Yhteiskunnan kokonaisturvallisuus - Maanpuolustuskurssiyhdistys

Rajuilmatutkinta tukee
YETT-strategian toimeenpanoa
Onnettomuustutkintakeskus on elokuussa
käynnistänyt tutkinnan heinä–elokuun 2010
rajuilmojen johdosta. Tavoitteena on selvittää
rajuilmiöistä aiheutuneet vahingot sekä
kehittää yhteiskunnan elintärkeiden toimintojen
varautumista luonnononnettomuuksiin.
Oleellista tutkinnalle on tunnistaa toimintojen
väliset tärkeimmät keskinäisriippuvuudet,
toimijoiden vastuut ja velvollisuudet sekä toimijoiden
väliset tiedonkulku- ja yhteistyömenettelyt.
Tutkinnan työsuunnitelman mukaisesti
tiedonhankintavaihe on valmis vuoden 2010
loppuun mennessä. Analyysin, johtopäätökset
ja toimenpidesuositukset sisältävä tutkintaselostus
on tarkoitus saada valmiiksi lausuntokierrosta
varten kesäkuussa 2011. Näin selostus
olisi julkaistavissa elo-syyskuussa 2011.
40
Nurmi: Onnettomuustutkinta ja yhteiskunnan elintärkeät toiminnot
Tutkinnan toteuttamisesta vastaa nelihenkinen
tutkintalautakunta. Sen lisäksi pysyvinä
asiantuntijoina toimivat puolustusministeriön
kriisiviestinnän asiantuntija sekä Huoltovarmuuskeskuksen
jatkuvuuden hallinnan
asiantuntija. Tutkinnassa tullaan kuulemaan
ja hyödyntämään laajaa joukkoa eri toimijoita.
Tutkinnan alkuvaiheessa tärkeässä roolissa
on ollut yhteistoiminta Ilmatieteen laitoksen,
Energiamarkkinaviraston ja Turvatekniikan
keskuksen kanssa.
Arvioiden mukaan luonnononnettomuudet
ovat pikemminkin yleistymässä ja muuttumassa
aiempaa rajummiksi. Siksi on tärkeää,
että myös luonnonilmiön aiheuttamia onnettomuuksia
tutkitaan varautumisen kehittämiseksi.
Jo kokonaiskuvan saaminen aiheutuneista
vahingoista on arvokasta varautumisen
kehittämiselle.
Kommendör Marcus Mohlin
Doktorand vid Strategiska institutionen (MpKK)
samt lärare vid Strategiavdelningen på Försvarshögskolan i Stockholm
Outsourcing av militära uppgifter
till kommersiella företag
värtemot vad man kan tro och anta
så har den Amerikanska militären
T sedan mycket lång tid tillbaka varit
beroende av privatägda företag för sina
militära operationer. Man skulle med visst
fog faktiskt kunna påstå att de är en central
del av den Amerikanska strategiska kulturen
eftersom de använts ända sedan det Ameri-
JT
kanska Frihetskriget. Då, strax efter att skotten
vid Lexington fallit i april 1775, var den
Kontinentala Armén fortfarande tämligen
liten och byggde på en frivillig milis under
General George Washingtons befäl. För sitt
underhåll och för sin försörjning förlitade
de sig helt och hållet på kontrakt med lokala
bönder och småföretag, precis som de
Engelska förbanden också gjorde. Men när
kriget bröt ut slutade Amerikanska bönder
och företag att sälja till Engelsmännen vilka
plötsligt tvingades importera underhåll och
förnödenheter sjövägen från andra delar av
Imperiet. Washington, som insåg att detta
var en strategisk nackdel för Engelsmännen,
hade dock inledningsvis inget verktyg för
att kunna utnyttja situationen: någon Amerikansk
flotta fanns helt enkelt inte att tillgå
för att kunna skära av handelssjövägarna.
Emellertid var det av sådan vikt att på något
sätt begränsa Engelsmännens operativa
förmåga på den amerikanska kontinenten
att Washington beslöt sig för att lägga ut
kriget mot den Engelska handelssjöfarten
på entreprenad. Han utfärdade helt enkelt
kaparbrev åt civila handelsskeppare, så som
var kutym på den tiden, som sedan villigt
anföll och beslagtog Engelska handelsfaryg
i de Amerikanska vattnen. Det finns till och
med uppgifter som tyder på att vissa Amerikanska
kaptener uppträdde ända bort mot
Engelska Kanalen.
Muut artikkelit
Genom att sålunda använda sig av på marknaden
tillgängliga resurser för att kompensera
för avsaknad av egna militära resurser kunde
Washington föra ut den Amerikanska revolutionen
på havet, och allt sedan dess har privata
och vinstdrivande intressen varit en del av den
Amerikanska militär-strategiska kulturen. Under
samtliga krig som USA varit inblandade i
sedan dess har det funnits betydande privata
inslag.
Syftet med den här texten är att ge en bild
av militär outsourcing genom att använda
USA som exempel. Den fråga som lyfts fram
handlar om det sätt varpå USA förstärker, och
emellanåt ersätter sina militära förmågor med
hjälp av civila företag och deras specifika resurser
och kompetenser. Avsikten är att först
illustrera vilka typer av tjänster som idag finns
på marknaden och var Försvarsmakten alltså
kan räkna med att bli konkurrensutsatt, samt
att därefter visa på några generella fördelar och
problem som kan förknippas med outsourcing
av militära förmågor.
Viktigt att poängtera redan här är att jag i
den här texten inte kommer att beröra de juridiska
aspekter som eventuellt kan finnas rörande
detta i Finland. Här skulle förmodligen en
särskild granskning behöva göras. Internationellt
sett bedrivs dock omfattande studier och
forskning kring företagen och deras relation till
internationella folkrättsliga överenskommelser
(International Humanitarian Law) och andra
sådana förhållanden.
Centrala begrepp
Innan vi går vidare kan det vara värt att först
betrakta två begrepp som genomsyrar texten.
Det första är outsourcing och används här på
ett sätt som förenklat kan sägas betyda att staten,
i det här specifika fallet den Amerikanska
41