ehdotus generalplan för sibbo 2025 - Sipoo

möjligheter till förtätning. Helsingfors har stora obebyggda
jordbruksområden exempelvis i Vik, Domargård och Tomtbacka. Att idka
jordbruk i en metropol är bisarrt, Sibbo lämpar sig bättre för dylik
verksamhet. Både ur regional och global synvinkel är det helt förkastligt
att huvudstadsregionen expanderar. EU:s miljöbyrå har kritiserat
Helsingforsregionen för att den sprider sig och tar alltmer mark i anspråk.
Expansionen leder till fler vägbyggen och transporter, som i sin tur
äventyrar EU:s miljömål vad gäller klimat, luftföroreningar och
vattenkvalité. Utbyggnaden enligt generalplanen skulle ytterligare förvärra
situationen.
Miljöolägenheterna i Sibbo ökar drastiskt då befolkningen tredubblas
eftersom trafiken och utsläppen i grova tal också trefaldigas. Under
byggnadsskedet kommer Sibbo att vara en massiv byggarbetsplats i 15
år. Det betyder mycket tung trafik, buller, damm, smuts,
specialarrangemang, upprivna, söndriga och lappade gator mm.
Framkomligheten och trafiksäkerheten på vägarna i Sibbo kommer att
försämras drastiskt, eftersom staten inte har råd att förbättra vägarna.
Också det här borde beaktas i konsekvensbedömningen men i
generalplanebeskrivningen underskattas alla olägenheter eller så nämns
de inte ens.
Bedömningen av verkningarna är tendentiös och alltför positiv fast de
negativa verkningarna är uppenbara. Med ett mindre invånarantal blir de
totala verkningarna också mindre. Om generalplanens tiotusentals
människor i stället bosatte sig i huvudstadsregionen vid befintlig
infrastruktur och nära arbetsplatserna vore det ekologiskt och ekonomiskt
betydligt vettigare, men detta har inte alls beaktats.
De utgångsdata som har använts i konsekvensbedömningen av trafiken,
exempelvis antalet resor, kollektivtrafikandelen och arbetsresornas längd
har valts så att generalplanen skulle verka vettig och att man får sådana
uppsnyggade resultat som man vill ha. Den höga kollektivtrafikandelen
och de förkortade arbetsresorna verkar inte trovärdiga då man jämför
med nuläget och andra jämförbara områden. Kollektivtrafikandelen i
konsekvensbedömningen är åtminstone det dubbla jämfört med andelen i
trafikutredningen. Hur motiveras det? I bullerutredningen har man troligen
också använt sig av för liten biltrafik.
De trafikmängder som i trafikutredningen presenteras för år 2025 är
förvånande. Hur kan trafiken på väg 1494 vid gränsen till Borgnäs minska
till en tiondel fast befolkningen i Sibbo flerfaldigas och antagligen även i
Borgnäs ökar. Att biltrafiken på Jokivarsivägen "endast" fördubblas verkar
ytterst osannolikt om befolkningen i Nickby fyrfaldigas. Att kapaciteten på
vägarna inte överskrids är inte en tillräcklig analys av
trafikkonsekvenserna, man måste också beakta servicenivån. Det är
oacceptabelt att framkomligheten drastiskt försämras och att
olycksfrekvensen, bullret och övriga olägenheter ökar.
Generalplanebeskrivningen är en försköning av allt det obehagliga som
den omåttliga tillväxten för med sig. Man har så gott som totalt låtit bli att
redogöra för försämringarna. Den bild på vilken man i trafikutredningen
presenterar trafiktillväxten är missvisande, då man har valt att visa även
huvudstadsregionens enorma trafikmängder på samma bild. Då ser
Sibbos trafikmängder förstås anspråkslösa ut och den enorma tillväxten
göms undan då den presenteras uppdelad i två smala kantband bredvid
den nuvarande trafikmängden.
Om generalplanen förverkligas bör Jokivarsivägen omedelbart byggas
om till en tvåfältsväg, annars försämras framkomligheten alltför mycket.
Redan nu är framkomligheten dålig under rusningstid och hastigheterna
har sjunkit. Vägens skyltade hastighet har också sänkts på långa sträckor
till 60 km/h. På vägen kör ofta traktorer och om trafikmängden ökar är de
ännu mera till förtret. Vägen är norra Sibbos viktigaste kollektivtrafikled
och försämrad framkomlighet drabbar bussarna ännu mera än
personbilarna.
Bullerutredningen har uppenbart gjorts med föråldrade trafikdata, som
troligen är betydligt mindre än i den nya trafikutredningen. Trafiken och
därmed bullerzonerna kommer att växa betydligt på alla vägar.
Bullerzonerna för nuläget och år 2025 bör räknas med senaste trafikdata
och presenteras på karta så invånarna vet vad de har att vänta.
Bland generalplanebeteckningarna finns beteckningen ”vägavsnitt som
avses förbättras betydligt”. Beteckningen är svår att urskilja och bör
korrigeras. Finns beteckningen överhuvudtaget någonstans på
generalplanekartan?
I Nickby har man ritat in ett centrumområde kring stationen. Man har dock
inte beaktat att byggbarheten i området är dålig på grund av
markbeskaffenheten och terrängen. Dessutom är en stor del av området
redan bebyggd alltför glest med tanke på lönsam tågtrafik. De
Antecknas för kännedom.
Tillväxten har styrts till platser
där det finns goda möjligheter
för kollektivtrafik.
Folks trafikbeteende kan inte
avgöras i generalplanen.
Tillväxten som presenteras i
generalplaneförslaget baserar
sig på fullmäktiges beslut.
Se vad som sagts tidigare i
bemötandet.
Generalplaneringens mål är att
minska trafikbehovet och
samtidigt öka förutsättningarna
för kollektivtrafik.
Varje kommuns mål är att öka
de egna arbetsplatserna.
I trafiknätsplanerna används
olika matematiska modeller.
Sibbo kommun är en del av
metropolområdet. Genom att
presentera samordningen av
kommunens trafik med
Helsingforsnejdens trafiknät
har de regionala
konsekvenserna av
kommunens tillväxt iakttagits.
Antecknas för kännedom.
Med beteckningen har från
Söderkulla delgeneralplan
anvisats Massbyvägen.
I kommunens
planläggningsprogram 2008
har i april godkänts
detaljplaneringen av Nickby
Gård III.
Områdesreserveringarna
preciseras i samband med
detaljplaneringen senare.
Antecknas för kännedom.
MUISTUTUKSET JA VASTINEET – ANMÄRKNINGAR OCH BEMÖTANDEN 126