You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Nº7/ 2010<br />
marrasKUU<br />
PUUTTUVATKO "PAPERIT"?<br />
Tee näyttötutkinto <strong>Raumalla</strong><br />
merimies<br />
sjömannen<br />
SUOMEN MERIMIES-UNIONI SMU RY // FINLANDS SJÖMANS-UNION FSU RF<br />
PERINTEISILLE MURTAJILLE<br />
uusi jäänmurtosopimus<br />
Merenkulku tarjoaa<br />
monipuoliset<br />
uramahdollisuudet<br />
LAGSTIFTNINGEN OM<br />
sjöarbete revideras<br />
ARBETSLÖSHETSKASSORNA<br />
1<br />
sammanslås 1.1.2011
sisältö:<br />
4 Raumalainen merenkulku<br />
virisi tapulikaupunki-<br />
oikeuksista<br />
7 Kokki<br />
koulunpenkillä<br />
8 Merenjumalan<br />
matkassa<br />
10 Näyttötutkintoja nyt<br />
“non-stoppina”<br />
WinNovassa <strong>Raumalla</strong><br />
11 Luottamusmieskurssit<br />
ensi vuonna 2011<br />
Nº 7/2010<br />
PÄÄTOIMITTAJA • CHEFREDAKTÖR Simo Zitting | TOIMITTAJA • REDAKTÖR Saana Lamminsivu | ULKOASU, TAITTO • LAYOUT Rohkea Ruusu | TOIMITUS • REDAKTION John Stenbergin ranta 6,<br />
2. kerros, 00530 Helsinki, puh. (09) 615 2020 • John Stenbergs strand 6, 2:a våningen, 00530 Helsingfors, tel. (09) 615 2020 | PAINO Art Print Oy 2010, ISSN 0355-872X<br />
POSTI- JA KÄYNTIOSOITE / POST- OCH BESÖKADRESS<br />
John Stenbergin ranta 6, 2. kerros, 00530 Helsinki /<br />
John Stenbergs strand 6, 2:a våningen, 00530 Helsingfors<br />
VAIHDE / VÄXEL<br />
+358 (0)9 615 2020<br />
TELEFAX<br />
+358 (0)9 615 20 227<br />
KOTISIVUT / HEMSIDOR<br />
www.smu.fi<br />
SÄHKÖPOSTI / E-ADRESS<br />
etunimi.sukunimi@smu.fi / förnamn.tillnamn@smu.fi<br />
Alfons HåkAnsin HinAAjA Torvik<br />
rAumAn sATAmAssA lokAkuussA 2010.<br />
12 Merimiehen<br />
matkakuvaus<br />
monitoimimurtajalta<br />
14 Tallink Siljalla<br />
luotetaan tiimityön<br />
tuloksiin<br />
19 Jäsenetuna<br />
lakineuvontaa<br />
yksityiselämän asioissa<br />
Bütsowista<br />
ILMOITUKSET • ANNONSER<br />
puh. / tel. (09) 615 2020<br />
Lehti ilmestyy kahdeksan kertaa vuodessa.<br />
Tidningen utkommer åtta gånger om året.<br />
TILAUSHINNAT (2010)<br />
1/1 vuosi 25 e<br />
1/2 vuosi 15 e<br />
vuoTTA merenkulun opeTusTA<br />
rAumAllA<br />
kolmAnnen vuoden opiskelijA<br />
emiiliA pelTonen opiskelee TArjoilijAksi<br />
WinnovAssA rAumAllA.<br />
ILMOITUSHINNAT / ANNONSPRIS:<br />
www.smu.fi > viestintä > merimies > mediakortti /<br />
www.smu.fi > på svenska > kommunikation ><br />
Sjömannen > mediakort<br />
MERIMIES – SJÖMANNEN<br />
ILMESTYMISAIKATAULU/TIDTABELLEN 2010<br />
no aineisto toimituksessa ilmestyminen<br />
material i redaktion utges<br />
8 22.11. 17.12.
Neuvotteluoikeus<br />
on valtti vailla vertaa<br />
Seppo Lievonen, 29<br />
satamavalvoja/luottamusmies<br />
Vuosaaren satamassa FL Port Services<br />
Oy:ssa satamavalvojana työskentelevä Seppo<br />
Lievonen, 29, on toiminut <strong>Unioni</strong>n luottamusmiehenä<br />
vajaan vuoden verran. Seposta<br />
piti tulla alkuaan varaluottamusmies, mutta<br />
sattuma vei hänet suoraan luottamusmieheksi.<br />
”Neuvotteluoikeus on valtti vailla vertaa.<br />
Luottamusmies voi kysyä eri asioista ja<br />
meillä on laillinen oikeus saada niistä<br />
tietoa”, Seppo kertoo syistään ryhtyä luottamusmieheksi.<br />
<strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>n jäseneksi<br />
Seppo kuului alun perin toiseen ammattiliittoon,<br />
mutta kuultuaan kollegaltaan <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>sta,<br />
hän päätti vaihtaa liittoa.<br />
Pian tämän jälkeen hän sai myös kutsun<br />
satama-alan (003) osastokokoukseen.<br />
”Ajattelin kyllä ensin, että kokous on varmaan<br />
kamalaa jäykistelyä, mutta se olikin<br />
kaukana siitä”, Seppo kertoo nyt jälkikäteen<br />
hieman huvittuneena.<br />
Osaston kokouksessa kuulumisia käytiin<br />
läpi satamittain.<br />
”Tämä oli ensimmäinen kerta, kun minulla<br />
oli mahdollisuus saada tietoa, kuinka<br />
eri asiat toimivat <strong>Suomen</strong> muissa satamissa.<br />
Opin paljon uutta.”<br />
”Keissien” puintia<br />
Tänä syksynä Seppo tapasi <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>n<br />
luottamusmiesporukkaa täydennyskurssien<br />
illallisella.<br />
”Oli mielenkiintoista nähdä, kuinka<br />
monipuolinen ammattijoukko <strong>Unioni</strong>n<br />
luottamusmiehet ovat.”<br />
Illallisella turistiin epävirallista ja virallisempaa<br />
asiaa; pohdittua tuli erilaisia ”keissejä”<br />
muiden luottamusmiesten kanssa.<br />
”Sakki oli kyllä erittäin mukavaa ja<br />
rentoa. Nyt kun tuntee jengiä kasvoilta, on<br />
helpompi pitää yhteyttä myös jatkossa.”<br />
Itämeren<br />
ympäristöystävällisin alus avaisi oven<br />
kotimaisen tonniston uusimiseksi<br />
STX Finlandin Turun telakalta laskettiin juuri<br />
vesille maailman suurin risteilijä, Allure of the<br />
Seas. Se oli telakan viimeinen rakenteilla ollut<br />
alus. Risteilijää rakensi 700–800 yritystä.<br />
Suurin osa niistä tuli Turun seudulta ja rannikolta,<br />
mutta myös syvemmältä sisämaasta.<br />
Jättiristeilijän valmistuttua Turun työttömyysasteen<br />
on arvioitu olevan vuodenvaihteessa<br />
17 prosenttia.<br />
Meriklusteri työllistää Turun seudulla suoraan<br />
8 000 ihmistä. Turun telakalla näistä on<br />
työskennellyt suoraan 2 000 henkeä, loput<br />
6 000 eri alihankkijoiden palveluksessa. Alihankkijoiden<br />
6 000 työntekijästä puolestaan<br />
2 000 on työskennellyt Turun telakan porttien<br />
sisäpuolella. Näin ollen telakalla voidaan laskea<br />
urakoineen yhteensä 4 000 työntekijää<br />
alusrakentamisen parissa.<br />
Varsinais-<strong>Suomen</strong> työllisyystilanne nojaakin<br />
vahvasti meriklusterin toimintaan. Turun<br />
seudun ”pelastajaksi” ilmoittautui lokakuun<br />
lopulla Viking Line-varustamo, joka kertoi<br />
tehneensä telakkayhtiö STX Finlandin kanssa<br />
esisopimuksen uuden matkustaja-aluksen<br />
rakentamisesta Turun telakalla, mikäli valtio<br />
myöntää hankkeelle ympäristötukea.<br />
Liikenne- ja viestintäministeriössä viimeistelläänkin<br />
parhaillaan meriliikenteen uudisalusten<br />
ympäristötukiohjelmaa ja sitä koskevaa<br />
asetusta, joka käsitellään valtioneuvoston<br />
istunnossa marraskuussa. Tämän jälkeen<br />
asetus menee vielä EU-komission käsittelyyn.<br />
Kun se on saapunut sieltä, asetuksen tuista<br />
käynnistetään yleinen hakumenettely. Eduskunta<br />
on myöntänyt alusten ympäristötukeen<br />
30 miljoonan euron valtuuden. Tuki voidaan<br />
myöntää yhdelle tai useammalle varustamolle.<br />
Mikäli yhdelle varustamolle myönnetään<br />
yli 7,5 miljoonaa euroa tukea, tukipäätös on<br />
vielä erikseen hyväksyttävä EU-komissiossa.<br />
<strong>Suomen</strong> lipun alla kulkevan aluskannan<br />
keski-ikä on 20 vuotta, joten uudistamista<br />
todellakin tarvitaan. Valtion takaama ympäristötuki<br />
tarjoaakin hyvän mahdollisuuden<br />
uudistaa vanhaa aluskantaa. Viking Line on<br />
kertonut harkitsevansa ottavansa uudessa<br />
aluksessa käyttöön ympäristöystävällisemmän<br />
ja rikittömän polttoaineen, LNG:n, eli<br />
pääkirjoitus:<br />
nesteytetyn maakaasun. Itämerellä seilaisi<br />
tämän jälkeen kaikkien aikojen ympäristöystävällisin<br />
matkustaja-alus.<br />
Ympäristöhyötyjen lisäksi uuden aluksen<br />
rakentaminen toisi Turun seudulle sen kiperästi<br />
kaipaamaa työtä. Viking Linen matkustaja-aluksen<br />
rakentamisen on laskettu tuovan<br />
telakalle töitä yhteensä 2 600 henkilötyövuotta.<br />
Työ- ja elinkeinoministeriön laskelman<br />
mukaan yhden henkilön, joka ansaitsee 2 500<br />
euroa bruttona kuukaudessa, työttömyydestä<br />
aiheutuvat kustannukset vuodessa ovat yhteiskunnalle<br />
noin 25 000 euroa. Mikäli uutta<br />
alusta ei rakennettaisikaan, 2 600 henkilötyövuoden<br />
”menetyksestä” ja työttömyydestä<br />
aiheutuvat kustannukset olisivat yhteensä 65<br />
miljoonaa euroa.<br />
Huomioitava kuitenkin on, että tämä luku<br />
ei pidä sisällään jo telakalta aiemmin työttömäksi<br />
jääneitä, jolloin todelliset työttömyyskustannukset<br />
olisivat todellisuudessa vielä<br />
suuremmat. Turun telakan hiljenemisen on<br />
laskettu vähentävän kaupungin verotuloja<br />
runsaat neljä miljoonaa euroa ensi vuonna<br />
2011. Tämän lisäksi se lisää työllistämis- ja rakennemuutoskuluja<br />
miljoonilla. Vuonna 2012<br />
luvut ovat vieläkin suuremmat, jos telakkaväki<br />
tippuu työmarkkinatuelle ja uutta laivatilausta<br />
ei saada.<br />
Turun ja suomalaisen meriklusterin kannalta<br />
Turun telakalle tarvitaan siis mahdollisimman<br />
nopeasti uusia tilauksia. Telakalle<br />
tuomien työllistämishyötyjen lisäksi ei pidä<br />
unohtaa, että uuden laivan rakentaminen<br />
Suomessa, ja saapuminen <strong>Suomen</strong> lipun<br />
alle, toisi valtion rahakirstuun myös moninaisia<br />
verotuloja. Uuden, ympäristöystävällisemmän<br />
aluksen rakentaminen avaisi oven uusia<br />
laajemminkin kotimaista tonnistoa, jolloin<br />
Suomi toimisi Itämeren alueen mallimaana<br />
ympäristöystävällisessä merenkulussa. Samalla<br />
vaalittaisiin kotimaista, erikoistunutta<br />
telakkateollisuuden ja merenkulun osaamista<br />
sekä pidettäisiin kotimaisesta huoltovarmuudesta<br />
huolta, joka on vaarassa kadota, jos<br />
metalli-, telakka- ja merenkulkuosaaminen<br />
päästetään häviämään kotimaasta.
Rauma 2010<br />
TeKsTi ja KUvaT: saana Lamminsivu<br />
Lähde: Kapteenej, styyrmannej, tervatui trossej ja taeva merkei: merenkulun opetusta raumalla 1880–2000, mikko Uola<br />
4<br />
40 raumalla<br />
vuotta<br />
merenkulun<br />
ammattikoulutusta
auman merenkulun opetus juhli pyöreitä lokakuussa:<br />
ammattikouluopetus täytti 40 vuotta ja päällystökoulutus 130 vuotta.<br />
rauman viriäminen merkittäväksimerenkulkukaupungiksi<br />
sykähti liikkeelle vuonna<br />
1830 tapulikaupunkioikeuksien<br />
myötä. Kaikista ulkomaanliikennettä<br />
harjoittavista kaupungeista piti löytyä merimieshuone,<br />
joka perustettiin Raumalle<br />
1842. Samalla alettiin vaatia alkeellisen ammattikoulutuksen<br />
antamista kauppalaivoihin<br />
merimiehiksi pestautuville ja haaveilla<br />
merikoulun saamisesta kaupunkiin.<br />
Lähimmät suomenkieliset merikoulut<br />
löytyivät tuohon aikaan vain Oulusta ja<br />
Viipurista. Köyhimmillä ei ollut varaa lähteä<br />
opiskelemaan näin kauas. Merikoulua<br />
näkökulmA:<br />
ERIKOISAMMATTITUTKINTO<br />
MYÖS MERENKULKUUN<br />
kaupunkeihinsa alkoivat havitella myös<br />
Pori ja Uusikaupunki, mutta Rauma veti<br />
pidemmän korren muun muassa merkittävän<br />
kauppalaivastonsa ansiosta. Lupa suomenkielisen<br />
merikoulun perustamisesta<br />
Raumalle saatiin vuonna 1880 pitkällisen<br />
kädenväännön tuloksena. Koulussa aloittivat<br />
tuolloin toimintansa perämies- ja kauppalaivuriosastot.<br />
MIEHISTÖPUOLEN KOULUTUSTA<br />
SUOMESSA 1960-LUVULTA ALKAEN<br />
Suomessa ei annettu miehistöpuolen ammatillista<br />
koulutusta ennen 1960-lukua.<br />
Ainoastaan laivojen keittiöhenkilökuntaa<br />
Toisin kuin monilla muilla aloilla, merenkulussa ei ole vielä nykypäivänä<br />
olemassa erikoisammattitutkintoja. Erikoisammattitutkinnossa<br />
vaaditaan alan vaativimpien työtehtävien hallinta ja syvällistä osaamista<br />
jollakin ammatin erikoisalueella. Tämä kriteeri täyttyy merimiehillä<br />
monissa eri ammateissa: ”konkari omassa lajissaan”, kuten sanotaan.<br />
Merenkulkijat eivät voi jäädä muita aloja vähemmällä, eli erikoisammattitutkinnolle<br />
olisi alalla selvä tilaus olemassa, WinNovan merenkulku-<br />
ja turvallisuusalan opettaja Harry Rostedt toteaa.<br />
kATso lisää kuviA rAumAlTA: www.smU.fi > viestintä > nettijUtUt > raUma 2010<br />
fAkTA!<br />
Lupa suomenkielisen<br />
merikoulun perustamisesta Raumalle<br />
saatiin vuonna 1880<br />
pitkällisen kädenväännön tuloksena.<br />
oli koulutettu satunnaisesti muutamissa<br />
yksityisissä oppilaitoksissa, mutta muutoin<br />
töihin ”kouliintui” laivoilla käytännön opin<br />
kautta.<br />
Miehistöpuolen järjestäytyneen koulutuksen<br />
tarvetta korosti erityisesti <strong>Merimies</strong>-<br />
<strong>Unioni</strong>. Valtion merimieskoulu aloitti toimintansa<br />
Aurajokeen hinatussa <strong>Suomen</strong><br />
Joutsenessa 1961 huhtikuussa. Saman<br />
vuoden syksyllä perustettiin myös Ahvenanmaalle<br />
ruotsinkielinen merimiesammattikoulu.<br />
>><br />
Rauma sai tapulikaupunkioikeudet vuonna 1830, minkä seurauksena<br />
alueen kauppamerenkulku vilkastui huomattavasti.<br />
Alettiin seilata rannikkoa ja Tukholmaa kauemmas Englantiin,<br />
Ranskaan ja Välimeren maihin, jopa muihin maanosiin.<br />
Vuosikymmenet eivät ole vähentäneet Rauman merkitystä<br />
merenkulkukaupunkina. Päinvastoin, Rauman satama on<br />
pitänyt pintansa tuonti- ja vientiluvuillaan yhtenä <strong>Suomen</strong><br />
suurimmista satamista. Tämän vuoden kesäkuun loppuun<br />
mennessä Rauman sataman kokonaisliikenne oli yhteensä<br />
2,62 miljoonaa tonnia ja lisäystä edellisvuoteen verrattuna oli<br />
runsaat 10 prosenttia.<br />
5
MUUNTOKOULUTUS<br />
WinNovan merenkulkualan yksikkö<br />
tarjoaa ainoana merenkulkualan oppi-<br />
laitoksena Suomessa muuntokoulutusta<br />
sähköasentajasta laivasähkömieheksi<br />
aikuiskoulutuspuolella. Kurssit alkavat<br />
kerran vuodessa.<br />
”Muuntokoulutusta on ollut tarjolla vuodesta<br />
2002 alkaen”, opettaja Jari Myllynen<br />
toteaa.<br />
Koulutukseen osallistuneiden ikähajonta<br />
on ollut suuri.<br />
”Ikä ei ole todellakaan este opintojen<br />
aloittamiselle”, Myllynen painottaa.<br />
”Muuntokoulutuksessa on ollut esimerkiksi<br />
telakalla 10–15 vuotta työskennelleitä”,<br />
hän antaa yhden esimerkin kurssin<br />
opiskelijoista.<br />
Jokaisen hakijan henkilökohtainen työkokemus<br />
ja koulutus otetaan haussa huomioon.<br />
Lähtökohta opinnoille on kolmen<br />
vuoden ammattikoulutus ja vuosi työelämänkokemusta.<br />
”Mutta aina kannattaa kysyä ja hakea,<br />
ja pohditaan sitten jokaisen opintovalmiudet<br />
sekä lähtökohdat koulutukseen henkilökohtaisella<br />
tasolla”, Myllynen muistuttaa.<br />
Noin yhdeksän kuukautta kestävän<br />
muuntokoulutuksen aikana opiskelija saa<br />
lisäksi hätätilanteiden peruskoulutuksen<br />
sekä vahtimieskoulutuksen.<br />
”Muuntokoulutus käynnistyi alun perin<br />
kentältä ja varustamoista tulleesta toiveesta,<br />
että laivasähkömiehiä tarvitaan.”<br />
LÄNSIRANNIKON KOULUTUS OY WINNOVA<br />
merenKULKU- ja TUrvaLLisUUsaLa<br />
sUojanTie 2<br />
26100 raUma<br />
pUh. 044 455 8042 Tai<br />
044 455 8045<br />
WWW.WINNOVA.FI<br />
6<br />
Sami Viskari opiskelee <strong>Raumalla</strong> laivatarjoilijaksi ja<br />
aikoo suuntautua opinnoissaan myöhemmin vielä baarimestariksi.<br />
>><br />
MERIMIESKOULU RAUMALLE 1970<br />
<strong>Raumalla</strong> miehistöpuolen koulutus käynnistyi<br />
vuonna 1970, jolloin Rauman merimieskoulu<br />
aloitti toimintansa. Koulussa<br />
oli mahdollista opiskella kansimies-, konemies-<br />
tai laivasähkömiesluokilla sekä<br />
talousosaston perusopintolinjalla ja laivakokkiluokalla.<br />
Merikouluissa alettiin antaa<br />
merimiesten erikois- ja täydennyskoulutusta<br />
1970-luvun puolivälistä lähtien. Myös<br />
Rauman merimieskoulussa niin sanotulla<br />
erikoiskoulutuksella on ollut koko ajan vahva<br />
sija.<br />
WINNOVA<br />
Rauman merikoulussa juhlittiin lokakuussa<br />
pyöreitä, sillä merikoulu perustettiin<br />
kaupunkiin siis tasan 130 vuotta sitten.<br />
Koulussa annettiin alkuunsa<br />
vain päällystöpuolen koulutusta.<br />
<strong>Raumalla</strong> alettiin tarjota vuonna<br />
1970 miehistöpuolen koulutusta,<br />
joka juhli vastaavasti tänä syksynä<br />
40-vuotistaivaltaan.<br />
Rauman merikoulu on käynyt<br />
vuosikymmenten aikana läpi useita<br />
organisaatiomuutoksia. Vuoden<br />
2010 alusta alkaen merenkulun<br />
koulutusta <strong>Raumalla</strong> järjestää WinNova /<br />
Länsirannikon Koulutus Oy. Vaikka koulun<br />
nimi muuttui, merikoulun tilat seisovat<br />
<strong>Raumalla</strong> edelleen saman mäen päällä kuin<br />
toiminnan alussa tasan 40 vuotta sitten.<br />
WinNovan merenkulku- ja turvallisuusalan<br />
yksikkö <strong>Raumalla</strong> tarjoaa nykyisin<br />
ainoana oppilaitoksena Suomessa<br />
suomenkielellä kaikki neljä merenkulun<br />
koulutusohjelmaa: kansi- ja konekorjauksen<br />
(korjaaja), kansipäällystön (vahtiperämies),<br />
konepäällystön (vahtikonemestari ja<br />
alikonemestari) ja sähkökäytön koulutusohjelmat<br />
(laivasähköasentaja). Sen lisäksi<br />
<strong>Raumalla</strong> voi opiskella hotelli-, ravintola- ja<br />
catering-alan perustutkintolinjalla (tarjoilija/laivatarjoilija<br />
ja ravintola- ja laivakokki).<br />
Erikoistuminen eri merenkulkuammatteihin<br />
alkaa tutkinnon yhteisten ammatillisten<br />
opintojen jälkeen, toisen vuosikurssin<br />
alussa. Työssäoppiminen on edelleen<br />
olennainen osa merimiehen koulutusta.<br />
”Työharjoittelussa laivalla tärkeää on,<br />
että oppilas todellakin saa harjoitella asioita,<br />
eikä hänellä teetätetä niin sanotusti vain<br />
hanttihommia”, WinNovan merenkulku-<br />
ja turvallisuusalan opettaja Harry Rostedt<br />
muistuttaa.
kokki<br />
koulunpenkillä<br />
jaakko salén, 21, kipaisi työelämästä<br />
koulunpenkille. maapuolen keittiössä<br />
kokkina toiminut nuori mies tähtää nyt<br />
laivakokin uralle.<br />
Rauma 2010<br />
Padat, kattilat ja kauhat ovat ympäröineet<br />
Jaakkoa jo lapsuudesta saakka.<br />
”Olen pyörinyt keittiössä jo seitsemänvuotiaasta<br />
lähtien. Äiti ja sisko ovat kokkeja”,<br />
Jaakko myhäilee.<br />
TYÖELÄMÄSSÄ KUUSI VUOTTA<br />
Sen minkä nuorena oppii, vanhana taitaa. Keittiövaltakunnassa<br />
kasvaneena Jaakon tie kokiksi<br />
oli viitoitettu, mutta silti se tuntuu aivan oikealta<br />
valinnalta. Peruskoulun työharjoittelu maapuolen<br />
ravintolakeittiössä antoi lopullisen leiman<br />
sille, että tätä polkua on seurattava, hän kertoo.<br />
”Työharjoittelun jälkeen minua pyydettiin samaiseen<br />
ravintolaan kesätöihin ja sinne sitten<br />
jäin.”<br />
Jaakko laskee olleensa 15-vuotias, kun hän<br />
aloitti työt ravintolassa. Samaan aikaan hän kävi<br />
loppuun peruskoulua.<br />
”Ensin toimin keittiössä keittiöapulaisena.”<br />
Kotoa kertynyt kyökkipuolen kokemus osoitti,<br />
että Jaakolta ei mene puurot ja vellit sekaisin,<br />
joten pian hän huomasi tekevänsä kokin ”hommia”.<br />
Työsuhde oli ollut alkuunsa määräaikainen,<br />
mutta vakinaistettiin pian. Niin Jaakko siirtyi<br />
peruskoulun penkiltä suoraan työelämään ja<br />
mikäpäs siinä, sillä työ oli mielekästä ja sitä oli<br />
tarjolla hyvin.<br />
VUODET VIERIVÄT – MAISTA LAIVALLE?<br />
Viime keväänä Jaakko huomasi työskennelleensä<br />
maapuolen ravintolassa jo kuuden vuoden<br />
ajan. Raumalaisena ja meren läheisyydessä<br />
kasvaneena miehelle vierähti mieleen, että laivatyökään<br />
ei saattaisi olla lainkaan hullumpaa.<br />
Niin hän haki kotipaikkakunnalla sijaitsevaan<br />
WinNovaan opiskelemaan ja on nyt sillä tiellä.<br />
”Työkokemukseni tähden pääsin aloittamaan<br />
opinnot suoraan toiselta vuosikurssilta”, Jaakko<br />
on tyytyväinen siihen, että koulussa huomioidaan<br />
myös oppilaiden henkilökohtaiset taustat<br />
ja työkokemukset.<br />
Työelämästä koulunpenkille siirtyminen ei<br />
ole ollut Jaakon mielestä mitenkään vaikeaa.<br />
Motivaatiota on tuonut varmasti se, että toisen<br />
vuoden opiskelijat aloittavat opinnot suoraan<br />
omissa ryhmissään, eli Jaakko talouspuolen laivakokkilinjalla.<br />
”Haluan ilman muuta paperit taskuun ja<br />
sitten laivalle töihin. Haluaisin tehdä työharjoittelun<br />
ensin matkustajalaivalla ja hakea ehkä<br />
sitten rahtipuolella töihin, mutta aika näyttää.<br />
Oikeastaan kaikki laivakeittiöt kiinnostavat”, tuleva<br />
laivakokki tuumii tarmokkaana.<br />
7
Rauma 2010<br />
8<br />
Merenjumalan<br />
matkassa<br />
rauman satamasta kuljetaan vilkkaasti<br />
maailmalle. suuria aluksia satamaan ja sieltä<br />
pois avustaa toisinaan itsensä neptun;<br />
alfons håkansin rauman hinaajista suurin.<br />
TeKsTi ja KUvaT: saana Lamminsivu
Alfons Håkansilla on <strong>Raumalla</strong><br />
kolme hinaajaa: Neptun, Torvik<br />
ja Lippo. Merenjumalasta löytyy<br />
eniten vetovoimaa, jopa 37 tonnia. Nyt Neptun<br />
ei kuitenkaan puhku ja puhise, vaan<br />
makaa tyynnä laiturissa. Sää on satamassa<br />
seisahtunut, vaikka eletään syys–lokakuun<br />
vaihdetta.<br />
”Rauman satama on suojaisa, sillä olemme<br />
täällä lahdelmassa”, konepäällikkö Atte<br />
Jalonen katselee Neptunin kannelta eteensä<br />
avautuvaa satama-aluetta.<br />
Håkansin hinaajat avustavat Rauman<br />
satamaan saapuvia aluksia ja siirtelevät<br />
proomuja. Työkenttä ei rajoitu pelkkään<br />
Rauman satamaan, vaan ”Håkun” hinaajat<br />
operoivat myös lähirannikoilla ja -kaupungeissa.<br />
”Työskentelemme pääpiirteissään Uusikaupunki–Pori–Rauma<br />
-akselilla”, Jalonen<br />
kartoittaa.<br />
YMPÄRIVUOROKAUTINEN PÄIVYSTYS<br />
Hinaaja Torvik on saapunut aamuyöstä työkeikalta<br />
Porista. Nyt matkalle samaiseen<br />
kaupunkiin valmistellaan pienempää Lippoa.<br />
”3 400 litraa polttoainetta, 300 litraa vettä<br />
ja lohkolämmitin pelaa”, joku kuuluttaa<br />
käytävässä.<br />
Kaikki on kunnossa, matkalle lähtöön<br />
ollaan valmiita. Alfons Håkansin hinaajilla<br />
<strong>Raumalla</strong> työskentelee yhdeksän työntekijää,<br />
joista normaalisti kolme on vapaalla<br />
ja kuusi työvuorossa. Aluksilla on ympärivuorokautinen<br />
päivystys. Satamaan saapuvat<br />
suuret alukset eivät katso kelloa ja niitä<br />
avustetaan aina tarpeen vaatiessa. Rauman<br />
satamaan voi siis päästä toisinaan jopa itsensä<br />
Neptunin matkassa.<br />
Tarjoilijasta<br />
KORJAAJAKSi<br />
<strong>Merimies</strong>työstä on moneksi. Hyvä esimerkki<br />
alan tarjoamista mahdollisuuksista<br />
on tarjoilija Hilda Uitus, joka päätti<br />
monipuolistaa merimiesosaamistaan ja<br />
kouluttautua nykyisen tarjoilijan ammatin<br />
lisäksi korjaajaksi.<br />
Valmistuttuaan Tampereelta ravintola-alan<br />
oppilaitoksesta merille lähtö<br />
tuntui Hildalle jollakin tapaa itsestään<br />
selvältä.<br />
”Koulusta sai erittäin hyvän ammatillisen<br />
pohjan nykyiseen tarjoilijan työhön”,<br />
Hilda toteaa.<br />
Meriura on tuntunut oikealta valinnalta,<br />
eikä töistä voi sanoa olleen pulaa.<br />
”Työskentelen nyt kolmatta vuotta<br />
vikaeeraajana M/s Silja Europan Buffet-<br />
ravintolassa”, Hilda kertoo.<br />
KOTI TAMPEREELLA, TYÖ<br />
TURUSSA JA KOULU RAUMALLA<br />
Nyt istutaan kuitenkin Neptun-hinaajan<br />
messissä <strong>Raumalla</strong>, eikä matkustajalaivalla.<br />
Hildalla on meneillään neljän viikon<br />
mittaisen työharjoittelunsa viimeinen<br />
päivä Alfons Håkansilla.<br />
”Hyvin ovat hommat sujuneet”, työkaverit<br />
kehuvat.<br />
Merillä ei voi sanoa olevan enää nykypäivänä<br />
perinteisiä miesten ja naisten<br />
töitä, ”nainen byssassa, mies koneessa”,<br />
Merenjumalan mukaan nimetty Neptun on <strong>Raumalla</strong> kotisatamaansa<br />
pitävistä ”Håkun” hinaajista suurin. Kannella<br />
harjoittelija Hilda Uitus ja konepäällikkö Atte Jalonen.<br />
vaan työt tasa-arvoistuvat ja ne hoitaa<br />
se, keneltä löytyy ammattitaitoa. Hilda<br />
on Håkansilla tekemäänsä työharjoitteluun<br />
tyytyväinen.<br />
”Kyllä täällä laivalla saa parhaimman<br />
opin tulevaan ammattiin käytännön töiden<br />
kautta”, Hilda vahvistaa.<br />
”Ja lämpöpuhallin toimii taas”, työkaverit<br />
kiittävät Hildaa sen korjaamisesta.<br />
Koti Tampereella, työ Turussa ja koulu<br />
<strong>Raumalla</strong>. Hilda ei kiellä, etteikö työn-<br />
teon ja koulun yhdistäminen olisi ollut<br />
raskasta. Rauman sataman vieressä<br />
mäen päällä seisoo Hildan opinahjo,<br />
Rauman merikoulu, eli nykyinen Winnova.<br />
”Valmistumisen pitäisi häämöttää<br />
edessä ensi keväänä”, Hilda kuvailee sisimmästään<br />
löytyvää pontta meneillään<br />
olevien opintojen loppuunsaattamiseen,<br />
”ja sitten kutsuvat maailman meret tai<br />
aivan uudet haasteet.”<br />
9
TeksTi: ilpo minkkinen kuvA: winnova<br />
matruusin, konemiehen, korjausmiehen ja pursimiehen asetuksen aluksen miehityksestä ja<br />
laivaväestä (1797/2009) mukaisiin pätevyyskirjoihin vaadittavat tutkinnot jatkuvat<br />
”non-stop” -koulutuksena winnovassa raumalla.<br />
Ensimmäiset tutkintotilaisuudet toteutettiin toukokuussa ja syyskuussa<br />
jatkettiin jälleen ”non-stop” koulutuksilla edellä mainittuihin<br />
pätevyyksiin. Koulutus toteutetaan näyttötutkintona, jossa näyttöpäiviä<br />
tarjotaan läpi vuoden säännöllisin väliajoin.<br />
Matruusi<br />
Työkokemusta on,<br />
mutta puuttuvatko ”paperit”?<br />
Pääsyvaatimuksena matruusin näyttöihin on 18 vuoden ikä sekä vahtimiehen<br />
pätevyyskirja ja merityökokemusta 3 vuotta kansiosaston<br />
tehtävissä kauppa-aluksessa, jonka bruttovetoisuus on vähintään 200<br />
ja koneteho vähintään 350 kW. Vaihtoehtoisesti hyväksytään vastaavan<br />
merityökokemuksen ja koulutuksen yhdistelmää seuraavasti: joko<br />
2 vuotta koulutusta ja 1 vuosi työkokemusta tai 1 vuosi koulutusta +<br />
2 vuotta työkokemusta. Työkokemus lasketaan merityöpäivinä, jolloin<br />
yksi vuosi on 360 merityöpäivää.<br />
Korjausmies<br />
Pääsyvaatimuksena korjausmiehen näyttöihin on konemiehen pätevyyskirja<br />
ja 6 kuukautta meripalvelua konemiehen pätevyyskirjaan<br />
vaadittavan palvelun jälkeistä meripalvelua koneosastossa tai yleistoimihenkilönä<br />
kansi- tai koneosastossa kauppa-aluksessa, jonka bruttovetoisuus<br />
on vähintään 200 ja koneteho vähintään 350 kW.<br />
matrUUsin ja konemiehen TUTKinnon sUoriTTaminen<br />
johTaa jaTKossa sTCW-yLeissopimUKsen mUKaisiin päTevyysKirjoihin.<br />
Hae nyt,<br />
näyttötutkintoja<br />
”non-stoppina”<br />
<strong>Raumalla</strong>!<br />
Merenkulkija, sinulla on nyt hyvä tilaisuus saada korkeampi<br />
pätevyys joustavalla tavalla omaan tahtiin. Aina kannattaa hankkia<br />
ylempi pätevyys kun edellytykset siihen täyttyvät.<br />
Konemies (moottorimies)<br />
Pääsyvaatimuksena konemiehen näyttöihin on 18 vuoden ikä sekä<br />
vahtimiehen pätevyyskirja ja merityökokemusta 3 vuotta koneosaston<br />
tehtävissä kauppa-aluksessa, jonka bruttovetoisuus on vähintään 200<br />
ja koneteho vähintään 350 kW. Vaihtoehtoisesti hyväksytään vastaavan<br />
merityökokemuksen ja koulutuksen yhdistelmää seuraavasti: joko 2<br />
vuotta koulutusta ja 1 vuosi työkokemusta tai 1 vuosi koulutusta +<br />
2 vuotta työkokemusta. Työkokemus lasketaan merityöpäivinä, jolloin<br />
yksi vuosi on 360 merityöpäivää.<br />
Pursimies<br />
Pääsyvaatimuksena pursimiehen näyttöihin on matruusin pätevyyskirja<br />
ja 6 kuukautta meripalvelua matruusin pätevyyskirjaan vaadittavan<br />
palvelun jälkeistä meripalvelua kansiosastossa tai yleistoimihenkilönä<br />
kansi- tai koneosastossa kauppa-aluksessa, jonka bruttovetoisuus on<br />
vähintään 200 ja koneteho vähintään 350 kW.<br />
Kansainvälisen merenkulkujärjestön IMO:n Manilassa Filippiineillä 21.–25. kesäkuuta 2010 pidetyssä diplomaattikonferenssissa sovittiin STCWyleissopimuksen<br />
muutoksista. ”Manila-muutokset” tulevat voimaan vuonna 2012. Uudistuksen myötä matruusin pätevyyttä koskevat säädökset<br />
on siirretty Kansainvälisestä työjärjestöstä (ILO) STCW-koodiin. Jatkossa matruusin (able seafarer deck) ja konemiehen (able seafarer engine)<br />
pätevyyskirjoista tulee STCW-yleissopimuksen mukaisia pätevyyskirjoja. Siirtymäaika vanhoista pätevyyskirjoista on vuoteen 2017 saakka.
Liikennevirasto ja<br />
arctia icebreaking<br />
tekivät monivuotisen sopimuksen<br />
jäänmurrosta<br />
Liikennevirasto on tehnyt arctia icebreaking oy:n<br />
kanssa jäänmurtoa koskevan palvelusopimuksen. Uusi<br />
jäänmurtosopimus on voimassa vähintään viisi vuotta ja<br />
siihen sisältyy kaksi viiden vuoden optiota (5+5).<br />
Sopimuksen lopulliset kustannukset määräytyvät<br />
murtajien toimintapäivien mukaan.<br />
Riippuen talven ankaruudesta kustannukset<br />
ovat noin 22–26 miljoonaa euroa talvikaudessa.<br />
Polttoainekustannukset eivät sisälly<br />
summaan.<br />
Nyt tehty sopimus koskee Arctia Icebreaking<br />
Oy:n viittä nk. perinteistä jäänmurtajaa,<br />
jotka muodostavat luotettavan peruslaivaston<br />
<strong>Suomen</strong> jäänmurtopalveluiden hoitamiseksi.<br />
Perinteisten jäänmurtajien lisäksi tarvitaan<br />
sopimukset myös muiden murtajien<br />
varallaolosta ja vahva yhteistyö Ruotsin kanssa,<br />
jotta meillä on tarvittaessa yhdeksän jään-<br />
Luottamusmieskoulutus<br />
vuonna 2011<br />
sUomen merimies-<strong>Unioni</strong> järjestää<br />
LUottamUsmiehiksi vaLitUiLLe omaa<br />
LUottamUsmieskoULUtUsta. kUrssit on tarkoitettU<br />
kaikiLLe LUottamUstehtävissä oLeviLLe.<br />
kUrsseiLLe hakeminen<br />
Kursseille haetaan ammattiyhdistysliikkeen kurssihakemuslomakkeella,<br />
jonka saat luottamusmiehiltä, <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>n toimistoista<br />
ja <strong>Unioni</strong>n kotisivuilta:<br />
www.smU.fi > koULUtUs > LUottamUsmieskoULUtUs<br />
pentti holappa<br />
murtajan palvelut normaalin ja ankaramman<br />
talven tarpeisiin.<br />
”<strong>Suomen</strong> talvisatamilla on keskeinen merkitys<br />
<strong>Suomen</strong> hyvinvoinnille ja ne pidetään<br />
jäänmurtajien avulla auki liikenteelle ympäri<br />
vuoden. Uudella jäänmurtosopimuksella<br />
vahvistetaan perinteisten jäänmurtajien<br />
Urhon, Sisun, Otson ja Kontion elinkaaren<br />
jatkuminen 15 vuodeksi eteenpäin ja samalla<br />
varmistetaan elinkeinoelämän tarpeet häiriöttömästä<br />
talviliikenteestä näiden alusten<br />
osalta”, toteaa Liikenneviraston pääjohtaja<br />
Juhani Tervala.<br />
Laivojen<br />
ympäristötuki<br />
hakuun<br />
marraskuussa<br />
liikenne- jA<br />
viesTinTäminisTeriön<br />
TiedoTe 27.10.2010<br />
Liikenne- ja viestintäministeriössä viimeistellään<br />
meriliikenteen uudisalusten ympäristötukiohjelmaa<br />
ja sitä koskevaa asetusta. Asetus<br />
käsitellään valtioneuvoston istunnossa marraskuussa.<br />
Kun hallitus on hyväksynyt asetuksen,<br />
se tulee voimaan välittömästi. Sen jälkeen<br />
tuki on yrityksien haettavissa.<br />
Tukea voidaan myöntää Suomeen rekisteröidylle<br />
yritykselle, joka harjoittaa laivan-<br />
varustoimintaa. Tukea on mahdollista myöntää<br />
hankkeelle, jolla on merkittävästi ympäristöä<br />
parantavia vaikutuksia. Näitä ovat ympäristöystävällisempien<br />
alusten käyttöönotto tai tekniset<br />
ratkaisut mukaan lukien vaihtoehtoisten<br />
polttoaineiden käyttö tai polttoaineiden päästönvähentämisteknologian<br />
hyödyntäminen.<br />
Tukiohjelma tarvitsee EU:n komission hyväksynnän<br />
eli tukea ei voida maksaa ennen<br />
kuin komissio on asian käsitellyt. Eduskunta<br />
on myöntänyt jo aiemmin 30 miljoonan euron<br />
valtuuden alusten ympäristötukeen. Esitys sisältyy<br />
hallituksen eduskunnalle marraskuussa<br />
annettavaan vuoden 2011 tulo- ja menoarvion<br />
täydennysesitykseen.<br />
kUrssit<br />
14.–18.2.2011 Grundkurs för förtroendemän (öppen)<br />
14.–18.3.2011 Luottamusmiesten peruskurssi<br />
12.–13.4.2011 Luottamusmiesten täydennyskurssi /<br />
Kompletteringskurs för förtroendemän<br />
16.–20.5.2011 Luottamusmiesten jatkokurssi 1<br />
12.–16.9.2011 Luottamusmiesten jatkokurssi 2<br />
11.–12.10.2011 Luottamusmiesten täydennyskurssi /<br />
Kompletteringskurs för förtroendemän<br />
Lisätietoja kUrsseista ja mUUsta koULUtUksesta:<br />
Liittosihteeri Kenneth Bondas<br />
puh. (09) 6152 0254, 040 456 0245<br />
s-posti: kenneth.bondas@smu.fi<br />
11
TeKsTi ja KUvaT: Pentti holappa<br />
Matkalle siis sinne, missä aurinko<br />
ei tähän vuodenaikaan enää paista!<br />
Tämänkertaisen ”meriseikkailun”<br />
kohde odotti lumen ja jään maassa,<br />
Grönlannissa. Pakkasin kimpsuni ja kampsuni<br />
kasaan ja jätin Raahen Piehingin taakseni<br />
8. syyskuuta puolilta päivin. <strong>Merimies</strong>ten<br />
työmatkat ovat sinällään jo aikamoisia<br />
seikkailuja: ensin linja-autolla Ouluun,<br />
sieltä paikallisbussilla lentokentälle, sieltä<br />
lennot Helsinkiin ja edelleen Kööpenha-<br />
12<br />
merimieHen mATkAkuvAus moniToimimurTAjAlTA<br />
Kaukana<br />
eristyksissä<br />
Avaruusseikkailu Star Trekissä tähtilaiva Enterprise syöksyy ”sinne jonnekin<br />
missä ei ole aiemmin käyty” (where no man has gone before). Samalla<br />
lauseella voi luonnehtia merimiehen arkityötä monestakin näkökulmasta<br />
Arctia Shipping Oy:ssä. Yhtiön monitoimimurtajat operoivat esimerkiksi<br />
arktisilla vesillä, muusta ”sivilisaatiosta” kaukana; eristyksissä.<br />
minaan, jossa olimme yötä. Heräsin ennen<br />
kukonlaulua, sillä lähtöselvityksessä oli oltava<br />
hyvissä ajoin. Lento Grönlantiin kesti<br />
muutaman tunnin. Liisiimme Kangerlussuaqin<br />
lentokentälle, jossa oli koneenvaihto<br />
kohti ehkä pohjoisinta, eli maailman laidalla<br />
sijaitsevaa Aasiaatin lentokenttää. Sieltä<br />
meidät kuljetettiin autolla satamaan, jossa<br />
työpaikkamme, monitoimurtaja Fennica,<br />
seisoi jo odottamassa uusia työvuorolaisia.<br />
Vaihtomiehistö puolestaan lähti suuntaa-<br />
maan kohti kotia. Alukselle saavuttuamme<br />
vedimme välittömästi työvaatteet yllemme<br />
ja aloitimme työt.<br />
Tukialus<br />
äärettömyyden keskellä<br />
Monitoimimurtaja Fennica oli ollut Grönlannin<br />
vesillä työtehtävissä jo jonkin aikaa,<br />
missä se toimi öljynporauslaivan ja -lautan<br />
apualuksena. Fennicalla ja sen sisarlaiva<br />
Nordicalla oli oltu erilaisissa työtehtävissä
arktisilla vesillä myös aiemmin. Monitoimialukset<br />
toimivat yleensä asuntolaivoina<br />
ja tukialuksina öljynporauslauttojen luona.<br />
Niiltä lasketaan mereen esimerkiksi kaapelia<br />
ja putkea.<br />
Aluksella oli aluksi 26 hengen miehitys,<br />
joista ”ulkopuolisia” oli viisi. Heistä kolme<br />
siirtyi työtörnin puolessa välissä töihin<br />
muihin laivoihin. Paikalle jäivät skotlantilainen<br />
nosturikuski ja paikallinen kalastuksenvalvoja.<br />
Siinä tämänkertaiset vierailijat<br />
”muista valtakunnista”. Monitoimimurtajilla<br />
tehtävä työ on luonteeltaan kansainvälistä<br />
ja tehtävässä vaaditaan kieli-<br />
taitoa. Meren keskellä töiden ja yhteispelin<br />
on hoiduttava, sillä kaikki ovat yhdessä keskellä<br />
ei-mitään. Merityöhön, jos johonkin<br />
vaaditaan muskettisoturiluonnetta: kaikki<br />
yhden ja yksi kaikkien puolesta.<br />
Sisäisen kellon siirtelyä<br />
Monitoimimurtajalla tehtävät<br />
laivatyöt eivät juuri poikkea tavanomaisesta<br />
laivatyöstä: perämiehet<br />
ajavat vahtia komentosillalla, konemestarit<br />
pitävät huolta konevalvomosta ja<br />
vahtimiehet työskentelevät puolestaan sekä<br />
kannella että koneessa. Toimin itse talouspuolella<br />
kokkina. Työni alkaa aamuneljäl-<br />
tä ja päivävapaa puolestaan kello 14, josta<br />
eteenpäin kokkistuertti jatkaa päivällisen<br />
valmistamista. Grönlannissa kello oli viisi<br />
tuntia <strong>Suomen</strong> aikaa jäljessä. Aikaeroon sopeutuminen<br />
ottaa törnin alussa aina oman<br />
aikansa, mutta koska työkeikan pituus on<br />
kuitenkin monta viikkoa, ajan myötä myös<br />
sisäinen kello siirtyy lopulta aina oikeaan<br />
aikaan.<br />
Päivärutiinit ovat aluksella melko samanlaisia<br />
päivästä toiseen, sillä laivan ”toimintojen”<br />
on rullattava riippumatta siitä,<br />
missäpäin kulloinkin seilataan. Poikkeuksen<br />
työviikon päivärutiineihin toi aina<br />
lauantaisin järjestetty ”muster drill”,<br />
eli palo- ja pelastusveneharjoitukset,<br />
joita pidetään aluksella säännöllisesti.<br />
Arktisten vesien keskellä töitä tehdessä<br />
merenkäynti ja vaihtuvat sääolosuhteet<br />
leijuvat aina yllätysmomenttina laivan<br />
päällä. Mikäli tuuli ja meri ärjyyntyvät<br />
sekä taivas synkkenee entisestään, vaatii<br />
se aluksen miehistöltä pitkiä hermoja<br />
ja sopeutumista.<br />
Jylhän luonnon lumoa<br />
Merillä, etenkin Grönlannissa, ollaan<br />
eristyksissä kaikesta muusta. Vapaa-<br />
aikana saattaa lukea ja katsella vi-<br />
deoita, esimerkiksi elokuvia.<br />
Pohjoisilla leveysasteilla seilattaessa<br />
televisio ei aina näy, ei ainakaan<br />
tämänkertaisella keikalla.<br />
Upea, alusta ympäröivä arktinen<br />
luonto on kuitenkin jylhä<br />
näky, jota vain harvat pääsevät todistamaan.<br />
Kaivon kameran aina<br />
esille, kun silmien eteen osui<br />
mielenkiintoista kuvattavaa. Maisema<br />
oli yksitoikkoinen, mutta<br />
omalla karulla tavallaan kaunis:<br />
merta ja jäälauttoja. Harvat laivat,<br />
joita näimme, olivat samoissa<br />
tehtävissä kuin mekin.<br />
Satelliittisignaaleja<br />
Signaaleja muuhun maailmaan, kuten ystäviin<br />
ja sukulaisiin, otetaan netin avulla.<br />
Satelliitin kautta toimiva netti onkin ensiarvoinen<br />
kapistus pitkän törnin aikana. Huolimatta<br />
hyvistä yhteydenpitovälineistä alukselle<br />
ei tullut juuri tietoja työnantajalta, eikä<br />
liitoilta missä milloinkin mentiin. Etenkin<br />
liiton toimintaa tiedonantajana kritisoitiin<br />
tämän reissun aikana, koska yhtiössä oli<br />
meneillään muutoksia, joista odotettiin<br />
maista uutisia. Kun tiedonantoja ei saavu,<br />
huhut alkavat levitä aluksella nopeasti ja ne<br />
uskotaan totena. Mielestäni säännöllinen<br />
yhteydenpito laivoihin rauhoittaisi kummasti<br />
ja etenkin tällaisina aikoina, kun yhtiössä<br />
on vallalla jatkuva epävarmuus.<br />
Ensimmäiset uutiset ajankohtaisesta<br />
tilanteesta saimme omasta mielestäni vasta<br />
Grönlannissa vastaamme kävelevältä<br />
vaihtoporukalta, kun lähdimme takaisin<br />
kotimatkalle 8. lokakuuta. Lumen ja jään<br />
maassa meillä oli mahdollisuus tutustua<br />
myös paikalliseen kaupunkiin. Talot oli rakennettu<br />
pitkälti saman kaavan mukaan,<br />
mahdollisesti talopaketteja. Pienet ja värikkäät<br />
talot olivat kuitenkin veikeästi maalattuja.<br />
Yöelämä oli myös kuulemani mukaan<br />
mieleenpainuvaa.<br />
13
Tiimityöllä tuloksia<br />
Tallink siljalla<br />
Tallink-konserni kuljetti kesä–elokuun välisenä aikana yhteensä 2 839 850 matkustajaa,<br />
mikä on viisi prosenttia enemmän edellisvuoteen verrattuna. varustamon mukaan<br />
matkustaja- ja henkilöautomäärien kasvua tapahtui yrityksen kaikilla pääreiteillä.<br />
TeKsTi ja KUvaT: saana Lamminsivu<br />
Tallink-konserni on uusinut viime<br />
vuosien aikana voimakkaasti kalustoaan.<br />
Etenkin Helsinki–Tallinnaväliä<br />
liikennöi yhtiön monta upouutta laivaa.<br />
Hyvän tuloksen tekoon ei ole riittänyt<br />
kuitenkaan pelkkä aluskannan uusiminen,<br />
vaan siihen on tarvittu myös osaavan ja<br />
motivoituneen henkilöstön apua, Tallink<br />
Siljan johto painottaa.<br />
”Laivamyynti tekee liikevaihdostamme<br />
hieman yli 50 prosenttia. On tärkeää kuulla<br />
ja saada laivahenkilökunnalta ajatuksia<br />
toiminnan kehittämiseksi”, toimitusjohtaja<br />
Margus Schults vahvistaa.<br />
JOHTO TOIVOO LUOTTAMUSMIES-<br />
TAPAAMISIA MYÖS JATKOSSA<br />
Tallink Siljalla uskotaankin vahvasti johdon<br />
ja henkilöstön väliseen ajatuksenvaihtoon.<br />
Tästä hyvänä osoituksena on se, että yhtiön<br />
johto on tavannut varustamon luottamusmiehiä<br />
säännöllisesti <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>n<br />
järjestämien täydennyskurssien yhteydessä<br />
jo useamman vuoden ajan.<br />
14<br />
”Perinteestä halutaan pitää kiinni myös<br />
jatkossa”, vahvistavat luottamusmiesten<br />
vieraiksi Hakaniemeen saapuneet toimitusjohtaja<br />
Margus Schults ja varatoimitusjohtaja<br />
Pasi Näkki.<br />
Schults on toiminut Tallink Siljan toimitusjohtajana<br />
nyt tasan vuoden verran, siitä<br />
lähtien kun yhtiön pitkäaikainen toimitusjohtaja<br />
Keijo Mehtonen jäi viime syksynä<br />
eläkkeelle. On hienoa, että myös varustamon<br />
uusi johto ymmärtää luottamusmiesten<br />
tapaamisen merkityksen ja pitää sitä<br />
tärkeänä.<br />
”Tapaamme luottamusmiehiä säännöllisesti<br />
pienemmillä kokoonpanoilla,<br />
mutta näin suurta foorumia tapasimme<br />
nyt ensimmäistä kertaa. Yhteiskokous oli<br />
anniltaan kuitenkin äärimmäisen hyvä”,<br />
varatoimitusjohtaja Näkki kehuu keskusteluja<br />
yhtiön luottamusmiesten kanssa ja<br />
lisää ”Toivomme yhteistapaamisia myös<br />
jatkossa.”<br />
”ETEENPÄIN KUIN HÖYRYJUNA”<br />
Tallink Siljan palveluksessa työskentelee<br />
yhteensä yli 6 800 työntekijää Virossa, Suomessa,<br />
Ruotsissa, Latviassa, Saksassa ja Venäjällä.<br />
Suomessa yhtiön palveluksessa on<br />
meripuolella hieman yli tuhat työntekijää.<br />
Tallink-konsernilla on yhteensä 19 alusta,<br />
jotka liikennöivät seitsemällä eri reitillä.<br />
Vaikka Tallink-konsernin matkustajamäärät<br />
ovat olleet kasvussa ja yhtiön tuloskehitys<br />
positiivista, vielä ei ole kuitenkaan<br />
saavutettu lamaa edeltänyttä tasoa. Myös<br />
rahtimäärissä on ollut pudotusta, Schults<br />
toteaa. Varustamossa ei olekaan tällä hetkellä<br />
suunnitteilla uusia alusinvestointeja,<br />
vaan yhtiössä panostetaan nyt täysillä jo<br />
olemassa olevien konseptien kehittämiseen<br />
ja palvellaan asiakkaita mahdollisimman<br />
hyvin. Työt jatkuvat siis kuten tähänkin<br />
saakka.<br />
”Menemme eteenpäin kuin höyryjuna”,<br />
varatoimitusjohtaja Pasi Näkki tiivistää yhtiön<br />
tämän hetkiset tunnelmat.
Tallink Siljan luottamusmiehet<br />
tapasivat yhtiön johtoa<br />
luottamusmiesten täydennyskurssilla<br />
Hakaniemessä 13.10.2010.<br />
Kuvassa etualalla Tallink Siljan luottamusmiehet Satu Valapuro ja<br />
Tommy Nieminen <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>n täydennyskurssilla.<br />
<strong>Suomen</strong> Varustamot ry:n toimitusjohtaja Olof Widén.<br />
Luottamusmiesten täydennyskurssi pidettiin<br />
12.–13.10.2010 Hakaniemessä. Kurssilla käytiin läpi esimerkiksi<br />
merilainsäädäntöä ja EU:n uutta sosiaaliturvaasetusta.<br />
Luottamusmiesten vieraana oli myös <strong>Suomen</strong><br />
Varustamoiden toimitusjohtaja Olof Widén, joka kertoi<br />
rikkipäästörajojen tiukennusten vaikutuksesta kotimaiseen<br />
merenkulkuun.<br />
käy kATsomAssA kuvAgAlleriA<br />
merimies-unionin koTisivuilTA:<br />
www.smU.fi > nettijUtUt > LUottamUsmiesten<br />
täydennyskUrssi 12–13.10.2010<br />
maailman<br />
meriltä<br />
KoonnUT: Juhani Artto<br />
itämeren toimintaviikoLLa hyvät tULokset<br />
Syys–lokakuun vaihteessa kymmenessä maassa järjestetty Itämeren<br />
toimintaviikko johti näyttäviin tuloksiin. Noin 160 000<br />
euron rästipalkat saatiin perittyä merimiehille, ja useilla<br />
aluksilla solmittiin kollektiiviset työehtosopimukset. Gdynian<br />
satamassa Puolassa kampanjoijat onnistuivat estämään<br />
merimiehiä osallistumasta rahdin käsittelyyn. ”Näytimme satamaviranomaisille<br />
ja varustamoille, että merimiesten ja satamatyöläisten<br />
yhteinen toiminta hyödyttää molempia ammattiryhmiä”,<br />
Gdynian sataman ITF-tarkastaja Andzrej Koscik toteaa.<br />
merirosvojen kaaPPaamat merimiehet<br />
jätettiin iLman korvaUksia tanskassa<br />
Danica Whiten miehistö, jota somalialaiset merirosvot pitivät<br />
vuonna 2007 panttivankina 83 päivää, ei ole oikeutettu korvauksiin.<br />
Niin päätti elokuussa 2009 Kööpenhaminan käräjäoikeus,<br />
ja ratkaisun vahvisti lokakuun alussa 2010 ylempi oikeusaste.<br />
Korvausvaatimusta on ajanut Tanskan merimiesten ammattiliitto<br />
Sømændenes Forbund. Se on pyrkinyt osoittamaan, että<br />
laivan varustamo ja kapteeni eivät olleet selvittäneet työntekijöille<br />
Adeninlahdella liikkumisen vaaroja, eivätkä opastaneet<br />
varautumisessa merirosvojen hyökkäykseen. Liitto voi vielä<br />
harkita tapauksen viemistä korkeimman oikeuden käsittelyyn.<br />
aina vain enemmän fiLiPPiiniLäisiä meriLLä<br />
Filippiinien viranomaisten mukaan maailman merillä työskenteli<br />
viime vuonna 330 000 filippiiniläistä merimiestä. Määrä oli<br />
kasvanut selvästi edellisestä vuodesta, ja niinpä jo reilusti yli<br />
neljännes merillä työskentelevistä oli filippiiniläisiä.<br />
Itä-Aasian saarivaltion taloudessa merimiesten rahalähetyksillä<br />
perheilleen on suuri merkitys. Viime vuonna näiden rahalähetysten<br />
arvo kohosi seitsemään miljardiin dollariin (noin<br />
viisi miljardia euroa). Ulkomailla työskentelevien filippiiniläisten<br />
rahalähetyksistä kotiin perheilleen merimiesten osuus oli<br />
melkein puolet.<br />
Mikä sitten selittää sen, että varustamot niin mielellään palkkaavat<br />
aluksille filippiiniläisiä? Pari vuotta sitten verkkojulkaisu<br />
MarineBuzz luetteli neljätoista syytä filippiiniläisten suosioon.<br />
Jutussa filippiiniläisiä kehutaan ahkeriksi, joustaviksi, uhrautuviksi<br />
ja työnantajalleen lojaaleiksi työntekijöiksi. Heidät mainitaan<br />
kurinalaisiksi ja kärsivällisiksi. Valtteihin kuuluvat myös<br />
hyvä englanninkielen taito sekä uuden teknologian nopea oppimiskyky.<br />
Osa MarineBuzzin listaamista ominaisuuksista on varustamoille<br />
mieleen, mutta alan muiden työntekijöiden näkökulmasta<br />
ongelmallisia. Sellainen ominaisuus on ennen muuta<br />
tyytyminen pieneen palkkaan, jopa heille annettuja lupauksia<br />
pienempään palkkaan, kirjoittaja moittii.<br />
Jutussa yleistetään, että filippiiniläiset ottavat asiat rennosti,<br />
mikä tekee heistä mukavia työkavereita. Ja vielä tämäkin: ”He<br />
eivät koskaan näytä kärsivän koti-ikävästä.”<br />
15
Helsingin jA Turun ToimisToillA<br />
HELSINKI<br />
Perinteiseen tapaan tarjoamme<br />
jäsenillemme jouluglögit<br />
<strong>Unioni</strong>n Helsingin toimistolla.<br />
John Stenbergin ranta 6,<br />
00530 Helsinki<br />
Pannu on kuumana<br />
maanantaina 13.12.2010<br />
klo 13.00–15.00. Tervetuloa!<br />
16<br />
TURKU<br />
Tervetuloa jouluglögille<br />
maanantaina 13.12.2010<br />
klo 12–15<br />
Turun toimistolle,<br />
Maariankatu 6 b, 5. krs.<br />
Tervetuloa!<br />
Lähetä jouluterveiset<br />
MITÄ PIKIMMITEN LEHTEEN<br />
<strong>Merimies</strong>-lehden joulukuun numerossa julkaistaan<br />
joulutervehdyksiä, jotka ovat <strong>Unioni</strong>n jäsenille ja eläkeläisille<br />
maksuttomia. Myös ne päällystöliittoihin kuuluvat<br />
merenkulkijat, jotka haluavat tervehtiä seilauskavereitaan,<br />
voivat tehdä sen maksutta.<br />
Työpaikan luottamusmies tai yhdyshenkilö kerää listoille<br />
työpaikoittain niiden henkilöiden nimet, jotka haluavat<br />
tervehtiä tuttaviaan. Työttömät voivat lähettää tervehdyksensä<br />
suoraan <strong>Merimies</strong>-lehteen.<br />
LäHeTä TeRVeISeT MIeLUITeN SäHKöpOSTITSe<br />
katja.grasbeck@smu.fi<br />
tai postitse<br />
<strong>Merimies</strong>-lehti<br />
<strong>Suomen</strong> <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong><br />
John Stenbergin ranta 6<br />
00530 Helsinki.<br />
Lehden valmistumisaikataulun vuoksi terveiset on hyvä<br />
lähettää mahdollisimman pian tai viimeistään 17.11.<br />
mennessä.<br />
Pitkät nimilistat tulee toimittaa Word-tiedostona tai Excelillä<br />
siten, että sukunimi on ensimmäisessä sarakkeessa ja<br />
etunimi toisessa.<br />
Liikenteen turvallisuusvirasto<br />
tukee maakaasun käyttöä alusten polttoaineena<br />
Liikenteen turvallisuusvirasto (Trafi) ilmoitti 29.10.2010 tukevansa<br />
aktiivisesti keinoja, joilla raskaan polttoöljyn käyttö uusien alusten<br />
polttoaineena voitaisiin korvata ympäristölle ystävällisemmällä nestemäisellä<br />
maakaasulla.<br />
Maakaasun käytöllä voitaisiin merkittävästi vähentää kasvihuonepäästöjä<br />
ja saavuttaa asetetut kansainväliset päästötavoitteet esimerkiksi<br />
rikki- ja typpioksidien osalta.<br />
Raskaaseen polttoöljyyn verrattuna nestemäisestä maakaasusta aiheutuu<br />
25–30 prosenttia vähemmän hiilidioksidipäästöjä, 85 prosenttia<br />
vähemmän typpioksidi- ja 100 prosenttia vähemmän rikkipäästöjä.<br />
lue TiedoTe kokonAisuudessAAn:<br />
www.smU.fi > viestintä > UUtiset > Liikenteen<br />
tUrvaLLisUUsvirasto tUkee maakaasUn käyttöä<br />
aLUsten PoLttoaineena<br />
Pohjoismainen<br />
vaLokUvaUskiLPaiLU 2010<br />
merenkULkijoiden Pohjoismaisen<br />
vaLokUvaUskiLPaiLUn järjestävät vUosittain<br />
yhteistyössä sUomen, rUotsin, tanskan,<br />
isLannin sekä norjan merimiesPaLveLULaitokset.<br />
kiLPaiLUUn voivat osaLListUa kaikki Laivatyössä<br />
oLevat merenkULkijat.<br />
Kilpailuaika on vuoden 2010 loppuun. Kilpailuun voi<br />
osallistua mustavalko-, väri-, dia ja digitaalikuvilla.<br />
Kaikki kuvat kilpailevat samassa sarjassa. Jokaisesta<br />
viidestä maasta valitaan loppukilpailuun 15 parasta.<br />
Viisi parasta palkitaan, pääpalkintona on 7000 DKR<br />
arvoinen digitaalikamera. Muut palkinnot ovat arvoltaan<br />
300–700 euroa.<br />
HUOM, liitä paperikuvista negatiivit mukaan. Digitaalikuvista<br />
cd mukaan.<br />
Aiheiden tulisi liittyä erityisesti merenkulkuun, laivaelämään<br />
tai merimiehen työhön ja vapaa-aikaan.<br />
Kilpailutöihin tulee liittää selkeästi osallistujan nimi,<br />
osoite, puhelinnumero ja ammatti sekä laiva, jossa<br />
työskentelee. Töitä voi lähettää 31.12.2010 saakka<br />
osoitteella:<br />
merimiesPaLveLUtoimisto<br />
PL 170, 00161 helsinki<br />
tiedustelut sirpa kittilä<br />
p. (09) 6689 0016 tai s-posti kulttuuri@mepa.fi<br />
Osallistu kilpailuun!
Hallitus esittää muutoksia<br />
alusturvallisuuden valvonnasta<br />
annettuun lakiin<br />
Hallitus esittää alusturvallisuuden valvonnasta<br />
annetun lain muuttamista. Ulkomaisiin<br />
aluksiin kohdistuvaa tarkastusjärjestelmää<br />
muutettaisiin niin, että tarkastukset<br />
kohdistuisivat ensisijaisesti aluksiin, joihin<br />
liittyy suuri turvallisuusriski.<br />
Tarkastusjärjestelmää myös tehostettaisiin<br />
ja toistuvasti säännöksiä rikkovien<br />
alusten pääsy EU:n ja Pariisin yhteistyöpöytäkirjan<br />
allekirjoittaneiden maiden<br />
satamiin voitaisiin viime kädessä evätä<br />
pysyvästi. Uudesta tarkastusjärjestelmästä<br />
hyötyvät ne yhtiöt, jotka ovat varmistaneet<br />
alustensa täyttävän niille asetetut kansainväliset<br />
velvoitteet. Pyrkimys on vähentää<br />
heikkokuntoisten alusten liikennöintiä<br />
EU:n vesillä.<br />
Laki on tarkoitettu tulemaan voimaan<br />
1.1.2011.<br />
Vuoden 2011 lehtietu<br />
palkansaajalehdistä<br />
<strong>Unioni</strong>n jäsenet saavat työväenlehtien tilauksista<br />
lehtiedun, jonka arvo määräytyy<br />
lehden ilmestymiskertojen mukaan.<br />
Lehtietu vuodelle 2011 on SAK:n suosituksen<br />
mukainen, eli 24 euroa valtakunnallisille<br />
palkansaajalehdille (Kansan Uutiset,<br />
Uutispäivä Demari), 18 euroa 2–3 kertaa<br />
paperi- tai nettiversiona ilmestyville palkansaajalehdille<br />
(Uusi Aika, Pohjolan Työ,<br />
Kansan Tahto) sekä 12 euroa vähintään<br />
kerran viikossa paperi- tai nettiversiona ilmestyville<br />
palkansaajalehdille.<br />
SAK:n kulttuurirahasto<br />
julistaa vuoden 2011 apurahat<br />
haettaviksi<br />
Apurahoja voivat hakea kaikki SAK:laisen<br />
ammattiyhdistysliikkeen yksityiset jäsenet<br />
tai harrastajaryhmät. Myös <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>n<br />
jäsenet voivat hakea apurahaa.<br />
Hakulomake ja tarkat ohjeet löytyvät<br />
maanantaista 22.11.2010 alkaen Kansan<br />
Sivistysrahaston nettiosoitteesta www.<br />
sivistysrahasto.com. Internetissä täytetty,<br />
tulostettu ja allekirjoitettu hakemus<br />
liitteineen toimitetaan 10.1.2011 mennessä<br />
<strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>in osoitteella:<br />
Kulttuuriapuraha<br />
<strong>Suomen</strong> <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong><br />
John Stenbergin ranta 6<br />
00530 HeLSINKI<br />
Apurahojen saajien nimet julkaistaan<br />
SAK:n kotisivuilla: www.sak.fi viimeistään<br />
16.2.2011 sekä Palkkatyöläisessä ja<br />
Löntagarenissa. Päätös apurahasta ilmoitetaan<br />
saajalle myös henkilökohtaisesti.<br />
Hyvä <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>n jäsen,<br />
oletko jäänyt tai<br />
jäämässä eläkkeelle?<br />
Muistathan ilmoittaa myös <strong>Unioni</strong>in eläkkeelle<br />
siirtymisestäsi. Lähetä kopio eläkepäätöksestäsi<br />
jäsenrekisteriimme postitse:<br />
Jäsenrekisteri<br />
<strong>Suomen</strong> <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong><br />
John Stenbergin ranta 6<br />
00530 Helsinki<br />
tai skannattuna sähköisessä muodossa<br />
tiina.kytola@smu.fi.<br />
Lisätiedot: Tiina Kytölä<br />
puh. (09) 6152 0257.<br />
<strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong> on nyt<br />
Facebookissa!<br />
– Liity nyt ryhmään!<br />
Merityönlainsäädäntö<br />
uudistuu<br />
työ- ja eLinkeinoministeriön tiedote<br />
30.9.2010<br />
Hallitus esittää 30.9.2010, että eduskunta antaisi<br />
uuden merityösopimuslain. Se korvaisi<br />
voimassa olevan merimieslain ja olisi merityölainsäädännön<br />
peruslaki.<br />
Työnantajan sairaanhoitokustannusten<br />
maksamisvelvollisuuden laajentuisi esityksessä<br />
nykyisestä 42 päivästä 112 päivään. Työnantajan<br />
korvausvelvollisuus rajoittuisi kuitenkin<br />
vain siihen osaan kustannuksia, joka normaalisti<br />
jää sairastuneen maksettavaksi julkisista<br />
varoista maksettujen korvausten jälkeen.<br />
Hallitus ehdottaa myös, että työntekijöiden<br />
kotimatkaoikeudet laajentuvat. Työntekijän kotimatkaoikeus<br />
ei enää rajoittuisi EU:n alueelle,<br />
vaan kaikkia työntekijöitä kohdeltaisiin yhdenmukaisesti<br />
näiden kotipaikasta tai kansalaisuudesta<br />
riippumatta.<br />
Nykyisin voimassa olevasta mahdollisuudesta<br />
myöntää ulkomaalaiselle työnantajalle<br />
poikkeuslupa, jolla tämä vapautetaan velvollisuudesta<br />
noudattaa suomalaisia työsuhteen<br />
ehtoja, luovutaan.<br />
Työsuhteen vähimmäisehdot määräytyisivät<br />
ensisijassa työehtosopimuslain nojalla<br />
työnantajaa sitovan työehtosopimuksen mukaan.<br />
Järjestäytymätön työnantaja olisi velvollinen<br />
soveltamaan alan yleissitovaa työehtosopimusta.<br />
Lakiehdotukseen sisältyy nimenomainen<br />
säännös vuokratyöntekijöiden työsuhteessa<br />
sovellettavan työehtosopimuksen määräytymisestä.<br />
Vuokratyöntekijän työsuhteeseen sovellettava<br />
työehtosopimus määräytyisi käyttäjäyritystä<br />
sitovan työehtosopimuksen mukaan.<br />
Tältä osin säännös poikkeaa työsopimuslain<br />
vastaavasta.<br />
Uudistuksen taustalla on ILO:ssa vuonna<br />
2006 hyväksytty merityötä koskeva yleissopimus,<br />
jolla uudistettiin 37 ILO:n aikaisempaa<br />
yleissopimusta ja vahvistettiin merityötä koskevat<br />
kansainväliset vähimmäisvaatimukset.<br />
17
asiakasPaLveLU<br />
Kuljetusalan Työttömyyskassan<br />
asiakaspalvelu on avoinna:<br />
arkipäivisin klo 8.30–16.00<br />
Kesäaikana klo 8.00–15.30<br />
(touko–elokuu)<br />
Kesäperjantaisin 8.00–14.30<br />
(touko–elokuu)<br />
osoitteessa:<br />
Siltasaarenkatu 3–5 (katutaso)<br />
Helsinki<br />
18<br />
työttömyyskassat yhdistyvät 1.1.2011<br />
suomen merimies-<strong>Unioni</strong>n työttömyyskassa sulautuu auto- ja kuljetusalan<br />
työntekijäin työttömyyskassaan 1.1.2011 lukien. Uuden työttömyyskassan nimeksi tulee<br />
kuljetusalan työttömyyskassa.<br />
<strong>Suomen</strong> <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>n jäsenet säilyttävät jäsenyytensä<br />
<strong>Suomen</strong> <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>ssa, mutta työttömyysturvan osalta<br />
he siirtyvät sulautumisen myötä automaattisesti Kuljetusalan<br />
Työttömyyskassan jäseniksi. Sulautuminen ei edellytä jäseniltä<br />
mitään erillisiä toimia.<br />
PUheLinPäivystys<br />
Kuljetusalan Työttömyyskassa päivystää<br />
joka arkipäivä klo 9.00–12.00 numerossa<br />
(09) 613 111.<br />
aLUetoimistot<br />
Lisäksi AKT ry:n aluetoimistot ovat<br />
Kuljetusalan Työttömyyskassan jäsenten<br />
käytettävissä työttömyysturva-asioissa.<br />
Aluetoimistoja on 11 ympäri Suomea.<br />
Helsingin aluetoimisto<br />
Viherniemenkatu 5, 00530 HELSINKI<br />
puh. (09) 6131 1402<br />
Kotkan aluetoimisto<br />
Puutarhakatu 12, 48100 KOTKA<br />
puh. (05) 740 1431<br />
Turun aluetoimisto<br />
Maariankatu 6 b, 20100 TURKU<br />
puh. (02) 450 1541<br />
Porin aluetoimisto<br />
Isolinnankatu 24, 2. krs, 28100 PORI<br />
puh. (02) 543 1451<br />
Tampereen aluetoimisto<br />
Rautatienkatu 10, 6. krs, 33100 TAMPERE<br />
puh. (03) 230 1500<br />
Lahden aluetoimisto<br />
Rautatienkatu 19 A 31, 15110 LAHTI<br />
puh. (03) 526 0551<br />
Jyväskylän aluetoimisto<br />
Kalevankatu 4, 40100 JYVÄSKYLÄ<br />
puh. (014) 443 1421<br />
Joensuun aluetoimisto<br />
Kauppakatu 32, 80100 JOENSUU<br />
puh. (013) 511 1411<br />
Vaasan aluetoimisto<br />
Pitkäkatu 43, 65100 VAASA<br />
puh. (06) 220 1561<br />
Oulun aluetoimisto<br />
Mäkelininkatu 31, 90100 OULU<br />
puh. (08) 870 1441<br />
Rovaniemen aluetoimisto<br />
Rovakatu 26 A, 96200 ROVANIEMI<br />
puh. (016) 459 1461<br />
yHTeysTiedoT<br />
1.1.2011 aLkaen kaikki työttömyyskassaLLe<br />
tarkoitettU Posti Lähetetään osoitteeLLa:<br />
Kuljetusalan Työttömyyskassa<br />
pL 65, 00531 Helsinki<br />
TYÖTTÖMYYSKASSAN<br />
SÄHKÖISET PALVELUT<br />
Vuoden 2011 alusta lukien Kuljetusalan<br />
Työttömyyskassaan siirtyvillä jäsenillä on<br />
mahdollisuus käyttää sähköisiä palveluita<br />
osoitteessa:<br />
www.akt.fi/fi/tyottomyyskassa.<br />
Kassa maksaa kaikki asioinnista aiheutuvat<br />
kustannukset, joten sen käyttäminen<br />
on jäsenelle täysin ilmaista. Palveluun voi<br />
kirjautua miltä tahansa koneelta, jolta on<br />
internetyhteys.<br />
Työttömyyskassan verkkopalvelussa voi:<br />
1. lähettää ansiopäiväraha- ja vuorottelukorvaushakemuksen<br />
kassalle<br />
2. lähettää hakemuksen liitteet pdftiedostoina<br />
3. tarkistaa hakemuksesi käsittelytilanteen<br />
4. selata ja muuttaa omia henkilötietoja<br />
5. lähettää viestin suoraan hakemusten<br />
käsittelijöille<br />
Verkkopalvelua voi käyttää myös matkapuhelimen<br />
avulla, mikäli puhelimella<br />
saa yhteyden internetiin. Mobiilipalvelun<br />
kautta voi lähettää ansiopäivärahan<br />
jatkohakemuksen neljältä viikolta tai<br />
kuukaudelta.<br />
Jatkohakemukset maksussa säännöllisesti tiistaisin<br />
Päivärahat kokonaan työttömille tai lomautetuille päivärahan hakijoille maksetaan säännöllisesti<br />
tiistaisin. Maanantain ja perjantaihin välisenä aikana kassalle postitse saapuneet<br />
hakemukset ovat maksussa seuraavan viikon tiistaina. Verkko- ja mobiilipalvelun kautta saapuneet<br />
jatkohakemukset käsitellään automaattisesti ja ne ovat maksussa kahden arkipäivän<br />
päästä. Esim. maanantaina klo 12.00 mennessä verkkopalvelun kautta lähetetyt hakemukset<br />
ovat maksussa keskiviikkona.<br />
18
Testamentti vai lahja?<br />
Omaisuuden siirtäminen seuraaville sukupolville<br />
aiheuttaa usein päänvaivaa, olipa<br />
omaisuus suuri tai pieni. Pohditaan sitä<br />
annetaanko nyt lahjana vai kuoleman jälkeen<br />
testamentilla. Koska jokainen tilanne<br />
on yksilöllinen ja omaisuuden lahjoituksiin<br />
sekä testamentin laadintaan liittyy monenlaisia<br />
kiemuroita, suositeltavaa on kääntyä<br />
jo suunnitteluvaiheessa asiantuntijan puoleen.<br />
Lahjana annetun omaisuuden osalta<br />
on varmaa, että sen saa se, kenen antaja sen<br />
haluaa saavan. Testamenttisaantoon liittyy<br />
joitakin epävarmuustekijöitä. Pääsääntö<br />
kuitenkin on se, että myös testamentattu<br />
omaisuus menee sille, jolle se testamentissa<br />
on määrätty.<br />
Jos lahjanantajan oma taloudellinen<br />
tilanne on sellainen, että hän huoletta voi<br />
luovuttaa omaisuutta eläessään, lahjoitus<br />
voi verotuksellisesti olla testamenttia edullisempi<br />
vaihtoehto. ”Ylimääräinen” omaisuus,<br />
jonka arvo vain vuosien myötä kasvaa,<br />
kannattaa siirtää jo eläessä.<br />
Lakimääräistä perimysjärjestystä ja perinnönjakautumista<br />
voi muuttaa testamentilla.<br />
Jos testamentin tekijä on avioliitossa,<br />
testamenttia suunnitellessa on muistettava,<br />
että aviopuolisoilla on yleensä avio-oikeus<br />
toistensa omaisuuteen. Jos avio-oikeus on,<br />
kuoleman jälkeen perittävän ja lesken välillä<br />
tehtävän osituksen lopputuloksesta saattaa<br />
riippua, jääkö testamentissa mainittu<br />
omaisuus perittävän varoihin vai ei.<br />
Verosuunnittelu on tärkeää, mutta liian<br />
pitkälle vietynä se voi johtaa hankaliin tilanteisiin.<br />
Usein pyritään siihen, ettei saajilta<br />
menisi lahja- tai perintöveroa tai että sitä<br />
menisi mahdollisimman vähän, mutta ei<br />
oteta huomioon yhteisomistuksen tuomia<br />
ongelmia. Tyyppiesimerkki on kesämökin<br />
siirto lapsille. Kesämökki on hyvin usein<br />
paitsi omistajien, myös heidän lastensa ja<br />
näiden perheiden käytössä. Lahjoittaessaan<br />
kesämökin kaikille perillisilleen tai<br />
useammalle heistä vanhemmat ajattelevat<br />
verosäästöjä ja samalla haluavat, että suvun<br />
yhteiselo heille rakkaalla mökillä jatkuu vielä<br />
heidän jälkeensäkin. Tyypillistä on, että<br />
kesämökki lahjoitetaan kaikille lapsille ja<br />
vanhemmat pidättävät itselleen hallintaoikeuden.<br />
Mökkeily sujuu yleensä sopuisasti<br />
vanhempien eläessä, ainakin niin kauan<br />
kuin vanhemmat jaksavat hoitaa ja rahoittaa<br />
mökin ylläpidon, mutta heidän kuoltuaan<br />
tulee ongelmia. On varmasti paljon<br />
onnistuneita yhteisomistuksia, joissa osapuolet<br />
noudattavat yhteisiä, kirjoitettuja tai<br />
kirjoittamattomia pelisääntöjä, eikä kukaan<br />
joudu yksin mökin kattoa paikkaamaan<br />
muiden ottaessa aurinkoa, mutta nämä<br />
onnistuneet tapaukset tulevat valitettavan<br />
harvoin esille asianajan työssä.<br />
Varojen lahjoittamisessa on vaara, että<br />
lahjoittajan oman elämän taloudellinen<br />
turvaaminen unohtuu. Lahjoituspäätös voi<br />
myöhemmin osoittautua harkitsemattomaksi,<br />
kun sairastumisen tai muun muuttuneen<br />
olosuhteen vuoksi omaisuudelle<br />
olisi ollut itselläkin käyttöä. Testamentti<br />
olisi ollut parempi vaihtoehto siinä tapauksessa.<br />
Perintö- ja lahjaverovelvollisuus koskee<br />
kaikkia testamentin- ja lahjansaajia. Verovelvollisuus<br />
syntyy testamenttisaannossa<br />
perittävän kuolinhetkellä ja lahjassa sen<br />
saantihetkellä. Saajat jaetaan kahteen veroluokkaan<br />
sekä perintö- että lahjaverotuksessa.<br />
1. veroluokkaan kuuluvat aviopuoliso,<br />
omat perilliset suoraan ylenevässä tai<br />
alenevassa polvessa ja aviopuolison rintaperilliset.<br />
Muut kuuluvat 2. veroluokkaan.<br />
Verotettavan perinnön alaraja on 20 000<br />
euroa ja verotettavan lahjan 4 000 euroa,<br />
riippumatta siitä onko saaja<br />
sukua vai ei. Kolmen vuoden<br />
välein omaisuutta voi siis lahjoittaa<br />
vajaan 4000 euron<br />
arvosta verovapaana kenelle<br />
tahansa.<br />
Perintöverotuksessa on<br />
huojennuksia, joita lahjaverotuksessa<br />
ei ole. Leskeä<br />
verotetaan puolisovähennyksestä<br />
johtuen perinnöstä,<br />
kun saadun omaisuuden<br />
arvo ylittää 80 000 euroa. Ala-<br />
JäSeNeTUNA LAKINeUVONTA<br />
yKSITyISeLäMäN ASIOISSA<br />
<strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>n jäsenillä on jäsenetuna<br />
oikeus saada Asianajotoimisto Bützow Oy:stä<br />
puhelinneuvontaa jäsenten yksityiselämään<br />
kuuluvissa oikeudellisissa asioissa.<br />
Jäsenille palvelu on ilmainen.<br />
Bützow Helsinki p. (09) 431 531<br />
Hämeenlinna p. (03) 612 5501 tai (03) 612 1944<br />
Tampere p. (03) 3138 2800<br />
Turku p. (02) 274 2000<br />
ikäistä rintaperillistä puolestaan verotetaan,<br />
kun omaisuuden arvo ylittää 60 000 euroa.<br />
Alaikäisyysvähennyksen saa vain perimysvuorossa<br />
oleva alaikäinen rintaperillinen.<br />
Lahjanantaja voi pidättää lahjan kohteeseen<br />
elinikäisen tai määräaikaisen<br />
hallintaoikeuden esimerkiksi itselleen,<br />
puolisolleen tai lapselleen. Testamentintekijä<br />
voi määrätä omistusoikeuden toiselle<br />
ja hallintaoikeuden toiselle. Mitä nuorempi<br />
on hallintaoikeudensaaja, sitä suurempi<br />
on hallintaoikeusvähennys perintö- ja lahjaverotuksessa.<br />
Määräaikaisellakin hallintaoikeudella<br />
saadaan jo merkittävä verosäästö.<br />
Se saattaisi monessa tapauksessa<br />
olla parempi vaihtoehto kuin elinikäinen<br />
hallintaoikeus. Elämme yhä pidempään.<br />
Jos ikääntymisen seurauksena siirrytään<br />
laitoshoitoon, saattaa hallintaoikeudesta<br />
tullakin rasite.<br />
Aune Manner<br />
asianajaja<br />
www.butzow.com<br />
19
Laitetaan taloutesi tasapainoon<br />
Miten? Katso nordea.fi /tasapaino<br />
Keskittämällä raha-asiasi Nordeaan saat hyvät neuvot ja hyvät hinnat. Lisäksi saat<br />
kattavan kokonaiskuvan taloudestasi. Kun näet taloustilanteesi kokonaisuutena, voit<br />
yhdessä henkilökohtaisen pankkineuvojasi kanssa saattaa sen oikeaan tasapainoon.<br />
Katso lisää nordea.fi /tasapaino tai soita 0200 3000 (pvm/mpm).<br />
20<br />
Nordea Pankki Suomi Oyj
Ledare:<br />
Östersjöns mest miljövänliga fartyg skulle<br />
öppna dörren för en förnyelse<br />
av det inhemska tonnaget<br />
Världens största kryssare, Allure of the Seas,<br />
sjösattes nyligen på STX Finlands varv i Åbo.<br />
Fartyget var det sista som byggdes på varvet.<br />
Kryssaren byggdes av 700–800 företag. De<br />
flesta av dem kom från Åboregionen och kusten,<br />
men även längre inifrån landet. Nu när<br />
jättekryssaren är färdig förväntas arbetslösheten<br />
i Åbo att ligga på 17 procent vid årsskiftet.<br />
Sjöklustret sysselsätter 8 000 människor i<br />
Åboregionen. Av dessa har 2 000 arbetat på<br />
varvet i Åbo, övriga 6 000 har arbetat för olika<br />
underleverantörer. Av underleverantörernas<br />
6 000 anställda har 2 000 i sin tur arbetat<br />
innanför portarna på Åbo varv. Därmed kan<br />
man räkna med att totalt 4 000 personer har<br />
arbetat med att bygga fartyg på varvet.<br />
Sysselsättningsläget i Egentliga Finland är<br />
starkt beroende av sjöklustret. I slutet av oktober<br />
anmälde sig rederiet Viking Line som<br />
”räddare” av Åboregionen. Rederiet berättade<br />
att det tecknat en avsiktsförklaring med<br />
varvbolaget STX Finland om att bygga ett nytt<br />
passagerarfartyg på Åbo varv om staten beviljar<br />
projektet miljöstöd.<br />
Vid kommunikationsministeriet bereds ett<br />
program för miljöstöd för nya fartyg i sjötrafik<br />
samt en förordning som gäller detta. Förordningen<br />
behandlas på statsrådets sammanträde<br />
i november. Därefter ska förordningen<br />
även behandlas av EU-kommissionen. När<br />
förordningen har behandlats inleds ett allmänt<br />
ansökningsförfarande för stöd. Riksdagen<br />
har beviljat en fullmakt på 30 miljoner<br />
euro för miljöstöd för fartyg. Stödet kan beviljas<br />
för ett eller flera rederier. Om ett rederi beviljas<br />
stöd på mer än 7,5 miljoner euro måste<br />
beslutet om stöd godkännas separat av EUkommissionen.<br />
Den genomsnittliga åldern på fartyg under<br />
finsk flagg är 20 år, vilket innebär att behovet<br />
av nya fartyg är stort. Statens miljöstöd<br />
erbjuder en bra möjlighet att förnya det gamla<br />
fartygsbeståndet. Viking Line har sagt att<br />
de överväger att använda det miljövänligare<br />
och svavelfria bränslet LNG, naturgas som<br />
konverterats till vätska, i sitt nya fartyg. Därmed<br />
skulle tidernas mest miljövänliga pas-<br />
sagerarfartyg segla på Östersjön. Förutom<br />
miljöfördelarna skulle byggandet av det nya<br />
fartyget innebära efterlängtade arbetstillfällen<br />
för Åboregionen.<br />
Byggandet av Viking Lines passagerarfartyg<br />
beräknas skapa 2 600 årsverken på varvet.<br />
Enligt arbets- och näringsministeriets<br />
beräkningar uppgår samhällets kostnader för<br />
arbetslöshet till omkring 25 000 euro om året<br />
för en person som tjänar 2 500 euro i månaden<br />
brutto. Om det nya fartyget inte byggs<br />
skulle kostnaderna för ”förlusten” av 2 600<br />
årsverken och arbetslösheten uppgå till totalt<br />
65 miljoner euro.<br />
Däremot är det värt att notera att denna<br />
siffra inte inkluderar de personer på varvet<br />
som redan blivit arbetslösa. De faktiska arbetslöshetskostnaderna<br />
skulle därmed bli<br />
ännu högre i verkligheten. Den minskade sysselsättningen<br />
på Åbo varv beräknas reducera<br />
stadens skatteintäkter med drygt fyra miljoner<br />
euro under 2011. Dessutom leder det till<br />
ökade sysselsättnings- och omstruktureringskostnader<br />
på flera miljoner. År 2012 kommer<br />
siffrorna att bli ännu högre om personalen på<br />
varvet blir beroende av arbetsmarknadsstöd<br />
och man inte får någon ny fartygsbeställning.<br />
För Åbos och det finska sjöklustrets skull<br />
är det därför viktigt att Åbo varv får nya beställningar<br />
så snabbt som möjligt. Förutom<br />
att varvet får arbete gäller det att komma ihåg<br />
att byggandet av ett nytt fartyg i Finland och<br />
att få fartyget under finsk flagg skulle innebära<br />
skatteintäkter för staten i många olika former.<br />
Byggandet av ett nytt och mer miljövänligt<br />
fartyg skulle öppna dörren för ett nytt och<br />
mer omfattande inhemskt tonnage, varmed<br />
Finland skulle bli föregångare inom miljövänlig<br />
sjöfart på Östersjöområdet. Samtidigt<br />
skulle man värna den inhemska, specialiserade<br />
varvsindustrin och sjöfartskunskaperna<br />
samt den inhemska försörjningstryggheten,<br />
som riskerar att försvinna om vi släpper ifrån<br />
oss de finska metall-, varvs- och sjöfartskunskaperna.<br />
innehåll:<br />
22 Sjöfartsutbildningen<br />
i Raumo<br />
fyllde 40 år<br />
24 M/s Miranda<br />
trafikerar mellan<br />
Raumo och Spanien<br />
27 Från servitris till reparatör<br />
29 Förtroendemannautbildning<br />
2011<br />
30 En sjömans resebeskrivning<br />
från en kombiisbrytare<br />
år Av yrkesuTbildning<br />
inom sjöfArT i rAumo<br />
21
Raumo 2010<br />
22<br />
FAKTARUTA<br />
rAumo fick sTApelsTAdsräTTigHeTer år 1830, vilkeT gjorde ATT<br />
sTAdens HAndelssjöfArT Tog rejäl fArT.<br />
mAn börjAde seglA längs kusTen ocH förbi sTockHolm Till englAnd,<br />
frAnkrike ocH medelHAvsländernA ocH Till ocH med Till AndrA<br />
konTinenTer.<br />
årTiondenA HAr inTe minskAT rAumos beTydelse som<br />
HAndelssjöfArTssTAd. TvärTom HAr rAumo HAmn förbliviT en<br />
Av finlAnds sTörsTA HAmnAr TAck vAre sinA HögA imporT- ocH<br />
exporTsiffror. i sluTeT Av juni i år uppgick den ToTAlA TrAfiken i<br />
rAumo HAmn Till 2,62 miljoner Ton, vilkeT är en ökning på drygT<br />
10 procenT från föregående år.<br />
LÄNSIRANNIKON KOULUTUS OY WINNOVA<br />
sjöfarTs- oCh säKerheTsbransChen<br />
sUojanTie 2<br />
26100 raUmo<br />
TeL. 044 455 8042 eLLer 044 455 8045<br />
WWW.WINNOVA.FI<br />
TexT oCh biLder: saana Lamminsivu<br />
KäLLa: Kapteenej, styyrmannej, tervatui trossej ja taeva merkei: merenkulun opetusta raumalla 1880–2000, mikko Uola<br />
Raumos första steg till en viktig sjöfartsstad<br />
togs år 1830 när staden<br />
fick stapelstadsrättigheter. Alla städer<br />
med utrikestrafik skulle ha ett sjömanshus<br />
och i Raumo grundades det år 1842.<br />
Samtidigt började man kräva en primär<br />
yrkesutbildning åt de som värvats som sjömän<br />
på handelsfartygen och drömma om<br />
en sjöskola i staden.<br />
De närmaste finskspråkiga sjöskolorna<br />
låg på den tiden i Uleåborg och Viborg. De<br />
fattigaste hade inte råd att studera så långt<br />
bort. Björneborg och Nystad började också<br />
drömma om sjöskolor, men Raumo drog<br />
det längsta strået, bland annat tack vare<br />
sin framstående handelsflotta. År 1880 fick<br />
Raumo tillstånd att grunda en sjöskola efter<br />
en lång dragkamp. Styrmans- och handelsskepparavdelningarna<br />
inledde då sin verksamhet<br />
på skolan.
40<br />
år<br />
UtbiLdning av besättning<br />
i finLand sedan 1960-taLet<br />
I Finland fanns det ingen yrkesutbildning<br />
för besättning före 1960-talet. Det var bara<br />
kökspersonalen på fartygen som fick tillfälliga<br />
utbildningar på några privata läroverk,<br />
men i övrigt ”utbildade” man sig på fartygen<br />
genom erfarenhet.<br />
Behovet av en organiserad utbildning<br />
för besättning framhävdes framför allt av<br />
Sjömans-Unionen. Statens sjömansskola<br />
inledde sin verksamhet i april 1961 på <strong>Suomen</strong><br />
Joutsen (Finlands svan), som bogserats<br />
till Aura å. På hösten samma år grundades<br />
en svenskspråkig sjömansyrkesskola<br />
på Åland.<br />
sjömansskoLa tiLL raUmo år 1970<br />
Utbildningen för besättning startade i<br />
Raumo år 1970, då Raumos sjömansskola<br />
inledde sin verksamhet. På skolan kunde<br />
man studera i däcksman-, maskinman- eller<br />
fartygselektrikerklasser, på hushållsav-<br />
av yrkesutbildning<br />
inom sjöfart<br />
i Raumo<br />
sjöfartsutbildningen i raumo firar jämna år i oktober:<br />
yrkesskoleutbildningen fyllde 40 år och befälsutbildningen 130 år.<br />
TiTTa mer biLder från raUmo: www.smU.fi > På svenska > webtexter > raUmo 2010<br />
delningens grundstudielinje och i fartygskockklassen.<br />
Sjöskolorna började erbjuda<br />
specialutbildning och fortbildning i mitten<br />
av 1970-talet. Den så kallade specialutbildningen<br />
på sjömansskolan i Raumo har haft<br />
en stark ställning hela tiden.<br />
winnova<br />
I oktober firade sjöskolan i Raumo jämna<br />
år, eftersom skolan grundades i staden för<br />
exakt 130 år sedan. På skolan utbildade<br />
man i början bara befälssidan. År 1970 började<br />
skolan i Raumo erbjuda utbildning för<br />
besättning, som i sin tur firade sitt 40-årsjubileum<br />
i höst.<br />
Sjöskolan i Raumo har genom årtiondena<br />
genomgått flera omorganisationer. Från<br />
och med början av 2010 anordnas sjöfartsutbildningen<br />
i Raumo av WinNova/Länsirannikon<br />
Koulutus Oy.<br />
Även om skolan bytt namn står den kvar<br />
på samma backe i Raumo som då verksamheten<br />
inleddes för exakt 40 år sedan.<br />
WinNovas sjöfarts- och säkerhetsenhet i<br />
Raumo erbjuder numera som enda läroinstitut<br />
i Finland alla fyra sjöfartsutbildningsprogrammen<br />
på finska: utbildningsprogram<br />
för däcks- och maskinreparation (reparatör),<br />
däckbefäl (vaktstyrman), maskinbefäl (vaktmaskinmästare<br />
och undermaskinmästare)<br />
och elanvändning (fartygselinstallatör).<br />
Dessutom kan man studera till en grundexamen<br />
inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen<br />
(servitör/fartygsservitör och<br />
restaurang- och fartygskock) i Raumo.<br />
Specialiseringen till olika sjöfartsyrken<br />
börjar efter de gemensamma yrkesstudierna,<br />
i början av årskurs två. Arbetspraktik<br />
är alltjämt en viktig del av sjömansutbildningen.<br />
”Vid arbetspraktik på fartyget är det viktigt<br />
att eleverna verkligen får prova på saker<br />
och ting och att man inte bara hittar på så<br />
kallade diversearbeten åt dem”, påminner<br />
Harry Rostedt, sjöfarts- och säkerhetslärare<br />
på WinNova.<br />
23
Raumo 2010<br />
På däck arbetar båtsman Johan Söderholm, matros Johan Holm och halvmatros Markus<br />
Koponen. Det är bråttom, för Miranda måste snart åka iväg igen. Männen hoppas på att<br />
få en arbetare till på däck, men annars verkar allt vara i sin ordning i arbetslaget.<br />
sTämningen i rAumo HAmn<br />
M/s Miranda trafikerar<br />
mellan Raumo och Spanien<br />
Från hamnen i Raumo går regelbundet stora fraktfartyg ut i världen. Ett<br />
av dem är Godby Shipping Ab:s ro-ro lastfartyg M/s Miranda.<br />
Man håller som bäst på och lastar fartyget med pappersrullar från<br />
UPM. Fartyget är i regelbunden linjetrafik från Raumo och Kotka i Finland<br />
till hamnar i Europa, ända till Biscaya.<br />
24<br />
EXAMENSINRIKTAD<br />
FORTBILDNING<br />
Winnovas enheT för sjöfarTsbransChen<br />
erbjUder som enda LäroinsTiTUT<br />
inom sjöfarTsbransChen i finLand<br />
examensinriKTad forTbiLdning inom<br />
aLLT från eLinsTaLLaTör TiLL farTygseLeKTriKer<br />
på vUxenUTbiLdningssidan.<br />
KUrserna börjar en gång om åreT.<br />
”Vi har erbjudit examensinriktad fortbildning sedan<br />
2002”, konstaterar lärare Jari Myllynen.<br />
Åldern bland deltagarna i utbildningen är mycket<br />
spridd.<br />
”Åldern utgör definitivt inget hinder för utbildning”,<br />
betonar Myllynen.<br />
”Vi har till exempel haft personer som arbetat på<br />
varvet i 10–15 år som har börjat på den examensinriktade<br />
fortbildningen”, säger han som ett exempel på<br />
kursdeltagarna.<br />
Varje sökandes personliga arbetserfarenhet och utbildning<br />
beaktas i ansökan. Utgångspunkten för studierna<br />
är tre års yrkesutbildning och ett års arbetserfarenhet.<br />
”Men det lönar sig alltid att fråga och söka. Därefter<br />
går vi igenom var och ens personliga studieberedskap<br />
och utgångspunkter för utbildning”, påminner Myllynen.<br />
Under den omkring nio månader långa examensinriktade<br />
fortbildningen får eleven dessutom en grundutbildning<br />
för nödsituationer och en vaktmansutbildning.<br />
”Den examensinriktade fortbildningen startade ursprungligen<br />
efter önskemål om fler fartygselektriker<br />
från fältet och rederierna.”<br />
SpeciAlyRKeSexAmen även<br />
Till SjöFARTen<br />
TiLL sKiLLnad från andra bransChen<br />
finns deT idag ännU inTe någon spe-<br />
CiaLyrKesexamen inom sjöfarTen. för<br />
en speCiaLyrKesexamen Krävs deT aTT<br />
man Kan hanTera de svårasTe Uppgif-<br />
Terna inom bransChen oCh har gedigna<br />
KUnsKaper inom någoT av yrKeTs spe-<br />
CiaLområden. deTTa KriTeriUm UppfyL-<br />
Ler sjömännen i många oLiKa yrKen:<br />
”veTeraner i sin egen bransCh”, Kan<br />
man säga. sjömännen sKa inTe hamna<br />
efTer, så deT finns eTT TydLigT behov<br />
av en speCiaLyrKesexamen i bransChen,<br />
KonsTaTerar Winnovas sjöfarTs- oCh<br />
säKerheTsLärare HARRY ROSTEDT.
jaakko har varit omgiven av grytor,<br />
kastruller och slevar ända sedan<br />
barndomen.<br />
”Jag har hängt i köket sedan jag var sju år<br />
gammal. Min mamma och min syster är<br />
kockar”, småler Jaakko.<br />
SEX åR I ARBETSLIVET<br />
Det man lär sig som ung, behärskar man<br />
när man är äldre. För Jaakko som hade växt<br />
upp i köksregionerna var vägen till kockyrket<br />
utstakad, men ändå kändes det som<br />
helt rätt val. Efter grundskolepraktiken på<br />
ett restaurangkök i land stod det klart att<br />
det här var den inriktning han skulle välja,<br />
berättar han.<br />
”Efter praktiken fick jag sommarjobb på<br />
samma restaurang och jag blev kvar där.”<br />
Jaakko räknar med att han var 15 år när<br />
han började med restaurangyrket. Samtidigt<br />
gick han ut grundskolan.<br />
”Först arbetade jag som kökshjälp i köket.”<br />
Den kökserfarenhet han hade samlat på<br />
sig hemma visade att Jaakko kunde sin sak,<br />
och snart märkte han att han gjorde koc-<br />
kens uppgifter. Arbetsförhållandet hade till<br />
en början varit tillfälligt, men han fick snart<br />
en fast tjänst. Så gick Jaakko direkt från<br />
grundskolan till arbetslivet och det hade<br />
han inget emot, det var ett trivsamt jobb<br />
som det fanns gott om.<br />
åREN GåR – FRåN LAND TILL SJÖSS?<br />
Förra våren märkte Jaakko att han redan<br />
hade jobbat i restaurang i sex års tid. Som<br />
Raumobo som vuxit upp i närheten av havet<br />
slog tanken honom att det kanske inte<br />
skulle vara så illa att arbeta på fartyg. Så<br />
han ansökte om studieplats på WinNova<br />
som fanns på hemorten och är nu på den<br />
vägen.<br />
”Tack vare min arbetserfarenhet fick<br />
jag börja studera direkt på andra årskursen<br />
i hotell-, restaurang- och cateringbranschen”.<br />
Jaakko är glad att skolan även uppmärksammar<br />
de studerandes personliga<br />
bakgrund och arbetserfarenhet.<br />
Jaakko tycker inte att det varit svårt alls<br />
att gå från arbetslivet till skolbänken. Det<br />
har säkert varit motiverande att andra årets<br />
studerande börjar studierna i sina egna<br />
TexT oCh biLder: saana Lamminsivu<br />
kocken på<br />
SKOLBÄNKEN<br />
jaakko salén, 21, gick från<br />
arbetslivet till skolbänken.<br />
den unge mannen som<br />
arbetat som kock i land<br />
siktar nu på en karriär som<br />
fartygskock.<br />
grupper, i Jaakkos fall ekonomiska linjen<br />
för fartygskockar.<br />
”Jag vill absolut få mina papper och sedan<br />
börja jobba på båt. Jag skulle först vilja<br />
göra arbetsinlärningen på passagerarfartyg<br />
och sedan kanske söka jobb på fraktsidan,<br />
men det får tiden utvisa. Egentligen är jag<br />
intresserad av alla fartygskök”, funderar<br />
den energiska blivande fartygskocken.<br />
25
TexT oCh biLder: saana Lamminsivu<br />
segla med havsguden<br />
TrAnsporTernA från rAumo HAmn uT i världen går i eTT.<br />
stora fartyg som seglar in och ut i hamnen<br />
får ibland hjälp av självaste neptun,<br />
alfons håkans största bogserbåt i raumo.<br />
Raumo 2010<br />
26<br />
Neptun är döpt efter havsguden och är den största av<br />
”Håkuns” bogserbåtar i hemmahamnen i Raumo. På däck står<br />
praktikanten Hilda Uitus och maskinbefäl Atte Jalonen.
alfons Håkans har tre bogserbåtar i<br />
Raumo: Neptun, Torvik och Lippo.<br />
Havsguden har störst dragkraft,<br />
hela 37 ton. Just nu är inte Neptun ute och<br />
stånkar, utan ligger lugnt vid kajen. Vädret<br />
är stilla i hamnen, trots att vi befinner oss i<br />
månadsskiftet september–oktober.<br />
”Raumo hamn är skyddat eftersom vi<br />
ligger i en vik”, säger maskinbefäl Atte Jalonen,<br />
som står på Neptuns däck och tittar<br />
ut mot hamnområdet som öppnar upp sig<br />
framför honom.<br />
Håkans bogserbåtar hjälper fartygen<br />
Det finns många olika sjömansarbeten. Ett<br />
bra exempel på de möjligheter som erbjuds<br />
i branschen är servitrisen Hilda Uitus, som<br />
bestämde sig för att utöka sitt sjömanskunnande<br />
och utbilda sig till reparatör, som tilllägg<br />
till det nuvarande yrket som servitris.<br />
När hon var klar med sina studier på restaurangbranschens<br />
läroanstalt i Tammerfors<br />
kändes det nästan självklart att Hilda skulle<br />
ut på sjön.<br />
”I skolan fick man en mycket god yrkesmässig<br />
grund för servitrisarbetet jag har<br />
nu”, konstaterar Hilda.<br />
Sjökarriären har känts som rätt val, och<br />
man kan inte säga att det är brist på jobb.<br />
”Det är tredje året jag jobbar som vikarie<br />
i Buffet-restaurangen på M/s Silja Europa”,<br />
berättar Hilda.<br />
HEMMET I TAMMERFORS, JOBBET I<br />
åBO OCH SKOLAN I RAUMO<br />
Nu sitter vi dock inte på ett passagerarfartyg,<br />
utan i mässen på bogserbåten Neptun<br />
i Raumo. Det är sista dagen på Hildas fyra<br />
veckor långa arbetspraktik på Alfons Håkans.<br />
som kommer in i Raumo hamn och flyttar<br />
pråmar. Arbetsfältet är inte begränsat till<br />
Raumo hamn, utan ”Håkus” bogserbåtar<br />
opererar även vid närliggande kuster och<br />
städer.<br />
”Vi arbetar i huvuddrag längs axeln Nystad–Björneborg–Raumo”,<br />
förklarar Jalonen.<br />
24 TIMMARS JOUR<br />
Bogserbåten Torvik anländer på morgonkvisten<br />
efter ett arbetspass i Björneborg.<br />
Nu förbereder man den mindre båten Lippo<br />
för ett uppdrag i samma stad.<br />
från servitris till re aratör<br />
”Det har gått bra”, berömmer arbetskamraterna.<br />
Man kan inte säga att det finns traditionellt<br />
manliga och kvinnliga arbeten till sjöss<br />
nuförtiden, ”kvinnan i kabyssen, mannen i<br />
maskin”, utan jobben blir mera jämlika och<br />
sköts av dem som har yrkesskickligheten.<br />
Hilda är nöjd med arbetspraktiken hon gjort<br />
på Håkans.<br />
”Det är nog genom att arbeta här på båten<br />
som man bäst lär sig det praktiska i det framtida<br />
yrket”, bekräftar Hilda.<br />
”Och värmeblåsaren fungerar igen”, säger<br />
arbetskamraterna och tackar Hilda för att hon<br />
reparerat den.<br />
Hemmet är i Tammerfors, jobbet i Åbo<br />
och skolan i Raumo. Hilda förnekar inte att<br />
det varit tungt att kombinera jobb och skola.<br />
På en kulle brevid Raumo hamn står Hildas<br />
lärosäte, Raumo sjöfartsskola, nuvarande<br />
Winnova.<br />
”Examen borde hägra nästa vår”, Hilda<br />
beskriver den inre kraft som ska få henne<br />
att slutföra de pågående studierna, ”sedan<br />
lockar världshaven eller helt nya utmaningar.”<br />
”3 400 liter bränsle, 300 liter vatten och<br />
blockvärmaren fungerar”, ropar någon i<br />
korridoren.<br />
Allt är som det ska och man är redo inför<br />
resan. På Alfons Håkans bogserbåtar i Raumo<br />
arbetar nio arbetstagare av varav tre är<br />
lediga och sex i tur att arbeta. Fartygen har<br />
24 timmars jour. Stora fartyg som kommer<br />
till hamnen tittar inte på klockan och får<br />
alltid den hjälp de behöver. Därmed kan det<br />
alltså hända att man följer självaste Neptun<br />
in i Raumo hamn.<br />
27
TexT: ilpo minkkinen bild: winnova<br />
AVLÄGGANDET AV matros- ELLER maskinmansexamen<br />
LEDER I FORTSÄTTNINGEN TILL BEHÖRIGHETSBREV ENLIGT STCW-KONVENTIONEN.<br />
På Internationella sjöfartsorganisationen IMO:s diplomatkonferens i Manila i Filippinerna den 21–25 juni 2010 enades man om ändringar<br />
i STCW-konventionen. ”Manila-ändringarna” träder i kraft år 2012. I samband med reformen överförs författningarna om behörighet som<br />
matros från Internationella arbetsorganisationen (ILO) till STCW-koden. I fortsättningen kommer behörighetsbreven som matros (able<br />
seafarer deck) och maskinman (able seafarer engine) att vara behörighetsbrev enligt STCW-konventionen. Övergången från de gamla<br />
behörighetsbreven sträcker sig till 2017.<br />
28<br />
Arbetserfarenhet<br />
men inga ”papper”?<br />
Matros<br />
Inträdeskravet för att avlägga examen som matros är 18 års ålder<br />
och behörighetsbrev som vaktman samt tre års erfarenhet till havs<br />
på däckavdelningen på ett handelsfartyg med en bruttodräktighet på<br />
minst 200 och maskineffekt på minst 350 kW. Alternativt godkänns en<br />
kombination av liknande erfarenhet till havs och utbildning enligt följande:<br />
antingen två års utbildning och ett års arbetserfarenhet eller ett<br />
års utbildning och två års arbetserfarenhet. Arbetserfarenheten räknas<br />
i arbetsdagar till havs, varmed ett år är 360 arbetsdagar till havs.<br />
Sök, nu erbjuds<br />
fristående examina<br />
som ”non-stop”<br />
i Raumo!<br />
den examen som krävs för behörighetsbrevet för matroser, maskinmän, reparatörer och pursrar<br />
enligt förordningen om fartygs bemanning och fartygspersonalens behörighet (1797/2009)<br />
fortsätter i form av en ”non-stop”-utbildning på winnova i raumo.<br />
Sjöman, nu har du möjlighet att få en högre behörighet på ett<br />
flexibelt sätt i din egen takt. Det lönar sig alltid att skaffa en högre<br />
behörighet om man har förutsättningar till det.<br />
Reparatör<br />
Inträdeskravet för att avlägga examen som reparatör är behörighetsbrev<br />
som maskinman samt sex månaders havstjänstgöring efter<br />
tjänstgöringen som krävs för behörighetsbrevet som maskinman på<br />
maskinavdelningen eller allmän tjänstgöring på däck- eller maskinavdelningen<br />
på ett handelsfartyg med en bruttodräktighet på minst 200<br />
och maskineffekt på minst 350 kW.<br />
De första examina avlades i maj, och i september fortsatte man med<br />
”non-stop”-utbildningarna till ovan nämnda behörigheter. Utbildningen<br />
genomförs i form av fristående examen, där man regelbundet<br />
erbjuder tillfällen att avlägga examen under hela året.<br />
Maskinman (motorman)<br />
Inträdeskravet för att avlägga examen som maskinman är 18 års ålder<br />
och behörighetsbrev som vaktman samt tre års erfarenhet till havs på<br />
maskinavdelningen på ett handelsfartyg med en bruttodräktighet på<br />
minst 200 och maskineffekt på minst 350 kW. Alternativt godkänns en<br />
kombination av liknande erfarenhet till havs och utbildning enligt följande:<br />
antingen två års utbildning och ett års arbetserfarenhet eller ett<br />
års utbildning och två års arbetserfarenhet. Arbetserfarenheten räknas i<br />
arbetsdagar till havs, varmed ett år är 360 arbetsdagar till havs.<br />
Båtsman<br />
Inträdeskravet för att avlägga examen som båtsman är behörighetsbrev<br />
som matros samt sex månaders havstjänstgöring efter tjänstgöringen<br />
som krävs för behörighetsbrevet som matros på däckavdelningen<br />
eller allmän tjänstgöring på däck- eller maskinavdelningen på ett<br />
handelsfartyg med en bruttodräktighet på minst 200 och maskineffekt<br />
på minst 350 kW.
Trafikverket och<br />
arctia icebreaking<br />
har ingått ett mångårigt avtal<br />
om isbrytning<br />
Trafikverket har tecknat ett serviceavtal om<br />
isbrytning med arctia icebreaking ab. det nya<br />
isbrytaravtalet gäller minst fem år och i det ingår<br />
två optioner på ytterligare fem år (5+5).<br />
De slutgiltiga kostnaderna i avtalet bestäms<br />
på basis av isbrytarnas verksamhetsdagar.<br />
Beroende på hur sträng vintern är, uppgår<br />
kostnaderna under en vintersäsong till cirka<br />
22–26 miljoner euro. Bränslekostnaderna ingår<br />
inte i denna summa.<br />
Det nu tecknade avtalet gäller Arctia Icebreaking<br />
Ab:s fem s.k. konventionella isbrytare,<br />
som utgör den pålitliga basflottan som<br />
tillhandahåller isbrytarservicen i Finland.<br />
Utöver de konventionella isbrytarna behövs<br />
det också avtal för övriga isbrytare i<br />
beredskap och ett starkt samarbete med Sve-<br />
Förtroendemannautbildning<br />
2011<br />
finLands sjömans-Union ordnar särskiLd<br />
förtroendemannaUtbiLdning åt de som<br />
vaLts tiLL förtroendemän. kUrserna<br />
är tiLL för aLLa som syssLar med<br />
förtroendemannaUPPgifter.<br />
kUrsansökningen<br />
Kursansökningen görs på fackföreningsrörelsens kursansökningsblankett.<br />
Ansökningsblanketter får du från förtroendemän, från<br />
Sjömans-Unionens kontorer eller på Unionens hemsidor:<br />
www.smU.fi > På svenska > UtbiLdning<br />
> förtroendemannaUtbiLdning<br />
rige, så att vi vid behov har tillgång till nio<br />
isbrytares tjänster om så krävs under en normal<br />
eller sträng vinter.<br />
”De finska vinterhamnarna har en central<br />
roll för välfärden i Finland och de hålls öppna<br />
för trafik året om med hjälp av isbrytare. Det<br />
nya isbrytaravtalet förlänger livscykeln för de<br />
konventionella isbrytarna Urho, Sisu, Otso<br />
och Kontio med 15 år och samtidigt tryggas<br />
näringslivets behov av en obehindrad vintertrafik<br />
för de här fartygens del”, säger Trafikverkets<br />
generaldirektör Juhani Tervala.<br />
miljöstöd för fartyg<br />
kan sökas<br />
i november<br />
kommunikATionsminisTerieT<br />
- meddelAnde 27.10.2010<br />
Vid kommunikationsministeriet bereds ett program<br />
för miljöstöd för nya fartyg i sjötrafik samt<br />
en förordning som gäller detta. Förordningen<br />
behandlas på statsrådets sammanträde i november.<br />
Förordningen träder i kraft omedelbart<br />
efter att den har godkänts av regeringen. Företagen<br />
kan därefter ansöka om stödet.<br />
Stödet beviljas företag som är registrerade<br />
i Finland och som bedriver rederiverksamhet.<br />
Stödet kan beviljas sådana projekt som förbättrar<br />
miljön på ett betydande sätt. Exempel på<br />
sådana projekt är ibruktagande av miljövänligare<br />
fartyg eller tekniska lösningar inklusive<br />
användning av alternativa bränslen eller utnyttjande<br />
av teknologi som minskar utsläpp från<br />
bränslen.<br />
Stödprogrammet måste godkännas av EU:s<br />
kommission, dvs. stödet kan inte betalas förrän<br />
kommissionen har behandlat ärendet.<br />
Riksdagen har redan tidigare beviljat en fullmakt<br />
på 30 miljoner euro för miljöstöd för fartyg.<br />
Propositionen ingår i den kompletterande<br />
budgetpropositionen för år 2011 som regeringen<br />
lämnar till riksdagen i november.<br />
kUrser<br />
14.–18.2.2011 Grundkurs för förtroendemän (öppen)<br />
14.–18.3.2011 Luottamusmiesten peruskurssi<br />
12.–13.4.2011 Luottamusmiesten täydennyskurssi /<br />
Kompletteringskurs för förtroendemän<br />
16.–20.5.2011 Luottamusmiesten jatkokurssi 1<br />
12.–16.9.2011 Luottamusmiesten jatkokurssi 2<br />
11.–12.10.2011 Luottamusmiesten täydennyskurssi /<br />
Kompletteringskurs för förtroendemän<br />
vidare UPPgifter<br />
om förbUndets UtbiLdningsverksamhet:<br />
Kenneth Bondas<br />
tel. 040 456 0245, e-post: kenneth.bondas@smu.fi eller<br />
Henrik Lagerberg, som ansvarar för den svenskspråkiga utbildningen,<br />
tel. 0400 478 884, e-post: henrik.lagerberg@smu.fi<br />
29
en sjömAns resebeskrivning från en kombiisbryTAre<br />
Avlägset och<br />
isolerat<br />
på väg dit solen inte längre skiner<br />
den här tiden på året alltså! Den<br />
här gången var målet för ”havsäventyret”<br />
landet av snö och is,<br />
Grönland. Jag packade mitt pick och pack<br />
och lämnade Piehinki i Brahestad bakom<br />
mig mitt på dagen den 8 september. Sjömännens<br />
arbetsresor är redan de ett äventyr<br />
i sig: först med buss till Uleåborg, därifrån<br />
med lokalbuss till flygfältet, därifrån flyg till<br />
30<br />
TexT ocH bilder: Pentti holappa<br />
I rymdäventyret Star Trek störtar rymdskeppet Enterprise ”där ingen<br />
människa tidigare har varit” (where no man has gone before). Med samma fras<br />
kan man i många avseenden karaktärisera sjömannens vardagsliv på Arctia<br />
Shipping Oy. Bolagets kombiisbrytare opererar till exempel på de arktiska<br />
vattnen, långt från ”civilisationen”; isolerat.<br />
Helsingfors och vidare till Köpenhamn, där<br />
vi övernattade. Jag vaknade före tuppen, för<br />
man måste vara i god tid vid check-in. Flyget<br />
till Grönland tog några timmar. Vi kom<br />
till flygplatsen i Kangerlussuaq, där vi bytte<br />
flyg mot flygfältet i Aasiaat, som kanske är<br />
det nordligaste och alltså ligger vid världens<br />
ände. Därifrån transporterades vi med bil<br />
till hamnen där vår arbetsplats, kombiisbrytaren<br />
Fennica, stod och väntade på nya<br />
arbetare. Utbytesbesättningen å sin sida<br />
styrde kosan hemåt. När vi nådde fartyget<br />
drog vi genast på oss arbetskläderna och<br />
började jobba.<br />
Stödfartyg mitt i det oändliga<br />
Kombiisbrytaren Fennica hade varit på arbetsuppdrag<br />
i grönländska vatten ett tag<br />
redan, där det verkar som hjälpfartyg till<br />
ett oljeborrningsfartyg och en oljeborr-
ningsrigg. Fennica och hennes systerfartyg<br />
Nordica hade även tidigare varit på olika<br />
uppdrag i arktiska vatten. Kombiisbrytarna<br />
verkar oftast som husbåtar och stödfartyg<br />
vid oljeborrningsriggar. Från dem sänks<br />
det ner till exempel kablar och rör i havet.<br />
Fartyget hade till en början en besättning<br />
på 26 man, varav fem var ”utomstående”.<br />
Av dem flyttade tre över till andra fartyg efter<br />
halva skiftet. Kvar stannade en skottsk<br />
kranförare och en lokal fiskeövervakare. De<br />
var besökarna ”från andra domäner” för<br />
den här gången. Det arbete kombiisbrytarna<br />
utför är internationellt i sin karaktär och<br />
uppdragen kräver språkkunskaper. Mitt ute<br />
på havet måste arbetet och samspelet fun-<br />
gera, för alla är tillsammans mitt i ingenstans.<br />
I arbetet på havet, om någonstans,<br />
krävs det att man har samma karaktär som<br />
en musketör: en för alla och alla för en.<br />
Att ställa om den inre klockan<br />
De uppgifter som utförs på kombiisbrytaren<br />
avviker inte direkt från vanligt fartygsarbete:<br />
styrmännen håller vakt på kommandobryggan,<br />
maskinmästarna sköter<br />
om maskinkontrollrummet och vaktmän<br />
jobbar å sin sida både på däck och i maskin.<br />
Själv fungerar jag som kock. Mitt jobb<br />
börjar klockan fyra på morgonen och ledigheten<br />
på dagen klockan 14, varefter kockstewarden<br />
tar över förberedelserna för middagen.<br />
Grönland ligger fem timmar efter<br />
finsk tid. Att anpassa sig till tidsskillnaden<br />
tar sin tid i början av ett skift, men eftersom<br />
jobbet ändå håller på många antal veckor<br />
hinner med tiden även den inre klockan till<br />
sist ställa om sig till rätt tid.<br />
Dagsrutinerna på fartyget är ganska lika<br />
från en dag till en annan, för fartygets ”aktiviteter”<br />
måste rulla på oberoende av var<br />
man råkar befinna sig. Ett avbrott i arbetsveckans<br />
dagsrutiner blev det alltid då man<br />
på lördagarna ordnade ”muster drill”, eller<br />
brand- och räddningsbåtsövningar, som regelbundet<br />
hålls på fartyg. Att arbeta mitt i<br />
de arktiska vattnen innebär att sjögången<br />
och ombytliga väderförhållanden hela tiden<br />
svävar som överraskningsmoment över fartyget.<br />
Om vinden och havet ryter till och<br />
himlen blir mörkare än tidigare, kräver<br />
det att besättningen har bra nerver och är<br />
flexibel.<br />
Den storslagna naturen<br />
förtrollar<br />
På haven, speciellt på Grönland, är man<br />
isolerad från allting annat. På fritiden kan<br />
man läsa och se på video, till exempel på<br />
film. På nordliga breddgrader får man inte<br />
alltid in tv, åtminstone inte den på den här<br />
turen.<br />
Den magnifika arktiska naturen som<br />
omger skeppet är trots det en storslagen<br />
syn, som bara få får bevittna. Jag gräver<br />
alltid fram min kamera när jag får något<br />
intressant att fotografera<br />
för ögonen.<br />
Landskapet är enformigt,<br />
men vackert<br />
på sitt eget vis: havet<br />
och isflak. De få fartyg<br />
som vi ser är på samma<br />
uppdrag som vi.<br />
Satellitsignaler<br />
Signaler till yttervärlden,<br />
som till släkt och<br />
vänner, får man med<br />
hjälp av nätet. Den<br />
internetuppkoppling<br />
man har via satellit är<br />
en mycket viktig sak<br />
under ett långt skift.<br />
Trots att det fanns goda<br />
kontaktmöjligheter<br />
kom det inte några vidare<br />
uppgifter från arbets-<br />
givaren eller från unionerna, var vi än var.<br />
Speciellt Unionens agerande som informant<br />
kritiserades under den här resan, för<br />
det var förändringar på gång i bolaget och<br />
vi väntade på att få nyheter från land. När<br />
meddelandena inte kommer, börjar rykten<br />
snabbt sprida sig på fartyget och man tror<br />
att de är sanna. Jag tycker att en regelbunden<br />
kontakt med fartyget skulle lugna ner<br />
sådant, speciellt i sådana här tider, då en<br />
fortsatt osäkerhet råder i bolaget.<br />
De första nyheterna om den aktuella situationen<br />
tycker jag själv att vi fick först när<br />
vi på Grönland mötte utbytesbesättningen<br />
som kom emot oss när vi var på väg hem<br />
den 8 oktober. I landet av snö och is hade vi<br />
även möjlighet att bekanta oss med en lokal<br />
stad. Husen var för det mesta byggda enligt<br />
samma modell, möjligtvis var de huspaket.<br />
De små färgranna husen var ändå lustigt<br />
målade. Nattlivet var också minnesvärt enligt<br />
vad jag fick höra.<br />
31
Teamwork ger resultat<br />
för Tallink silja<br />
TexT oCh biLder: saana Lamminsivu<br />
Tallink-koncernen transporterade sammanlagt 2 839 850 passagerare under tiden juni-augusti,<br />
vilket är en ökning på fem procent jämfört med föregående år. enligt rederiet skedde en ökning<br />
i passagerar- och personbilsantalet på alla huvudrutter.<br />
Tallink-koncernen har under de<br />
senaste åren kraftigt förnyat sin<br />
flotta. Speciellt mellan Helsingfors-<br />
Tallinn trafikerar många av bolagets splitternya<br />
båtar. För att få goda resultat har det<br />
trots allt inte räckt med att bara förnya fartygsflottan,<br />
det har också behövts hjälp från<br />
en kunnig och motiverad personal, betonar<br />
ledningen för Tallink Silja.<br />
”Fartygsförsäljningen utgör lite mer än<br />
50 procent av vår omsättning. Det är viktigt<br />
att höra på fartygspersonalens tankar om<br />
hur verksamheten kunde utvecklas”, fastställer<br />
VD Margus Schults.<br />
LEDNINGEN HOPPAS På FORTSATTA<br />
FÖRTROENDEMANNAMÖTEN<br />
På Tallink Silja tror man starkt på idéutbyte<br />
mellan ledning och personal. Ett gott<br />
tecken på det här är att bolagets ledning har<br />
träffat rederiets förtroendemän regelbundet<br />
i samband med de påbyggnadskurser<br />
som Sjömans-Unionen ordnat redan i flera<br />
års tid.<br />
32<br />
”Vi vill hålla fast vid traditionen även<br />
i fortsättningen”, försäkrar VD Margus<br />
Schults och vice VD Pasi Näkki, när de<br />
kommer för att hälsa på förtroendemännen<br />
i Hagnäs.<br />
Schults har verkat som VD för Tallink<br />
Silja i ett års tid nu, från och med det att<br />
bolagets långvarige VD Keijo Mehtonen avgick<br />
med pension förra hösten. Det är fint<br />
att även rederiets nya ledning förstår vikten<br />
av att träffa förtroendemännen.<br />
”Vi träffar regelbundet förtroendemän i<br />
mindre sammansättningar, men nu var<br />
det första gången vi träffar ett så här stort<br />
forum. Vi hade ändå ett oerhört bra utbyte<br />
under det gemensamma sammanträdet”,<br />
säger vice VD Näkki och berömmer samtalet<br />
med förtroendemännen samt tillägger<br />
”Vi hoppas på gemensamma möten även i<br />
fortsättningen”.<br />
”FRAMåT SOM ETT åNGLOK”<br />
Tallink Silja har sammanlagt över 6 800<br />
anställda i sin tjänst i Estland, Finland, Sve-<br />
rige, Lettland, Tyskland och Ryssland. I Finland<br />
har företaget drygt ett tusen anställda<br />
på sjösidan. Tallink-koncernen har sammanlagt<br />
19 fartyg, som trafikerar på sju olika<br />
rutter. Även om Tallink-koncernens passagerarantal<br />
har stigit och företaget visat<br />
en positiv resultatutveckling, är man ännu<br />
inte tillbaka på nivån man var på innan lågkonjunkturen.<br />
Det har skett en minskning<br />
även i fraktmängden, konstaterar Schults.<br />
Rederiet har i nuläget heller inga planer<br />
på nya fartygsinvesteringar, utan företaget<br />
satsar nu helt på att utveckla redan existerande<br />
koncept och på att betjäna kunder så<br />
bra som möjligt. Arbetet fortskrider alltså<br />
som det gjort hittills.<br />
”Vi går framåt som ett ånglok”, säger vice<br />
VD Pasi Näkki för att beskriva stämningen<br />
som nu råder i företaget.
Från vänster: Tallink Siljas VD Margus Schults och<br />
Tallink Siljas vice VD pasi Näkki.<br />
Kompletteringskurs för förtroendeman:<br />
Sebastian Kotilehto och Teodor Taht.<br />
Kompletteringskurs för förtroendeman:<br />
Ulla Leino och Marke Valkama.<br />
”Det är viktigt att höra på<br />
fartygspersonalens tankar<br />
om hur verksamheten kunde utvecklas”,<br />
fastställer Tallink Siljas VD Margus Schults.<br />
Kompletteringskurs för förtroendeman hölls 12–13.10.2010 i Hagnäs.<br />
På kursen gick man igenom till exempel sjölagstiftningen och<br />
EU:s nya socialskyddsförordning. Förtroendemännen fick även besök<br />
av VD:n för Rederierna i Finland, Olof Widén, som berättade<br />
om hur åtstramningen av utsläppsgränserna för svavel påverkar den<br />
inhemska sjöfarten.<br />
bekAnTA dig med bildgAllerieT på<br />
sjömAnsunionens Hemsidor:<br />
www.smU.fi > På svenska > webtexter<br />
> komPLetteringskUrs för förtroendeman<br />
12–13.10.2010<br />
Från<br />
världens hav<br />
sammansTäLLT: Juhani Artto<br />
bra resULtat På aktionsveckan<br />
för östersjön<br />
Aktionsveckan för Östersjön som anordnades i tio länder vid<br />
månadsskiftet september-oktober gav synbara resultat. Restlöner<br />
på omkring 160 000 euro betalades ut till sjömän och kollektivavtal<br />
tecknades med flera fartyg. Kampanjdeltagarna i hamnen<br />
i polska Gdynia lyckades förhindra sjömännen från att delta i<br />
frakthantering.”Vi visade hamnmyndigheterna och rederierna att<br />
gemensamma aktioner bland sjömän och hamnarbetare gynnar<br />
båda yrkesgrupper”, konstaterar Andzrej Koscik, ITF-inspektör i<br />
Gdynias hamn.<br />
sjömän som kaPats av Pirater Lämnades<br />
Utan ersättning i danmark<br />
Besättningen på Danica White, som hölls gisslan av somaliska<br />
pirater i 83 dagar år 2007, är inte berättigade till ersättning. Det<br />
beslutade tingsrätten i Köpenhamn i augusti 2007. Beslutet fastställdes<br />
av en högre instans i början av oktober 2010.<br />
Det danska sjömansförbundet Sømændenes Forbund har<br />
drivit kravet på ersättning. Förbundet har försökt visa att fartygets<br />
rederi och kapten inte hade förklarat riskerna med att segla<br />
i Adenbukten för personalen eller lärt dem hur de ska förbereda<br />
sig inför ett eventuellt piratanfall. Förbundet kan överväga att ta<br />
ärendet till högsta domstol.<br />
aLLt fLer fiLiPPiner På haven<br />
Enligt de filippinska myndigheterna arbetade 330 000 filippinska<br />
sjömän på världshaven förra året. Antalet ökade kraftigt från föregående<br />
år och drygt en fjärdedel av alla som arbetade till havs<br />
var filippiner.<br />
Pengarna som sjömännen skickar hem till sina familjer spelar<br />
en stor roll för den östasiatiska östatens ekonomi. Förra året ökade<br />
värdet på dessa försändelser till sju miljarder dollar (omkring<br />
fem miljarder euro). Sjömännen stod för omkring hälften av alla<br />
pengar som skickades hem av filippiner som arbetar utomlands.<br />
Hur förklarar man då att rederierna så gärna anställer filippiner?<br />
För ett par år sedan räknade nättidningen MarineBuzz upp<br />
fjorton skäl till att filippiner är så populära. I artikeln sägs filippiner<br />
vara flitiga, flexibla, villiga att offra sig och lojala mot sin<br />
arbetsgivare. De sägs vara disciplinerade och tåliga. En annan<br />
fördel är att de är bra på engelska och snabbt lär sig ny teknik.<br />
En del av egenskaperna som räknas upp i MarineBuzz tilltalar<br />
rederierna, men utgör problem för andra som arbetar i branschen.<br />
En sådan egenskap är framför allt att de nöjer sig med<br />
en låg lön, till och med med löften om en lägre lön, funderar<br />
författaren.<br />
Artikeln berättar generaliserat att filippiner tar saker och ting<br />
med ro, vilket gör dem till trevliga arbetskamrater. Och en sak till:<br />
”De tycks aldrig lida av hemlängtan.”<br />
33
på unionens konTor<br />
i Helsingfors ocH åbo<br />
HELSINGFORS<br />
Såsom under tidigare år bjuder vi våra medlemmar<br />
på julglögg på Unionens kontor i Helsingfors<br />
John Stenbergs strand 6, 00530 Helsingfors.<br />
Pannan är varm måndagen den 13.12.2010 kl. 13.00–15.00.<br />
Välkommen!<br />
åBO<br />
Välkommen på julglögg<br />
måndagen den 13.12.2010<br />
kl. 12.00–15.00<br />
på Unionens kontor, Mariegatan 6 b, 5 vån.<br />
Välkommen!<br />
Skicka din julhälsning<br />
TILL TIDNINGEN Så FORT SOM MÖJLIGT<br />
I decembernumret av Sjömannen publiceras julhälsningar,<br />
som är gratis för Unionens medlemmar och pensionärer.<br />
Även de sjöfarare som hör till befälsförbunden<br />
och som vill skicka hälsningar till sina kollegor kan göra<br />
detta utan kostnad.<br />
Arbetsplatsens förtroendeman eller kontaktperson samlar<br />
för varje arbetsplats ihop namnet på dem som vill<br />
skicka hälsningar till sina bekanta. Arbetslösa kan skicka<br />
sina hälsningar direkt till Sjömannens redaktion.<br />
SKIcKA HäLSNINGARNA peR e-pOST TILL<br />
katja.grasbeck@smu.fi<br />
eller per post<br />
Finlands Sjömans-Union<br />
John Stenbergs strand 6<br />
00530 Helsingfors.<br />
Med hänsyn till tidningens tidtabell rekommenderar vi<br />
att hälsningarna skickas så fort som möjligt, senast den<br />
17 november.<br />
Skicka namnlistor som bilaga i Word-format eller som<br />
Excel-tabell där efternamnet står i den första kolumnen<br />
och förnamnet i den andra.<br />
Jäsentarjous<br />
Medlemsförmån<br />
JOULUKORTIT ja KALENTERIT<br />
JULKORT och<br />
KALENDRAR<br />
nordiska<br />
fototävLingen 2010<br />
-25%<br />
Lisää tarjouksia - Mera erbjudanden:<br />
www.smu.fi > jäsenyys > jäsenedut<br />
eN NORDISK FOTOTäVLING FöR SJöFOLK ARRANGeRAS åRLI-<br />
GeN I SAMARBeTe MeLLAN SJöMANSSeRVIceORGANISATIO-<br />
NeRNA I FINLAND, SVeRIGe, NORGe, DANMARK OcH ISLAND.<br />
ALLA OMBORDANSTäLLDA SJöFARARe KAN DeLTA.<br />
Tävlingstiden utgår i slutet av år 2010. Man kan delta<br />
i tävlingen med svartvita-, färg-, dia- och digitala bilder.<br />
Alla bilder tävlar i samma serie. Till finalen väljs<br />
de 15 bästa bilderna från varje land.<br />
De fem bästa premieras, första pris är en digitalkamera<br />
värd 7000 DKR. Övriga pris är värda 300<br />
- 700 euro.<br />
OBS, bifoga negativen av pappersbilderna och CD<br />
med digitalbilderna.<br />
Motiven skall ha anknytning till sjöfarten, livet<br />
ombord eller sjömannens arbete och fritid. Märk<br />
tävlingsbidragen tydligt med namn/pseudonym och<br />
bifoga namn, adress, telefonnummer samt namnet<br />
på det fartyg där du är anställd.<br />
Tävlingsbidragen bör insändas före 31.12.2010<br />
under adress:<br />
sjömansservicebyrån<br />
box 170, 00161 helsingfors<br />
närmare upplysningar per telefon (09) 6689 0016,<br />
sirpa kittilä eller e-post kulttuuri@mepa.fi<br />
Delta i tävlingen!
Regeringen föreslår ändringar<br />
i lagen om tillsyn över<br />
fartygssäkerheten<br />
Regeringen föreslår en ändring av lagen om<br />
tillsyn över fartygssäkerheten. Systemet för<br />
inspektion av utländska fartyg föreslås bli<br />
ändrat så, att inspektionerna i första hand<br />
riktar sig på fartyg som är förbundna med en<br />
stor säkerhetsrisk.<br />
Inspektionssystemet ska också göras effektivare<br />
och fartyg som upprepade gånger<br />
bryter mot reglerna ska i sista hand bestående<br />
kunna hindras att gå i hamn i EU och i<br />
länder som undertecknat samförståndsavtalet<br />
från Paris.<br />
De som drar nytta av det nya inspektionssystemet<br />
är de bolag som har sett till att deras<br />
fartyg uppfyller de internationella ålägganden<br />
som ställs på dem. Målsättningen är att<br />
minska trafikeringen med fartyg i dåligt skick<br />
på EU:s vatten.<br />
Avsikten är att lagen träder i kraft den 1<br />
januari 2011.<br />
2011 års tidningsförmån på<br />
löntagartidningar<br />
Unionens medlemmar beviljas tidningsförmån<br />
för prenumerationer på löntagartidningar.<br />
Storleken på förmånen beror på hur ofta<br />
tidningen utkommer.<br />
Tidningsförmånen för år 2011 följer FFC:s<br />
rekommendationer och är 24 euro för rikstäckande<br />
löntagartidningar (Kansan Uutiset,<br />
Uutispäivä Demari), 18 euro för löntagartidningar<br />
som utkommer 2–3 gånger i veckan i<br />
pappersformat eller digitalversion (Uusi Aika,<br />
Pohjolan Työ, Kansan Tahto) samt 12 euro<br />
för löntagartidningar som utkommer minst<br />
en gång i veckan i pappersformat eller digitalversion.<br />
Trafiksäkerhetsverket stöder<br />
användning av naturgas som<br />
fartygsbränsle<br />
Trafiksäkerhetsverket – meddelande<br />
Trafiksäkerhetsverket (Trafi) meddelade<br />
29.10.2010 att det arbetar aktivt för alternativa<br />
lösningar när det gäller att ersätta tung<br />
brännolja som bränsle i nya fartyg med mer<br />
miljövänlig flytande naturgas.<br />
Genom användning av naturgas kan man<br />
reducera växthusutsläppen avsevärt och<br />
uppnå de internationella utsläppsmålen exempelvis<br />
för svavel- och kväveoxidernas del.<br />
Jämfört med tung brännolja medför flytande<br />
naturgas 25–30 % mindre koldioxid-,<br />
85 % mindre kväveoxid- och 100 % mindre<br />
svavelutsläpp.<br />
läs meddelAnde i sin HelHeT:<br />
www.smU.fi > På svenska<br />
> kommUnikation > nyheter<br />
> trafiksäkerhetsverket stöder<br />
användning av natUrgas som<br />
fartygsbränsLe<br />
Bästa medlem i Sjömans-<br />
Unionen, har du gått/kommer<br />
du att gå i pension?<br />
Sjömans-Unionen är nu i Facebook!<br />
Du kommer väl ihåg att även meddela Unionen<br />
om att du går i pension. Skicka in en<br />
kopia på ditt pensionsbeslut till vårt medlemsregister<br />
på:<br />
MEDLEMSREGISTER<br />
Finlands Sjömans-Union<br />
John Stenbergs strand 6<br />
00530 Helsingfors<br />
eller i skannat elektroniskt format till<br />
tiina.kytola@smu.fi<br />
Mer information:<br />
Tiina Kytölä tel. (09) 6152 0257<br />
Du kan söka gruppen i Facebooks sökfunktion:<br />
Finlands Sjömans-Union.<br />
Lagstiftningen om<br />
sjöarbete revideras<br />
Regeringen föreslår den 30 september 2010<br />
att riksdagen ska anta en ny lag om sjöarbetsavtal.<br />
Avsikten är att lagen ersätter den<br />
gällande sjömanslagen och blir den grundläggande<br />
lagen i lagstiftningen om sjöarbete.<br />
Enligt propositionen ska arbetsgivarens<br />
skyldighet att betala sjukvårdskostnader utvidgas<br />
från nuvarande 42 dagar till 112 dagar.<br />
Arbetsgivarens ersättningsskyldighet begränsas<br />
dock bara till den del av kostnaderna som<br />
i normala fall ska betalas av den arbetstagare<br />
som blivit sjuk, efter de ersättningar som betalas<br />
av offentliga medel.<br />
Regeringen föreslår också att arbetstagarnas<br />
rätt till hemresor ska utvidgas. Rättten<br />
till hemresor ska inte längre begränsas<br />
till EU-området, utan alla arbetstagare ska<br />
behandlas jämlikt oberoende av hemort eller<br />
medborgarskap.<br />
Man avstår från den nu gällande möjligheten<br />
att bevilja utländska arbetsgivare tillstånd<br />
till undantag som befriar från skyldigheten att<br />
iaktta finska anställningsvillkor.<br />
Minimianställningsvillkoren bestäms i<br />
första hand enligt det kollektivavtal som är<br />
bindande för arbetsgivaren med stöd av lagen<br />
om kollektivavtal. En icke organiserad arbetsgivare<br />
är skyldig att tillämpa det kollektivavtal<br />
som är allmänt bindande för branschen.<br />
I lagförslaget ingår en uttrycklig bestämmelse<br />
om bestämmande av det kollektivavtal<br />
som ska tillämpas på hyrda arbetstagares<br />
anställningsförhållanden. Det kollektivavtal<br />
som ska tillämpas på hyrda arbetstagares<br />
anställningsförhållanden bestäms enligt det<br />
kollektivavtal som är bindande för användarföretaget.<br />
I detta avseende avviker bestämmelsen<br />
från motsvarande bestämmelse i arbetsavtalslagen.<br />
Bakgrunden till reformen är att ILO 2006<br />
antog en konvention om arbete till sjöss<br />
genom vilken reformerades 37 tidigare ILOkonventioner<br />
och fastställdes internationella<br />
minimikrav för arbete i sjöfartssektorn.<br />
Källa:<br />
Arbets- och näringsministeriet<br />
35
kUndtjänst<br />
Kundtjänsten för Transportbranschens<br />
Arbetslöshetskassa är öppen<br />
vardagar kl. 8.30–16.00<br />
sommartid kl. 8.00–15.30 (maj–augusti)<br />
sommarfredagar kl. 8.00–14.30<br />
(maj–augusti)<br />
på adressen:<br />
Broholmsgatan 3–5, gatuplan, Helsingfors<br />
teLefonjoUr<br />
Transportbranschens Arbetslöshetskassa<br />
har jour vardagar kl. 9.00–12.00<br />
på nummer (09) 613 111.<br />
distriktskontor<br />
Desstuom står AKT ry:s distriktskontor<br />
till medlemmarna i Transportbranschens<br />
Arbetslöshetskassas förfogande i arbetslöshetsskyddsfrågor.<br />
Det finns 11 distriktskontor<br />
runt om i Finland.<br />
Helsingfors distriktskontor<br />
Grönnäsgatan 5, 00530 HELSINGFORS<br />
tel. (09) 6131 1402<br />
Kotkas distriktskontor<br />
Puutarhakatu 12, 48100 KOTKA<br />
tel. (05) 740 1431<br />
Åbo distriktskontor<br />
Mariagatan 6 b, 20100 ÅBO<br />
tel. (02) 450 1541<br />
Björneborgs distriktskontor<br />
Isolinnankatu 24, 2 vån.,<br />
28100 BJÖRNEBORG<br />
tel. (02) 543 1451<br />
36<br />
arbetsLöshetskassorna sammansLås<br />
1.1.2011<br />
finlands sjömans-Unions arbetslöshetskassa slås ihop med bil- och transportbranschens<br />
arbetarförbunds arbetslöshetskassa från och med 1.1.2011. den nya arbetslöshetskassan får<br />
namnet transportbranschens arbetslöshetskassa.<br />
Medlemmarna i Finlands Sjömans-Union behåller sitt medlemskap<br />
i Finlands Sjömans-Union, men vad gäller arbetslöshetsskyddet<br />
förflyttas de automatiskt över som medlemmar i Transportbranschens<br />
Arbetslöshetskassa efter fusionen. Fusionen förutsätter inga särskilda<br />
åtgärder från medlemmarnas sida.<br />
Tammerfors distriktskontor<br />
Rautatienkatu 10, 6 vån., 33100 TAMMERFORS<br />
tel. (03) 230 1500<br />
Lahtis distriktskontor<br />
Rautatienkatu 19 A 31, 15110 LAHTIS<br />
tel. (03) 526 0551<br />
Jyväskyläs distriktskontor<br />
Kalevankatu 4, 40100 JYVÄSKYLÄ<br />
tel. (014) 443 1421<br />
Joensuus distriktskontor<br />
Kauppakatu 32, 80100 JOENSUU<br />
tel. (013) 511 1411<br />
Vasas distriktskontor<br />
Storalånggatan 43, 65100 VASA<br />
tel. (06) 220 1561<br />
Uleåborgs distriktskontor<br />
Mäkelininkatu 31, 90100 ULEÅBORG<br />
tel. (08) 870 1441<br />
Rovaniemis distriktskontor<br />
Rovakatu 26 A, 96200 ROVANIEMI<br />
tel. (016) 459 1461<br />
kontaktUPPgifter<br />
från och med 1.1.2011 skickas aLL Post som ska<br />
tiLL arbetsLöshetskassan tiLL adressen:<br />
Transportbranschens Arbetslöshetskassa<br />
pB 65, 00531 Helsingfors<br />
arbetsLöshetskassans<br />
eLektroniska tjänster<br />
Från och med början av år 2011 har medlemmar<br />
som flyttar över till Transportbranschens<br />
Arbetslöshetskassa möjlighet att använda<br />
elektroniska tjänster på adressen:<br />
www.akt.fi/fi/tyottomyyskassa.<br />
Kassan står för alla kostnaderna för tjänsten,<br />
så användningen är helt gratis för medlemmar.<br />
Man kan logga in på tjänsten från vilken<br />
dator som helst, som har internetuppkoppling.<br />
På Arbetslöshetskassans nättjänst kan man:<br />
1. skicka inkomstdagpennings- och alterneringsersättningsansökan<br />
till kassan<br />
2. skicka bilagor till ansökan som pdf-filer<br />
3. kontrollera i vilket skede av behandlingen<br />
din ansökan är<br />
4. bläddra i och ändra på de egna personuppgifterna<br />
5. skicka ett meddelande direkt till handläggarna<br />
för ansökan<br />
Nättjänsten kan även användas med mobiltelefon,<br />
förutsatt att telefonen har internetuppkoppling.<br />
Via mobiltjänsten kan man skicka<br />
ansökan om fortsatt inkomstdagpenning för<br />
fyra veckor eller för en månad.<br />
Fortsatta ansökningar betalas regelbundet på tisdagar<br />
Dagpenning till helt arbetslösa eller permitterade som ansökt om dagpenning betalas<br />
ut regelbundet på tisdagar. Ansökningar som inkommit till kassan per post mellan<br />
måndag och fredag får utbetalning följande veckas tisdag. En fortsatt ansökning<br />
som inkommit via nät- och mobiltjänsten behandlas automatiskt och betalas ut två<br />
arbetsdagar senare. T.ex. ansökningar som skickats via nättjänsten innan kl.12.00<br />
på en måndag betalas på onsdagen.
Testamente eller gåva?<br />
Överlåtelse av egendom till nästa generation<br />
orsakar ofta huvudbry, oavsett om<br />
egendomen är stor eller liten. Man funderar<br />
på om man ska ge den som gåva nu eller<br />
i ett testamente efter döden. Eftersom varje<br />
situation är individuell och det är omständigt<br />
att ge sin egendom som gåva eller göra<br />
upp ett testamente, är det rekommenderat<br />
att man redan i planeringsstadiet vänder<br />
sig till en expert. När det gäller egendom<br />
som ges som gåva, kan man vara säker på<br />
att den tilldelas den person som givaren vill<br />
att den ska gå till. Testamentsfång för med<br />
sig några osäkerhetsfaktorer. Huvudregeln<br />
är trots all den, att även testamenterad<br />
egendom tillfaller den person som enligt<br />
testamentet ska få den.<br />
Om gåvogivarens egna ekonomiska<br />
situation är sådan att han eller hon utan<br />
bekymmer kan överlåta egendom medan<br />
han eller hon är i livet, kan en gåva vara ett<br />
förmånligare alternativ skattemässigt än ett<br />
testamente. ”Extra” egendom, vars värde<br />
bara växer med åren, lönar det sig att överlåta<br />
medan man är lever.<br />
Lagstadgad arvsordning och fördelning<br />
av arv kan ändras med testamente. Om<br />
personen som gör upp testamentet är gift,<br />
måste man när man planerar testamentet<br />
komma ihåg att den äkta hälften i allmänhet<br />
har giftorätt på den andras egendom.<br />
Om giftorätt gäller, kan resultatet av delningen<br />
som görs mellan arvtagaren och<br />
änklingen/änkan efter testamentgivarens<br />
död bero på om den egendom som nämns i<br />
testamentet blir kvar bland de föremål som<br />
kan ärvas.<br />
Skatteplanering är viktigt, men om man<br />
tar den för långt kan det leda till besvärliga<br />
situationer. Ofta strävar man till att mottagaren<br />
inte ska behöva betala gåvo- eller<br />
arvsskatt eller till att det ska gå så litet<br />
som möjligt i skatt, men man tar inte i<br />
beaktande de problem som kan uppstå vid<br />
samägande. Typexemplet är överlåtelse av<br />
sommarstuga till ens barn. Sommarstugan<br />
används väldigt ofta inte bara av ägarna<br />
utan även av deras barn med familjer. När<br />
föräldrarna ger sommarstugan som gåva<br />
till alla sina arvingar eller till flera av dem,<br />
tänker de på skatteinbesparingar och vill<br />
samtidigt att släktens gemensamma liv på<br />
deras kära stuga ska kunna fortsätta även<br />
efter deras bortgång. Det typiska är att sommarstugan<br />
ges som gåva till alla barnen och<br />
att föräldrarna behåller besittningsrätten<br />
själva. Stuglivet är oftast godmodigt medan<br />
föräldrarna lever, åtminstone så länge de<br />
orkar sköta och finansiera stugans underhåll,<br />
men när de avlider blir det problem.<br />
Det finns säkert många lyckade samäganden<br />
där parterna följer gemensamma,<br />
skrivna eller oskrivna spelregler, och där<br />
ingen ensam tvingas reparera taket medan<br />
de andra solar, men dessa lyckade fall kommer<br />
tyvärr sällan fram i advokatens arbete.<br />
När man donerar tillgångar finns det en<br />
fara att man glömmer bort att trygga givarens<br />
egen ekonomi. Ett gåvobeslut kan senare<br />
visa sig oöverlagt, när sjukdom eller<br />
andra förändrade förhållanden gör att man<br />
själv skulle ha behov av egendomen. Ett testamente<br />
skulle ha varit ett bättre alternativ<br />
i det fallet.<br />
Skatteplikten för arv och gåvor rör alla<br />
testaments- och gåvotagare. Skattepliktighet<br />
uppstår i samband med att testamentets-<br />
givaren avlider och när en gåva tas emot.<br />
Mottagarna delas in i två skatteklasser både<br />
i arvs- och gåvobeskattningen. Till den första<br />
skatteklassen hör make/maka, bröstarvingar<br />
i rakt uppstigande eller nedstigande<br />
led och makens/makans bröstarvingar. Andra<br />
slags arvingar hör till den andra skatteklassen.<br />
Den undre gränsen för beskattat<br />
arv är 20 000 euro och för att beskatta en<br />
gåva 4 000 euro, oberoende om mottagaren<br />
är släkt med givaren eller inte. Vart<br />
tredje år kan egendom upp till ett<br />
värde av knappt 4 000 euro alltså<br />
doneras skattefritt till vem<br />
som helst.<br />
I arvsbeskattningen<br />
finns skattelättnader som<br />
inte finns i gåvobeskattningen.<br />
På grund av<br />
makeavdraget beskattas<br />
änkling/änka på arvet då<br />
den mottagna egendomens<br />
värde överskrider 80 000<br />
LAGRåDGIVNING I äReNDeN RöRANDe<br />
pRIVATLIVeT SOM MeDLeMSFöRMåN<br />
Sjömans-Unionens medlemmar har som<br />
medlemsförmån rätt att få telefonrådgivning<br />
på Advokatbyrå Bützow Oy i juridiska ärenden<br />
som rör privatlivet. Tjänsten är gratis för<br />
medlemmar.<br />
Bützow tel.<br />
Helsingfors (09) 431 531<br />
Tavastehus (03) 612 5501 eller (03) 612 1944<br />
Tammerfors (03) 3138 2800<br />
åbo (02) 274 2000<br />
euro. Minderåriga bröstarvingar beskattas<br />
å sin sida när egendomens värde överskrider<br />
60 000 euro. Minderårigavdrag får<br />
bara minderåriga bröstarvingar som finns i<br />
arvsordningen.<br />
Gåvogivaren kan förbehålla sig livstids<br />
eller tidsbunden besittningsrätt på gåvan<br />
till exempel själv, åt sin äkta hälft eller sina<br />
barn. Testamentsgivaren kan ge äganderätt<br />
åt en och besittningsrätt åt en annan.<br />
Ju yngre personen som får besittningsrätt<br />
är, desto större är besittningsrättsavdraget<br />
i arvs- och gåvobeskattningen. Även för<br />
tidsbestämd besittningsrätt får man en betydande<br />
skattebesparing. Det kan i många<br />
fall vara ett bättre alternativ än livstids besittningsrätt.<br />
Vi lever allt längre. Om man<br />
som en följd av åldrande flyttas till institutionsvård,<br />
kan besittningsrätten bli en belastning.<br />
Aune Manner<br />
advokat<br />
www.butzow.com<br />
37
IN MEMORIAM<br />
talousapulainen<br />
Taimi Sofia Siivonen<br />
s. 2.8.1916 Eurajoki<br />
k. 9.10.2010<br />
Taimi Siivonen palveli J/m<br />
Sampolla ja J/m Hansella.<br />
Muistoa kunnioittaen<br />
Kari Koskinen<br />
-----<br />
Osve Sjöroos<br />
s. 7.11.1947<br />
k. 14.10.2010<br />
Olen usein ajatellut toverit, mihin<br />
manalasta tyhjentävät kuonansa?<br />
Onkohan niilläkin trimmari<br />
joka vetää kuona-astiansa ylös<br />
vinssillään, elämänmereenkö<br />
heittävät tuhkan ja lasimaiseksi<br />
palaneen polttoaineensa.<br />
Ovatkohan, ovatkohan ne,<br />
ihmiset tarkoitan, ovatkohan ne<br />
samanlaista polttoainetta, kuin<br />
tämä Dakarista bunkraamaamme<br />
- Mujua ja tuhkaa jo ennen<br />
palamistaan?<br />
Ja minkälainenhan se on siiffi,<br />
se manalan konepäällikkö,<br />
ja mikäköhän niillä on tariffi?<br />
Minkä lämmittäjä ja lempparit<br />
hankkivat?<br />
Tulee vaan mieleen kaikenlaista<br />
pataruumassa.<br />
(Pekka Kinnari)<br />
Osve saatettiin matkaan<br />
perheen kesken.<br />
-----<br />
ELÄKKEELLE /<br />
PENSIONERING<br />
Kiitokset Msv Fennican<br />
henkilökunnalle monista<br />
ikimuistoisista vuosista ja<br />
muistamisesta jäädessäni<br />
eläkkeelle.<br />
ex-pursiukko Leo Westman<br />
38<br />
Kiitos M/s Silja Europan<br />
työkavereille muistaessanne minua<br />
jäädessäni eläkkeelle.<br />
Myötätuulta toivottaen.<br />
Anne Ukkonen<br />
Monet kiitokset Alfons Håkansin<br />
henkilökunnalle ja ystäville<br />
saamastani eläkelahjasta.<br />
Timo Wilén<br />
Sydämelliset kiitokset<br />
M/s Amorellan työkavereille<br />
saamistani lahjoista ja huomiosta<br />
jäädessäni eläkkeelle.<br />
Hyvää syksyä toivottaen,<br />
Raija Anttila<br />
Laiva saapui satamaan – Malla lähti<br />
eläkkeelle 1. joulukuuta 2009.<br />
Kiitos kaikille ihanille laivaihmisille<br />
vuosien varrelta! Kiitän varustamoa<br />
ja M/t Nesteen henkilökuntaa<br />
saamistani lahjoista ja<br />
yllätysläksiäisjuhlasta!<br />
Marja Leena ”Malla” Auvinen<br />
-----<br />
SYNTYMÄPÄIVÄT /<br />
FÖDELSEDAGAR<br />
Kiitokset M/s Finnladyn<br />
henkilökunnalle ja Finnlines<br />
varustamolle muistamisesta<br />
täyttäessäni pyöreitä vuosia.<br />
Matti Sonninen<br />
-----<br />
KULTAMERKIT /<br />
GULDSMÄRKEN<br />
Leena Aaltonen<br />
Anna-Liisa Ahtee<br />
Taru Hakala<br />
Ari Junttila<br />
Anu Olsen-Sundell<br />
Veikko Wetterstrand<br />
-----<br />
OSASTOT TIEDOTTAVAT /<br />
AVDELNINGARNA INFORMERAR<br />
Sisä-<strong>Suomen</strong> osasto (001)<br />
Sääntömääräinen syyskokous<br />
Aika: ti 16.11.2010 klo 18.00<br />
paikka: Spahotel Casino, Kylpylaitoksentie 7, Savonlinna<br />
Kokouksessa käydään lävitse sääntöjen määräämät asiat.<br />
Tervetuloa!<br />
pikkujoulut<br />
Aika: la 4.12.2010 klo 19.00<br />
paikka: Spahotel Casino, Kylpylaitoksentie 7, Savonlinna<br />
Pitkänmatkalaisten hotellimajoituskustannuksia sponsoroidaan.<br />
Ilmoittautumiset 20.11. mennessä Paavo Auviselle<br />
p. 040 506 9468 tai Seppo Immoselle p. 050 368 2298.<br />
Tervetuloa aktiivimerimiehet sekä eläkeläiset!<br />
Virkistysviikonloppu<br />
Aika: 4.–6.2.2011<br />
paikka: Kylpylähotelli Rantasipi Laajavuori<br />
Laajavuorentie 30, Jyväskylä<br />
Osasto järjestää jäsenille perheineen sekä<br />
eläkeläisille virkistysviikonlopun Jyväskylän Rantasipi<br />
Laajavuoressa. Rantasipin alueella voit muun muassa hiihtää,<br />
lasketella, uida, keilata ja kuntoilla.<br />
Ilmoittautumiset 7.1.2011 mennessä<br />
Paavo Auviselle p. 040 506 9468 tai<br />
Seppo Immoselle p. 050 3682298.<br />
Mukaan mahtuu 30 ensiksi ilmoittautunutta.<br />
pohjoisen osasto (002)<br />
Sääntömääräinen syyskokous<br />
Aika: pe 26.11.2010 klo 16.00<br />
paikka: Hotelli Cumulus Kemi, Hahtisaarenkatu 3, 94100 Kemi<br />
Kokouksessa käsitellään sääntöjen määräämät asiat.<br />
Jäsenet – tervetuloa!<br />
Huomio: toimikunta kokoontuu jo klo 15.00.<br />
pikkujoulut<br />
Aika: pe 26.11.2010 klo 19.00<br />
paikka: Hotelli Cumulus Kemi, Hahtisaarenkatu 3, 94100 Kemi<br />
Hotellimajoitus järjestyy muualta tulleille.<br />
Ilmoittaudu 17.11.2010 mennessä Askolle, puh. 0400 994 048.<br />
Tervetuloa jäsenet aveceineen sekä eläkeläiset!<br />
ålands avdelning (005)<br />
Höstmöte<br />
Tid: onsdag 17.11.2010 kl 14.00<br />
plats: Ålandsavdelningens kontor, Ålandsvägen 55, Mariehamn<br />
Välkommen!<br />
OBS. Styrelsemöte kl. 13.00.
Lounais-<strong>Suomen</strong> osasto (006)<br />
Sääntömääräinen syyskokous<br />
Aika: to 25.11.2010 klo 18.00<br />
paikka: Osuuspankin kokoustila,<br />
Maariankatu 4, Turku<br />
Kokouksessa käsitellään sääntöjen mukaiset<br />
asiat. Paikalla on liiton edustaja. Osallistujien<br />
kesken arvotaan mukava palkinto. Kokouksen<br />
jälkeen on ruokailu.<br />
Kaikki osaston jäsenet ovat tervetulleita<br />
kokoukseen!<br />
Hallitus<br />
pikkujoulut<br />
Aika: la 27.11. ja pe 3.12.<br />
paikka: Turun Hamburger Börs<br />
Nauruviihteen mestari Heikki Hilander<br />
muuntautuu moneksi. Tapaat lavalla Tarja<br />
Halosen, Mannerheimin ja Hjallis Harkimon.<br />
Nauruhermoja koetellaan noin tunnin verran.<br />
Esityksen jälkeen nautitaan jouluateria.<br />
Hinta jäseniltä 45 € (avec 60 €).<br />
Lippujen lunastus viimeistään viikkoa<br />
ennen tapahtumaa Turun toimistolta.<br />
Maariankatu 6 b, 5. kerros, puh. (02) 233 7416.<br />
Lippuja on rajoitetusti, joten ole nopea!<br />
Itäkustin osasto (007)<br />
Sääntömääräinen syyskokous<br />
Aika: ti 16.11.2010 klo 10.00<br />
paikka: Puutarhakatu 12, 48100 Kotka<br />
Kokouksessa käsitellään sääntömääräiset asiat.<br />
Kaikki jäsenet ovat tervetulleita!<br />
Länsi-<strong>Suomen</strong> osasto (008)<br />
Sääntömääräinen syyskokous<br />
Aika: pe 12.11.2010 klo 18.00<br />
paikka: SMU:n toimisto,<br />
Pitkäkatu 43, 65100 Vaasa<br />
Kokouksessa valitaan puheenjohtaja sekä<br />
hallituksen varsinaiset ja varajäsenet<br />
seuraavaksi kaksivuotiskaudeksi. Kokouksen<br />
jälkeen on ruokailu.<br />
Tervetuloa sankoin joukoin!<br />
hallitus<br />
Hyvät osastomme eläkeläiset:<br />
Tervetuloa joulukahville!<br />
Aika: pe 10.12.2010 klo 13.30<br />
paikka: SMU:n toimisto, Pitkäkatu 43,<br />
65100 VAASA<br />
Ilmoitathan osallistumisesta 9.12. mennessä<br />
Karille p. 0400 418 511 tai<br />
kari.nurmirinta@smu.fi.<br />
Sydämellisesti tervetuloa!<br />
etelä-<strong>Suomen</strong> osasto (009)<br />
Sääntömääräinen syyskokous<br />
Aika: ti 23.11.2010 klo 12.00<br />
paikka: osaston toimisto Katajanokalla,<br />
Linnankatu 13, Helsinki<br />
Kokouksessa käsitellään sääntöjen määräämät<br />
asiat sekä osaston toimihenkilöiden valinta<br />
kaudelle 2011–2012.<br />
Lisätietoja: puheenjohtaja Rauno Mutka<br />
p. 046 876 7670.<br />
Tervetuloa kaikki jäsenet!<br />
etelä-<strong>Suomen</strong> osasto tiedottaa:<br />
Turvan navigaattori Anne Tervalalle<br />
Etelä-<strong>Suomen</strong> osaston jäsenkirjeen yhteydessä<br />
arvottiin vakuutusyhtiö Turvan TomTomnavigaattori.<br />
Onnetar nosti voittajaksi Anne<br />
Tervalan Hollolasta.<br />
Onnea voittajalle!<br />
Terveisin, Etelä-<strong>Suomen</strong> osaston hallitus<br />
Väylänhoitoammattiosasto (012)<br />
Sääntömääräinen syyskokous<br />
Aika: la 4.12.2010 kello 13.00<br />
paikka: <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>n toimisto,<br />
John Stenbergin ranta 6 (2. kerros), Helsinki<br />
Kokouksessa käsitellään sääntömääräiset<br />
asiat.<br />
Osaston jäsenet - tervetuloa!<br />
TurnAuskuTsu:<br />
Ay-jalkapallon 28.<br />
mestaruusturnaus<br />
lahden suurhallissa<br />
5.–6.3.2011<br />
Järjestäjä kutsuu joukkueet ilmoittautumisten<br />
perusteella. Joukkueet ovat 11 +<br />
vaihtomiehet, naisjoukkueet tai tarvittaessa<br />
sekajoukkueet. Osanottomaksu 300 euroa.<br />
Ilmoittautumiset 19.2.2011 mennessä:<br />
Ay-jalkapallo, PL 39, 15101 LAHTI<br />
tai sähköpostitse<br />
international.tournament@pp.phnet.fi.<br />
Lisätietoja turnauksesta<br />
p. 041 584 9964<br />
tai yllä olevasta sähköpostista.<br />
Lohko-otteluarvonta on 27.2.2011.<br />
Ammattiyhdistysten jalkapallo ry<br />
www.ay-turnaus.com<br />
Pekan KoonnUT: peKKa manTere<br />
pähkinät<br />
1. Missä sijaitsee Ravintola Lankonki?<br />
a) Turussa<br />
b) Kotkassa<br />
c) Helsingissä<br />
2. Minä vuonna perustettiin <strong>Suomen</strong><br />
Koneenkäyttäjäyhdistys, joka<br />
myöhemmin muutti nimekseen <strong>Suomen</strong><br />
Konepäällystöliitto?<br />
a) 1869<br />
b) 1896<br />
c) 1905<br />
3. Kuka on kirjoittanut kirjat Mustanmeren<br />
valssi ja Gibraltarin kiertäjät?<br />
a) Eino Koivistoinen<br />
b) Harri Hietala<br />
c) Joni Skiftesvik<br />
4. <strong>Merimies</strong>palvelutoimistolla (Mepa) on 11<br />
lomahuoneistoa, joita vuokrataan erittäin<br />
edullisesti merenkulkijaperheille. Missä<br />
lomahuoneistot sijaitsevat?<br />
a) Rukalla<br />
b) Himoksella<br />
c) Ylläksellä<br />
5. Arto, pertti, Mauri ja erno paasilinnoilla<br />
oli myös vähemmän julkisuudessa ollut<br />
sisar, Salme, joka oli merimies. Mikä hän oli<br />
ammatiltaan?<br />
a) Radiosähköttäjä<br />
b) Talousesimies<br />
c) Tarjoilija<br />
6. Kuka kirjoitti ylen Radioteatteriin<br />
kuunnelmat Joulukalaa Brasiliaan,<br />
Pirtukuningas ja Liberty-tyyppinen alus?<br />
a) Joni Skiftesvik<br />
b) Jaakko Varimaa<br />
c) Tapio Koivukari<br />
7. Missä on Ajoksen satama?<br />
a) Kokkolassa<br />
b) Kemissä<br />
c) Oulussa<br />
8. Minkä alan miehiä olivat Ivan Aivazovski,<br />
Aleksei Bogoljubov, Oscar Kleineh ja<br />
Adolf Bock?<br />
a) Saimaan kanavan suunnittelijoita<br />
b) Kuuluisia purjeveneiden suunnittelijoita<br />
c) Kuuluisia merimaalareita<br />
9. <strong>Suomen</strong> leijona-niminen majakka sijaitsee<br />
46 kilometriä lounaaseen<br />
a) Märketistä,<br />
b) Utöstä tai<br />
c) Harmajasta.<br />
10. Minkä kaupungin lähellä Kronstadt<br />
sijaitsee?<br />
a) Tallinnan<br />
b) Gdanskin<br />
c) Pietarin<br />
39<br />
Oikeat vastaukset: 1b, 2a, 3b, 4c, 5b, 6a, 7b, 8c, 9b ja 10c
SUOMeN MeRIMIeS-UNIONI SMU Ry //<br />
FINLANDS SJöMANS-UNION FSU RF<br />
POSTI- JA KÄYNTIOSOITE<br />
John Stenbergin ranta 6, 2. kerros,<br />
00530 Helsinki<br />
POST- OCH BESÖKADRESS<br />
John Stenbergs strand 6,<br />
2:a våningen, 00530 Helsingfors<br />
VAIHDE / VÄXEL<br />
+358 (0) 9 615 2020<br />
TELEFAX<br />
+358 (0) 9 615 20 227<br />
KOTISIVUT / HEMSIDOR<br />
www.smu.fi<br />
SÄHKÖPOSTI / E-ADRESS<br />
etunimi.sukunimi@smu.fi<br />
förnamn.efternamn@smu.fi<br />
AUKIOLOAJAT / ÖPPETTIDER<br />
Arkisin klo 8.30–16.00<br />
Vardagar kl. 8.30–16.00<br />
Kesäaika / sommartid<br />
1.5.–31.8. klo 8.00–15.30<br />
<strong>Suomen</strong> <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>n työttömyyskassa /<br />
Finlands Sjömans-Unionens arbetslöshetskassa<br />
POSTI- JA KÄYNTIOSOITE<br />
Siltasaarenkatu 3–5<br />
00530 Helsinki<br />
POST- OCH BESÖKADRESS<br />
Broholmsgatan 3–5<br />
00530 Helsingfors 40<br />
Kilpailu<br />
<strong>Merimies</strong>-lehden kilpailuun<br />
saatiin kaikkiaan<br />
70 vastausta. Lähes kaikki osallistujat tiesivät,<br />
että J/m Kontio suoriutuu nykyisin<br />
myös öljyntorjuntatehtävistä. <strong>Merimies</strong>-<br />
<strong>Unioni</strong>n ITF-tarkastaja Kenneth Bengts<br />
arpoi kilpailuun osallistuneiden joukosta<br />
voittajaksi Krista Tanhuanpään Espoosta.<br />
Tidningen Sjömannen fick in totalt 70<br />
svar till sin tävling. Nästan alla visste<br />
att J/m Kontio numera även arbetar med<br />
oljebekämpning. Sjömans-Unionens ITFinspektör<br />
Kenneth Bengts drog en vinnare<br />
bland deltagarna, och vinnaren är Krista<br />
Tanhuanpää från Esbo.<br />
Tävling<br />
MÖKKIVARAUKSET /<br />
BOKNINGSNUMMER FÖR STUGOR<br />
puh. / tel. (09) 615 20 260<br />
Lounais-<strong>Suomen</strong> osaston mökin varaukset<br />
Turun toimistolta /<br />
Sydvästra Finlands avdelnings stugans<br />
bokningar från kontoret i Åbo<br />
puh. / tel. (09) 615 20 230<br />
Puhelinpäivystysaika / Telefonjourtid:<br />
9.00 –11.00<br />
SÄHKÖPOSTI / E-ADRESS:<br />
tkassa@smu.fi<br />
Minkä tyyppinen alus on Godby<br />
Shippingin M/s Miranda?<br />
Valitse yksi vaihtoehto:<br />
1) ro-ro-lastialus<br />
2) jäänmurtaja<br />
3) matkustaja-alus<br />
Kaikkien oikein vastanneiden kesken<br />
arvomme Iittalan pienen Aalto-maljan.<br />
Voittajan nimi julkaistaan <strong>Merimies</strong>-lehdessä<br />
nro 8/2010.<br />
Osallistu kilpailuun<br />
24.11.2010 mennessä:<br />
1) <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong>n kotisivuilla:<br />
www.smu.fi > viestintä > <strong>Merimies</strong>-lehden<br />
kilpailu<br />
2) Tai lähetä vastaus postitse. Liitä mukaan<br />
vastaus ja omat yhteystietosi (nimi, osoite,<br />
puhelinnumero).<br />
Vastauksen voit lähettää osoitteella:<br />
<strong>Merimies</strong>-lehti<br />
<strong>Suomen</strong> <strong>Merimies</strong>-<strong>Unioni</strong><br />
John Stenbergin ranta 6<br />
00530 Helsinki<br />
HENKILÖKUNTA / PERSONAL<br />
Puheenjohtaja / Ordförande<br />
Simo Zitting<br />
(09) 615 20 250 / 0400 813 079<br />
Tekninen sihteeri / Teknisk sekreterare<br />
Tetta Härkönen<br />
(09) 615 20 252 / 040 455 9834<br />
Liittosihteeri / Förbundssekreterare<br />
Kenneth Bondas<br />
(09) 615 20 254 / 040 456 0245<br />
Sopimussihteeri / Avtalssekreterare<br />
Klaus Lust<br />
(09) 615 20 211 / 040 505 1957<br />
Toimitsija/Ombudsman<br />
carita Ojala<br />
(09) 615 20 231 / 0400 829 039<br />
Toimitsija / Ombudsman<br />
Satu Silta<br />
(09) 615 20 213 / 040 526 3435<br />
Toimitsija/Ombudsman<br />
ITF-tarkastaja/ITF-Inspektör<br />
Ilpo Minkkinen<br />
(09) 615 20 253 / 040 728 6932<br />
Toimitsija/Ombudsman<br />
Niclas Nyberg<br />
(09) 615 20 224 / 045 7731 2441<br />
ITF-koordinaattori / ITF-Koordinator<br />
Simo Nurmi<br />
(09) 615 20 255 / 040 580 3246<br />
ITF-tarkastaja / ITF-inspektör<br />
Kenneth Bengts<br />
(09) 615 20 258 / 040 455 1229<br />
Vilken typ av fartyg är Godby<br />
Shippings M/s Miranda?<br />
Välj ett alternativ:<br />
1) ro-ro-lastfartyg<br />
2) isbrytare<br />
3) passagerarfartyg<br />
Bland alla som svarar rätt på frågan lottar vi<br />
ut en liten Aalto-skål från Iittala.<br />
Namnet på vinnaren publiceras i numret<br />
8/2010 av tidningen Sjömannen.<br />
Du kan delta i tävlingen senast den<br />
24.11.2010 på följande sätt:<br />
1) På Sjömans-Unionens webbplats:<br />
www.smu.fi > på svenska > kommunikation<br />
>Tävlingen för Sjömannen<br />
2) Eller per post. Bifoga svaret och dina<br />
kontaktuppgifter (namn, adress, telefonnummer).<br />
Skicka svaret till adressen:<br />
Sjömannen<br />
Finlands Sjömans-Union<br />
John Stenbergs strand 6<br />
00530 Helsingfors<br />
Tekninen sihteeri / Teknisk sekreterare<br />
Anja Uusitalo<br />
(09) 615 20 251 / 040 519 0351<br />
Toimitsija, Ahvenanmaa<br />
Ombudsman, Åland<br />
Henrik Lagerberg<br />
(018) 199 20 /0400 478 884<br />
Ålandsvägen 55, 22100 Mariehamn<br />
Taloudenhoitaja / Ekonom<br />
Mikko Tuominen<br />
(09) 615 20 218 / 0400 422 379<br />
Kassanhoitaja / Kassaföreståndare<br />
Stiina Raitio<br />
(09) 615 20 219<br />
Kirjanpitäjä / Bokförare<br />
Tuula ylhävuori<br />
(09) 615 20 220<br />
Toimittaja / Journalist<br />
Saana Lamminsivu<br />
(09) 615 20 221 / 045 7730 1020<br />
Jäsenrekisterin hoitaja /Medlemsregister<br />
Tiina Kytölä<br />
(09) 615 20 257<br />
Toimistotyöntekijä / Kontorsbiträde<br />
Arja Merikallio<br />
(09) 615 20 259<br />
Toimistotyöntekijä / Kontorsbiträde<br />
Katja Gräsbeck<br />
(09) 615 20210 / 045 7730 1021<br />
Toimistotyöntekijä / Kontorsbiträde<br />
essi Voutilainen<br />
(09) 615 20 210 / 045 7731 0076<br />
(hoitovapaalla / vårdledig)<br />
Toimistotyöntekijä, Turku /<br />
Kontorsbiträde, Åbo<br />
Salme Kumpula<br />
(02) 233 7416<br />
Maariankatu 6 B, 5. krs.<br />
20100 Turku<br />
Mariegatan 6 b, 5:e våningen, Åbo<br />
Vaasa / Vasa<br />
Pitkäkatu 43, 65100 Vaasa<br />
Storalånggatan 43, 65100 Vasa<br />
Työttömyyskassanhoitaja /<br />
Arbetslöshetskassans föreståndare<br />
Maritta Toivonen<br />
(09) 615 20 230<br />
Työttömyyskassavirkailijat /<br />
Arbetslöshetskassafunktionärer<br />
(09) 615 2 0 230<br />
pirjo Aro-Nenonen<br />
Niko Hutri<br />
Varpu Klemola<br />
Minna Rahtu<br />
(äitiyslomalla / modersledig)<br />
Tuulianna Raimoranta<br />
(äitiyslomalla / modersledig)