26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

musukeria (Dv, H y A, que citan a He), muzukeria. �1. Besuqueo. "Baisoterie" Dv. � Estudiaturikako eta<br />

amorgarrizko erremangu, apunkeria, muzukeria. SP Phil 301 (He 302 musukeria). Bere etxeko sukaldean<br />

atxeman omen ditu musukeri ta abar. Etxde JJ 136. �2. "(V-ger), golosina" A. �3. "Bouderie" H. v.<br />

muturkeria.<br />

musuketa. �1. Besuqueo. � Limurkeriz eta musuketaz aurrak gaizki ezitzen ari aiz. Etxde JJ 99. Lizunkerizko<br />

musuketan eta limurketan. Ib. 122. �2. "Quantité de baisers" Lh (que cita a Harriet, aunque no lo encontramos<br />

en éste). �3. (Adv.). "En quête de baisers" Lh.<br />

musukin (Lar, H). � "Mohína, enojo contra alguno, viene del Bascuence muziña [...]. Es síncope de musukiña"<br />

Lar. Harriet (s.v. muzina) lo da, junto a muzikin, muxikin y otras variantes facticias.<br />

musuko (G ap. A; Urt, H). �1. "Capistrum, [...] muthurrekoa, musukoa" Urt IV 198. "Freno, bozal" A. v.<br />

muturreko (2). � Burnizko zaldia musukotik daramala. A Ardi 29. �2. (G-goi, L). Ref.: A; Lh. "Tragadera o<br />

abertura por donde pasa el agua a la rueda del molino" A. "(L), bief d'un moulin" Lh. �3. (H), mosuko (V-gip<br />

ap. Iz ArOñ). "Coup sur la figure, sur la bouche, les lèvres" H. "Mósuko bat, un golpe en la cara" Iz ArOñ. v.<br />

muturreko.<br />

musukun (BN ap. A), musukon (Lar, H). � "Mogicón, viene del Bascuence musukona [...], golpe bueno en la<br />

cara" Lar. "Puñetazo dado en el rostro" A. v. muxikun.<br />

musukun. v. muxikun.<br />

musulman. � Musulmán. � Musulman dongak orretaraxe doaz emetik. AB AmaE 445. Musulmanen obieta edo<br />

illerrian. A Ezale 1899, 8a. Garaituak izan ziralako era bat musulmanak edo moruak. Inza Azalp 16.<br />

Musulmanak bertze frantsesen bethe direnaz geroz, behar dira berdin tratatu. Herr 16-10-1958, 3. Musulmanek<br />

[poligamia] pratikatzen dute. Vill Jaink 158. En DFrec hay 7 ejs.<br />

musunts. v. burzuntz.<br />

musuntz. v. burzuntz.<br />

musuña. v. muxina.<br />

musupilka. � De bruces. v. mustupilka (2). � Bainan keak itho du eta erori da musupilka. Herr 9-10-1958, 2.<br />

musuratu. �1. "Capistratus, [...] musua amarratua dakharkena, [...] musuraturikakoa, musuratua dena" Urt IV<br />

196. �2. mosuratu. Echar en cara. � Mosuratuten daustez / txarkeri gustiak. Ormaetxe Ipuin 13.<br />

(musurgin). "Musurguiña, especie de rata. ¿Musaraña? (Sal)" VocNav.<br />

musuri (BN-baig, S; VocBN � Dv, Gèze). Ref.: A; Lrq. � Hozadura. "Fouissement" Gèze. "Musuriak egin tu<br />

txarriak (BN-baig), el cerdo ha hozado la tierra" A.<br />

musurika. �1. (Adv.). De bruces. � Haurrak, hori [sosak aurthikitzea] ikhustean, eroriko ziren lurrerat<br />

trumilka eta musurika. Elsb Fram VI. �2. (Sust.). "(L-ain), hozaduras de los cerdos en la tierra" A.<br />

musurikoka. "Musurikoko [sic] (L, BN, S), (tomber) tête la première" Lh.<br />

musuriku. "(L; Hb), grimace, moquerie" Lh.<br />

musuritu. "(L, BN, S), fouiller la terre" Lh.<br />

musurka (Dv). I (Adv.). �1. De bruces. "Musurka erortzea, tomber sur la face" Dv. �2. (BN-baig, S, R ap. A),<br />

muxurka (L, BNc, Sc ap. A). "Hozando, levantando tierra con el hocico" A.<br />

II (Sust.). (L, R-uzt ap. A; H). �1. Hozadura. "Basurde zaharrenenak dira musurka handienak" H. �2.<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

727

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!