26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

'idem' (Ibarren)" Iz To.<br />

makerrako. � Matxin akerra makerrakoren aker adar okerra baño, akerrik okerrik ez dot ikusi nik. (Interpr?).<br />

Mg PAb 176 (es posible que no se trate de una palabra con significado preciso).<br />

makeskeria. "Avería (G-to)" A Apend.<br />

makestu (L-ain ap. A), makaztu (G-to ap. A; Aq 1347). �1. Desportillar. "Cacharro, txarro akaztua, makaztua"<br />

Aq 1347. � Eltze matzertu edo makhestu batzuekin. Prop 1894, 79. �2. (AN-larr ap. Asp Leiz y Leiz2).<br />

"Desafilar. Aizkora makestu zaitzu" Asp Leiz. � Satagin-lur ta satorrarenak / neguan naiz zintzo barra, / atzera<br />

sortu, nai baiño usugo / makestuz agobizarra. "Hacen embotar el filo [de la guadaña]". Or Eus 298. �3.<br />

"Retorcerse. Makestu zaiku gizona" Izeta BHizt2. Cf. makeztu.<br />

maket. "(V-m), porra, palo muy grueso" A.<br />

maketa. � Maqueta. � Ez dut behinere aurrez maketarik egiten eta bere lana egingaiean bertan burutzen dut.<br />

MEIG IX 135 (en colab. con NEtx). En DFrec hay 4 ejs.<br />

maketania. Neol. creado por Arana Goiri en 1894. � España. "No es precisamente Castilla, ni Andalucía, ni<br />

Galicia, ni Catalunya, ni ninguna otra región española, la que nos ha sometido; sino el poder de la nación que<br />

unidas todas ellas constituyen y a la cual en lenguaje vulgar llamamos maketania o maketerria" AG 403.<br />

"Maketania, palabra relativamente moderna para designar la parte de la península ibérica que no es euskeriana ni<br />

portuguesa" LexBi 194 (ed. 1896; ap. NeolAG). v. maketerri. � [Euskalzale ingurrija] aratu-ezkero zer ikusten<br />

da euren artian? Emen... izpar batzuk (barrijak esaten dautse berak: emen be ontzat dauka Materri-kua ta<br />

erderea uts-utsik euzkeratuten dau [...]. Ezta azartzen Baltzerrija ixendetan bez. Attatu biar ba-dau bere<br />

erderazko ixena olan irazten dau: M.K.tania. Noz-edo-noz osorik imintzen azartzen bada, erdera-erri baten<br />

ixentzat ezarriko dau, ez erri arrotz baten ixentzat). Baserr 1897, n.º 8 (ap. NeolAG).<br />

maketerri, materri, maketo-erri. Neol. creado por Arana Goiri en 1894 a imitación de Euskalerri 'País Vasco',<br />

de maketo 'español' y erri 'pueblo' (AG 403). � España. v. maketania. � Euskalerrixe ala maketerrixe, ala zer<br />

da berau? A Ezale 1898, 29b. v. tbn. El Correo Vasco 1899, n.º 47 (ap. NeolAG). Materri: v. ej. de Baserr s.v.<br />

maketania. Maketo erri: Patria 1904, n.º 30 (ap. NeolAG).<br />

maketo. Para su origen, v. NeolAG s.v. "Maqueto, apellidamos así a los no naturales del país, especialmente a<br />

los que de veinte años acá han invadido en proporciones alarmantes el territorio vasco [...]" LexBi. "Calificativo<br />

que se dió a los inmigrantes en Vizcaya, cuando la revolución industrial, con ánimo ofensivo y ordinariamente<br />

limitado a la clase jornalera. Por antonomasia los de tierras de Castilla, que dieron el mayor contingente de<br />

brazos para la minería y la siderurgia. Ez dakigu nundik etorritako maketua dan ori" Etxba Eib. Cf. SM Zirik 40:<br />

"Tengo apellidos como para regalar a los maketos, he mutil". Cf. AG 1080: "A principios de este siglo llamaban<br />

los bizkainos a los españoles con los denigrantes motes de baltz (negro), azurbaltz (hueso negro), motz (feo,<br />

chato, raquítico), belarrimotz y belarribako (desorejado), por no entender la lengua del país. Hoy, en la parte<br />

occidental de Bizkaya es más usado el apodo de maketo, que ya estaba en uso antes de la última guerra carlista y<br />

cuya etimología no se sabe de cierto cuál sea"; ib. 197: "Por otra parte, ese camino del odio al maketismo es<br />

mucho más directo"; ib. 197: "Ocuparse en estudiar al elemento que favorece la irrupción, esto es, a los<br />

maketófilos"; ib. 197: "Para tratar con la debida extensión la cuestión maketológica, preciso fuere un volumen<br />

infolio de mil páginas cuando menos"; ib. 199: "Las distintas clases de maketismo o maketofilia". Cf. VocNav<br />

s.v. maqueto. Cf. MEIG IX 149: "Mendiz harunzkoa ote nintzen ziren beldur, Burgos-Palencia aldekoa, maqueto<br />

bat beraz". � Ez gaitezala maketoakin / geiago nastau aurrera. (1896). AB AmaE 86. Irakurtzeko gogua<br />

bakarrik, maketuak bere euki dai. AG 200. Euzkerea eztakijen eun maketok kalte andija egitten dautsae geure<br />

Aberrijari. Ib. 1296. Erdalduna edo gaur esan oi danez maketoa. Ezale 1897, 374a. Ene gaste maiteok, / ixan<br />

zaiz dantzari, / jaurtirik baña urrin / maketo-antz ori. Enb 112. Karabinero bat eta bi maketo berritsu. Anab Poli<br />

71. Itoko zuan bere atzaparretan maketo arpegi-berde ura! Ugalde Iltz 49. En DFrec hay 2 ejs. v. tbn.<br />

Bizkaitarra 1895, n.º 28 (ap. NeolAG). Euskalduna 1898, 25. Osk Kurl 218.<br />

- MAKETO-DANTZA. Danza no vasca, danza española. � Zugaz iñok eztau ein / maketo-dantzarik. Enb 149.<br />

Aldamenean maketo dantza, / mutil ta neskak elduta. GH 1932, 392.<br />

maketozale. Neol. creado por AG en 1895 de maketo 'español' y -zale. � Españófilo, españolista. � Bai partido<br />

maketozaliak edo euren aizkidiak, etxuela mattetan Bizkai-semia. AG 456. Eztakuse zelan geure Bizkai ederra<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

9

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!