och<br />
sportanläggningar bland dessa kan nämnas Stockholms stadion<br />
från 1912. Av de slott och herrgårdar han planerat kan nämnas<br />
svenska kungens sommarresidens på Öland, Sofiero.<br />
I <strong>Jakobstad</strong> har han planerat förutom tobaksfabrikens nya del<br />
och brandstationen också pannhuset vid Wilhelm Schaumans<br />
såg och som revs för några år sedan. Han gjorde också ett förslag<br />
till utformningen av bostadshuset ”Fram”. Dessutom planerade<br />
han utformningen av familjens Schaumans gravmonument på<br />
Gamla begravningsplanen i <strong>Jakobstad</strong>.<br />
2 Karl Johan Ahlskog föddes 8.11.1883 i Nedervetil och dog<br />
27.12.1955 i <strong>Jakobstad</strong>. Efter sin utbildning i Industriskolan i<br />
Vasa under åren 1901 - 05 kom han att arbeta både i Finland,<br />
Sverige och Tyskland. Han praktiserade också som murare i<br />
Tyskland och kom då i kontakt med den nya betongtekniken.<br />
Under perioden 1908 – 10 var han anställd som ritare på arkitekt<br />
Torben Grut byrå i Stockholm. I ett arbetsbetyg som Grut skrev<br />
den 1 december 1914 åt Ahlskog, kallar han det ett egendomligt<br />
sammanträffande, ”i sanning, att jag skulle på mitt kontor<br />
hafva en hjälpare från just denna så aflägsna plats, då jag på helt<br />
andra vägar fick en så stor beställning der.” Grut kallar Ahlskog<br />
en erfaren och driftig byggnadstekniker. Åren 1914 – 18 var han<br />
stadsbyggmästare i Ekenäs och därefter blev han anställd vid Tervakoski<br />
Ab som byggnadschef.<br />
I slutet av 20-talet blev han självständig företagare som planerare<br />
och konsult och under denna tid och fram till sin död 1955 ritade<br />
och planerade han ett otal byggnader både större och mindre.<br />
Från våra trakter kan nämnas, i Karleby: Hotell Fennia, Hotell<br />
Socis, Hagströms läderfabrik, Suomen Marjat, Slottes affärs- och<br />
bostadshus; i <strong>Jakobstad</strong>: Frams bostadshus, Armirohuset, Forsska<br />
huset vid Storgatan 4, ”Vita huset” vid Trädgårdsgatan, olika<br />
industrifastigheter åt Oy Nars Ab samt ett halvt dussin sommarvillor;<br />
i Pedersöre, Bennäs: Österbottens kötts produktionsanläggning<br />
och i Nykarleby: byggnadskontoret vid Nygårdsvägen,<br />
Kristliga folkhögskolan. Under sina sista år bodde han i Nykarleby<br />
och vid Andra sjön hade han sin sommarstuga. K. J. Ahlskog<br />
är begraven på Nya begravningsplatsen i <strong>Jakobstad</strong>.<br />
Del 2 publiceras i personaltidningens följande nummer<br />
- 23 -
Guy Björklund, Pietarsaaren kaupunginmuseo<br />
Strengbergin kello –<br />
kaupungin ja teollisuuden symboli, osa 1<br />
Pietarsaaren siluettia on käytetty usein kaupungin tunnusmerkkinä.<br />
Siluettikuvassa käytetään yleensä mm. vesitornia,<br />
palokunnantaloa, Pedersören kirkon tornia ja Strengbergin tupakkatehtaan<br />
kelloa. Myös tupakkatehtaan pallonmuotoinen<br />
kellotorni on saanut usein toimia Pietarsaaren kaupungin symbolina,<br />
sekä teollisuuskaupunki Pietarsaaren että kaupunkiorganisaation.<br />
Voidaankin todeta, että Strengbergin kellolla ei ole<br />
pelkästään rakennushistoriallista arvoa, vaan myös symbolinen<br />
arvo Pietarsaarelle.<br />
Wilhelm Schaumanin toimiessa Strengbergin tupakkatehtaan<br />
hallituksen puheenjohtajana (1896-1911) tapahtui tehtaassa milteipä<br />
räjähdysmäistä kehitystä. Osakepää oma kaksinkertaistui<br />
useita kertoja hänen kaudellaan. Kauden alussa osakepääoma oli<br />
450 000 mk ja vuonna 1909 se oli kohonnut jo 5 400 000 mk:aan.<br />
Tuotanto oli kasvanut vuosi vuodelta ja kasvu vaati uusia tehdastiloja.<br />
Vuosien 1896 ja 1902 välillä rakennettiin nk. vanha osa,<br />
joka toimii nykyisin kaupungintalona. Vuonna 1910 valmistui<br />
uusi osa tunnettuine kellotorneineen.<br />
Uusia tiloja tarvittiin etenkin laajenevaa savuketuotantoa varten.<br />
Paloteknisistä syistä johtokunta päätti, että uusi kaksikerroksinen<br />
tiilirakennus saisi korvata Kaivokadulla sijainneen puurakennuksen.<br />
Vaasalainen arkkitehti Karl Viktor Reinius sai tehtäväkseen<br />
rakennuksen suunnittelun ja se valmistui vuonna 1897.<br />
Myös sikarintuotanto kasvoi jatkuvasti ja vuonna 1898 johtokunnalle<br />
oli käynyt selväksi, että tiloja oli laajennettava jälleen. Tällä<br />
kertaa arkkitehtitoimisto Grahn, Hedman & Wasastjerna sai<br />
tehtäväkseen suunnitella uuden rakennuksen tontin etelärajan<br />
myötäisesti nykyiselle Strengberginkadulle päin. Osa rakennuksesta<br />
voitiin ottaa käyttöön jo samana syksynä 1898. Jotta kaksikerroksiselle<br />
tiilirakennukselle saatiin tilaa, sen paikalta purettiin<br />
muutamia puurakennuksia, jotka sijaitsivat tontin eteläreunalla<br />
kirkon kohdalla. Uuteen rakennukseen sijoitettiin myös tehtaan<br />
konttori ja lähettämö. Noissa tiloissa toimii nykyään kaupungin<br />
keskushallinto. Pian rakennuksen valmistumisen jälkeen aloitettiin<br />
seuraavan laajennuksen suunnittelu.<br />
Lokakuussa 1899 oli tontin länsipuolelle Kristiinankadun varrelle<br />
tulevan laajennuksen suunnittelu jo vauhdissa. Tehtävään<br />
oli pyydetty arkkitehti K. G. Grahnia. Myös tuo rakennus tehtiin<br />
punatiilestä. Tiloihin sijoitettiin aluksi toppatupakka (piipputupakka)-<br />
ja nuuskaosastot. Kolmannessa kerroksessa oli pakkausosasto.<br />
Siellä sijaitsee nykyään sivistysviraston kanslia. Kahdella<br />
muulla osastolla on nykyään suuri osa teknisen viraston osastoista.<br />
Rakennusten välillä Alholminkadun puolella ollut aukko täytettiin<br />
vuonna 1902 raakatupakkavarastolla. Myös tällä kertaa<br />
käytettiin Grahn, Hedman & Wasastjernan arkkitehtitoimistoa.<br />
Sosiaalihallinnon tilat sijaitsevat nykyään tuossa rakennuskompleksin<br />
osassa. Vuosina 1896–1902 oli vanhan tehtaantontin<br />
rakennuskanta täysin uusittu ja sitä reunustivat ajanmukaiset ja<br />
paloturvalliset useampikerroksiset tiilirakennukset.<br />
Pian osoittautui, että tehtaaseen tarvittiin lisää työtiloja. Alholminkadun<br />
raakatupakkavarasto muutettiin työtiloiksi. Rautatieaseman<br />
viereen rakennettiin uusi erillinen tupakkamakasiini<br />
vuonna 1909. Myös tupakkamakasiini on ny-kyisin kaupungin<br />
omistuksessa ja siellä on nuoriso-, kulttuuri- ja museotiloja.<br />
Niin sanotun uuden osan suunnittelu ja rakentaminen<br />
Tehtaan laajeneminen vaati lisää tonttitilaa ja Kristiinankadun ja<br />
Alholminkadun välinen vanha tontti kävi liian ahtaaksi. Niinpä<br />
tupakkatehdas lunasti postimestari Grönstrandin tontin Alholmantien<br />
itäpuolelta ja vuonna 1896 tontille rakennettiin uusi<br />
puurakennus sikariosastoa varten. Jo muutaman vuoden kuluttua<br />
se todettiin kuitenkin riittämättömäksi. Rakennus purettiin<br />
vuonna 1907 ja aloitettiin suuremman kolmikerroksisen rakennuksen<br />
suunnittelu.<br />
Jälleen otettiin yhteys arkkitehti Grahniin, joka oli osallistunut<br />
aikaisempien tehdasrakennusten suunnitteluun, mutta hän kuoli<br />
samana vuonna, joten jouduttiin etsimään uusi suunnittelija.<br />
Strengbergin tupakkatehtaan arkistossa on sarja arkkitehti Karl<br />
- 24 -
Viktor Kellbergin tekemiä piirustuksia. Piirustukset on päivätty<br />
Pietarsaaressa 6. kesäkuuta 1908. Kellbergin piirustuksissa ei ole<br />
tornia, mutta muuten piirustukset muistuttavat myöhemmin toteutettua<br />
rakennusta. Ei käy ilmi, minkä vuoksi arkkitehti Kellberg<br />
ei saanut saattaa suunnitelmiaan päätökseen. Vuonna 1908<br />
Kellberg oli laatinut Pietarsaaren Myllymäellä si-jaitsevan synnytyslaitoksen<br />
piirustukset.<br />
Nyt käännyttiin arkkitehti Torben Grutin 1 puoleen. Hän otti tehtäväkseen<br />
uuden tehdasrakennuksen suunnittelun Pietarsaareen.<br />
Arkkitehti Grut oli tuttu tupakkayhtiölle, sillä hän oli suunnitellut<br />
tytärtehtaan Härnösandiin sekä osan Wilhelm Schaumanin<br />
sahasta Alholmassa. Helsinkiläisestä arkkitehdistä Knut Wasastjernasta<br />
tuli Grutin edustaja rakennustöissä. Hänet kuitenkin<br />
erotettiin hankkeesta varhaisessa vaiheessa eikä uutta arkkitehtia<br />
valittu, vaan rakennusmestari Karl Johan Ahlskog 2 sai harteilleen<br />
suuren osan arkkitehdin tehtävistä toimiessaan samalla hankkeen<br />
rakennusmestarina.<br />
Pääpiirustukset valmistuivat ripeässä tahdissa, kun taas yksittäisiä<br />
rakennepiirustuksia tilattiin ja tuotettiin tarpeen mukaan.<br />
Virallisesti Pietarsaaren<br />
mais t raatti hyväksyi uuden tehdasosan pääpiirustukset ilman<br />
huomautuksia 20. huhtikuuta 1909.<br />
Tämän samoin kuin aikaisempienkin rakennusten pystyttäminen<br />
kävi hämmästyttävän nopeasti. Tsekkoslovakiassa kylpyläkaupunki<br />
Marienbadissa oleskelevalle Wilhelm Schaumanille<br />
raportoidaan 22. toukokuuta 1909 muun muassa, että Koulukadun<br />
puoleinen julkisivu oli muurattu toiseen kerrokseen asti,<br />
kellariholvit olivat valmiit ja oli kaivettu kolme kaivoa. Nopean<br />
rakennustahdin vuoksi tiilistä oli jatkuvasti huutava pula ja tiiliskiviä<br />
metsästettiin koko Suomesta. Niitä kyseltiin eri tiilitehtaista,<br />
muun muassa Raahesta (Topin tiilitehdas), Ruukilta Porista<br />
ja Ulasoorin tiilitehtaalta. Tiilien tarve oli suuri ja kiivaimpaan<br />
rakennusaikaan tarvittiin kuusi rautatievaunullista tiiliä päivässä.<br />
Lisäksi keväällä 1909 odotettiin malttamattomina jäänsärkijä<br />
Murtajaa, jonka oli määrä avata väylä Alholmaan ja mm. Porista<br />
tiililastin kanssa saapuville aluksille. Tiililaiva pääsee Alholmaan<br />
10. kesäkuuta ja välittömästi puretaan 100 000 tiiliskiveä, mutta<br />
Alhskog toteaa, että se on aivan liian vähän. Tiilipula uhkasi jatkuvasti<br />
keskeyttää rakentamisen.<br />
laati ehdotuksen ”Framin” asuintalon muotoilusta. Hän suunnitteli<br />
myös Schaumanin perheen hautamuistomerkin Pietarsaaren<br />
vanhalle hautausmaalle.<br />
2 Karl Johan Ahlskog syntyi 8.11.1883 Alavetelissä ja kuoli<br />
27.12.1955 Pietarsaaressa. Vaasan teollisuuskoulussa vuosina<br />
1901 – 05 saamansa koulutuksen jälkeen hän työskenteli sekä<br />
Suomessa, Ruotsissa että Saksassa. Lisäksi hän harjoitteli muurarin<br />
työtä Saksassa ja tutustui uuteen betonitekniikkaan. Vuosina<br />
1908 – 10 hän työskenteli piirtäjänä arkkitehti Torben Grutin<br />
toimistossa Tukholmassa. Ahlskogille joulukuun 1. päivänä 1914<br />
kirjoittamassaan työtodistuksessa Grut kutsuu merkilliseksi yhteensattumaksi<br />
”totisesti, että minulla olisi konttorissani apulainen<br />
juuri tuosta kaukaisesta paikasta, kun aivan toista kautta sain<br />
niin suuren tilauksen sieltä.” Grut kutsuu Ahlskogia kokeneeksi<br />
ja tarmok-kaaksi rakennusteknikoksi. Vuosina 1914 – 1918 Ahlskog<br />
toimi kaupunginrakennusmestarina Tammisaaressa, minkä<br />
jälkeen hänet palkattiin Tervakoski Oy:n rakennuspäälliköksi.<br />
Ahlskog toimi 20-luvun lopussa yksityisyrittäjänä suunnittelijan<br />
ja konsultin tehtävissä ja tuona aikana ja kuolemaansa saakka<br />
hän piirsi ja suunnitteli lukemattomia erikokoisia rakennuksia.<br />
Seudultamme voidaan mainita Kokkolasta Hotelli Fennia, Hotelli<br />
Seurahuone, Hagströmin nahkatehdas, Suomen Marjat ja Slotten<br />
liike- ja asuinrakennus; Pietarsaaresta Framin asuintalo, Armiro-talo,<br />
Forssin talo Isokatu 4:ssä, Puutarhakadun ”Valkoinen<br />
talo”, eri teollisuuskiinteistöt Oy Nars Ab:lle sekä puoli tusinaa<br />
kesähuviloita; Pedersören Pännäisistä Pohjanmaan lihan tuotantolaitos<br />
ja Uudestakaarlepyystä Nygårdintien rakennuskonttori<br />
ja Kristliga folkhögskolan. Viimeisinä elinvuosinaan Ahlskog<br />
asui Uudessakaarlepyyssä ja hänellä oli kesämökki Toisvedellä.<br />
K. J. Ahlskog on haudattu Pietarsaaren uudelle hautausmaalle.<br />
Osa 2 seuraavassa henkilöstölehden numerossa.<br />
1 Torben Grut syntyi vuonna 1871 Tun-nimisellä paikkakunnalla<br />
Ruotsissa ja kuoli jouluaattona 1945 Tanskan Fredriksbergissä.<br />
Hän oli tanskalaista syntyperää. Vuonna 1894 Grut valmistui<br />
arkkitehdiksi Kungliga tekniska högskolanista, mutta jatkoi<br />
piirustusopintojaan sekä Ruotsissa että Tanskassa. Tanskassa vietetyn<br />
harjoitteluvuoden aikana hänessä heräsi kiinnostus vanhaa<br />
tanskalaista tiilirakennustaidetta kohtaan, mikä näkyi myöhemmin<br />
monissa hänen rakennuksissaan, esimerkiksi hänen vuonna<br />
1912 piirtämässään Pietarsaaren paloasemassa.<br />
1900-luvun alussa Grut teki useita opintomatkoja Euroopassa.<br />
Hän kävi mm. Pariisissa, Barcelonassa ja Italiassa, millä myös oli<br />
vaikutusta hänen rakennusmuotoiluunsa.<br />
Torben Grut piirsi useita julkisia rakennuksia, kirkkoja ja urheilulaitoksia,<br />
joista voidaan mainita Tukholman stadion vuodelta<br />
1912. Hänen suunnittelemistaan linnoista ja kartanoista voidaan<br />
mainita Ruotsin kuninkaan kesänviettopaikka Solliden Öölannissa.<br />
Pietarsaareen Grut on suunnitellut tupakkatehtaan uuden osan<br />
ja paloaseman lisäksi myös Wilhelm Schaumanin sahan kattilarakennuksen,<br />
joka purettiin muutama vuosi sitten. Lisäksi hän<br />
- 25 -
Månadens bild<br />
Fotoklubben Malms medlemmar visar turvist en bild per månad i social- och hälsovårdsverkets portal. Nedan några av årets bilder.<br />
Sommarminne Fotograf Solvei Sandvik-Nyberg<br />
Malmskas blåsippor Fotograf Gun Österbacka<br />
- 26 -
Kuukauden kuva<br />
Valokuvakerho Malmin jäsenet esittelevät vuorotellen yhden kuvan per kuukausi sosiaali- ja terveysviraston portaalissa. Alla muutama<br />
vuoden kuvista.<br />
Guldvinge Fotograf Linnea Salminen<br />
Det är vackrast när det skymmer Fotograf Barbro Stenbacka<br />
- 27 -
Överskötarens önskan: jämlik<br />
service åt alla<br />
Den nya överskötaren för primärhälsovårdens öppenvård, Marjo<br />
Orava, uppskattar den öppna atmosfären på sin arbetsplats. Fastän<br />
social- och hälsovårdsverket är en ganska stor organisation,<br />
har det likväl prägel av en liten arbetsgemenskap, tycker hon.<br />
– Samarbetet är spontant och det verkar inte vara så långt avstånd<br />
mellan människor som i en större organisation, säger hon.<br />
Marjo Orava arbetade tidigare som avdelningsskötare på öron-,<br />
näs- och halsavdelningen vid Mellersta Österbottens centralsjukhus.<br />
Vid sidan av sitt arbete har hon studerat bl.a. närledarskap<br />
och blev färdig magister år 2010. Ursprungligen utdimitterades<br />
hon som sjukskötare år 1992, men uppdaterade sina kunskaper<br />
med en yrkeshögskoleexamen år 2005.<br />
– Det är verkligen motiverande<br />
att studera som<br />
vuxen. På något sätt lär<br />
man sig mer, när man har<br />
varit ute i arbetslivet en<br />
tid, säger hon.<br />
Marjo Orava började sitt<br />
arbete som överskötare<br />
den här hösten, och hon<br />
berättar att det har varit<br />
lätt för henne som Karlebybo<br />
att smälta in i arbetsgemenskapen<br />
med<br />
<strong>Jakobstad</strong>sbor. Den enda<br />
större skillnaden är förvaltningens<br />
språk, som i<br />
<strong>Jakobstad</strong> är svenska.<br />
– Jag lyssnar flytande på<br />
svenska och bara jag lite<br />
hinner återuppliva mina<br />
språkkunskaper, ska Foto: Marjo Luokkala<br />
nog talet också flyta bra,<br />
skrattar hon.<br />
Hennes pappa arbetade i tiden på dåvarande Schaumanns och<br />
familjen bodde en tid i <strong>Jakobstad</strong>. Någon kulturchock har hon<br />
därför inte upplevt.<br />
Den nya överskötaren har primärvårdens öppenvård som sitt<br />
ansvarsområde, dvs. rådgivningsverksamheten, hälsovårdscentralernas<br />
läkarmottagning och jouren. Hon berättar att det är<br />
en stor utmaning för primärvården att svara mot den ständigt<br />
växande efterfrågan. Genom att utveckla verksamhetsmodellerna<br />
för vårdarbetet strävar man till att använda resurserna på ett<br />
ändamålsenligt sätt så att klienterna får jämlik service i rätt tid.<br />
– Jag vill väldigt gärna lära känna och utveckla det här arbetet.<br />
Fastän jag har vuxit in i vårdarbetet och alltid tyckt om det, har<br />
jag medvetet studerat med sikte på ett sådant här arbete, säger<br />
hon.<br />
Marjo Orava bor med sin familj i Yxpila i Karleby. Där har hon<br />
ett fritidsintresse som är en orsak till att hon inte vill flytta.<br />
– Jag har varit med i Yxpila arbetarförenings teaterverksamhet i<br />
mer än 30 år, min första roll hade jag som 6-åring. Jag har hunnit<br />
spela roller av alla de slag, för tillfället är jag också ordförande för<br />
föreningen. Förutom att vara skådespelare har jag också prövat<br />
mina vingar som regissör och lett barnteater.<br />
Orava har sitt arbetsrum i Malmska sjukhusets gamla byggnad.<br />
Hon säger att hon aldrig tidigare har haft äran att arbeta i en så<br />
vacker byggnad.<br />
– I <strong>Jakobstad</strong> finns det verkligen många stiliga, gamla byggnader.<br />
Jag upplever det som en ära att få arbeta i det här härliga huset,<br />
som har restaurerats så pietetsfullt. Det är som att arbeta i ett<br />
slott, säger hon glatt.<br />
Marjo Luokkala<br />
Ylihoitajan toiveena tasapuolinen<br />
palvelu kaikille<br />
Perusterveydenhuollon avohoidon uusi ylihoitaja Marjo Orava<br />
kehuu työyhteisönsä ilmapiiriä välittömäksi. Hän sanoo, että<br />
vaikka sosiaali- ja terveysviraston organisaatio on isohko, on siinä<br />
kuitenkin pienen yhteisön leima.<br />
– Yhteistyö on välitöntä eivätkä ihmisten välit tunnu niin kaukaisilta<br />
kuin isommassa organisaatiossa, hän sanoo.<br />
Marjo Orava työskenteli aikaisemmin Keski-Pohjanmaan keskussairaalan<br />
korva-, nenä- ja kurkkutautien osastolla osastonhoitajana.<br />
Työnsä ohella hän on opiskellut mm. lähijohtamista<br />
ja valmistui maisteriksi vuonna 2010. Alun perin hän valmistui<br />
sairaanhoitajaksi vuonna 1992, mutta päivitti tietonsa ammattikorkeakoulututkinnolla<br />
vuonna 2005.<br />
– Aikuisopiskelu on ollut<br />
todella motivoivaa.<br />
Sitä oppii jollakin tapaa<br />
enemmän, kun on työtaustaa<br />
takana, hän sanoo.<br />
Syksyllä ylihoitajan työssä<br />
aloittanut Marjo Orava<br />
kertoo, että kokkolalaisena<br />
hänen on ollut helppo<br />
sulautua pietarsaarelaiseen<br />
työyhteisöön. Ainoa<br />
suurempi ero aiempaan<br />
on hallinnon kieli, joka<br />
Pietarsaaressa on ruotsi.<br />
Kuuntelen sujuvasti<br />
ruotsia ja kunhan vähän<br />
herättelen taitojani, puhekin<br />
kyllä sujuu, hän<br />
nauraa.<br />
Aikanaan isä oli Pietarsaaren<br />
tuolloisella Schaumannilla<br />
töissä ja perheen<br />
koti sijaitsi Pietarsaaressa hetken aikaa. Kulttuurishokkia ei<br />
siis ole tapahtunut.<br />
Uuden ylihoitajan vastuualuetta on perusterveyden avohoito, eli<br />
neuvolatoiminta, terveyskeskusten lääkärivastaanotto ja päivystys.<br />
Hän kertoo, että suuri haaste perusterveydenhuollossa on<br />
vastata jatkuvasti kasvavaan kysyntään. Hoitotyön toimintamallien<br />
kehittämisellä tavoitellaan resurssien tarkoituksenmukaista<br />
käyttöä siten, että asiakkaat saavat tasapuolista ja oikea-aikaista<br />
palvelua.<br />
Minulla on kova halu nähdä ja kehittää tätä työtä. Vaikka olen<br />
kasvanut perustyöhön ja olen aina pitänyt siitä, olen tietoisesti<br />
opiskellut tähtäimenä tämänlaatuinen työ, hän sanoo.<br />
Marjo Orava asuu Kokkolan Ykspihlajassa perheineen. Siellä hänellä<br />
on harrastus, joka on yksi syy siihen, että asuinpaikka ei<br />
muutu.<br />
– Olen yli kolmekymmentä vuotta, ensimmäinen rooli 6 -vuotiaana,<br />
ollut mukana Ykspihlajan Työväen Näyttämön toiminnassa.<br />
Rooleja on ollut vaikka minkälaisia, tällä hetkellä toimin<br />
myös yhdistyksen puheenjohtajana. Näyttelijän työn lisäksi olen<br />
kokeillut siipiäni ohjaajana ja vetänyt lastenteatteria.<br />
Oravan kiinteä työhuone sijaitsee Malmin vanhan sairaalan tiloissa.<br />
Hän sanookin, että ei koskaan aikaisemmin ole saanut<br />
kunnia työskennellä niin kauniissa rakennuksessa.<br />
Pietarsaaressa on todella paljon upeita vanhoja rakennuksia.<br />
Tuntuu kunnialle saada työskennellä tässä ihanassa talossa, joka<br />
on osattu restauroida vanhaa kunnioittaen. Kuin linnassa työskentelisi,<br />
hän iloitsee.<br />
Marjo Luokkala<br />
- 28 -
TUNNELMIA<br />
HENKILÖSTÖYHDISTYKSEN<br />
KESÄJUHLILTA<br />
Viimeiset kuvat VPK:n tanssilavasta? –<br />
Perinteistä kesäjuhlaa vietettiin 15.8. VPK:n kentällä. Henkilöstöyhdistys<br />
oli järjestänyt paikalle hieman ohjelmaa ja tarjottavaa.<br />
Tällä kertaa paikalla oli myös Malmin valokuvauskerhon jäseniä<br />
ikuistamassa iltaa kameroineen. Kukaan ei silloin tiennyt, että<br />
tanssilavaa kuvataan ehkä viimeistä kertaa…<br />
Edesmennyt VPK:n<br />
tanssilava koko<br />
komeudessaan<br />
Före detta FBK<br />
danspaviljong i sin<br />
helhet.<br />
STÄMNINGAR FRÅN<br />
PERSONALFÖRENINGENS<br />
SOMMARFEST<br />
De sista bilderna av FBK:s danslave?<br />
Den traditionella sommarfesten firades 15.8 på FBK:s plan. Personalföreningen<br />
hade ordnat med lite program och servering.<br />
Den här gången deltog också medlemmar från Fotoklubben<br />
Malm, och de förevigade kvällen med sina kameror. Då var det<br />
ingen som visste att det kanske var sista gången man fotograferade<br />
danslaven…<br />
Henkilöstöyhdistyksen johtokunta huolehti,<br />
että makkaraa ja salaattia riitti kaikille!<br />
Styrelsen i personalföreningen såg till att<br />
korv och sallad räckte till alla!<br />
Ruokailupaikaksi toiset valitsivat kahvilarakennuksen…<br />
Andra valde att äta i caferia- byggnaden….<br />
…toiset nauttivat eväät kivellä istuen.<br />
…andra njöt av maten med att sitta på stenen.<br />
Vauhdikasta jonglöörausta, Tryggve ja Joar Cederberg!<br />
Fartfull jongering med Tryggve och joar Cederberg!<br />
Illan tanssiorkesterina toimi Trenchcoat.<br />
Viimeiset soundit tällä tanssilavalla…<br />
Kvällens dansorkester var Trenchcoat. Sista<br />
souderna på denna paviljon…<br />
Luontopolulla testattiin osallistujien tietämystä<br />
henkilöstöyhdistyksestä.<br />
På naturstigen testades deltagarnas kännedom<br />
om personalföreningen.<br />
Kuinka monta makaronia purkkiin mahtuu? Kisan voittaja, Jaana Lundqvist, osoitti, että arvaukset<br />
ovat hänellä hallussa! Voitto nimittäin matkasi samaan paikkaan myös edellisenä vuotena.<br />
Hur många makaroner rymms det i burken? Vinnaren, Jaana Lundqvist visade att hon behärskar då<br />
det gäller att gissa! Hon vann nämligen andra gången i rad.<br />
- 29 -
Foto: Pirjo Salonen<br />
JAKOBSTADS HälsaHaapa-PROJEKT<br />
Målet för det riksomfattande HAAPA-projektet, som inleddes år 2010,<br />
är att främja placeringen av kvotflyktingar i utsatt ställning i kommuner.<br />
Syftet med <strong>Jakobstad</strong>s HälsaHaapa-projekt är att utveckla hälsooch<br />
sjukvården för kvotflyktingarna i regionen och att erbjuda redskap<br />
för en smidig, klientcentrerad vård, där kvotflyktingarnas speciella behov<br />
beaktas. Under projektets gång kommer det att arrangeras utbildning<br />
både för hälso- och sjukvårdspersonalen och för kvotflyktingarna.<br />
Inom projektet finns en styr- och projektgrupp där det lokala socialoch<br />
hälsovårdsverkets sakkunniga är representerade, allt från ledarskapet<br />
till läkare och hälsovårdare. I början av augusti anställdes projektsjukskötare<br />
Marita Heinänen-Child på heltid för projektet. <strong>Jakobstad</strong>s<br />
HälsaHaapa-projekt pågår till 30.6.2013. Finansieringen för projektet,<br />
52 000 euro, kommer i sin helhet från Europeiska flyktingfonden.<br />
Europeiska flyktingfonden<br />
Euroopan pakolaisrahasto<br />
European Refugee fund<br />
PIETARSAAREN TERVEYSHAAPA<br />
Valtakunnallisesti vuonna 2010 alkaneen HAAPA-hankkeen tavoitteena on edistää haavoittuvassa asemassa olevien kiintiöpakolaisten<br />
kuntiin sijoittamista. Pietarsaaren TerveysHaapa hankkeen tarkoituksena on kehittää seudun kiintiöpakolaisten terveydenhuoltoa<br />
ja tarjota välineitä sujuvaan asiakaskeskeinen hoitoon, jossa kiintiöpakolaisten erityistarpeet tulevat huomioiduksi. Hankkeen aikana<br />
tullaan järjestämään koulutusta niin terveydenhuollon henkilöstölle kuin kiintiöpakolaisille.<br />
Hankkeen parissa toimii ohjaus- ja hankeryhmä, joissa on edustettuna paikalllisen sosiaali- ja terveysviraston asiantuntijoita johtoportaasta<br />
lääkäreihin ja terveydenhoitajiin. Hankkeeseen on elokuun alussa palkattu kokopäiväisesti projektisairaanhoitaja Marita<br />
Heinänen-Child. Pietarsaaren TerveysHaapa hanke päättyy 30.6.2013. Hankkeen 52 000 euron rahoitus tulee kokonaisuudessaan<br />
Euroopan pakolaisrahastolta.<br />
Marita Heinänen-Child<br />
- 30 -
Henkilöstön hyvinvointitutkimus<br />
<strong>2012</strong><br />
Sosiaali- ja terveysviraston vuoden <strong>2012</strong> toimintasuunnitelmaan on<br />
sisällytetty tutkimus henkilöstön hyvinvoinnista. Tutki mus tilattiin<br />
Työterveyslaitokselta ja suunnattiin sosiaali- ja terveys viraston koko<br />
henkilökunnalle. Malmin terveydenhuoltoalue ja sitä ennen Pietarsaaren<br />
sairaala on ollut mukana työter veys laitoksen tutkimuksessa<br />
jo vuodesta 2000 lähtien. Koko maa ta kattavaan tutkimukseen osallistuu<br />
yhteensä 20 000 työn tekijää. Alun perin tutkimuksen kohteena<br />
oli sairaalahenkilös tö, mutta 2000-luvulla tutkimus laajennettiin<br />
koskemaan myös terveydenhuoltoalueita ja nyt mukaan tulevat<br />
myös sosiaali- ja vanhushuollon tulosalueet. Työterveyslaitoksen<br />
johtama han ke tehdään yhteistyössä 10 kunnan tutkimuksen (Kunta<br />
10-tut kimus) kanssa. Hanke on kansainvälinen ja monitieteinen.<br />
Tutkimuksen tarkoituksena on antaa tietoa siitä, miten henkilöstö<br />
voi sosiaali- ja terveysviraston eri yksiköissä. Koska kuulumme koko<br />
maan kattavaan suurehkoon tutkimukseen, saamme lisäksi käyttöömme<br />
vertailuaineistoa vastaavista ammattiryhmistä. Monipuolinen<br />
vertailutieto helpottaa työyksikön omien vahvuuksien ja kehittämiskohteiden<br />
tunnistamista ja näin ollen antaa tietoa siitä, mihin<br />
voimme lähivuosien aikana panostaa parantaaksemme henkilöstön<br />
työoloja ja hyvinvointia.<br />
Tutkimus lähetettiin viikolla 10 sähköisesti niille, joilla on työpaikan<br />
sähköpostiosoite. Henkilöt, joilla ei ole tätä sähköpostiosoitetta,<br />
saivat kyselyn paperiversiona myöhempänä ajankohtana. Myös<br />
paperiversion saaneilla oli vielä mahdollisuus vastata sähköisesti<br />
lomakkeen kannessa annettujen tunnusten avulla.<br />
Kyselylomakkeeseen on vastannut 1029 työntekijää eli 72 % henkilöstöstä.<br />
Vanhushuollon ja sosiaalihuollon tulosalueella henkilöstöstä<br />
66 % on vastannut kyselyyn ja terveydenhuollon tulosalueella<br />
puolestaan 78 %. Koko organisaation tulokset ovat nähtävissä portaalissa.<br />
Tulokset on julkaistu yksiköittäin, mikäli työryhmissä on<br />
vähintään 10 henkilöä.<br />
Tutkimustulokset osoittivat, että työn kuormittavuus, työpaine<br />
ja työn vaatimukset ovat suuremmat kuin tutkimukseen osallistuneella<br />
terveydenhuollon henkilöstöllä keskimäärin. Vanhushuollon<br />
tulosyksiköissä ja varsinkin geriatrian osastoilla työn kuormittavuus<br />
ja työpaineet koettiin erittäin korkeiksi. Työn kuormittavuus onkin<br />
lisääntynyt verrattuna Malmin terveydenhuoltoalueen tilanteeseen<br />
vuonna 2008 eli tilanteeseen ennen fuusiota. Työn kuormittavuus ja<br />
työpaine ovat vuosien mittaan useimmissa organisaatioissa yleensä<br />
vähentyneet eli tämä kehitys Pietarsaaressa poikkeaa valtakunnallisista<br />
tutkimustuloksista.<br />
Työn kuormittavuuden lisääntymisen vastapainona Pietarsaaren<br />
kaupungin sosiaali- ja terveysviraston henkilöstöllä on useita suojaavia<br />
tekijöitä, joilla puolestaan on myönteinen vaikutus työterveyteen<br />
ja hyvinvointiin. Työntekijät kokevat, että he voivat hallita<br />
työtään ja että heillä on vaikutusmahdollisuuksia. Henkilöstö kokee<br />
työnsä kohtuullisen palkitsevaksi ja työtyytyväisyys on erittäin hyvä<br />
kaikilla tulosalueilla.<br />
Organisaatiossa tapahtuneesta suuresta muutoksesta huolimatta<br />
henkilöstö kokee organisaation johtajien ja esimiesten päätöksenteon<br />
sekä heiltä saadun kohtelun oikeudenmukaiseksi. Työyhteisön<br />
toimivuudella on myös tärkeä osa muutoksen läpiviemisessä. Työyhteisöt<br />
ja yhteistyö sekä me-henki toimivat kokonaisuudessaan<br />
organisaation eri tulosalueilla hyvin. Sosiaalihuollon tulosalueella<br />
henkilöstö kokee työnsä eniten innovatiiviseksi ja tavoitteelliseksi.<br />
Työn kehittämistä tapahtui eniten terveydenhuollon ja sosiaalihuollon<br />
tulosalueilla. Muutokset koettiin organisaatiossa ja varsinkin<br />
vanhushuollon tulosalueella erittäin suuriksi. Muutoksen laatu koko<br />
organisaatiossa koetaan joko neutraaliksi tai hieman positiiviseksi.<br />
Positiivisimmaksi muutokset koetaan sosiaalihuollon tulosalueella.<br />
Kehityskeskustelut olivat toteutuneet sosiaali- ja terveysvirastossa<br />
39 % jaksolla maaliskuu 2011-maaliskuu <strong>2012</strong>. Sosiaalihuollon tulosalueella<br />
kyselyyn vastanneista 48 % ja terveydenhuollon tulosalueella<br />
44 % oli osallistunut kehityskeskusteluihin.<br />
Päivi Stenman<br />
Undersökning av personalens<br />
välbefinnande <strong>2012</strong><br />
I social- och hälsovårdsverkets verksamhetsplan för år <strong>2012</strong> ingår<br />
en undersökning av personalens välbefinnande. Undersökningen<br />
beställdes av Arbetshälsoinstitutet och riktades till social- och hälsovårdsverkets<br />
hela personal. Malmska hälso- och sjukvårdsområdet<br />
och före det <strong>Jakobstad</strong>s sjukhus har varit med i Arbetshälsoinstitutets<br />
undersökning redan fr.o.m. år 2000. Totalt 20 000 anställda<br />
deltar i undersökningen, som täcker hela landet. Föremålet för undersökningen<br />
var ursprungligen sjukhuspersonal, men på 2000-talet<br />
utvidgades undersökningen till att omfatta också hälso- och sjukvårdsområden,<br />
och nu kommer också resultatområdena social- och<br />
äldreomsorg med. Projektet, som leds av Arbetshälsoinstitutet, genomförs<br />
i samarbete med en undersökning som omfattar kommunal<br />
personal i 10 olika kommuner (Kommun 10-undersökningen).<br />
Projektet är internationellt och mångvetenskapligt.<br />
Syftet med undersökningen är att få information om hur personalen<br />
mår på de olika enheterna inom social- och hälsovårdsverket.<br />
Eftersom vi är med i en större undersökning, som täcker hela landet,<br />
får vi dessutom tillgång till jämförelsematerial om motsvarande yrkesgrupper.<br />
En mångsidig jämförelseinformation underlättar identifieringen<br />
av arbetsenhetens egna styrkor och utvecklingsobjekt och<br />
ger på så vis upplysning om vad vi kan satsa på under de närmaste<br />
åren för att förbättra personalens arbetsförhållanden och välmående.<br />
Undersökningen sändes vecka 10 elektroniskt ut till dem som<br />
har en e-postadress på arbetsplatsen. Personer som inte har en dylik<br />
e-postadress fick undersökningen i pappersformat vid ett senare tillfälle.<br />
Också de som fick pappersversionen kunde ännu svara elektroniskt<br />
med hjälp av koder som fanns på blankettens pärm.<br />
Enkäten har besvarats av 1029 anställda eller 72 % av personalen.<br />
Inom resultatområdet äldreomsorg och socialomsorg har 66 % av<br />
personalen besvarat enkäten, medan 78 % har svarat inom resultatområdet<br />
hälso- och sjukvård. Resultaten för hela organisationen är<br />
tillgängliga i portalen. Resultaten har offentliggjorts enhetsvis, om<br />
det finns minst 10 personer i arbetsgrupperna.<br />
Undersökningsresultaten visade att belastningen, pressen och<br />
kraven i arbetet är större än genomsnittet för den personal inom<br />
hälso- och sjukvården som deltog i undersökningen. Personalen på<br />
resultatenheterna inom äldreomsorgen och i synnerhet på de geriatriska<br />
avdelningarna upplevde belastningen och pressen i arbetet<br />
som mycket stor. Belastningen i arbetet har ökat jämfört med situationen<br />
inom Malmska hälso- och sjukvårdsområdet år 2008, dvs.<br />
jämfört med situationen före fusionen. Belastningen och pressen i<br />
arbetet har i allmänhet minskat under årens lopp i de flesta organisationer,<br />
vilket betyder att den här utvecklingen i <strong>Jakobstad</strong> avviker<br />
från de riksomfattande undersökningsresultaten.<br />
Som motvikt till att belastningen i arbetet har ökat, har personalen<br />
vid Social- och hälsovårdsverket i <strong>Jakobstad</strong> flera skyddsfaktorer,<br />
som i sin tur har en positiv inverkan på arbetshälsan och välbefinnandet.<br />
Arbetstagarna upplever att de har kontroll över sitt arbete<br />
och att de har möjligheter att påverka. Personalen upplever att arbetet<br />
är relativt givande och tillfredsställelsen i arbetet är mycket god<br />
inom alla resultatområden.<br />
Trots den stora förändringen som skett inom organisationen, upplever<br />
personalen att beslutsfattandet bland organisationens ledare<br />
och förmän samt bemötandet från dem är rättvist. En fungerande<br />
arbetsgemenskap spelar också en viktig roll när man genomför en<br />
förändring. Arbetsenheterna och samarbetet samt vi-andan fungerar<br />
som helhet väl inom organisationens olika resultatområden.<br />
Personalen inom resultatområdet socialomsorg upplever sitt arbete<br />
som mest innovativt och målinriktat. Inom resultatområdena hälsooch<br />
sjukvård samt socialomsorg förekom mest arbetsutveckling.<br />
Förändringarna upplevdes som mycket stora inom organisationen<br />
och i synnerhet inom resultatområdet äldreomsorg. Förändringens<br />
kvalitet upplevs i hela organisationen som neutral eller svagt positiv.<br />
Inom resultatområdet socialomsorg har personalen den positivaste<br />
inställningen till förändringarna.<br />
Andelen utvecklingssamtal som har genomförts i social- och hälsovårdsverket<br />
under perioden mars 2011–mars <strong>2012</strong> är 39 %. Inom<br />
resultatområdet socialomsorg har 48 % av de svarande deltagit i utvecklingssamtal<br />
och inom resultatområdet hälso- och sjukvård 44 %.<br />
Päivi Stenman<br />
- 31 -
Onko osoite oikea?<br />
Kaupungin entisten työntekijöiden (eläkeläisten)<br />
osoitteita varten ei ole automaattista seurantaa.<br />
Toivomme että ilmoitatte, mikäli Staden-Kaupunki –<br />
lehtenne lähetetään väärään osoitteeseen. Korjatkaa<br />
virhe soittamalla numeroon 786 3285 (Rita Forsbacka).<br />
Är adressen rätt?<br />
Vi har ingen automatisk uppföljning på stadens tidigare<br />
anställdas (pensionärer) adresser. Därför önskar vi att ni<br />
meddelar ifall vi skickar Staden-Kaupunki till fel adress.<br />
Korrigera felaktigheten genom att ringa 786 3285 (Rita<br />
Forsbacka).<br />
- 32 -