ehdotus generalplan för sibbo 2025 - Sipoo
ehdotus generalplan för sibbo 2025 - Sipoo
ehdotus generalplan för sibbo 2025 - Sipoo
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
år.<br />
I konsekvens med dessa alternativa utgångspunkter bjuder sig också<br />
alternativa lösningar, som borde presenteras i <strong>generalplan</strong>en vid sidan av<br />
de nu presenterade.<br />
2. Hänvisning: Utgångspunkter….. p.2.1. stycke 4, "Sibbo har historiskt,<br />
språkligt och kulturellt i hög grad riktat sig till Borgå".<br />
Kommentar: Detta kan möjligen gälla norra Sibbo, men under inga<br />
omständigheter södra Sibbo, som under de senaste 300 åren på grund<br />
av vattenvägen varit intimt knutet till Helsingfors, även språkligt!<br />
Helsingfors var nämligen fram till andra världskriget en svenskspråkig<br />
stad i högre grad än vad Borgå är idag.<br />
3. Hänvisning: 2.9. Störnings- och riskfaktorer <strong>för</strong> miljön.<br />
Kommentar: De nämnda riskfaktorerna 1 - 3 kan svårligen elimineras,<br />
men deras risker är geografiskt tämligen begränsade.<br />
Den överlägset största riskfaktorn <strong>för</strong> miljön gäller alla delar av hela<br />
kommunen, och utgöres av den oplanerade bebyggelsen som följer av<br />
stomlägenhetsprincipen och av sådan planerad bebyggelse som "kör<br />
över" landskapet (t.ex. i form av en matta av hus som breder ut sig på<br />
gammal odlingsmark). Neutraliseringen av denna riskfaktor torde till<br />
större delen ligga inom detaljplaneringen, men problemet är så pass stort,<br />
att <strong>generalplan</strong>en borde innehålla åtminstone riktlinjer, t.ex. krav på<br />
mångfald betr. invånarnas ålderstruktur, inkomstklass, utbildningsgrad,<br />
språk, etnicitet samt blandning av arbete och business. Sådana riktlinjer<br />
saknas.<br />
4. Hänvisning: p.2.10.2. Näringslivet och arbetsplatserna.<br />
Man påpekar att "datatekniken utvecklas, traditionella modeller <strong>för</strong><br />
arbetskarriären får till viss del ge vika…….. Distansarbete blir allt<br />
vanligare." Vidare påpekas att "en växande befolkning (ger) ekonomisk<br />
tillväxt samt nya <strong>för</strong>etagare….".<br />
Kommentar: Ingenstans ser man några planeringsmässiga konsekvenser<br />
av dessa konstateranden, som i själva verket innebär, att den största<br />
kategorin arbetsplatser (1-10 personer) utan problem kan blandas med<br />
boendet, t.o.m. i ett och samma kvarter. De nya <strong>för</strong>etagen är som regel<br />
små, precis i nämnda kategori.<br />
Slutsats: Generalplanen bör stöda ny<strong>för</strong>etagandet med frihetliga<br />
planebestämmelser som tillåter arbete och boende sida vid sida.<br />
5. Hänvisning: p.2.12.1. Riksomfattande mål <strong>för</strong> områdesanvändningen.<br />
Ett av målen är "sammanhängande (eheytyvä) samhällsstruktur…..".<br />
Kommentar: Den vanliga fysiska formen <strong>för</strong> sammanhängande<br />
samhällsstruktur är den kompakta stenstaden. Speciellt <strong>för</strong> Sibbo är det<br />
viktigt att observera, att byarna <strong>för</strong>e storskiftet också var<br />
sammanhängande strukturer, se Hindsby, Borgby, Gamla Borgå.<br />
Slutsats: Kravet på sammanhängande samhällsstruktur kan<br />
tillfredsställas inom ramen <strong>för</strong> Sibbos egen tradition. Detta bör betonas i<br />
<strong>generalplan</strong>en.<br />
6. Hänvisning: p.2.12.5. Kommunens vision.<br />
Kommentar: Texten är så allmänt hållen och så abstrakt, att den kan<br />
gälla vilken stad/kommun som helst.<br />
Sibbo står idag i en situation som liknar Esbos <strong>för</strong> ung. 50 år sedan.<br />
Vilken vision av samhällsstruktur väljer Sibbo?<br />
• Gör vi som Esbo och vägrar att erkänna vare sig någon del av<br />
den egna kommunen/staden, än mindre Helsingfors som de<br />
facto centrum? Vill vi skapa en mängd lokala centra mellan vilka<br />
terrängen är varken stad eller landsbygd, en OSTAD (modell<br />
Esbo)?<br />
• Accepterar vi att Sibbo är en grön lantlig kommun vars<br />
ekonomiska och kulturella centrum de facto är Helsingfors?<br />
• Önskar vi skapa en "skärgård av trädgårdsstäder utan ett enda<br />
höghus" (Pekka Korpinen)?<br />
• Önskar vi skapa kedjor av trädgårdsbyar?<br />
• Eller en kombination av dessa?<br />
Slutsats: En vision <strong>för</strong> den kommande samhällsstrukturen kunde vara<br />
följande. Den spårbundna trafiken bildar skelettet från vilket utgår ett mot<br />
periferin glesnande nätverk av kedjor av trädgårdsbyar. Helsingfors är<br />
kommunens överordnade centrum. Bebyggelsen underordnas landskapet<br />
så, att bebyggelsen tillåtes längs kanterna av odlingsmarken, längs<br />
kanterna av kärr och myrar, längs de nord-sydgående bergsryggar som<br />
dominerar landskapet. Då kan ett motsvarande nätverk av nordsydgående<br />
grönområden tillfredsställa både rekreationsbehovet och<br />
behovet av ekologiska korridorer.<br />
Antecknas <strong>för</strong> kännedom.<br />
Antecknas <strong>för</strong> kännedom.<br />
Antecknas <strong>för</strong> kännedom.<br />
Områdesreserveringarna<br />
preciseras i samband med<br />
detaljplaneirngen senare.<br />
Antecknas <strong>för</strong> kännedom.<br />
Generalplane<strong>för</strong>slaget baserar<br />
sig på den av fullmäktige<br />
godkända utvecklingsbilden<br />
och däri anvisad<br />
dimensioneringsnivå.<br />
Antecknas <strong>för</strong> kännedom. Se<br />
också allmänt bemötande<br />
Konsekvensbedömning.<br />
MUISTUTUKSET JA VASTINEET – ANMÄRKNINGAR OCH BEMÖTANDEN 129
Change language