ehdotus generalplan för sibbo 2025 - Sipoo

myndighetssamråd hölls i september 2008 då redan utkast till bemötanden på den erhållna responsen och
möjliga ändringar på plankartan hade skissats upp.
Deltagandet har skett i markanvändnings- och bygglagens (MarkByggL) anda och beaktande traditionerna i Sibbo.
Kommunstyrelsen gav bemötanden på den erhållna responsen av generalplaneutkastet. Alla som lämnat respons
fick hela responsmaterialet hemskickat till sig per post. Dessutom har generalplanematerialet funnits på
kommunens hemsidor. Var och en som lämnat respons får också i förslagsskedet kommunstyrelsens skriftliga
bemötande på samma språk som den inlämnade anmärkningen.
KONSEKVENSBEDÖMNINGEN
I processerna för Generalplan för Sibbo 2025 har konsekvensbedömningen spelat en viktig roll ända sen
strukturmodellskedet. För konsekvensbedömningen har ända från början svarat specialforskare Irmeli Wahlgren
från statens forskningscentral (VTT).
Konsekvensbedömningen spelade en väsentlig roll i utarbetandet av strukturmodellen som valdes till grund för
generalplanen. Som grund för strukturmodell V, som fullmäktige godkände, hade först 6 grundmodeller
undersökts och jämsides med dem två modeller för kraftigare tillväxt. Dessutom undersökte nämnden för teknik
och miljö samt kommunstyrelsen sammanlagt 7 olika modeller. Konsekvensbedömningen för strukturmodell V
jämfördes med de tidigare modellernas jämförelser. Som resultat av jämförelsen kunde man tydligt konstatera att
strukturmodell V var det mest angenäma alternativet för kommunens utveckling.
Konsekvensbedömningen fortsatte under arbetet med generalplaneutkastet och – förslaget och har utarbetats
med beaktande av generalplanens strategiska karaktär och översiktlighet.
Generalplaneförslagets Naturabedömning baserar sig på det korrigerade generalplaneförslaget.
FÖLJDÅTGÄRDER
Generalplanearbetet är en fortgående process, vilket betyder att kommunens generalplan kommer att
uppdateras vid behov under de kommande åren. I detta skede av kommunens planering är det viktigt att
generalplanen, som styr den strategiska markanvändningen, börjar styra den detaljerade planläggningen.
I kommunens planläggningsprogram 2008 godkändes i april detaljplanläggning av ca 230 ha kommunägd mark.
Kommunen köper fortfarande råmark på platser som är fördelaktiga för samhällsstrukturen. Kommunens
tillväxtstrategi baserar sig inte enbart på genomförande av samarbetsområden.
1. BOENDE
Byområden (AT)
Byarnas avgränsningsmetod har preciserats avsevärt sedan utkastskedet. Avsikten är fortfarande ändå, att det är
bycentran som anvisas i generalplaneförslaget - inte varje enskild existerande bostadsbyggnad. Byområdenas
avgränsning är, med beaktande av generalplanens skala (1:50 000), översiktlig.
Kommunens balanserade utveckling har tagits i beaktande genom att byområden och områden för
tätortsfunktioner har anvisats i tillräckligt utsträckning i de olika delarna av Sibbo. Avsikten har varit att anvisa
områden för bycentran och möjliggöra utvecklingen av dessa, inte att breda ut byområden längs alla vägkanter.
Delvis på grund av generalplanens skala, har man tydligen inte helt insett byområdenas egentliga storlek. ATområdena
som presenteras på generalplaneförslagets plankarta har en sammanlagd yta på ca 3 550 ha, medan
den sammanlagda ytan för områden för tätortsfunktioner (A) är 2 850 ha. Planområdets yta är totalt ca 32 500 ha.
Avgränsningen för delgeneralplanerna, som utarbetas separat för de olika byarna, beslutas i samband med
respektive planläggningsprocess. AT-avgränsningarna i Generalplan för Sibbo 2025 är inte gränserna för byarnas
kommande delgeneralplaner. Detta ser man t.ex. helt tydligt i avgränsningen för Box delgeneralplan som
utarbetas som bäst.
ALLMÄNT BEMÖTANDE 10