S läktföreningen Mats Ersson Nohrmans ättlingar S ukuseura Mats ...

More documents

Recommendations

Info

18 Minnesord över Solveig von Schoultz den 20 december 1996 Käre Erik Bergman, kära övriga anhöriga och vänner till Solveig von Schoultz. Klarheten, lugnet, styrkan, den självklara integriteten, omedelbarheten i hennes tilltal. Bilden av Solveig von Schoultz står tydligt för oss. På alla hon kom i beröring med, vågar jag påstå, gjorde hon det djupaste intryck. Och samma klarhet har hennes dikt. Den har värme och empati, men också stränghet. Den kan – som Solveig von Schoultz själv sade ut i en av sina sista dikter – begagna ordet “Nej!” Hon var en stor diktare, en av de största som någonsin har taIat till oss på vårt finlandssvenska modersmål. I lyriken byggde hon vidare på den finlandssvenska modernismen. Nu i efterhand finner vi det så naturligt att det måste ha varit så, att vi inte tänker på hur anmärkningsvärt det var den gången. Modernismen var ännu omstridd då hon debuterade som lyriker 1940 med diktsamlingen Min timme. I Sverige hade modernismen ännu inte gjort sitt definitiva, fyrtiotalistiska genombrott. Dessutom; Solveig von Schoultz hela personlighet var idealistisk. Det hade inte varit onaturligt om hon hade följt mer traditonella mönster. Men hon valde att befästa och berika ett egensinnigare sätt att dikta, som i sig var ett brott med de poetiska idealen i den värld hon själv hade växt upp i. Hon sökte en modern, fri människa inom sig och för att poetiskt gestalta detta behövde hon modernismens frihet. Det hindrade inte att hon själv menade att livet har sin ordning, att varje Solveig von Schoultz hösten 1987. Foto: Matias Uusikylä Solveig Segerstråle föddes 5.8.1907 som den yngsta av lektor Albert Segerstråles och målarinnan Hanna Frosterus- Segerstråles åtta barn. Solveig utbildade sig till folkskollärare och startade, nätt och jämt myndig, en egen liten skola hemma. Senare blev hon en uppskattad läräre vid Brobergska och 1937-1972 vid Laguska skolan. Hon gifte sig 1930 med kanslichef Sven von Schoultz. Debutboken “Petra och Silverapan” kom 1932. Hon skilde sig 1961 och gifte om sig med kompositören Erik Bergman. Professor Johan Wrede har vänligen låtit oss publicera, något förkortat, det minnestal han höll vid Solveig von Schoultz jordfästning den 20 december 1996. Redaktionen människa måste bära ansvaret för sitt val av mål och handlingar. Men målen, menade hon, finner människan inom sig i personlig fördjupning, i ett ansvarsfullt bejakande av livets möjligheter – och inte i ett ängsligt fasthållande vid utifrån givna auktoriteter. Sin dikt utvecklade hon också följdriktigt i en rad allt mer tydliga, allt mer personligt uttrycksfulla diktsamlingar. Den sista av dem, Molnskuggan, gav hon ut i år. Hennes dikt, som var rik på livsinsikter redan från början, blev allt mer disciplinerad i formen ju mer den vidgades i livserfarenhet. Lyriken, med sin koncentrerade form, med sin förmåga att i metaforer komprimera hela vår mänsklighet, våra drifter, vår känsla, vår erfarenhet, vår tanke, blev hennes kungsväg. Hennes poesi är uppenbarande. I dess bilder manifesteras det innersta i hennes konst att upprätta en förbindelse mellan den inre och yttre erfarenheten och språket. Många gånger talade Solveig von Schoultz om den stora betydelse Hans Ruins Poesins mystik (en bok som kom ut 1935) hade haft för hennes poesi. Hans teori om ”poesins samlande nu”, om poesin som i ett ögonblick sammanför livsväsentliga insikter till en subjektiv erfarenhet, svarade mot det hon gjorde och gav henne mod att gå vidare. Själv skulle jag ändå vilja påstå att hennes poesi går längre än till det estetiska ögonblicket. Det ligger vishet i hennes dikt. Att hon redan tidigare debuterat som prosaist fäste hon inte så stort avseende vid. Poesin gav henne hennes egentliga debut, menade hon. Men då hennes finstämt analyserande, psykologiska novellistik och dramatik senare växte fram, blev hon också inom dessa genrer en MESN sommaren 2007
mycket betydande konstnär. Radiodramat hade under drygt tre decennier sin stora tid från 40-tal till och med 60-tal. En viktig del av hennes produktion inriktade sig på denna genre. Solveig von Schoultz förmåga att lyssna till det outsagda i samtalet – dess pauser, dess tystnader, dess oväntade eller oavsiktliga tonfall – gjorde henne till vår kanske finaste radiodramatiker. Det var inte ovanligt att hon först avlyssnade sina personer i hörspel innan hon utvecklade dem episkt i sina noveller. Det psykologiska inseendet bakom hennes förmåga att uttrycka känslor blev också hennes främsta instrument i hennes självbiografiska prosa. I den, liksom i hennes barnböcker, lyfter hon lyhört och insiktsfullt fram växandets och mänskoblivandets under. Det rent självbiografiska stråket är på det hela taget starkt framträdande i hennes produktion, vilket också är naturligt i ett MESN sommaren 2007 Solveig von Schoultz och Erik Bergman på deras villa i Träskända. Solveig von Schoultz ja Erik Bergman huvilallaan Järvenpäässä. Foto/kuva: Matias Uusikylä liv som så djupt återspeglar en hel tidsålders nyorientering. Man styrde ju då från en offentlig och floskulös retorik som dolde andra världskrigets traumatiska verklighet till en innerligare; mänskligare och även kvinnligare livsattityd. Solveig von Schoultz beskrev själv känsligt men osentimentalt sitt inträde i livet, sin barndom och sin uppväxt i ett starkt religiöst hem, fyllt av regler och föreskrifter, som nog sprang fram ur innerliga trosföreställningar om hur livet skulle levas för att ge tillträde till ett liv som följer efter detta. Med stor respekt tog hon emot dem, men efter hand med allt djupare tvivel. Under sin inre uppgörelse om detta fann hon den självrespekt som sedan präglade hennes liv och dikt. Hon fann att hon som människa var skyldig sig själv något. Och detta insiktens och växandets mönster blir också klarare och klarare i hennes författarskap. Erfarenheter i hennes eget liv var alltså ofta nog utgångspunker för insikten i hennes verk. Men hon såg till att i den skapande processen det privata försvann i en allmänmänsklig giltighet. Då hon rannsakade sig själv sökte hon alla kvinnans roller, urmoderns, moderns, hustruns, älskarinnans, dotterns, systerns, ja, också tidningsgummans. Ofta kallades hon kvinnoförfattare, därför att hon gav en så djup inblick i kvinnligt psyke. Men vem vill påstå att hon inte kände mannens psyke? Är det inte så, att många av de ord vi använder för att prisa henne, är ord som brukar användas i en manlig värdevokabulär; ”klarsyn”, ”mod”, ”styrka”. Om hon kallades kvinnoförfattare brukade hon svara att hon var författare, inte kvinnoförfattare. Vad hon skrev om var livet, människors liv, att många av dem hon skrev om var kvinnor, var nu en sak för sig. Hon ville inte vara partisan, göra sin upplevelse trångare än den 19
Page 1 and 2: S läktföreningen Mats Ersson Nohr
Page 3 and 4: Kära släktföreningsmedlemmar D T
Page 5 and 6: Sukukokous 2009 ja Porkkalan parent
Page 7 and 8: MESN sommaren 2007 Fruarna Nohrstr
Page 9 and 10: Under 1600-, 1700- och ännu under
Page 11 and 12: MESN sommaren 2007 Nohrström suvun
Page 13 and 14: hallussa jo 1323 läänityksenä, m
Page 15 and 16: ser hittade han igen en konstnärss
Page 17: isteet. Tänä päivänä hän varm
Page 21 and 22: Muistosanat Solveig von Schoultzill
Page 23: MESN sommaren 2007 23

S läktföreningen Mats Ersson Nohrmans ättlingar S ukuseura Mats ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?