ehdotus generalplan för sibbo 2025 - Sipoo

354.
Weckström,
Camilla
7. Hänvisning: p.3.1. Strukturmodell V.
Kommentar: Sammantaget pekar detta avsnitt på att man (utan att säga
det rent ut) valt Esbos väg. Frånvaron av någon som helst vision vare sig
för dessa centra eller för den mellanliggande marken kan leda till att den
hittills tillämpade "hagelskottsbebyggelsen" blir resultatet, att hela
kommunen blir en OSTAD. Detta tänkande är en ledsam fortsättning på
det områdesbyggande av satellitsamhällen och sovstäder, som stora
delar av huvudstadsregionen är ett avskräckande exempel på.
Slutsats: Sibbo bör samla sin vilja och kraft att finna sin egen väg, att
utnyttja sina överlägset starkaste sidor, en lantligt landskap ringside med
den urbana zonen Helsingfors - Kervo. Kommunen bör under inga
omständigheter kapitulera och överge en månghundraårig och
fortfarande användbar tradition, den vi ser i Hindsby, Borgby och Gamla
Borgå?
8. Hänvisning: p.4.2., Område 5 Söderkulla.
"Väster om Sibboviken i Hitå har man anvisat ett område för
tätortsfunktioner som har ett eget mindre centra."
Kommentar: Det är önskvärt att reservering för spårbunden trafik så långt
det är möjligt följer existerande leder, HELI, E 18 och Nya Borgåvägen
170. Det är sannolikt att den spårbundna trafiken får endast en hållplats i
södra Sibbo, nämligen i Söderkulla. Att placera ett nytt subcentrum
utanför Söderkulla, därtill i starkt kuperad (obebyggbar) bergsterräng,
kräver motiveringar som generalplaneutkastet inte presenterar.
Slutsats: Hitå subcentrum bör utgå.
9. Hänvisning: p. 5.2. Invånare och arbetsplatser.
"….3000 (invånare placeras) i byar……”
Kommentar: Case Gumbostrand: Idag 160 fastigheter à 2,5 invånare ≈
400 invånare. Med strikt bibehållande av landskapets lantliga karaktär
kan byn förtätas och ge rum för två nya hushåll per fastighet, eller ≈800
nya invånare.
I Sibbo finns mer än 20 byar av samma typ som Gumbostrand, vilket
betyder att byarnas kapacitet att ta emot nya invånare skulle vara i
storleksklassen 20 x 800 = 16000.
Slutsats: Generalplanen bör ge utrymme för ett flerfaldigt större antal
invånare i bycentra, konservativt 10 000 -15 000.
10. Hänvisning: p. 5.2. Invånare och arbetsplatser.
"….och 1000 (invånare placeras) i glesbygdsområden."
Kommentar: Tillämpningen av stomlägenhetsprincipen för glesbygden
leder till ett fortsatt "hagelskottsbyggande".
Slutsats: En lösning på detta svåra problem är s.k. mark-clearing. En
rättvis lösning skulle vara att byn jämte omgivande glesbygd ges gränser.
Markägarna innanför gränserna bildar ett aktiebolag där markinnehavets
ytenheter ger motsvarande antal aktier. De byggrätter som planeras in
berättigar till vinst som delas ut som dividend. Metoden har tillämpats i
Sverige och på Björnsö i Sibbo, och bör föreskrivas i generalplanen.
11. Hänvisning: p.5.2. Invånare och arbetsplatser. "Sammanlagt skapas
6000 st nya arbetsplatser på arbetsplatsområden och 7000 st service-
etc-arbetsplatser i tätorterna."
Kommentar: Traditionell landsbygd karakteriseras av byggande kring
gårdstun, ex. Hindsby, Borgby och trästaden Gamla Borgå, där
effektiviteten är den samma som i betongstäder med 8 våningars
punkthus. Dessutom möjliggör byggande kring gårdstun en finkänslig
blandning av boende och business.
Slutsats: Generalplanen bör skriva upp antalet arbetsplatser, konservativt
enligt case Gumbostrand ≈500 fastigheter per by och 0,5 arbetsplatser
per fastighet, eller 250 x 20 = 5 000 arbetsplatser i bycentra.
12. Hänvisning: p.5.4. Konsekvenser för trafiken.
Kommentar: Under en lång följd av år har kombinationen av privatbil och
kollektivtrafik (man kör med bil till metron) ökat och ökningen kommer
sannolikt att fortsätta.
Slutsats: Kring varje hållplats för kollektivtrafik bör reserveras utrymme för
parkering av (el)bil, (el)moped, cykel. Generalplaneförslagets riktiga
betoning av den spårbundna trafiken kräver matartrafik. En ekologisk
lösning är byggandet av täckta cykelleder till kollektivtrafikens hållplatser.
Allmänna kommentarer till planerna på genomförande av
generalplanen
- Även glesbygderna måste på sikt utvecklas, hållas levande och en viss
servicenivå tryggas. Detta sker lämpligast genom att byskolorna hålls
levande och utvecklas samt genom att satsningar görs så att äldre
personer kan bo kvar hemma då ’servicepunkter’ för kost-, social- och
hälsovårdstjänster etableras i byarna, i eller i omedelbar närheten av
byskolorna.
Antecknas för kännedom
Planförslagets ca-beteckning
betjänar uttryckligen områdena
söder om motorvägen i södra
Sibbo.
Generalplaneförslaget baserar
sig på den av fullmäktige
godkända utvecklingsbilden
och däri anvisad
dimensioneringsnivå.
Generalplaneförslaget baserar
sig på den av fullmäktige
godkända utvecklingsbilden
och däri anvisad
dimensioneringsnivå.
Generalplaneförslaget baserar
sig på den av fullmäktige
godkända utvecklingsbilden
och däri anvisad
dimensioneringsmåttstock.
Antecknas för kännedom.
Områdesreserveringarna
preciseras i samband med
detaljplaneringen senare.
Tillväxten på
glesbygdsområdena är 1 000
nya invånare innan utgången
av år 2025. Dessutom drar
glesbygdsområdena fördel av
utvecklingen av byområdena.
MUISTUTUKSET JA VASTINEET – ANMÄRKNINGAR OCH BEMÖTANDEN 130