26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

maneadura. � Preparación, disposición, cuidado. � Ereiñ ezperen artoa, garia edo beste edozeiñ azi etze<br />

dagoan lur batean arantzak eta belar gaistoak atera gabe eta beste maneadurak eman gabe. AA III 438 (v. tbn.<br />

443).<br />

maneagabetu (Lar, Añ). � "Indisponer" Lar. "Indispuesto, indisponer" Añ.<br />

maneagarri (Lar, H). �1. (Adj.). "Acomodable, componible" Lar. "Que l'on peut manier, toucher, tenir dans les<br />

mains, que l'on peut diriger, gouverner, conduire, remuer, au fig., en parlant de personnes ou d'animaux au<br />

propre; que l'on peut manier, en parlant d'outils; que l'on peut travailler, en parlant de la terre" H (s.v.<br />

manaiagarria). v. maneakizun. �2. (Sust.). "Preparativo, cosa preparada para algo, prestagarria, maneagarria"<br />

Lar.<br />

maneagun. "Parasceve, se llama al viernes santo y significa preparación, ostiral santua, maneaguna" Lar.<br />

maneakin. "Peletero, el que las compone, larruen maneakiña, maneatzallea" Lar.<br />

maneakintza. "Peletería, oficio de adobar pieles finas, larruen maneakintza" Lar. Cf. LARRU-<br />

MANEAKINTZA.<br />

maneakizun (Lar, H). �1. (Adj.). "Acomodable, componible, maneakizuna, maneagarria" Lar. "Lo que puede<br />

así acomodarse" Ib. "Qui doit être manié, dirigé, conduit, préparé, assaisonné, travaillé, labouré, ménagé,<br />

économisé" H (s.v. manaiakizun). v. maneagarri. �2. (Sust.). Composición, constitución. � Bereala azalduko<br />

zuen Lagundiaren maneakizuna ta kemenkidatzea. 'Constitución'. Aran SIgn 86s.<br />

maneakunde (Lar, H). � "Aderezo en la comida" Lar. "Au sens général, arrangement, mise en ordre,<br />

disposition, préparation. Au sens le plus usuel, préparation, apprêt d'un aliment" H (s.v. manaiakunde).<br />

maneakune. "Preparación, maneatze, [...] prestakunea, maneakune" Izt.<br />

maneakuntza (Izt), manekunza (Lar DVC). � "Manekunza, manealdia, aparejo, composición, aseo, primor"<br />

Lar DVC 263. "Preparación" Izt.<br />

manealdi (Lar, Añ, H). � "Aparato, prevención, apresto", "aparejo, prestamena, manealdia", "prevención,<br />

disposición" Lar y Añ. "Apresto" Lar.<br />

maneamendu (H), maniamentu. � Compostura, reparación, preparación. Harriet remite a manaiago (q.v.). �<br />

Eranzun biar jake, bardin dagozala debekauta zarren maniamentu edo adobaketak, barrienak legez. CrIc 62.<br />

maneantza (-nza Lar). �1. "Anacardina, anakardozko maneanza bat, oroitzaren sendagarri" Lar. �2.<br />

Disposición, compostura, gobierno. � Etxeko gauzen maneanzan [...] labur eta eskas andre beraren eskuak<br />

ekusiagatik, hitzik ez ateratzea. Mb IArg I 181.<br />

manearazi, maneatuerazi. � Hacer trabajar, hacer labrar (la tierra). � Landu-gabeko bazter eta kanpo soill eta<br />

zikoitzak-ere, [...] aien esku ongilleak landu, maneatu-erazi eta berealatik abuztu ederrak emateko sasoian<br />

zeuden. Arr GB (ed. 1960), 7.<br />

maneatu (V, G ap. A; Lar, Añ, Izt 56r, H (s.v. manaiatu), Asp Gehi), maniatu, manetu (Asp Gehi). � Tr.<br />

Documentado sobre todo en textos guipuzcoanos desde mediados del s. XVIII. Entre los vizcaínos, se encuentra<br />

en CrIc, Añibarro, D. Aguirre, Erkiaga, Alzola, San Martin y Eleizalde. También lo emplean los alto-navarros<br />

Beriayn, Mendiburu y Lizarraga de Elcano. La forma mejor documentada es maneatu, seguida de maniatu. Hay<br />

baneatu en Agric y T. Aguirre, y baniatu en Echagaray y J.A. Irazusta. Hay además meneatu en Beriayn (junto a<br />

maneatu) y meniatu en EusJok (II 102). En DFrec hay 3 ejs. de maniatu.<br />

�1. Preparar(se), disponer(se). "Acomodar, componer", "aparejar", "aprontar" Lar y Añ. "Alistar, también<br />

significa, prevenir, disponer" Lar. "Aviarse, disponerse" A. "Dar el último toque, terminar los detalles finales en<br />

la preparación de alguna cosa" Asp Gehi. v. maneratu. � Berealaxen eranzun zion non ote da mesorkillea /<br />

nere kutxaren kutxatelan manea bidi Argia. (Interpr?). LasBer 576. Anima maneaturik idukitzea. Mb IArg I 377.<br />

Me-meeki janez ta olioz zañak bigunduz beren buruak beren egitekorako ongi maneatzea. Ib. 217. Manea zaite,<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

94

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!