26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

Ort Voc 140; Iz UrrAnz (mamarro); EAEL 96; Izeta BHizt (mamurru); Elexp Berg (mamarro). � Tr.<br />

Documentado en textos meridionales desde el s. XVIII. La forma mamorro se encuentra en Mendiburu,<br />

Aranburu-Bago, D. Aguirre, Azkue, Elizondo y Anabitarte. Hay mamorru en J. Barandiarán, mamurru en<br />

Urruzuno, mamarro en un texto de Euskalerriko Ipuinak y, junto a mamarru, en Otxolua. �1. Insecto, bicho.<br />

"Animalillos, los más pequeños de la tierra" Aq 374. "Bichos, sabandijas" Ib. 1035. "Gusano" Añ. "Insectos<br />

subterráneos cualesquiera" A. "Mamarrao, oruga" Ib. Cf. VocNav s.v. mamurro y mamurru. v. momorro. � Ar<br />

ta mamorro gaistoak. Mb IArg II 320. Euliak eta beste mamorroen batzuek. Aran-Bago ManMed 218. Erraialozen<br />

erdian atximur egiten zion mamorro isill gaiztoa. Ag G 141. Baratzean bare ta bare-kurkuilo, mamorro<br />

ta zomorro, landare jaten ari dituk. A Ardi 20. Kriaturarik utsen eta ezerezen bat, lurreko mamurru bat. Urruz<br />

ZeruA 39. Erleak loreari eztiya ateratzen, ta zenbait mamorrok pozoi ilgarria. Elizdo EEs 1929, 174. Illunpezale<br />

diran mamorru ta basa-piztiak. AEmil AndreM 20. Ateraldi batean zapaldu egin zuan mamorro<br />

iguingarria. Anab Poli 31. � mamur (G-goi ap. JMB At). "Genio familiar de forma de insecto" JMB At. Cf.<br />

infra (2). �2. (V-m, G-nav, AN-gip-5vill), mamarro (V-ger-arr-oroz-m-gip), mamurru. Ref.: A (mamorro,<br />

mamarro); Etxba Eib (mamarrua). "El Bú, ser imaginario que asusta a los niños" A. "Coco, bú" Ib. "Ixildu<br />

zaittez, mamarrua dator bestela!" Etxba Eib. � "Mamarro, galtxagorri y otros nombres sirven para designar a<br />

un genio o genio minúsculos de figura humana" JMB MitV 419. � Mamarroak artu ta bazkaria jan da gero<br />

Madrilgo zezenketara joan ei zirean. AIr EuskIp 100 (que explica "mamarroa, mamurrua, genios diminutos que<br />

se llevan en un alfiletero"). � Eta an zezenketan ei egozan besteren batzuek be mamarrodunak. AIr EuskIp 100.<br />

�3. mamarro (Vc ap. A), mamarru. "Baldragas" A. � Mamarru jantziriko mamarro bi areik beragana etorten<br />

ikustian. "Mirando quei due mostacci contrafatti". Otx 125. � "Mamarro, [...] se usa también en tono insultante"<br />

Ort Voc 140. �4. "Mamarru (G-to), elegante, peripuesto" A. �5. "Mamarru (G-bet), marrajo" A.<br />

mamorrotxo, mamurrutxo. � Dim. de mamarro. � Aunditasun orren aurrean ni zer naiz? Lurreko<br />

mamurrutxo nazkagarri bat! Elizondo KristPE 121 (ap. DRA).<br />

mamortasun (Dv � A). � "Qualité de la bonne terre végétale, du pain tendre" Dv.<br />

1 mamortu (V ap. A). �1. "(msLond), quedarse estupefacto, atónito" A. �2. mamurtu (B ap. A). "Volverse<br />

insecto, formarse crisálida" A.<br />

2 mamortu (L? ap. A; SP, sin trad.). � "Aligerarse la tierra" A.<br />

mamotu. v. mamutu.<br />

mamoxo. "(R-uzt), gorgojo, insecto que destruye las habas" A. v. momoxo.<br />

mamoztatu (Lar � H). � "Mamujar, mamullar, mamar sin gana" Lar. "Téter à peine, sans grande envie" H.<br />

mamu (V-m-gip, G, L, B, BN; Lar, Añ (G), VocBN, Dv, H, Foix ap. Lh, A Apend), mamo (V-gip). Ref.: A; Satr<br />

VocP; Zubk Ond; Iz ArOñ (mamo). � Tr. Documentado tanto al Norte como al Sur desde el s. XVII, aunque su<br />

uso es más frecuente al Sur (sobre todo en el s. XX). La forma general es mamu. Hay mamo en Zamarripa y<br />

Azkue y, junto a mamu, en Arrese Beitia. En DFrec hay 23 ejs. de mamu, meridionales. �1. Fantasma, bú,<br />

monstruo, coco. "Fantasma que pone miedo, mamu ikaragarria" Lar y Añ. "Coco, figura fea" Lar. "Estantigua,<br />

mamua, izugarria" Ib. "Marimanta, espantajo de niños" Ib. "Paparrasolla, voz para poner miedo a los niños" Ib.<br />

"Tarasca, figura de Sierpe que sacan en la procesión de Corpus" Ib. "Ez horrat ioan, mamua bada, n'allez pas là,<br />

il y a un fantôme, un monstre. [...] Ez uki, mamua da, n'y touchez pas, c'est une vilaine bête" H. "Kortzeleko<br />

mamuak, [...]. Fantasmas de la cornisa parroquial de Ondarroa" Zubk Ond. Cf. VocNav s.v. mamu y mamute. �<br />

Ikhusten tu lehoñ, tigre eta berze mamuak, / zeñetara Deabruak baitire mudatuak. EZ Man I 104. Mamu izugarri<br />

ta egiazko iduripenak eskuaz bezala [...] aienatuko dira. Cb EBO 29 (v. tbn. mamu izugarri en Ugalde Iltz 45 y<br />

Lab SuEm 173). Mamü ikharagarri batzü. Egiat 171 (v. tbn. mamu ikaragarri en Lf in Casve SGrazi 10;<br />

ikaragarrizko mamu en Ag G 156). Trublatu ziren eta erran zuten: mamu bat da eta beldurrak oihu eginarazi<br />

zioten. TB Mt 14, 26 (HeH, SalabBN, Dv, Echn, Leon, Ker, IBk, BiblE mamu; He fantasma, Ol iratxo). Xoroak<br />

baitire eta izanen ere bai, mamuek behar dute bizi! Hb Egia 58. Mamu bildurgarriak ara ona dabiltzaz. AB<br />

AmaE 363.<br />

� (s. XX). Ez duela muskerren ez eta bertze edo zoin mamu hortz gaben beldurrik. HU Aurp 99. Fuera gauazko<br />

mamiak eta gau-iñarak! Eskual 11-12-1908, 3. Ez egin gero eutsi ta tati, / mamoak eroan ez zaizan... Zam EEs<br />

1917, 199. Beren makurkeri gaiztoetan jarraiki utziak balegozke egiazko mamuak izango lirake. "Monstruos".<br />

Zink Crit 42. Iduritzen zaio suaren ondoan mamu batzu harat-hunat badabiltzala. Barb Sup 173. Mamu-bulto<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

68

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!