26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

muntjarro. v. munjau.<br />

munto (Lar), monto (SP, Lar), muntu (S (Foix ap. Lh). �1. Colina; montículo, montón. "Montoa, cumulus,<br />

aceruus" O Not 46. "Ribazo, [...] montoa", "montón, [...] muntoa", "otero", "teso" Lar. � Arri-munto bat ipiñi<br />

zuten. Lard 41. Munto gaiñ bat igaro bear zuan eta gero gain bera jatxi etxerontz irixteko. Elzo EEs 1920, 134.<br />

v. tbn. Sorarrain Lili 21. MAtx Gazt 72. �2. monto. Monto, número. � Agitren zaida zomatenaz eta yago<br />

eskribi zatan falten montoa andiago izanen dela. ZMoso 74.<br />

muntoin. v. montoi.<br />

1 muntoka (Lar, Hb ap. Lh). � "(A) montones" Lar.<br />

2 muntoka (H). � Dim. de montoi.<br />

muntra. v. montra.<br />

muntsukin. "Muntsukinak, laver la vaisselle" Lh (que cita a Lf). Cf. multzokin.<br />

munttero (BN-lab ap. A; -nt- Deen I 42). � "Capucha" Deen I 42. "Gorro de niños mamones" A.<br />

muntterot. v. monttiot.<br />

muntto (L-ain, BN-ciz-baig ap. A; Dv (BN)). �1. Arreglado, recogido. "Se dice de la persona que va arreglada<br />

con limpieza" A. � Bere harizko eskularru munttoez. GAlm 1934, 29 (ap. DRA). Bere mintzairea biziki jauna<br />

zuen, bethi xut-xuta, bethi munttoa, arthoski orraztatua eta ezpaina lore. Lf ELit 281. � (Uso adv.). � "Ah!<br />

Gure etxean ez lukek behar iganderik". Bainan aitak, hori derasala, segiten du aitzina bere maila xuxen eta<br />

muntto. Sokorri Gazte 1959 (Junio), 1. �2. "Junto (BN-baig)" Satr VocP.<br />

- MUNTTO-MUNTTOA(K). "Muntto-munttoa, muy recogido (BN-baig)" Satr VocP. � Kurutze haren<br />

aphaintzaleak, beren mantelinak buruan, eskuak muntto munttoa bilduak. Barb Piar I 146. Burdin-bide luze<br />

bateko trein luze baten pare lerrokatuak, otoak muntto-munttoak jalgitzen ziren. Lf Herr 20-5-1971, 5.<br />

munttoki (L-ain, BN-ciz-baig ap. A; Dv). � "D'une façon propre et bien arrangée" Dv.<br />

munttotasun (L, BN ap. A; Dv). � "Qualité d'une personne bien arrangée" Dv. "Aseo, aliño" A. � Estimaraz<br />

ditzogun behako ezti bat, irri pollit bat, [...] hitz baten munttotasuna. Herr 19-1-1967, 4.<br />

munttotu (L, BN ap. A; Dv). � "Se bien arranger" Dv. "Arreglarse bien" A. � "(L, BN), propreté, bon<br />

arrangement" Lh.<br />

munttulu. v. mondoil.<br />

muntxoi. v. montoi.<br />

munhu. "(BN; Hb), plein, couvert. Hazteriz munhu, couvert de gale" Lh. Cf. munhuratu. v. mukuru.<br />

munhu. v. 1-5 muino.<br />

munhuratu (S ap. Lh), muñhuatu. � Llenar, colmar. "1.º être rempli jusqu'à la bonde; 2.º (S; Foix), être<br />

comblé. Zorrez munhuratürik, obéré de dettes" Lh. Cf. mukurutu. � Xinhurria bezain usu ziren zakhur kukusoz<br />

irakituak, eta geroni kukusoz muñhuatu ginduzten. Prop 1900, 237.<br />

munuts (-nh- VocBN � vEys, Dv y A (BN); H (s.v. munoa)). � "Taupinière ou fourmilière dans une prairie"<br />

Dv. � Satorrak ere noizian behin ateratzen dituk bere munutsetarik. Zub 69.<br />

muñaka. v. muñeka.<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

685

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!