26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

muxar. v. muxarra.<br />

muxaranga. v. muxiganga.<br />

muxarki. � De la especie de las marmotas (hablando de un dormilón). � Gure mutil au muxarkia dala sinetsi<br />

lezake beraz. A Ardi 30.<br />

muxarmatu ( Lar � H), muixarmatu (H). � "Mirlarse, afectar gravedad en el rostro" Lar.<br />

muxarra (Arzdi Peces), muxar (V-ger-m, G-bet, AN-gip), mujarra (Arzdi Peces), mutxarra (V-m, G-bet),<br />

mutxar, motxarra (G), motxorro. Ref.: A (muxar); Arzdi Peces (motxarra); FauMar 71 y 72; Ort Voc 141;<br />

Zubk Ond (mutxarri). �1. "Un pez marino, vulg., mujarrilla" A. "Pececillo aplanado, como de media libra o tres<br />

cuarterones de libra, tiene pinta roja junto a la branquia, vulg., mujón" Ib. "Gusana de marismas, carnada para<br />

coger peces" Ib. "Motxarra es en Guipúzcoa (Sargus annularius), que en Laredo llaman mojarra" Arzdi Peces.<br />

"Mujarra (según Mieg) es (Sargus fasciatus)" Ib. "Mocharra, mojarra prieta, [...] (Diplodus annularis)" FauMar<br />

71. "Chopa, pañoso, [...] (Spondyliosoma cantharus), muxarra" Ib. 72. "Mutxar, glyphisodon" Lf GAlm 1957,<br />

33. "Pez sin sangre, pequeñito y débil" Zubk Ond. � Motxorruak kaiganean! Erkiag Arran 50. �2. "Muxarra,<br />

[...] individuo que tiene muchas trampas" Ort Voc 141.<br />

muxarratu. v. musarratu.<br />

muxarro. "Pubis (Darric)" DRA.<br />

muxarzale. � Cazador de marmotas. � Andik asten da galtzen, zulatzen, / muxarzaleen pozetan. Or Eus 79.<br />

muxatu. v. 2 mustatu.<br />

muxenga. v. NEGAR-MUZINKA.<br />

muxer. v. muxar.<br />

muxerka. v. muxurka.<br />

muxero, muxeru (V-oroz ap. A). � "Antojadizo, caprichoso" A. Cf. 1 mux.<br />

muxeru. v. buxeu.<br />

muxi, musi (S ap. A). �1. "Migaja" A. � Jesusek hartü zin ogia, benedikatü, muxitan ezari. UskLi 287 (ed.<br />

1804 [i.e. 1834]; ap. DRA). �2. (Sc ap. A), muzi. Poco, pequeña cantidad. "Un poco" A. v. buxi. � Eta haitatü<br />

denari zozietatiaren gañeko gehiengua muxi baten emaitia. ArmUs 1907, 110 (ap. DRA). Bada denbora muzi<br />

bat. Eskual 29-5-1908, 4. Hala nula ezpeleite tzakür baten larrütik elkheaz ahal ilhañ bat tzakürraren larrü<br />

muxia edo odol kotea zunbait khentü gabe. J.B. Mazéris GH 1933, 306. Urthe oroz sos muxi bat... bazterrilat.<br />

GAlm 56 [sic] (ap. DRA). � Muxi bat iskribatzen erakasteko. GAlm 1947, 26.<br />

muxi. v. mutxi; 1 mux.<br />

muxiendu. v. muzindu.<br />

muxiganga (Añ), musiganga (Lar � H). �1. "Mogiganga" Lar y Añ. �2. muxaranga (V-arr ap. A),<br />

muxaranka (V-ger ap. A). Máscara. �3. "Muxaranga (V-ple), enmascarado, disfrazado" A.<br />

1 muxika (G-azp-to-bet, AN-gip ap. A; Lar, Añ, Lcq 76, H; Lar, Añ y H), muixika (H), muxilka (Gazp-goi<br />

ap. A), musika (Lar, H). � Melocotón. "Muxika quere decir frisco" Gar Ilustr (ap. RIEV 1908, 547). "En<br />

la provincia de Guipúzcoa se conserva este antiguo vascuence llamando a esta fruta [albérchiga o durazno]<br />

muxikaak" IC III 54. "Orejones, lonjas secas de melocotón, musiken puska agorrak" Lar. v. mertxika. �<br />

Madaria ta Muxika, [biak] frutu on bi dira. IC I 101 (refiriéndose a los linajes de ese nombre). Udare, muixika,<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

755

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!