26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

narru. v. larru.<br />

narruindu. Neol. de Arana Goiri, creado en 1896. � "Narruinddu (desollar), de narru (piel)" AG 2333.<br />

narrutalari. v. larrutari.<br />

narsosa. "(R), la clase de uva que más dura; se conserva el invierno" A.<br />

nartasun. "Qualité de celui qui est lourd, obèse, lent, paresseux, sot" H (s.v. narra).<br />

narteka. v. 1 nardaka.<br />

nartu (Lar, H). �1. "Hacerse pesado y flojo, decimos nartu" Lar (s.v. narria). �2. "Naártu, naárketan bada, si<br />

cae arrastrándose. Nartu da, arrastrarse" Iz ArOñ.<br />

nartu. v. lahartu.<br />

nartuki. "Matadura, gotzauria, nartukia" Lar.<br />

nartukitu. "Matar, llagar la bestia" Lar.<br />

nartza. v. lahartza.<br />

nartzar. "En bascuence llamamos narra, nartzarra a la mujer y al hombre pesado y flojo" Lar (s.v. narria).<br />

"Pandorga, mujer muy gorda, nartzarra" Ib.<br />

narzisismo, narzisismu. � Narcisismo. � XIX-garren mendeko narzisismu zozoa nabari da Comte-ren<br />

asmakizun ontan. Vill Jaink 77. En DFrec hay 3 ejs. de narzisismo.<br />

narziso, narzis. � Narciso. "Albucum, narzis xuria, asfodel xuria" Urt I 474. � Jazintoak, anemonak, tulipak<br />

eta narzisoak landatu. ArgEgut 1922, 25.<br />

1 nasa (V-m ap. A), naza. � Muelle, embarcadero. Cf. Ciriquiegui Puertos 190: "En frente del 'cay', paradero de<br />

chalupas y navíos, hay dos muelles... 'Nazanueva' y 'Nazazarra'". � Tr. Atestiguado en dos cartas labortanas del<br />

s. XVII, no vuelve a documentarse hasta finales del s. XIX. � Nazetan bazindutela behar zen seguranza eta<br />

satisfazione guzia ez Lohitik xalupa han ziren hirur hotarik kalterik izateko (Urruña, 1680). ConTAV 5.2.9, 134.<br />

Nazan zirenak. Ib. 135. Non iagozak bada zorgiñok? Kalbarioko mendian? Kaian? Nasa onetan? A BeinB 54.<br />

Aspalditik ari dira nasa edo muelle bat egiten. Ezale 1898, 249. Arenaleko nasan amabost berun-barra ostu<br />

ebezalako. Ezale 1899, 4a. Beste arrantzalien artean, antxe nasa gañean egoan Anjel be. Ag Kr 152. Potiñak<br />

errira sartu ziraneko, an egozan nasa gañean emakumeak. Ib. 66. Joan ziran lenbizi uriaren goiko mugaraño,<br />

gero berriz kaira ta itxasoak jotzen duan naza muturreraño. Eguzk RIEV 1927, 426. Oñak nasa-gañean jarri<br />

zituaneko. TAg Uzt 41. Ikusleak zegizkien oiuetara gizatalde ugaria bildu zan nasa-ezpañera. Ib. 39. Nasa zear<br />

yoiala burua jaso eban Zuriñe bizi zan etxe-parean. Erkiag Arran 71 (v. tbn. 113). v. tbn. Kk Ab II 131.<br />

2 nasa (V-ger-arr-oroz; Lar, H), naza (G-nav). Ref.: A; Ond Bac (naza). � "Nasa, para pescar" Lar. "2.º cestos<br />

grandes para coger barbos y anguilas; 3.º cesto grande para coger langostas de mar" A. "Nasak, langost-otarrak,<br />

nasas, cestas de langosta" Elizdo EEs 1926, 31. "Naza, nasa de mimbre, parecida pero más grande que el<br />

mutrilu" Ond Bac. Cf. VocNav: "Nasa, sistema de pesca del salmón en el Bidasoa, que consistía en la colocación<br />

en el río de una gueretadura o estacada con entrantes y salientes, formando una especie de laberinto que<br />

conducía a los salmones a las redes", y "naza, cesto grande de mimbre para guardar grano, de forma atinajada<br />

(Orrio, Valle de Ezcabarte)".<br />

3 nasa. "(S-bas), barranco. Nasa düzü mendiarte handiena, arroilla ttipiena, artea sakoa (S-bas)" A.<br />

nasa. v. 1 naza.<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

894

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!