26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

lekuratu dira umeak makatz guri erdi-ustel goxoen usaira ta gogotsu biurtu. Eston Iz 8.<br />

�3. "(G-goi), especie de cereza" A.<br />

�4. "(AN-gip), manzana bravía y pequeña" A (s.v. sagar).<br />

�5. Uva (?). � <strong>Maka</strong>tz garratzekin egindako ardoaren antzeko zerbait. "Uitea". Ibiñ Virgil 102.<br />

- EZTI-MAKATZ. v. eztimakatz.<br />

- MAKATZ-ARBOLA. "Con referencia a árboles frutales silvestres. [...]. Egarrixak itxo biarrian nabillela,<br />

makatz arbola bat topau neban" Etxba Eib.<br />

- MAKATZ-MAKILA. "(V-m), palo nudoso" A.<br />

2 makatz (V-gip ap. AEF 1955, 183). � (Sust.). "Fabrican los quesos ordinarios con el instrumento llamado<br />

gaztai-zumitza. A las vasijas denominan apatza, makatza y xurtea" AEF 1955, 183.<br />

3 makatz. � Bombilla. � Ikusirik tximistargi-makatza, apur baten argijari begira-begira egon eta esan eutson<br />

etxeko-andreari [...]. Kk Ab I 70. Imini eban argi-makatza polito-polito. Ib. 70. Saloki-andreak artu ta imiñi<br />

eban beste makatzaren lekuban, berau kenduta eta ederto argi egin eban. Ib. 71.<br />

makatz. v. 1-2 makets.<br />

makatzaga. "<strong>Maka</strong>ztegia, makatzaga, arboleda de tales árboles [peral, manzano silvestre, etc.]" Lar DVC 263.<br />

Se trata probablemente de topónimos.<br />

makatzeta. "<strong>Maka</strong>tzeta , perales silvestres" IC 447v. Se trata probablemente de un topónimo.<br />

makaztegi. v. makatzaga.<br />

makazti. "Lugar donde hay muchos árboles de éstos [peruétano, peral silvestre, etc.]" Lar (s.v. peruétano).<br />

makaztoi. � Lugar donde hay árboles silvestres. � Gari-soloak. Landa berdezkak. <strong>Maka</strong>ztoi bat. Kerizak.<br />

Ikoak. Sagastoiak. Alzola Atalak 82.<br />

makaztu. v. makestu.<br />

makedoniar, makedonitar. � Macedonio. v. mazedoniar. � Tesalonikeko Aristark makedoniarra. Ol Act 27,<br />

2. Tesalonikako makedonitarra. Arriand Act 27, 2. Troa hirian amets bat eginen du Paulok: makedoniar batek<br />

galdatzen dio haren laguntzerat joaitea. Zelaiberri Herr 5-10-1961, 4.<br />

makedotar. � Macedonio. � Gixon makedotarra. Arriand Act 16, 9.<br />

makel. v. makaela; 1 makal; maker.<br />

makela. v. makaela.<br />

maker (V arc. ap. A; Lar Sup � H (+ -kh-)), makel (AN-ulz ap. Inza). �1. "Contrahecho" Lar Sup. "De mala<br />

figura" Inza RIEV 1928, 153. � Eikek senar makerra ta ak aukake andera. "Marido contrahecho". RS 290. �2.<br />

(AN? ap. A), makel. Aspero, tosco, basto. "Desabrido, áspero, gruñón" A. v. moker. � Erri bat, udalenean, /<br />

pendiz makerrak aruntza dagon / amesetazko launean. Gand Elorri 167. Musika basa eta makel bat orruaz ari<br />

zen. Herr 15-9-1966, 2.<br />

maker. v. 2 makar.<br />

1 makera (V-ger-ple-arr-oroz ap. A; Añ, Zam Voc). � "Cerdo, marrano [...], la hembra no capada, makera" Añ.<br />

"1.º cerda con crías"; 2.º cerda no castrada" A. � Heldu nintzen gero zerrien gorputzera, / eta kendu nion apoari<br />

makera; / haragi sendoalak argaldu nizkien. Arti MaldanB 201. � Txarri makera gorriek ezkurre intzenean yan<br />

baindu! Akes Ipiñ 33.<br />

2 makera (V-gip, G-goi-to). Ref.: A; Iz To; Elexp Berg. � "Arco de madera flexible que se fija en los carros<br />

para evitar que caiga la carga de hierba" A. "El asidero (en arco) del arre, arrebesate bat (Tolosan), arre-makera<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten 8<br />

mende.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!