ehdotus generalplan för sibbo 2025 - Sipoo
ehdotus generalplan för sibbo 2025 - Sipoo
ehdotus generalplan för sibbo 2025 - Sipoo
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
efolkningen mot en kvalitativt bättre.<br />
Generalplane<strong>för</strong>slaget innehåller inget nytänkande eller visioner. Man<br />
<strong>för</strong>söker bara kopiera utvecklingen i Esbo och Vanda utan att ha de<br />
<strong>för</strong>utsättningar de har haft. Esbos nuvarande stadsstruktur ligger närmare<br />
huvudstadsregionens kärna än Östersundom. Utbyggnaden av Hista,<br />
som ligger på samma avstånd från huvudstadsregionens kärna som<br />
Östersundom, har kritiserats <strong>för</strong> att det ligger <strong>för</strong> långt borta. Esbo har en<br />
teknisk högskola som har möjliggjort etableringen av kunskaps<strong>för</strong>etag.<br />
Sibbo borde i samband med Östersundomfrågan ha lyft fram som<br />
kompromiss<strong>för</strong>slag att Helsingfors universitets verksamhet i Vik flyttas till<br />
Sibbo och Vik bebyggs. Det är fortfarande möjligt. Då skulle Sibbo få<br />
högskoleverksamhet och kunna attrahera kunskaps<strong>för</strong>etag och goda<br />
skattebetalare. Var<strong>för</strong> har Sibbo inte <strong>för</strong>sökt få statliga ämbetsverk till<br />
kommunen? Tyvärr verkar det som om det vore ”vandalisering” som<br />
gäller. Oljevägen kommer att kantas av lager som Ring III:an och så finns<br />
det politiker som absolut vill ha ett flygfält till Sibbo.<br />
Generalplanen minskar inte på miljöolägenheterna. Det är en matematisk<br />
omöjlighet att miljöolägenheterna skulle minska om befolkningen<br />
flerfaldigas. Att hänvisa till att miljöolägenheterna proportionellt minskar<br />
då spårtrafik ordnas och bosättningen placeras i tätorter och byar<br />
stämmer endast om man inte tänker regionalt. Mycket klokare vore att<br />
placera den nya bosättningen i SAD-området där det redan finns<br />
fungerande spår<strong>för</strong>bindelser med ineffektivt byggda stationsomgivningar.<br />
Generalplanen tar sikte på år <strong>2025</strong>, men det är alldeles säkert att ingen<br />
spårtrafik kommer till södra Sibbo tills dess. Irmeli Wahlgren, som har<br />
gjort konsekvensbedömningen, har presenterat helt annorlunda<br />
synpunkter då hon skrev sin forskningsrapport om klimatkonsekvenserna<br />
av utvecklingsplanerna <strong>för</strong> markanvändningen i Esbo. Hon skrev att<br />
<strong>för</strong>verkligandet av Hista är problematiskt då man betraktar<br />
klimatkonsekvenserna. Hon skriver vidare att byggande av områden <strong>för</strong>e<br />
det finns en spårtrafik<strong>för</strong>bindelse dirigerar människorna att använda<br />
personbil och att det är svårt att få människorna senare att ändra på sitt<br />
beteende. Enligt henne borde man <strong>för</strong>st använda de områden som ligger<br />
bäst till trafikmässigt och att dessa <strong>för</strong>delaktiga områden ligger vid<br />
spår<strong>för</strong>bindelserna, speciellt metron. I <strong>för</strong>ordet till samma rapport undrar<br />
Esbos stadsplaneringschef hur man kan motivera motsvarande projekt i<br />
Sibbo om byggandet av Hista inte är <strong>för</strong>nuftigt. Det samma undrar jag.<br />
Alla områden i Sibbo ligger längre bort från huvudstadsregionens kärna<br />
än Hista.<br />
Om utbyggnaden av kommunen från ca 18 000 invånare till 53 000 görs<br />
på 15 år (2010 - <strong>2025</strong>) betyder det en årlig befolkningstillväxt på 7,5 %<br />
(1 350 - 3 700 invånare per år). Den enda kommunen som har vuxit så<br />
snabbt under en så lång tid i det efterkrigstida Finland är Esbo. Detta<br />
skedde dock på 1950- och 1960-talen då kraven på samhällsservice var<br />
helt annorlunda. Mig veterligen skedde denna tillväxt inte alldeles<br />
friktionsfritt. I dagens läge har de flesta kommunerna nöjt sig med en<br />
betydligt moderatare tillväxt. Generalplanerna <strong>för</strong> Vanda och Esbo utgår<br />
från en årlig tillväxttakt på ca 1 % och Helsingfors <strong>generalplan</strong> utgår från<br />
en årlig tillväxt på ca 0,5 %. I fjol ökade hela Finlands befolkning med 0,4<br />
%. Det är osolidariskt och fel mot andra kommuner i Finland att <strong>för</strong>söka<br />
locka till sig möjligast mycket arbets<strong>för</strong> befolkning då man vet vilka<br />
utmaningar Finland står in<strong>för</strong> då årsklasserna minskar och pensionärerna<br />
ökar i antal. Jag anser att en årlig befolkningsökning på ca 1 % vore<br />
alldeles tillräcklig <strong>för</strong> Sibbo och även det skulle betyda att vi utarmar<br />
andra områden i vårt land och <strong>för</strong>svårar tjänsteproduktionen där. Vilken<br />
är Sibbo kommuns motivering till att tillväxttakten skall vara över 1 %, då<br />
en tillväxt på omkring 1 % vore helt i linje med tillväxtambitionerna i<br />
huvudstadsregionens kommuner (SAD-området) och då faktum är att<br />
även en befolkningstillväxt på 1 % så långt från huvudstadsregionens<br />
kärna är ohållbar utveckling och bidrar till ökade utsläpp i form av<br />
koldioxid och andra <strong>för</strong> människornas välfärd skadliga ämnen?<br />
Kan kostnaderna <strong>för</strong> <strong>för</strong>bättring och byggande av matarleder och<br />
huvudleder (t.ex. Jokivarsivägen) ingå i de avgifter som man tar in via<br />
markanvändningsavtal eller utvecklingskostnadsersättningar?<br />
Väg<strong>för</strong>valtningen är väghållare <strong>för</strong> huvudlederna i Sibbo. Eftersom staten<br />
under de senaste åren har gjort endast minimala satsningar på vägnätet i<br />
Sibbo och man vet hur dyra projekt som är på gång i huvudstadsregionen<br />
(SAD-området), kommer väg<strong>för</strong>valtningen inte att ha råd med de<br />
behövliga <strong>för</strong>bättringarna av vägnätet i Sibbo. Redan att <strong>för</strong>verkliga<br />
huvudstadsregionens trafikplan PLJ 2007 innebär att de nuvarande<br />
investeringarna i huvudstadsregionen bör <strong>för</strong>dubblas från 100 Me/år till<br />
200 Me/år. I dessa summor ingår inte den kostnadsstegring som på<br />
sistone har skett, exempelvis Ringbanans och Västmetrons<br />
avtals<strong>för</strong>faranden bl.a.<br />
möjligheter och risker i<br />
samband med avtal.<br />
Generalplaneprocessen<br />
startade med granskning av 6<br />
olika strukturmodeller. En<br />
konsekvensbedömning har<br />
utarbetats <strong>för</strong> varje modell.<br />
Jäm<strong>för</strong>t med Sibbos tidigare<br />
planläggningshistoria<br />
representerar tillväxten som<br />
presenteras i<br />
<strong>generalplan</strong>e<strong>för</strong>slaget en<br />
anmärkningsvärd kursändring,<br />
såväl i Sibbos som i<br />
kranskommunernas mått mätt.<br />
Generalplane<strong>för</strong>slaget bereder<br />
sig <strong>för</strong> tillväxt och tillväxten<br />
riktas till tätorter och<br />
bycentran. Se också allmänt<br />
bemötande<br />
Konsekvensbedömning.<br />
Områdesreserveringarna i<br />
södra Sibbo baserar sig på<br />
kollektivtrafik och man är<br />
beredd på spårtrafik. Också av<br />
denna orsak har en större<br />
tillväxt anvisats till Tallmo och<br />
Nickby än till södra Sibbo.<br />
Planläggningen av Hista<br />
behandlas inte i <strong>generalplan</strong><br />
<strong>för</strong> Sibbo <strong>2025</strong>.<br />
Antecknas <strong>för</strong> kännedom. Se<br />
allmänt bemötande<br />
Konsekvensbedömning.<br />
Ärendet avgörs inte i<br />
<strong>generalplan</strong>eprocessen.<br />
Sibbo deltar i utarbetandet av<br />
en trafiksystemplan <strong>för</strong><br />
MUISTUTUKSET JA VASTINEET – ANMÄRKNINGAR OCH BEMÖTANDEN 124
Change language