ehdotus generalplan för sibbo 2025 - Sipoo
ehdotus generalplan för sibbo 2025 - Sipoo
ehdotus generalplan för sibbo 2025 - Sipoo
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
349.<br />
Palola, Aulis<br />
- <strong>Sipoo</strong>n ylisuuri väkilukutavoite ei ratkaise mitään valtakunnan eikä<br />
metropolialueen muuttoliikeongelmaa eikä kunnan siten ole tarpeen<br />
siirtyä kunnalle monia ongelmia aiheuttavaan kasvuun.<br />
- Ylisuuren väestönkasvun toteuttamisessa on tarkoitus turvautua<br />
moneen enemmän tai vähemmän pätevään konsulttiin, joitten ohjaukseen<br />
ja valvontaan tarvitaan voimavaroja, ehkä konsultteja. Tämä voi johtaa<br />
siihen, että kunnan oman henkilöstön suunnitteluttamisen ja<br />
rakennuttamisen tietotaito jää kehittymässä tai jopa vähenee. Konsulttien<br />
vastuu lopputuloksesta päättyy konsulttisopimuksen myötä ja jatkohoito<br />
jää kunnalle.<br />
Kestävä kehitys<br />
Osa mahdollisista maankäyttösopimusalueista sijoittuu huonosti<br />
päivittäisen palvelutarpeen ja joukkoliikenteen osalta, mikä tulisi<br />
huomioida jatkosuunnittelussa.<br />
Yleiskaavan yleisiin määräyksiin esitän lisäystä: Asuinrakennukset tulee<br />
suunnitella ja rakentaa matalaenergiataloina.<br />
Lisäksi esitän seuraavaa muutosta määräyksiin, jotka koskevat<br />
omakotitalojen rakentamista:<br />
- Yksiasuntoisen yksikerroksisen uudisomakotitalon kerrosala saa olla<br />
enintään 220 k-m2 ja useampaan kuin yhteen tasoon rakennetun<br />
kerrosala enintään 300 k-m2, jos rakennuspaikan pinta-ala, ympäristö- tai<br />
jokin muu seikka ei rajoita uudisrakennuksen kokoa tätä pienemmäksi.<br />
Perustelluista syistä tähän voisi saada poikkeuksen.<br />
Generalplanen uppfyller inte de krav som enligt markanvändnings- och<br />
bygglagen bör beaktas då en <strong>generalplan</strong> utarbetas.<br />
Generalplanen är varken ekonomisk eller ekologiskt hållbar. Den<br />
befintliga samhällsstrukturen i Helsingforsregionen utnyttjas inte till fullo<br />
utan <strong>generalplan</strong>en kräver nyinvesteringar i infrastruktur fast det närmare<br />
huvudstadsregionens kärna finns färdig eller i snar framtid <strong>för</strong>verkligad<br />
infrastruktur som mycket bättre kan betjäna tilläggsbosättningen.<br />
Generalplanen baserar sig på att nya spår<strong>för</strong>bindelser <strong>för</strong>verkligas fast de<br />
nuvarande och i PLJ 2007 planerade nya spår<strong>för</strong>bindelserna mer än väl<br />
räcker <strong>för</strong> befolkningsökningen i regionen fram till år 2030. Det är mot<br />
<strong>för</strong>nuftig samhällsplanering och hållbar utveckling att bygga nya stora<br />
bostadsområden relativt lång från huvudstadsregionens kärna då det på<br />
närmare håll finns områden med befintlig infrastruktur. Förnuftigare är att<br />
bygga på områden som omfattas av spårtrafik eller som inom en snar<br />
framtid kommer att omfattas av spårtrafik, såsom Marjaområdet och<br />
södra Esbo. Inom hela huvudstadsregionen är det möjligt och önskvärt att<br />
<strong>för</strong>täta bebyggelsen speciellt invid järnvägarna och metron. Via <strong>för</strong>tätning<br />
<strong>för</strong>bättras även de ekonomiska <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> kollektivtrafiken och<br />
behovet av understöd via skattemedel minskar.<br />
Det finns inga planer på hur vatten<strong>för</strong>sörjningen och avlopp skall skötas<br />
<strong>för</strong> en så stor befolkningsökning. Kommer Helsingfors att kunna eller vilja<br />
ta emot avloppsvattnet från Sibbo? Planerna borde finnas till innan man<br />
planerar en jättelik befolkningsökning.<br />
Man vet av erfarenhet att en stor inflyttning med<strong>för</strong> stora sociala problem<br />
vilket resulterar i en otrygg och osund livsmiljö <strong>för</strong> alla<br />
befolkningsgrupper. Den allt<strong>för</strong> stora inflyttningen gör att de inflyttade inte<br />
integreras i samhället. Rotlösheten ökar. Den infödda befolkningen blir på<br />
endast 15 år en liten minoritet som inte känner igen sig i sin egen<br />
hemkommun. Samhällsgemenskapen och kommunidentiteten <strong>för</strong>svinner<br />
då det stora flertalet av befolkningen är nyinflyttade. Kommunens<br />
karaktär ändras totalt.<br />
Generalplanen garanterar inte att själv<strong>för</strong>sörjningsgraden beträffande<br />
arbetsplatser <strong>för</strong>bättras. Det behövs även andra incitament än en<br />
<strong>generalplan</strong> <strong>för</strong> att <strong>för</strong>etag skall etablera sig i en kommun. Planerna om<br />
de nya arbetsplatserna är överoptimistiska. Vilket slags arbetsplatser<br />
skulle det vara frågan om? Själv<strong>för</strong>sörjningsgraden beträffande<br />
arbetsplatserna kommer knappast att öka, snarare minskar den.<br />
Arbetsplatser uppkommer via affärsidéer och marknaderna, inte genom<br />
att planlägga områden. I Östersundom finns det en detaljplan med<br />
mycket kontorsutrymmen, men den har inte kunnat <strong>för</strong>verkligas där<strong>för</strong> att<br />
det inte finns <strong>för</strong>etag som är intresserade av att etablera sig i ett område<br />
så långt borta från andra <strong>för</strong>etag, universitet osv. I Esbo och Vanda finns<br />
det närmare huvudstadsregionens kärna och flygplatsen betydligt<br />
attraktivare områden, som utkonkurrerar Sibbo. Sibbo har inte ens<br />
läroanstalter som kunde locka <strong>för</strong>etag nära sig.<br />
I <strong>generalplan</strong>ebeskrivningen sägs det att inflyttarna höjer kvaliteten på<br />
arbetskraften. Det är en <strong>för</strong>olämpning gentemot den befintliga<br />
befolkningen. Det verkar som om kommunen önskade byta ut<br />
Luonnollisesti yleiskaava on<br />
vasta alkua alueiden<br />
toteuttamiselle ja osaamista<br />
vaaditaan jatkossakin.<br />
Sopimusalueiden<br />
toteuttamisjärjestyksestä ei ole<br />
tehty päätöksiä. Yleiskaavalla<br />
luodaan mahdollisuudet<br />
alueiden aloittamiselle, mutta<br />
yleiskaavassa ei oteta kantaa<br />
toteutusjärjestykseen.<br />
Yleiskaavan yleisiin<br />
määräyksiin otetut yksittäistä<br />
rakentamista koskevat<br />
määräykset ovat kunnan<br />
voimassa olevasta<br />
rakennusjärjestyksestä.<br />
I utarbetandet av<br />
<strong>generalplan</strong>en har, enligt de<br />
innehållskrav som<br />
markanvändnings- och<br />
bygglagen ställer på<br />
<strong>generalplan</strong>en, beaktats, att<br />
samhällsstrukturen fungerar,<br />
är ekonomisk och ekologiskt<br />
hållbar, att den befintliga<br />
samhällsstrukturen utnyttjas,<br />
att behov i anslutning till<br />
boendet och tillgången till<br />
service beaktas, att trafiken,<br />
isynnerhet kollektivtrafiken och<br />
gång- cykel och<br />
mopedtrafiken, samt<br />
energi<strong>för</strong>sörjningen, vatten och<br />
avlopp samt<br />
avfallshanteringen kan ordnas<br />
på ett ändamålsenligt och med<br />
tanke på miljön,<br />
naturtillgångarna och<br />
ekonomin hållbart sätt, att det<br />
ges möjligheter till en trygg,<br />
sund och <strong>för</strong> olika<br />
befolkningsgrupper balanserad<br />
livsmiljö, att det ordnas<br />
verksamhetsbetingelser <strong>för</strong><br />
kommunens näringsliv, att<br />
miljöolägenheterna minskas,<br />
att den byggda miljön,<br />
landskapet och naturvärdena<br />
värnas, samt att det finns<br />
tillräckligt med områden <strong>för</strong><br />
rekreation.<br />
En separat projektplan har<br />
utarbetats <strong>för</strong> genom<strong>för</strong>andet<br />
av <strong>generalplan</strong>en.<br />
Projektplanen finns som bilaga<br />
nr 22 i planbeskrivningen.<br />
Med hjälp av denna säkras<br />
<strong>för</strong>verkligandet av en kvalitativ<br />
miljö enligt <strong>generalplan</strong>ens<br />
målsättning. Dessutom finns i<br />
planen bl.a. <strong>för</strong>slag på<br />
samarbetsformer med olika<br />
intressenter (markägare,<br />
byggfirmor m.fl) och<br />
MUISTUTUKSET JA VASTINEET – ANMÄRKNINGAR OCH BEMÖTANDEN 123
Change language