Kasvavan rajaliikenteen hallinnan vaikutuksia ... - Rajavartiolaitos

More documents

Recommendations

Info

10 RAJAMME VARTIJAT Gränsmuseet - GBv:s fönster mot den civila världen Gränsbevakningsväsendets enda egentliga museum är Gränsmuseet. General Ilmari Kirjavainen gav år 1985 order om att inrätta en pedagogisk utställning. Efter färgrika skeden fick kapten Antti Väisänen i uppdrag att bygga upp den pedagogiska utställningen. Gränsmuseet förr Antti Väisänen började vid sidan av sin egentliga tjänst att samla in olika slags material med anknytning till gränsverksamheten. Han körde runt omkring i Finland och plockade med sig allehanda material. På den tiden uppkom hos förvaltningsenheterna det bevingade uttrycket ”Lås dörrarna, museimannen kommer”, och den kringresande legenden är alltjämt ett glädjeämne för dagens museiman. Anttis insats i museets begynnelseskede var synnerligen stor. År 1989 inrättades den pedagogiska utställningen till stöd för undervisningen vid Gräns- och sjöbevakningsskolan. Ryktet om den fina pedagogiska utställningen spred sig i trakten. Det räckte inte länge, innan Imatra stad och närkommunerna begärde att den dåvarande pedagogiska utställningen skulle öppnas också för stadsborna och turister. Som första officiella museiföreståndare på heltid anställdes år 1989 övergränsbevakare Asko Liiri. Liiri var en riktig konstnär, som själv skulpterade museets vaxdockor av bivax utgående från gamla fotografier. Han gjorde ett stort arbete som museiföreståndare. Liiri utsågs sålunda år 1997 till Årets Gränsman för sitt arbete med museet. Gränsmuseet nu Den tredje museiföreståndaren i ordningen är gränsbevakningsmästare Mika Albertsson. Han anställdes vid Gränsmuseet år 1996. Albertsson hann gå ett knappt år i lära hos Liiri. Albertsson betraktar den här perioden som en mycket givande tid. Tiden var visserligen alltför kort för att lära sig den omfattande helhet som skötseln av museet innebär. Albertsson konstaterar följaktligen: ”Ju längre tid efterträdaren får gå i lära hos sin företrädare, desto bättre. Tre år är minimum för att lära sig de uppgifter som Gränsmuseet har i sin nuvarande form.” Albertsson har ingen egentlig utbildning för museibranschen, utan säger att han är en s.k. självlärd museiföreståndare genom sina intressen. Arbetet som museiföreståndare är enligt honom en uppgift som man inte kan beordras till, utan för det måste man ha egen vilja och ett visst slags låga. En bro mellan generationerna Gränsmuseet besöks av vad åldern beträffar synnerligen olikartade grupper, allt från dagisbarn och skolelever till veterangrupper. Gränsmuseet fungerar också som en förträfflig bro mellan skilda generationer. Responsen från museibesökarna berättar att Gränsmuseets absoluta trumfkort är att guiden uttryckligen är en gränsman och inte enbart en yrkesperson på museibranschen. Guidens roll är betydelsefull, för utställningen blir inte lika givande för besökaren t.ex. av att enbart betrakta en historisk gränskarta som av guidens yrkesvetande. Albertsson säger också: ”Det bästa med mitt arbete är, att jag får ha att göra med olika slags människor. Det här är ett roligt arbete, och jag skulle inte byta bort en enda dag. Arbetet blir förstås ännu meningsfullare av att ett av mina största intressen är krigshistoria. I synnerhet lokalhistorien ligger mitt hjärta nära.” Albertsson förmår skapa sig en uppfattning om de människogrupper som kommer till museet rätt snart efter deras ankomst, och presenterar ofta museiverksamheten på olika sätt beroende på gruppen. Den här förmågan utnyttjar han uppenbarligen effektivt, för responsen från besökarna har varit enbart positiv. Albertsson konstaterar också: ”Besvärliga kunder har inte förekommit.” Gillena stöder museiföreståndarens arbete. Gillemedlemmar bl.a. presenterar Gränsmuseets verksamhet under museiföreståndarens semestrar. Dessutom har de bistått exempelvis med att utveckla Gränsmuseets uteområde, där bl.a. Reino Rannanvaaras arbetsinsats har varit betydande. För några år sedan uppfördes på Gränsmuseets uteområde en patrullrökbastu. Stödet från gillena har varit till ovärderlig hjälp. Albertssons dröm är att utveckla uteområdet och ännu någon dag få en krigstida korsu till Gränsmuseets uteområde. Gränsmuseets roll för Imatra stad, de närliggande kommunerna och turismen är mycket viktig. Gränsmuseet valdes bl.a. till Årets museum 2007. Det har också en viktig roll i att upprätthålla traditioner både hos andra och hos Gränsbevakningsväsendet. En aktiv museiföreståndare Till museiföreståndare Albertssons familj hör hustrun, två tonåriga barn och Jack Russel -terriern Aino. Albertsson ansvarar på sin fritid för en grupp, som hämtar hem finländska soldater som blivit kvar på fältet under kriget. Albertsson säger att detta är den käraste av hans fritidssysselsättningar. Han ser det framför allt som en hjärtesak att finna
På bilden står museiföreståndaren Mika Albertsson tillsammans med undervisningsrådet och krigsveteranen Antti Henttonen. soldater från Gränsjägarbataljon 2. Gruppen har funnit sammanlagt över 200 finländska stupade, av vilka ca 20 soldater från Gjb 2. Också reservistarbetet och biståndet till våra krigsveteraner är synnerligen viktiga fritidssysselsättningar för Albertsson. Förutom krigshistoria ägnar han sig åt museibilar och museicyklar samt löpning. Hellånga maratonlopp har museiföreståndaren sprungit tre år i rad, senast år 2012 i Stockholm. En ny löparutmaning väntar sommaren 2013 i Prag. Gränsmuseet i framtiden Albertsson uttrycker sin oro för Gränsmuseets framtid. Han överförs om ca fem år till reserven, och är djupt bekymrad över hur museiföreståndarens arbete ska gå vidare. Till museiföreståndarens arbete hör bl.a. att behandla skriftligt material, sköta löpande ärenden, upprätthålla lagrat material av varierande slag, utveckla och bygga upp utställningarna, att genomföra guidningar och hålla kontakt till intressegrupperna. Det finns gott om arbete. En enda museiföreståndare hinner på inget sätt med allting. Enligt Albertssons åsikt kunde Gränsmuseet i framtiden ha två anställda. Grovt indelat skulle den ena anställda ta hand om hanteringen av materialet och de löpande ärendena och den andra skulle sköta utställningar och guidningar. Gränsmuseets roll som föregångare har värdesatts mycket högt. Den egentliga museitekniken har emellertid gått fram med stormsteg under de senaste åren. Gränsmuseets teknik har släpat efter utvecklingen, och dessutom saknas där en interaktiv RAJAMME VARTIJAT 11 dimension. Enligt Albertssons uppfattning borde hela Gränsmuseets utställning förnyas till att svara mot dagens krav. På så sätt skulle uppskattningen av Gränsmuseet tryggas också framöver. ”Ifall man vill att Gränsmuseet ska vara GBV:s visitkort också för kommande generationer, måste man i en nära framtid satsa på att utveckla Gränsmuseet både vad tekniken och personalen beträffar”, påminner Albertsson. Text och bild: Marjo Peni
Page 1 and 2: Kasvavan rajaliikenteen hallinnan v
Page 3 and 4: Päällikön joulutervehdys Hyvät
Page 5 and 6: Kokonaisuuksia ei voi hallita ymmä
Page 7 and 8: utom kunnat njuta av att människor
Page 9: kokee ennen kaikkea Rajajääkärip
Page 13 and 14: The Border Museum a window to a dif
Page 15 and 16: RAJAVARTIOLAITOKSEN VUODEN RAJAMIEH
Page 17 and 18: mahdollisuuksien lisäksi viranomai
Page 19 and 20: att bredda sin uppskattning av verk
Page 21 and 22: SUFFICENTaa BORDER TRAFFIC FREE-FLO
Page 23 and 24: koulutus- ja tutkimusyhteistyöhön
Page 25 and 26: RAJA- JA MERIVARTIOKOULU TURVALLISU
Page 27 and 28: tutkimus ja Päätöksenteko kohtas
Page 29 and 30: osastossa aloitti neljä opistoupse
Page 31 and 32: slidea Pitkin turvaan Rajavartiolai
Page 33 and 34: Hiki virtasi Itämerellä meripelas
Page 35 and 36: Johanna Huurinainen (edessä vas.),
Page 37 and 38: Juhlan nuorin esiintyjä Helmi Tiim
Page 39 and 40: frontex yhteistyötä ulkorajoilla
Page 41 and 42: ajamies raUhanTUrVaajana Vanhempi r
Page 43 and 44: Rajalla Raja sattuu lla sattuu ja t
Page 45 and 46: Suomen ja Venäjän välisellä raj
Page 47 and 48: Miinoan kivi kelpasi yksin rajamerk
Page 49 and 50: Haapasaaren merivartioaseman pääl
Page 51 and 52: Ilomantsin Virmajärven nimettömä

Kasvavan rajaliikenteen hallinnan vaikutuksia ... - Rajavartiolaitos

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?