ehdotus generalplan för sibbo 2025 - Sipoo

Områden för tätortsfunktioner (A)
Avsikten är att områden för tätortsfunktioner skall detaljplaneras. Områdena innefattar alla tätortsfunktioner,
också områden för rekreation, vilket också konstateras i planbestämmelserna.
Kommunen kan inte direkt inverka på efterfrågan på byggmark, men kommunens läge i Helsingforsregionen
garanterar, att byggtrycket på kommunen fortsätter även i framtiden. Generalplanens syfte är att förbereda sig
på detta tryck och rikta det till samhällsstrukturellt lämpliga platser.
Kommunstyrelsen godkände kommunens planläggningsprogram i april 2008. I planläggningsprogrammet ingår ca
230 ha kommunägd mark i Tallmo, Nickby och Söderkulla. Avsikten är, att detaljplanläggningen av dessa områden
påbörjas redan under detta år. Med generalplanen skapas möjlighet till fortsatt planering av
samarbetsområdena. I vilken ordning förverkligandet av samarbetsområdena sker, beslutas skilt. Områdena för
tätortsfunktioner i Tallmo och Eriksnäs projektsamarbetsområden ändras delvis till utredningsområden (se).
Avsikten är att delgeneralplan och detaljplan utarbetas för utredningsområdena.
Befolkningsmål
Befolknings- och arbetsplatsmål raderas från plankartan och flyttas till planbeskrivningen. Effektivitetstal för de
olika områdesreserveringarna har inte presenterats på plankartan. I planbeskrivningens bilagor har de olika
områdenas möjliga effektivitetstal granskats, men den slutgiltiga områdeseffektiviteten avgörs i samband med
den detaljerade planläggningen. Förverkligandet av tillväxten har granskats i projektplanen som finns som bilaga
till planbeskrivningen, samt i konsekvensbedömningen som statens forskningscentral (VTT) har utarbetat.
Kommunen har saknat ett styrverktyg för strategisk markanvändning. Med generalplanen gör man reserveringar
för tillväxten och skapar möjligheter för en behärskad utveckling av samhällsstrukturen. Sibbos läge i
Helsingforsregionen som tillväxtriktning mot öster kommer att hållas konstant.
Stomfastighetsår och dimensionering
Stomfastighetsåret och dimensioneringen var, liksom byområden, huvudsaken i flere av responserna. I allmänhet
har situationen jämförts med Generalplan för glesbygdsområdena (fastställd 1997) och den dimensionering man
associerar till planen. Det är viktigt att komma ihåg, att Generalplan för glesbygdsområdena (1997) är precis som
namnet också säger, avsedd att styra glesbebyggelsen, inte avsedd att centralisera och utveckla byområdena. En
utbredd åsikt verkar också vara den, att dimensioneringsprincipen som var aktuell i samband med utarbetandet
av Generalplan för glesbygdsområdena (1997), skulle ha fastställts i samband med planens fastställelse. Detta är
inte fallet. Sålunda upphäver inte Generalplan för Sibbo 2025 några fastställda dimensioneringsprinciper, utan
strävar till att skapa ett övergångstidens system som stöder byarnas utveckling.
Det är mycket viktigt att det är möjligt att bygga i byarna redan innan det existerar delgeneralplaner för byarna. I
de skilda delgeneralplanerna (t.ex. Box, skärgården- och kusten) kommer man att granska byarnas struktur och
fördelningen av byggrätter betydligt noggrannare än vad som presenteras i kommunens generalplaneförslag.
Dimensioneringen i Generalplan för Sibbo 2025 ändras inte.
Stomlägenhetsåret förblir 1959. Enligt planbestämmelserna minskar både en fritidsbyggnad och en
bostadsbyggnad stomlägenhetens byggrätt. Praxisen har länge varit i användning inom lovberedningen i Sibbo
kommun och har för sin del tryggat markägarnas jämlika behandling. Ändring av stomfastighetsåret till 2000
skulle medföra en ojämlik situation för markägarna. I vilket fall som helst innebär det, när man håller fast vid det
gamla stomfastighetsåret (1959), att vissa fastigheter kommer att ha använt all sin byggrätt medan andra
stomfastigheter har byggrätt kvar. Sålunda kan ibland speciella situationer uppstå, när två lika stora fastigheter
som hör till olika stomfastigheter ligger bredvid varandra; man får bygga på den ena (stomfastigheten har
byggrätt kvar) men inte på den andra (stomfastighetens byggrätten använd).
Generalplanens helhetsdimensionering grundar sig på den av fullmäktige godkända utvecklingsbilden och
dimensioneringsnivån som anvisas i den, samt på kommunstrategin som fullmäktige godkände 2007. I samband
med generalplaneförslaget har en projektplan utarbetats, i vilken generalplanens genomförande har granskats.
Glesbygdsområden (MTH)
Byggandet på glesbygdsområdena (MTH)har underlättats: byggplatsens storlek har bestämts till minst 2000 m²,
förutsatt att byggnaden ansluts till vatten- och avloppsnätet. Byggplatsens storlek och byggrätterna som grundar
ALLMÄNT BEMÖTANDE 11