Francisco Garay - Bizkaiko Batzar Nagusiak
Francisco Garay - Bizkaiko Batzar Nagusiak
Francisco Garay - Bizkaiko Batzar Nagusiak
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
42 <strong>Francisco</strong> de <strong>Garay</strong> Lehenengo euskal exploratzaile gailena<br />
por Procurador desta isla Española para que les concediese el repartimiento de los indios<br />
perpétuos, y alcanzóse por tres vidas, puesto que a la media de la primera los tenían<br />
todos muertos...” 49 .<br />
“Estaban en la corte a la sazón, según creo, <strong>Francisco</strong> de <strong>Garay</strong>, de los antiguos desta isla<br />
(…) y Juan Ponce de León y un Pero García de Carrión, mercader, hombre de autoridad<br />
en su manera, y otros vecinos desta isla y que tenían en la servidumbre muchos indios y<br />
habían muerto harto dellos por sus propias codicias e intereses. Déstos, algunos habían<br />
sido enviados por procuradores sobre que el rey les diese los indios perpetuos, o por tres<br />
vidas (...). Todos éstos, o algunos dellos, fueron los primeros, según yo entendí y siempre<br />
tengo entendido, que infamaron los indios en la corte, de no saberse regir y que habían<br />
menester tutores...” 50 .<br />
<strong>Garay</strong>, beste kargu bat izanda -eta horri zegokion errentarekin- itzuli zen Indietara. Beste<br />
kargu batzuk ere bazituen, zeren eta on Fernandok Santo Domingoko Yaquimoko gotorlekuko<br />
alkatetza eman baitzion 51 . <strong>Garay</strong>en oparotasuna hain nabaria zen, ezen, kasu<br />
horietan <strong>Bizkaiko</strong> Enkarterrietan hain hedatua zegoen ohiturari jarraiki, ondasunen gaineko<br />
maiorazgoa sortzea erabaki zuen eta 1513an Juana erreginak berretsi zuen 52 .<br />
Oparoaldi haren eta lortu zuen goi-mailaren beste erakusgarri bat, 1514an egindako<br />
indiar-banaketa izan zen, zeren eta <strong>Garay</strong> La Españolako onuradun nagusienetako bat<br />
izan baitzen. Urte hartan, <strong>Garay</strong> Jamaikara joan zen bizitzera, baina Santo Domingon ere<br />
zuen auzotasuna. 1514ko uztailean Rodrigo de Alburquerque mandatariak egin zuen<br />
indiar-banaketan, indiar batzuk enkomienda propioan eman zizkioten <strong>Garay</strong>i eta beste<br />
batzuk, Yáquimo gotorlekuko zerbitzurako, bertako alkatea zelako: “...a <strong>Francisco</strong> de<br />
<strong>Garay</strong>, vecino y regidor de la dicha cibdad e alcalde de la fortaleza de la villa de Yáquimo, se<br />
le encomendó çiento e sesenta e dos naborias de casa, que registro, en que entran veinte y<br />
quatro allegados. Asy mismo se le encomendó en las dichas naborias diez niños e çinco viejos<br />
que no son de serviçio. Asy mismo se le encomendó el cacique Abrejas con treinta e ocho<br />
personas de serviçio. Asy mismo se le encomendó en el dicho cacique dos viejos que no son<br />
de serviçio. No tenía niños (...). A <strong>Francisco</strong> de <strong>Garay</strong>, alcalde de la fortaleza de la dicha villa<br />
se le encomendó el cacique Andrés (...) con toda su gente, que anda absentada, para que la<br />
recoja e allegue e se sirva en la obra de la fortaleza e para los reparos della” 53 .<br />
Zalantzarik gabe, garai hartan, <strong>Garay</strong>, bere ahalmen ekonomikoa zela eta, Ameriketako<br />
kolonia espainarreko kideen artean argi nabarmentzen zen, eta, aldi berean, Diego<br />
Kolonen inguruan sortu zen botere-taldeko fi gura nagusia izan zen. Oraindik zegoen<br />
iristeko, ordea, <strong>Garay</strong>ek ekindako merkataritza-ekintzarik handiena, hain zuzen<br />
ere, Jamaika irla agertoki izan zuena.<br />
49 LAS CASAS, FRAY BARTOLOMÉ DE, “Historia de las Indias”, III. liburukia, 430. or.<br />
50 LAS CASAS, FRAY BARTOLOMÉ DE, “Historia de las Indias”, III. liburukia, 28. or.<br />
51 1512an, aldi berean, <strong>Garay</strong> Santo Domingoko aguazil nagusia zen eta bere bazkide zen Miguel Díaz de Aux, San Juan irlakoa zen. Honek<br />
Indietan sortzen ari zen botere-taldeari (<strong>Garay</strong> buru zela) buruzko argibideak ematen dizkigu (A.G.I. INDIFERENTE,419,L.4,F-6R).<br />
52 A.G.I. SANTO DOMINGO,965. Paper-sorta honetan <strong>Garay</strong>ek sortu zuen maiorazgoaren berri ematen da, baina ez da horren kopiarik<br />
sartu.<br />
53 A.G.I. PATRONATO,172,R.4. 51v-52r eta 107v. orr.