26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

ernamuindu). Begiratzekotzat hea loratu diren mahastiak, eta muskildu mingranak. Dv Cant 6, 10. Aresti<br />

bezalako baratzezain andana baten eskuetan oraino ere luzaz muskil laiteke gure arbola. Lf Herr 28-9-1967, 4.<br />

v. tbn. Iratz 36. Herr 23-3-1961, 2.<br />

2 muskildu (V-och ap. A; Lar). �1. "(Ir por) lana y volver trasquilado, ille eske joanik, etorri muskildurik" Lar.<br />

"Pelar" A. v. mozkindu. � (V-och, L). Ref.: A; A Ezale 1897, 318n. "(L?), desmochar completamente un árbol"<br />

A. �2. "Esquilmar [...] recoger el fruto de las haciendas" Lar. � Gaztain zâr ori muskildu, bildu, / zaborrez estal<br />

ezazu. Or Eus 87 (v. tbn. 77). � (G-to; Lar), muxkildu (G-goi), moskildu (G). Ref.: A (muskildu, moskildu).<br />

"Soplar en el juego" Lar. "Despojarle de dinero a uno en el juego" A. "En el juego, por ej. bolos, cuando uno<br />

pierde dinero le dicen muxkildu aue, te han esquilmado" (Comunicación personal). �3. (Lar � Dv y H).<br />

"Multar" Lar. �4. Desperdiciar, malgastar. "Eguna muskildu, malgastar el día" A Apend. � Neure bizitza<br />

muskilduaren / antzeko neban aurkitu [masust-ondoa]. Gand Elorri 98. �5. Arrancar. � Bizar gorri leuna ere<br />

zearo muskilduz, arri-konkorra bailitz, saskira jaurtiko du [artaburua]. TAg Uzt 279.<br />

3 muskildu (V-ger, G-bet, L-ain), muskuldu (V-m). Ref.: A (muskildu, muskuldu); Ort Voc 151; Zt<br />

(comunicación personal). � "Entumecerse" A. "Muskuldu (V-m), entumecerse un miembro" Ib.<br />

4 muskildu, muskiratu (-au V-gip ap. Iz UrrAnz). �1. Cubrirse (una piedra que está en el agua) de una<br />

sustancia resbaladiza. "Muskiráuta arrixa" Iz UrrAnz. �2. muskirratu (V-gip). Formarse una capa de suciedad<br />

sobre el agua estancada. "Muskirraatu báarik dago ura" Iz ArOñ. �3. "Muskíratu, muskíraketan, ablandarse<br />

demasiado la carne, el tocino, por tenerlo sin sal" Iz ArOñ. �4. "Magullar(se), manosear, estrujar algo<br />

deteriorándolo. Perretxikuak ziero muskildduta ekarrittuzu plastikuan" Elexp Berg. v. murrixkildu.<br />

5 muskildu. v. muskindu.<br />

muskildun. � (Lo) que tiene brotes, renuevos. � Ainitz baitira zigor-muskildunak, gutxi, ordea, Bak-arenak.<br />

Zait Plat 109.<br />

muskildura. "(L; Hb), pousse, bourgeonnement" Lh.<br />

muskileria. � Conjunto de vástagos. � Zertako uzten ditutzu landa bazter hartan laphar, othe, hesiko erro<br />

ondoetarik heldu diren muskileria deusetako ez diren hek oro lurraz jabetzera? Eskual 18-12-1908, 2.<br />

muskilo. v. muskuilu.<br />

1 muskiltsu (Lar, H). � "Pampanoso, [...] muskilsua" Lar. "Plante féconde ou couverte de jets nouveaux" H.<br />

2 muskiltsu, muskirutsu (Lar), muskitsu (V-ger ap. Ort Voc 151). � "Mocoso" Lar.<br />

muskiltxo. � Dim. de 1 muskil. � Parnasuko ereiñotza ere, muskiltxo denean, amaren itzalpean azi doa. Ibiñ<br />

Virgil 82.<br />

muskilu (L, BN ap. Lh). �1. Golfo, caradura. "Luron, bonne pièce" Lh. � Holaz ere agertzen da Mendikotan<br />

diren muskillu eli batek zer kholko beltzak dütien. Eskual 23-10-1908, 3. �2. muskilo. Mocetón. � Ezi aurthen<br />

Ecosse-ko muskilloak seküla beno zaill-gogorrago beitira. Herr 18-1-1962, 3.<br />

muskin (V-arr-m-gip, G-goi), muskil (V-ger-ple-arr-m; Izt), nuskil. Ref.: A (muskin, muskil); Ort Voc 151. �1.<br />

"Troncho de una pera, manzana" A. "Concho de la manzana, muskila" Izt. "Troncho de pera o manzana (V-ger)"<br />

Ort Voc 151. v. mutxikin. � Orain sagar-muskil edo azubil edo ondakin bat baiño ezta. A Ezale 1898, 384a. v.<br />

tbn. Osk Kurl 137 (nuskil). � "Aurtengo sagarrak eztauko muskillik (V-ger-m), la manzana de este año no tiene<br />

troncho (expresión que se usa para indicar que no se quiere dar lo que a uno se le pide)" A. �2. Resto. � Loramuskin<br />

batzuk emon eutsazan. A Ezale 1897, 149b. Sugarra lerioken / anpor-muskil antzo. Gand Elorri 173. �<br />

Restos, cadáver. � Bildots-muskil bat bailitzan. Gand Elorri 99. �3. "Muskil (V-arrig, G-to), cosa<br />

insignificante" A. �4. (Adj.). "Meta muskil bi daukadaz, tengo dos insignificantes metas" A Apend. � Andre<br />

muskin sudur kako, / begi-gorri. EA Txindor 149. Iruntsi naian badabil nunbait / pizti muskiña (despreciable).<br />

Loram 74. � "Equivale a "mosca muerta" o "mátalas callando" (Montaña). Se aplica a las mujeres de natural<br />

tímido y reservado" VocNav.<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

714

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!