24.01.2013 Views

Francisco Garay - Bizkaiko Batzar Nagusiak

Francisco Garay - Bizkaiko Batzar Nagusiak

Francisco Garay - Bizkaiko Batzar Nagusiak

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

42 <strong>Francisco</strong> de <strong>Garay</strong> Lehenengo euskal exploratzaile gailena<br />

por Procurador desta isla Española para que les concediese el repartimiento de los indios<br />

perpétuos, y alcanzóse por tres vidas, puesto que a la media de la primera los tenían<br />

todos muertos...” 49 .<br />

“Estaban en la corte a la sazón, según creo, <strong>Francisco</strong> de <strong>Garay</strong>, de los antiguos desta isla<br />

(…) y Juan Ponce de León y un Pero García de Carrión, mercader, hombre de autoridad<br />

en su manera, y otros vecinos desta isla y que tenían en la servidumbre muchos indios y<br />

habían muerto harto dellos por sus propias codicias e intereses. Déstos, algunos habían<br />

sido enviados por procuradores sobre que el rey les diese los indios perpetuos, o por tres<br />

vidas (...). Todos éstos, o algunos dellos, fueron los primeros, según yo entendí y siempre<br />

tengo entendido, que infamaron los indios en la corte, de no saberse regir y que habían<br />

menester tutores...” 50 .<br />

<strong>Garay</strong>, beste kargu bat izanda -eta horri zegokion errentarekin- itzuli zen Indietara. Beste<br />

kargu batzuk ere bazituen, zeren eta on Fernandok Santo Domingoko Yaquimoko gotorlekuko<br />

alkatetza eman baitzion 51 . <strong>Garay</strong>en oparotasuna hain nabaria zen, ezen, kasu<br />

horietan <strong>Bizkaiko</strong> Enkarterrietan hain hedatua zegoen ohiturari jarraiki, ondasunen gaineko<br />

maiorazgoa sortzea erabaki zuen eta 1513an Juana erreginak berretsi zuen 52 .<br />

Oparoaldi haren eta lortu zuen goi-mailaren beste erakusgarri bat, 1514an egindako<br />

indiar-banaketa izan zen, zeren eta <strong>Garay</strong> La Españolako onuradun nagusienetako bat<br />

izan baitzen. Urte hartan, <strong>Garay</strong> Jamaikara joan zen bizitzera, baina Santo Domingon ere<br />

zuen auzotasuna. 1514ko uztailean Rodrigo de Alburquerque mandatariak egin zuen<br />

indiar-banaketan, indiar batzuk enkomienda propioan eman zizkioten <strong>Garay</strong>i eta beste<br />

batzuk, Yáquimo gotorlekuko zerbitzurako, bertako alkatea zelako: “...a <strong>Francisco</strong> de<br />

<strong>Garay</strong>, vecino y regidor de la dicha cibdad e alcalde de la fortaleza de la villa de Yáquimo, se<br />

le encomendó çiento e sesenta e dos naborias de casa, que registro, en que entran veinte y<br />

quatro allegados. Asy mismo se le encomendó en las dichas naborias diez niños e çinco viejos<br />

que no son de serviçio. Asy mismo se le encomendó el cacique Abrejas con treinta e ocho<br />

personas de serviçio. Asy mismo se le encomendó en el dicho cacique dos viejos que no son<br />

de serviçio. No tenía niños (...). A <strong>Francisco</strong> de <strong>Garay</strong>, alcalde de la fortaleza de la dicha villa<br />

se le encomendó el cacique Andrés (...) con toda su gente, que anda absentada, para que la<br />

recoja e allegue e se sirva en la obra de la fortaleza e para los reparos della” 53 .<br />

Zalantzarik gabe, garai hartan, <strong>Garay</strong>, bere ahalmen ekonomikoa zela eta, Ameriketako<br />

kolonia espainarreko kideen artean argi nabarmentzen zen, eta, aldi berean, Diego<br />

Kolonen inguruan sortu zen botere-taldeko fi gura nagusia izan zen. Oraindik zegoen<br />

iristeko, ordea, <strong>Garay</strong>ek ekindako merkataritza-ekintzarik handiena, hain zuzen<br />

ere, Jamaika irla agertoki izan zuena.<br />

49 LAS CASAS, FRAY BARTOLOMÉ DE, “Historia de las Indias”, III. liburukia, 430. or.<br />

50 LAS CASAS, FRAY BARTOLOMÉ DE, “Historia de las Indias”, III. liburukia, 28. or.<br />

51 1512an, aldi berean, <strong>Garay</strong> Santo Domingoko aguazil nagusia zen eta bere bazkide zen Miguel Díaz de Aux, San Juan irlakoa zen. Honek<br />

Indietan sortzen ari zen botere-taldeari (<strong>Garay</strong> buru zela) buruzko argibideak ematen dizkigu (A.G.I. INDIFERENTE,419,L.4,F-6R).<br />

52 A.G.I. SANTO DOMINGO,965. Paper-sorta honetan <strong>Garay</strong>ek sortu zuen maiorazgoaren berri ematen da, baina ez da horren kopiarik<br />

sartu.<br />

53 A.G.I. PATRONATO,172,R.4. 51v-52r eta 107v. orr.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!