ehdotus generalplan för sibbo 2025 - Sipoo
ehdotus generalplan för sibbo 2025 - Sipoo
ehdotus generalplan för sibbo 2025 - Sipoo
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
kostnads<strong>för</strong>slag har stigit avsevärt sedan PLJ 2007 rapporterades.<br />
Räcker det ännu tilläggspengar till Sibbo då det finns dyra projekt även<br />
annanstans i landet? De <strong>för</strong>bättringar som ingick i vägnätsplanen <strong>för</strong><br />
mellersta och norra Sibbo som uppgjordes år 2001 är fortfarande ogjorda<br />
pga penningbrist. Också underhållet av de nuvarande vägarna och<br />
gatorna i Sibbo har varit otillräckligt och skicket har <strong>för</strong>sämrats betydligt.<br />
Exempel från Esbo och Vanda visar att Sibbo kommun måste endera<br />
delta i finansieringen eller överta vägarna som gator, beroende på vilket<br />
arrangemang som möjliggör att även de nya detaljplaneområdenas<br />
markägare deltar i kostnaderna. Att kommunen skulle kunna sköta<br />
finansieringen av väg- och gatunätet så att den inte belastar de<br />
nuvarande invånarna är dock föga troligt, eftersom de tidigare<br />
markanvändningsavtalen som Sibbo har ingått uppenbart har varit dåliga<br />
då skatteprocenten och skuldsättningen kontinuerligt har ökat i och med<br />
inflyttningen. Har kommunen alls dryftat dessa frågor och hur har<br />
kommunen tänkt sig finansieringen av huvudvägarna så att<br />
skatteprocenten inte höjs?<br />
Kommer det att finnas köpare till bostäderna om tomtpriserna belastas<br />
med råmarkspriset (60 e/m2), utvecklingskostnaderna (360 e/m2-vy) plus<br />
markägarens andel, som enligt lagen måste vara 40 % (240 e/m2-vy) av<br />
värdestegringen? Med en områdeseffektivitet på 0,2 skulle tomtens andel<br />
av bostadspriset vara ca 900 e/m2-vy. Om bostädernas byggkostnader är<br />
2 750 - 3 080 e/m2-vy (enligt VTT) skulle den totala kostnaden <strong>för</strong><br />
bostäderna bli 3 650 - 3 980 e/m2-vy. Ett vanligt egnahemshus på 150<br />
m2-vy skulle då kosta 597 000 e och en radhustrea på 80 m2-vy 292 000<br />
e. Åtminstone i Tallmo och Nickby är det ytterst osannolikt att det finns<br />
intresserade köpare på grund av att områdenas status inte motsvarar<br />
dylika priser. Trots högkonjunkturen är det svårt att sälja bostäder som är<br />
på o<strong>för</strong>delaktiga platser. Exempelvis i Köklax finns många bostäder som<br />
är osålda fast området är betydligt närmare huvudstadsregionens kärna<br />
än Sibbo och har fungerande tåg<strong>för</strong>bindelser.<br />
Kostnaderna <strong>för</strong> infrastrukturen och det enorma stöd som kollektivtrafiken<br />
i SAD:s regi kräver skulle belasta även glesbygdsborna. Glesbygdsborna<br />
har oftast själva redan betalat <strong>för</strong> vatten och avlopp samt trafikleder<br />
(privatvägar). Glesbygdsborna står också själva <strong>för</strong> kostnaderna <strong>för</strong> sina<br />
resor. Glesbygdsborna har inte heller med kommunala skattemedel<br />
bekostade lättrafikleder, gatubelysning, lekparker, parkområden,<br />
friluftsleder etc. i samma utsträckning som de som bor på<br />
detaljplaneområdena. Generalplanen ger glesbygdsborna endast<br />
olägenheter, <strong>för</strong>sämringar och högre skatteprocent. I sitt svar till samma<br />
anmärkningar på <strong>generalplan</strong>utkastet påstår kommunen att<br />
glesbygdsområdenas ställning <strong>för</strong>bättras genom att stärka kommunens<br />
bycentra. Hur skulle glesbygdsbornas ställning bli bättre då alla pengar<br />
går åt till att bygga ut servicen åt inflyttarna? Exempelvis i Borgby har<br />
man väntat i åratal <strong>för</strong>gäves på lättrafikleder och övergångsställen.<br />
Skolbarnen har inte ens beviljats skolskjuts fast deras skolväg har varit<br />
farlig.<br />
Generalplanen har ingen som helst språklig konsekvensbedömning. Hur<br />
tryggar man de i grundlagen stipulerade lika rättigheterna <strong>för</strong> båda<br />
språkgrupperna? Att hänvisa till att Sibbo kommun har långa traditioner i<br />
god <strong>för</strong>måga att trygga servicen på invånarnas eget modersmål räcker<br />
inte som svar. Sibbo hade ännu <strong>för</strong> några år sedan en svensk majoritet,<br />
men år <strong>2025</strong> kommer de svenskspråkiga att utgöra endast ca 10 % av<br />
invånarna om man <strong>för</strong>verkligar <strong>generalplan</strong>en. Man har redan nu märkt<br />
en avsevärd <strong>för</strong>sämring i kommunens vilja och <strong>för</strong>måga att betjäna på<br />
båda språken. Man kan visserligen inte med <strong>generalplan</strong>en allt<strong>för</strong> mycket<br />
påverka vilken språkgrupp inflyttarna hör till, men med dimensioneringen<br />
kan man säkerställa att den procentuella andelen av svenskspråkiga<br />
överstiger den andelen då kommunen och i viss mån även privata <strong>för</strong>etag<br />
bryr sig om att ge betjäning på svenska. Minimiandelen ligger vid ca 25-<br />
30 %.<br />
Den i <strong>generalplan</strong>e<strong>för</strong>slaget skisserade samhällsstrukturen är inte<br />
ekonomiskt och ekologiskt hållbar. Den befintliga infrastrukturen räcker<br />
inte till. Man måste bygga mera infrastruktur vilket inte kan vara <strong>för</strong>enligt<br />
med hållbar utveckling då det innan<strong>för</strong> Ring III finns färdig infrastruktur<br />
som möjliggör en även ekonomiskt vettig <strong>för</strong>tätning av den nuvarande<br />
allt<strong>för</strong> splittrade stadsstrukturen i huvudstadsregionen. Generalplanerna<br />
<strong>för</strong> Helsingfors, Vanda och Esbo ger utrymme <strong>för</strong> en betydlig<br />
befolkningsökning inom sagda städer. Speciellt Esbo har stora<br />
Helsingforsregionen<br />
tillsammans med 14<br />
kommuner i<br />
huvudstadsregionen.<br />
I kommunens<br />
planläggninsprogram 2008 har<br />
i april godkänts en<br />
detaljplanering av över 200 ha<br />
av kommunens egen mark.<br />
Inga beslut har fattats om<br />
tidtabellen <strong>för</strong><br />
projektsamarbetsområdena.<br />
Man har <strong>för</strong>berett sig <strong>för</strong><br />
<strong>för</strong>ändringar i den ekonomiska<br />
konjunkturen. Kommunen<br />
köper fortfarande råmark på<br />
platser som är <strong>för</strong>delaktiga <strong>för</strong><br />
samhällsstrukturen.<br />
Kommunens tillväxtstrategi<br />
baserar sig inte enbart på<br />
genom<strong>för</strong>ande av<br />
samarbetsområden.<br />
Även glesbygdsområdena<br />
stöder sig alltid på något<br />
bycentra. I<br />
<strong>generalplan</strong>e<strong>för</strong>slaget har<br />
skapats ett nätverk av<br />
bycentran som möjliggör<br />
<strong>för</strong>bättrade <strong>för</strong>hållanden <strong>för</strong><br />
glesbygdsområdena<br />
Antecknas <strong>för</strong> kännedom.<br />
Generalplanekartan,<br />
planbeskrivningen och<br />
konsekvensbedömningen finns<br />
på både finska och svenska.<br />
Kommunens mål är att också i<br />
framtiden vara en tvåspråkig<br />
kommun. Genom<br />
<strong>generalplan</strong>en skapas<br />
möjligheter till en behärskad<br />
tillväxt som stärker Sibbos<br />
attraktion som en starkt<br />
tvåspråkig kommun.<br />
Se allmänt bemötande<br />
Konsekvensbedömning. Även<br />
utan<strong>för</strong> Ring III finns<br />
existerande samhällsstruktur<br />
som genom utveckling<br />
<strong>för</strong>bättrar den ekologiska<br />
hållbarheten.<br />
Utveckling av existerande<br />
infrastruktur är en väsentlig del<br />
av samhällsutvecklingen.<br />
Sibbo kommun deltar i<br />
utvecklingen av<br />
Helsingforsregionen.<br />
MUISTUTUKSET JA VASTINEET – ANMÄRKNINGAR OCH BEMÖTANDEN 125
Change language