1992 - 2 - Siirtolaisuusinstituutti

Finland och utvandringsn
Finland forlorade inte befolkning enningspolitiken hade Finlands overgAng
bart vdsterut, utan fr.o.m. 1600-talet i frAn en svensk riksdel till ett ryskt au-
stigande grad osterut. Niir den svenska tonomt storfurstendcime dock inga ome-
stormakten 16L7 nAdde sin stcirsta utstdelbara foljder. Den restriktiva utvanriickning
dsterut stdrktes dven dess dringspolitiken forblev vid det tidigare
grepp om den ortodoxa befolkningen i under flere decennier. I mitten av seklet
Ingermanland och Karelen. Som ett re- fordes en diskussion om pauperismen
sultat av okat skattetryck och religiosa och med tiden vdxte overtygelsen att en
pAtryckningar utvandrade eller flydde stor mdngd fattiga inte var en rikedom
sammanlagt omkr. 25 000 karelare fram for landet, utan snarast enborda. Som en
till Ar 1650 och i samband med krigen foljd av denna insikt "avkriminalisera-
under foljande decennium flydde omkr. des" utvandring successivt fr.o.m. 1860-
5000 familjer. Karelarna sokte sig hutalet, dven om myndigheternas, kyrkans
vudsakligen till de omrAden som senare och pressens instiillning till emigration
bildade guvernementen Novgorod och forblev negativ.
Tver. I det senare omrAdet har deras I frAga om flyttning till Ryssland
iittlingar levt vidare fram till vAra dagar. krdvdes dock helt nya regler. Tidigare
PA 1930-talet uppgavs att det fanns ett hade flyttare till Ryssland frAn de svens-
tusental byar diir en del eller samtliga ka delarna av Finland varit utldnningar,
invinare var karelare. Den flyktade be- medan flyttarna frin Gamla Finland, Vifolkningen
ersattes sAviil i Ingermanborgska guvernementet, varit ryska unland
som i Karelen av lutherska inflyttadersAtar. Genom Finlands autonomi och
re vdsterifr6n.
Gamla Finlands forening med storfur-
I forhAllande till utflyttningen vdstestendcimet 1812 bildade finldndarna, ofrut
och cjsterut spelade andra flyttningsficiellt "Flans Majestiit Kejsarens underriktningar
inte samma roll. Under storsAtar i Finland", en siirskild kategori. For
maktstiden fortsatte flyttningen frin att reglera deras flyttning skapades en
Finland till Reval och under 1600-talet ny passlagstiftning, som till en borjan
iiven till landsbygden i norra Estland byggde pi den gamla svenska restrikti-
diir omkr. en fjiirdedel av hushAilen var va lagstiftningen rcirande utrikes flytt-
frAn Finland i mitten av 1600-talet. Denning, men i praktiken och formellt frAn
na utvandring upphorde emellertid nds- 1824 hade finliindare fri flyttningsriitt
tan helt efter stora nordiska kriget och till Ryssland. Diir betraktades de som en
under de foljande decennierna borjade siirskild grupp, ett stAnd, bland kejsa-
ester soka sig till Finlands kusttrakter for rens undersAtar. I folkr;ikningarna i Pe-
att und gA livegenskapen.
tersburg ftrrekommer finldndska undersAtar
i stAndsstatistiken parallellt med
Autonomt storfulstendtime
med liberaliserad utvandringsp olitik
bonder och borgare. Eftersom overgAngen
frAn ett stAnd till ett annat var en
komplicerad process, var det ocksA svArt
Aret 1809 blev i mAnga avseenden avgo- for finl2indarna att skriva in sig i en rysk
rande for Finlands historia. Genom att korporation, d.v.s. bli ryska undersAtar.
Finland fick behAlla sina lagar och sin De forblev finliindska undersAtar ocksA
samhiillsordning och inte integrerades i dA de vistades ldnge, t.o.m. i flera gene-
det ryska riket, lades grunden fcir utvecrationer i Ryssland. Ar 1850 fastslogs
klingen av en finldndsk stat. For befolk- uttryckligen att stiillningen som fin-